INNEHÅLL
Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.
Jörgen Hanak har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.
Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.
Förordet är skriven av Håkan Ärnflykt och inledningen av Håkan Almström.
Examensarbetet ansvarar Demitra Alikioti för. Osignerade texter av Rainer Weich och Olle Nordell.
Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.
Upplaga: 1000 exemplar Fotografer:
Peter Göransson, sid. 42; Susan Joppien, sid. 10; Olle Nordell, sid. 41;
Annika Rundblad, sid. 35; Karin Warlin, sid. 31; Rainer Weich, sid. 6, 9, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 21, 22, 23, 24 övre, 26, 27, 28, 29, 32, 33, 34, 36, 37,39, 40, 44, 45, 49,
Omslagsfoton, Olle Nordell
Miljömärkt trycksak Tryckning:
Danagårdlitho AB
FÖRORD 3
EN RESA GENOM TRE SEKLAR. . . 3
INLEDNING 6 VAD ÄR EN MILJÖVÄNLIG LIVSSTIL? . . . 7
UR TRE CYKELHANDLARES PERSPEKTIV . . . 8
CYKLAR FLER? . . . .9
CYKELFRÄMJANDETS KOMMUNVELOMETER . . . 11
MILJÖMÅLET HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM . . . 12
FLERA BILPOOLSAKTÖRER . . . 13
MINDRE KÖRNINGAR MED PRIVATBIL I TJÄNSTEN . . . 14
MILJÖMEDVETET RESANDE? . . . 15
VIDEOKONFERENSSYSTEMET SOM INTE BLEV AV. . . 16
SWEP - FÖRETAGETS TRANSPORTARBETE . . . 17
MILJÖARBETET HOS DSV . . . 17
EKOLOGISKA LIVSMEDEL . . . 19
SVENSKT SIGILL . . . .20
LANDSKRONA STAD OCH EKOLOGISKA LIVSMEDEL . . . 21
EN ODLANDE MATBAZAR I LANDSKRONA? . . . .22
MALVAN . . . .23
EN KOLONI PÅ KOPPARHÖGARNA . . . 24
AVFALL ÄR EN RESURS. . . 25
ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER GER MILJÖVINSTER . . . 27
SOLCELLER PÅ GRUPPBOENDE . . . 28
BÄCKEN SOM KOM UPP TILL YTAN - IGEN . . . .29
MILJÖSTIPENDIUM TILL GYMANIESELÄRE . . . .30
MILJÖLEDNING 32 MILJÖMÅLSARBETET - EN SAMMANFATTNING . . . 33
TRAFIKANTDAGEN . . . 34
STADSBUSSAR . . . .34
FAIRTRADE FÖR SOCIAL RÄTTVISA . . . 35
EARTH HOUR 2015 . . . 36
EARTH DAY . . . .36
NOTISER . . . .36
SKYLTARNA I SAXTORPSSKOGEN ÄR PÅ PLATS . . . .37
MILJÖOMBUD BESÖKER SÄBYBÄCKENS NATUROMRÅDE . . . 37
PÅ VÄG MOT EN MILJÖCERTIFIERING . . . 38
MILJÖÖVERVAKNING 39 BADVATTNET I LANDSKRONA ÄR BRA . . . 40
DRASTISK ÖKNING AV PLASTAVFALL I VÄRLDENS HAV . . . .41
STAFFANS BANK . . . .43
SAXÅN OCH BRAÅN . . . 44
LUFTKVALITET . . . .46
MILJÖ OCH HÄLSA 53 BLY I BLOD HOS BARN MINSKAR . . . 53
EXAMENSARBETEN 54 KEMISKA RISKER I SKOLOR OCH FÖRSKOLOR . . . 54
FÖRORD
EN RESA GENOM TRE SEKLER
"The time has come the Walrus said to talk of many things"
(Lewis Caroll)
1800-talet
I mitten av 1800-talet hade elektriciteten, telefonin och järnvägen ännu inte kommit till Landskrona. Det första gasverket anla- des1856 och järnvägen kom till Landskro- na 1865. Ett elektricitetsverk byggdes först 1908. Den industriella verksamheten var ännu i liten skala. En gödselfabrik an- lades på Gråen 1882 och en sockerfabrik 1856 på platsen där nuvarande stadshus finns. Varvet anlades på Varvsudden 1915.
Vid den här tiden grasserar kolera- epidemier i Sverige som en farsot p.g.a. usla sanitära förhållanden och kalla och fuktiga bostäder.
Omkring 1910 anslöts fastigheterna i Landskrona till slutna avloppssys- tem. Men det var först 1962 som det byggdes ett reningsverk i Landskro- na för avloppsvattnet och det var det första för städerna vid Öresundskus- ten.
Malaria eller frossan som den kalla- des var vanlig på landsbygden. Även lungsjukdomen TBC var vanlig och det var först när man införde pastö- risering av mjölk i Sverige 1937 som man började få bukt med sjukdomen.
För att komma tillrätta med epidemierna och de usla bostadsför- hållandena inrättades år 1874 hälsovårdsnämnder i landets kommuner.
1900-talet
Under 1900-talets andra hälft var miljö- och hälsoproblemen av helt annat slag. Då hade den industriella
utvecklingen börjat ta rejäl fart. Paul Bergsöe & Son A/S anlade ett blys- mältverk i Landskrona redan 1942.
Användningen av kemiska bekämp- ningsmedel inom jord- och skogs- bruket ökade kraftigt. Flygbekämp- ning sattes in över åkermark och skog. Användning av kvicksilverbe- tat utsäde resulterade så småningom i att örn och pilgrimsfalk snart var på utrotningens brant. Den första kvicksilverförgiftade rovfågeln som påträffades i Sverige var en stenfalk utanför Landskrona 1957. Insekts- giftet DDT betraktades som ett ofarligt undermedel mot bl.a. flugor och myggor och fanns snart i var mans hem. Uppfinnaren av DDT tilldelades 1948 nobelpriset i medi- cin. Rachel Carson skrev den mycket uppmärksammade boken "Tyst vår"
1962 där hon bl.a. belyste riskerna med DDT. Användningen av kvick- silver inom jordbruket och massain- dustrin resulterade i att omkring 400 sjöar var svartlistade p.g.a. för höga kvicksilverhalter i fisk.
År 1976 inträffade Sevesokatastro- fen i norra Italien. Flera kilo av det mycket starka miljögiftet dioxin släpptes ut från en kemisk fabrik.
Tiotusentals husdjur dog eller fick slaktas p.g.a. olyckan.
Den nog mest kända miljöskandalen i Sverige är den som hände vid BT Kemis anläggning i Teckomatorp.
Där grävde man ner tunnor med be- kämpningsmedelsrester i marken.
Bekämpningsmedlen läckte så små- ningom ut till Braån och förgiftade ån. Anläggning revs 1979 men spåren från verksamheten finns fortfarande kvar i marken.
I Bophal i Indien skedde 1984 ett stort gasutsläpp av cyanid och fos- gen från en pesticidfabrik. Minst 8
000 människor dog av utsläppet och 100 000 fick lung- och ögonskador.
Olyckan är den dödligaste industrio- lyckan i världshistorien.
Tjernobylkatastrofen som inträffade 1986 och som också drabbade Sveri- ge kommer att göra områden i Ukraina obeboeliga i flera hundra år framöver p.g.a. hög radioaktivitet i marken.
Den ökade tillgången på olja efter andra världskriget var en avgörande faktor för den industriella utveck- lingen men därmed också för den ökande miljöförstöringen. Oljetill- gången ledde till ökad produktion och ökad användning av konstgöd- sel. Detta medförde större läckage av kväve och fosfor från åkermarken som tillsammans med avsaknaden av avloppsreningsverk i städerna orsa- kade igenväxning av sjöar och syre- fria havsbottnar med fiskdöd som följd.
Oljetillgången medförde också stora utsläpp av svaveldioxider och kväve- oxider som försurade mark och vat- ten. År 1980 bedömdes ca 4 000 svenska sjöar vara allvarligt försura- de. Tillverkningen av bilar ökade sta- digt och i slutet av 80-talet fanns det omkring 10 gånger fler bilar på våra gator och vägar än under 50-talet.
Bilarna var ännu inte försedda med katalytisk avgasrening vilket medför- de kraftigt ökade utsläpp av kväve- oxider men också av bly. I slutet av 60-talet upptäckte forskare ett "hål" i ozonskiktet i stratossfären. Ozon- skiktet är en förutsättning för allt liv ovan jord eftersom det absorberar delar av det skadliga UV-ljuset från solen. Som ett första steg för att räd- da ozonskiktet förbjöds freon som drivgas i sprayburkar 1979.
Landskrona
När jag började arbeta på hälso- vårdsbyrån 1978 drygt hundra år efter hälsovårdsnämndens inrättan- de insåg jag först inte vilka stora utmaningar miljöarbetet innebar.
Vid den tidpunkten pågick de första tillståndsprövningarna enligt miljös- kyddslagen av flera av industrierna och några prövningar var redan genomförda. Många industrier hade begränsad rening av sina utsläpp och några industrier hade nästan ingen rening alls. Staden kunde då tidvis beskrivas som ett inferno av gaser, lukter och färger. Vissa dagar såg man ett blåskimrande dis av ammo- niak över staden. Andra dagar kunde man se ett gulbrunt dis av kväve- dioxider över Öresund. Lukterna från olika industrier var påtagliga.
Landskrona var då och är fortfaran- de en industristad med stora och tunga industrier. Här fanns bl.a. ett blysmältverk, en konstgödningsfab- rik, ett varv och två större kemiska industrier: DSM Resins och Rohm and Haas. År 1984 startade ytterligare ett smältverk, ScanDust.
Blysmältverket Boliden Bergsöe hade tillståndsprövats 1974 men hade ännu höga utsläpp av bly och svavel. Konstgödningsföretaget Supra, "Skitan" i folkmun kallad, var inne i en lång tillståndsprövning.
Företaget släppte ut relativt stora mängder av kväveoxider och fluor- föreningar till luften. Supra domine- rade luktutsläppen i staden med en frän och stickande lukt. Tidigare hade företaget släppt ut omkring 300 000 ton gipsföreningar per år till Öresund. Gipsen innehöll höga hal- ter av olika tungmetaller. Men fr.o.m.
1978 släpptes gipsen istället ut i en 20 ha stor invallning söder om Grå- en. Supras tillverkning av svavelsyra var en starkt bidragande orsak till att
Lundåkrabukten som enda havsom- råde i Öresund var svartlistad fram till 1980 p.g.a. för höga kvicksilver- halter i fisk.
Från den kemiska industrin DSM kändes en sötsur lukt och från Rohm and Haas en sötaktig och kväljande lukt. Vid tippen fanns mellan 1979 till 1983 en komposteringsanläg- gning för sopor och avloppsslam.
Från anläggningen spreds en lukt av
"ruttnande sopor" ut över staden.
Miljöundersökningar
P.g.a. miljösituationen startades en rad olika miljöundersökningar. Den första samlade luftundersökningen gjordes 1973 och den visade på mycket högt nedfall av bly. År 1976/77 mättes halten av olika grun- dämnen i s.k. svävande stoft, d. v. s.
partiklar mindre än 10 miljondels meter i diameter. Vid vindar från industriområdet och in över staden var halterna av många ämnen i nivå med halterna i Los Angeles. Halter- na av svävande stoft har gradvis min- skat, men tydlig ökning uppmäts fortfarande vid sydvindar.
År 1978 inleddes en undersökning av blyhalten i blodet hos barn. Hal- terna var i nivå med andra tätorter i Sverige förutom för de barn som bodde närmast industriområdet.
Där var blyhalterna ca 10 % högre.
Halterna av bly i blodet har minskat i takt med sänkt blyhalt i bensin, men fortfarande har barnen närmast industriområdet 10 % högre blyhalt än barnen i övriga Landskrona.
Bergsöes blyutsläpp gjorde att vi 1981 påbörjade en undersökning av blyhalterna i grönsaker, rotfrukter och i frukt. Undersökningen visade att blyhalterna översteg livsmedels- verkets gränsvärde, men bara i grön- kål och sallat. Prover från Gråen visade på mycket höga blyhalter.
Detta visade sig bero på jorden där innehöll höga blyhalter. Föregånga- ren till Supra hade en fabrik på ön mellan åren 1882 till 1907 och vid tillverkningen fick de ett blyavfall som grävdes ner på plats. Fortfaran- de är blyhalterna i sallat och grönkål så höga att miljönämnden har utfär- dat rekommendationer om begräns- ningar i odlingen.
Sedan 1988 har det gjorts årliga mät- ningar av bl.a. bly i fallande stoft.
Huvuddelen av nedfallet orsakas av dammande blystoft från Bergsöe.
Nedfallet har minskat, främst under de två senaste åren, men är i Lands- kronas innerstad omkring 15 ggr högre än i Malmö. Blynedfallet bedöms ha störst betydelse för bly- påverkan på grönsakerna.
Vid en graviditetsundersökning stu- derades samtliga födslar mellan år 1945 till 1979. Undersökningen visa- de att det fanns ett tydligt samband mellan graden av luftföroreningar å ena sidan och missbildningsfrekven- sen och födelsevikterna å den andra sidan. Undersökningen visade att andelen missbildade barn var högre i området närmast industriområdet jämfört med övriga Landskrona.
Födelsevikterna, särskilt för det tredje barnet i familjen, var betydligt lägre i området närmast industriom- rådet.
Miljömätningar gav oss styrka i argu- menten för de miljökrav som vi ställ- de på industrierna vid tillståndspröv- ningar. Resultaten av miljö- undersökningarna var avgörande faktor för de framgångar som vi hade.
År 1985 genomfördes ett miljöråds- lag till vilket vi hade skrivit studiebo- ken "Landskronamiljö". Omkring 1 000 personer deltog i studiecirklar, vars syfte var att få fram förslag på ett miljöprogram.
Men allt var inte helt ljust. Det var ofta en hård kamp mot företag, före- tagsfack, kommunledning och ibland t.o.m. mot hälsovårdsnämn- den. Kommunledningen och vi var inte alltid ense om tingens ordning.
Vi hade önskat oss ett större miljö- engagemang hos ledningen, men allt var inte nattsvart.
Ett bra exempel på detta är satsning- en på en trådbusslinje. Den f. n. enda i Sverige och som har kompletterats med en batteribuss. "Intressekon- flikterna" mellan kommunledningen och hälsovårdsnämnden/förvalt- ningen ställdes på sin spets under
"ScanDust-affären".
"ScanDust-affären"
1982 lades varvet ner och 4 000 per- soner förlorade sina jobb. SKF Steel hade tagit fram en plasmateknik för att utvinna metaller ur rökgasstoft.
Naturvårdsverket satsade 25 miljo- ner kr på tekniken. Verksamheten skulle medföra utsläpp av bl.a. me- tallstoft, kvicksilver och cyanider.
Företaget ville etablera sig i varvets gamla lokaler och erbjöd omkring 100 personer jobb. Vid tillstånd- sprövningen sa miljönämnden nej till bolagets etablering eftersom bolaget yrkade på att få öka utsläp- pen till luft utöver det som de angivit i sin ansökan. För detta blev nämndens ordförande hårt angripen av kommunledningen.
Kommunledningen hade länge velat bli av med miljöchefen Högni Hans- son då de ansåg att han ställde alltför hårda krav på industrin. Nu 1989 hade ledningen gått till verket och varslat Högni. Men flera tusen demonstrerade på Rådhustorget mot kommunledningen som drog tillbaka sitt varsel.
ScanDust satsade i början allt på att få tekniken att fungera och man struntade i miljön. Detta innebar att man bröt mot flera av sina villkor och de blev dömda för miljöbrott.
Miljöförvaltningen var kritisk till hur länsstyrelsen och naturvårdsverket skötte miljötillsynen av bolaget.
Detta slogs upp som artiklar i tid- ningspressen. Två månader efter artiklarnas publicering ringer natur- vårdsverkets generaldirektör upp förvaltningen och säger att våra utta- landen var "ett djävla svinaktigt sätt"
och krävde att vi tog tillbaka uttalan- dena, vilket vi givetvis inte gjorde då vi ansåg att kritiken var helt korrekt.
Vissa företag tycktes tillämpa Mark Twains ironiska device: "Sanningen är alltför värdefull, så låt oss spara på den". Men många företag har tagit miljöarbetet på allvar och några kan nu stoltsera med att vara renast i Eu- ropa. Så det är nog några som i efter- hand skänker oss en tacksamhetens tanke.
Miljöarbetet har gett goda resultat och Landskrona är återigen till stor
del "en skön och märkvärdig stad".
Nåja, tänker några och utbrister pre- cis som Karl Oskar i Utvandrarna:
"En och annan skitstövel finns det väl fortfarande!" Och det får man tyvärr hålla med om.
2000-talet
Nu finns växande och stora utma- ningar. Inte minst klimathotet, "hå- let" i ozonskiktet, försurning av haven, brist på sötvatten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av miljögifter, kemikalier i kläder, i kos- metika och i livsmedel som hotar vår hälsa. Stora mängder mikroplaster i haven. Höga partikelnivåer i luften som orsakar demens och förtidig död. Omfattningen av cancer och allergier ökar mycket kraftigt.
Cancerfallen i Sverige bedöms bli fördubblade till 2040 och uppgå till 100 000 per år.
Så hur långt har vi egentligen kom- mit för att avhjälpa miljöproblemen?
Är tillståndet kanske som i Winston Churchills citat. "vi har inte sett slu- tet. Vi har inte ens kommit till början av slutet utan vi är kanske i slutet av början."
Kan inte då dessa miljöhot helt avvärjas. Jo, om världens stora ledare bestämmer sig för det. Men enligt den finske filosofen Georg Henrik von Wright krävs det då först troli- gen att världens ledare personligen blir drabbade av hoten. Denna pessi- mistiska framtidsbild kanske är sann men det finns ändå många ljusglimtar om en bättre framtid.
Men för att åstadkomma förbät- tringar krävs att man använder sin fantasi. Ty som Albert Einstein sa:
"Fantasin är viktigare än kunskap för kunskapen är begränsad." För Landskronas del finns det en hög potential för åtgärder som ger tydli- ga miljöförbättringar. Det viktiga är inte att göra allting rätt, utan att göra någonting rätt. "All of the people can´t do all off the things all right all off the time. I think Abraham Lincoln said that. But some off the people can do some right some off the time. I said that." (travestering av en Bob Dylan text).
Vi kan göra många viktiga saker som förbättrar vår miljö och människors hälsa. Men då gäller det att någorlun- da veta vilka vägar man bör gå, an- nars blir det som för Alice i Under- landet. Där Alice i gångarna i underjorden frågar kaninen om vilken gång/väg hon ska välja. "Det beror på vart du vill komma", säger kaninen. "Det vet jag inte", svarade Alice. "Då har det ingen betydelse vilken gång du väljer", svarar kaninen.
Här är några exempel på vad man kan göra i Landskrona:
1. Se till att Boliden Bergsöe minskar den diffusa damningen av bly så att grönsaker fritt kan odlas.
2. Verka för att Befesa ScanDust begränsar damningen av metallstoft och sänker utsläp- pen av cyanider och kvicksilver.
3. Varvet bör genomföra åtgärder som minskar utsläppen av lösningsmedel.
4. Kraftvärmeverket ställs om till fossilfritt, d.v.s. inget plastbränsle.
5. Rohm and Haas vidtar åtgärder som inne- bär att befintliga bostäder hamnar utanför skyddsområdet.
6. Ventrafiken installerar kväveoxidrening.
7. Den kommunala fordonsflottan görs fossil- fri.
8. All kommunal jordbruksmark ställs om till ekologisk odling.
9. För samtliga kommunala verksamheter erbjuds endast ekologiska livsmedel.
10. Samtliga anställda i kommunen erbjuds ett månadskort hos Skånetrafiken eller en bonus motsvarande ett månadskort om man cyklar eller går till jobbet.
11. All kommunal nybebyggelse sker genom s.k. passivhus eller nära-noll-energi-hus (NNE) i enlighet med EU:s direktiv.
12. Befintliga kommunala fastigheter byggs om med mål att de uppnår de mål som motsvarar NNE.
13. Ta fram en trafikplan som gynnar kollekti- våkande, cykling och gångtrafik och som missgynnar bilåkande.
14. Anlägg en solcellspark på Gipsön.
15. Verka för ett förbud mot spridning av avloppsslam på åkermark.
Håkan Ärnflykt
Landskrona, 29 april 2016
INLEDNING
VAD ÄR EN
MILJÖVÄNLIG LIVSSTIL?
Det vet vi nog alla på ett ungefär: att för- bruka så lite som möjligt av jordens re- surser, att lämna så lite som möjligt av gifter och föroreningar till kommande ge- nerationer. Konkret innebär det t. ex. att äta ekologisk mat, att resa klimatmedve- tet genom att undvika eller avstå från flyg samt att inte köra fossildrivna bilar.
All produktion belastar miljön ge- nom råvaruuttag, transporter och avfall. Och därför har all konsum- tion också en miljökostnad - större eller mindre. En aktuell trend är att finna alternativa lösningar på detta eviga dilemma. Ibland ersätts köpet av en vara med abonnemang på den tjänst som varan möjliggör. Ibland finner man informella lösningar på tidigare enbart kommersiella varor och tjänster. Nu utnyttjar allt fler internet och skapar en informell del- ningsekonomi, som åtminstone till viss del är miljöanpassad.
Bilpool är känt sedan tidigare. I stäl- let för att äga en bil går man med i en bilpool för att ha tillgång till bil när man behöver det. Det innebär i praktiken ofta mindre bilkörning än om man äger en egen bil, men ute- sluter inte att man kör för mycket.
En bilpool kan ha miljöbilar lika väl som mer förorenande.
Samåkning är inte heller något nytt fenomen, men med internet har det blivit enklare. Att samåka innebär att utsläppen delas på fler personer.
Men miljöeffektivt blir detta bara om det inte ersätter kollektivtrafik och under förutsättning att bilen har relativt låga utsläpp i sig själv.
Airbnb, att sova över i en privatper- sons hem i stället för på hotell, är en ganska ny företeelse. Ur miljösyn- punkt är det inte bättre än hotell, men det blir billigare. I en del stor- städer i utlandet har Airbnb blivit så stort att det stör bostadsmarknaden;
framgångsrika Airbnb-entreprenö- rer köper upp lägenheter, som undandras från bostadsmarknaden.
Hemleverans av matlåda har funnits i många år och det har ökat kraftigt på senare år. Vissa matlådor är eko- logiska. Matleveranserna sparar tid och (kanske) bilkörning och är i så fall miljövänligare. Detta är inte ty- pisk delningsekonomi, men ett ex- empel på hur internet underlättar för en ny typ av handel.
Taxitjänsten Uber, som innebär att man via en app i mobilen och en be- ställningscentral kan beställa kör- ning med en "privatperson", har också kritiserats som illojal konkur- rens av taxibolag i utlandet. Det är
inte heller klimatsmartare än kon- ventionell taxi. Risken är snarast större att det är en "smutsigare" bil och att kontroll och efterlevnad av lagar är sämre. Men det är mer orga- niserat och transparent än ren svart- taxi.
Delningsekonomi måste inte bygga på internet. Stockholms stadsbiblio- tek lånar i ett försök ut kläder på samma sätt som böcker - alltså ett klädbibliotek. Det sparar dels peng- ar, dels resurser i tillverkningen av mer eller mindre behövliga klädes- plagg. Det är väl känt att t. ex. pro- duktionen skapar stora utsläpp och andra miljöproblem.
En makerspace är en lokal dit alla som skapar på olika sätt kan komma och skapa tillsammans med andra, dela på maskiner och verktyg, utbyta idéer och lära sig av varandra på oli- ka sätt. Förr i tiden skulle man ha kallat detta för en gör-det-själv-lo- kal. Det sprider sig nu från storstä- derna. I Stockholm finns det redan och är även på gång i Trollhättan.
Gemensamt för alla dessa verksam- heter är att de inte i sig är utpräglat miljövänliga, men att de kan använ- das på ett miljömedvetet sätt och att de ingår i en mer informell, mindre konsumerande kultur.
En modell på hållbar utveckling:
När vi talar om ett långsiktigt, hållbart samhälle, innebär det att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö.
UR TRE CYKELHANDLARES PERSPEKTIV
Försäljningen av cyklar har ökat stadigt de senaste åren. Enligt statistik från branschorganisationen Cykelbranschen såldes drygt 598 000 cyklar under 2015 jämfört med 501 000 stycken 2010 – en ökning med nästan 20 procent.
Carlssons Cykel på Sandvångstorget säljer ett par hun- dra cyklar per år, varav cirka 20 elektriska. Intresset för cykling har ökat hela tiden sedan Martin Johansson tog över affären 2006. Dels tror han att finanskrisen fick en del människor att se över sina omkostnader, och välja cykel i stället för bil.
Sedan kom hälso- och träningstrenden. Cyklandet ökar för varje år.
Martin berättar att han inte hängde på trenden när de första elcyklarna dök upp för tio år sedan. Sedan dess har de etablerade märkena tagit upp utmaningen. Och idag säljs alltså ganska många elcyklar. Antalet märken är jättestort.
En elcykel fungerar så, att elmotorn kopplas in när trycket på tramporna ökar, t. ex i uppförsbackar och i stark motvind. Motorn får endast förstärka kraften från tramporna och får inte ge något krafttillskott vid hastig- heter över 25 km/tim. Motorns nettoeffekt får inte överstiga 250 watt.
Men jag avråder en del kunder från att köpa elcykel.
Skaffar man cykel för att få ner sin övervikt och komma i form, så ska man ju inte ha elmotor. Om det däremot hjälper en att köra längre rundor lite längre ut från stan, så är det en bra grej. Eller om det gör att man kan pendla längre…
Att farten blir för hög, så att olycksrisken ökar med elcykel har han inte märkt.
Andra tydliga trender är mountainbike och racer.
Men det säljer jag inte mycket. Det är så specialise- rat. De som kör mountainbike eller racer köper sina cyklar på internet till priser som vi inte kan konkur- rera med.
En racercykel kräver gedigen kunskap om vilken storlek man ska ha, hur styre och sadel ska justeras i förhållande till kroppsstorlek, hur växlar ska trimmas in o s v. Den är därför extra olämplig att köpa på nätet i stället för hos en cykelhandlare, anser Janne Laamanen på Cykelmekano.
Han noterar också en nergång vad gäller sportcyklar. Cy- kelmekano har sålt elcyklar i många år, främst till medel- ålders privatkunder, till företag och kommuner.
Om alternativet är att köpa ytterligare en bil, så är det billigare att kosta på sig en elcykel. Då har man alltid medvind.
Peter Pedersen på Göta Cykel och Sport nämner ett par kunder som har sålt sina bilar, och satsat på elcykel i stäl- let.
Det har också blivit vanligare med lådcyklar för att köra gods eller skjutsa flera barn med, och de finns i modeller både med och utan elektrisk hjälpmotor. Originalen är från Christiania, men det finns billigare kopior. Utan eldrift är de dock ganska tunga att trampa.
Peter Pedersen säger att omkring 40 % av kunderna nämner miljön när de köper cykel. Han anser att intres- set för elcyklar har minskat i höst. Folk tror att det kom- mer att krävas körkort för elcykel. Skulle det behövas med tanke på den högre hastigheten?
Nej. Man får dock köra med omdöme för de kom- mer upp i rätt höga hastigheter.
En cykelväg anpassad för lastcyklar. Det finns en kantzon på 25 cm på varje sida av cykelvägen. Två körfält på vars 90 cm har en 50 cm separeringszon mellan sig som möjliggör säkra möten.
Morgondagens cykelvägar kan bli avsevärt bredare än dagens och kräver generösa kurvradier samt separering från gående.
Hur bör cykelbanor för lastcyklar utformas?
• Breda cykelbanor som möjliggör omkörning och möte
• Undvika snäva svängar och smala passager
• Placeringen av tryckknappar vid signalreglering och längre viloräck- en för cyklister vid korsningar
• Större refuger (B > 2 m, L > 2,5 m) och väntutrymmen
• Utformningen av bommar/grindar (ca 3 m mellan)
• Parkeringsmöjligheter för lastcyklar (kan också vara en trafiksäkerhetsfråga för fotgängare)
CYKLAR FLER?
Cyklandet har ökat på senare år, tycks de flesta vara överens om. Men sett över längre tid är det faktiskt tvärtom. Sedan 1995 har cyklandet minskat med 16 pro- cent. Det visar trafikanalysrapporten "cy- klandets utveckling i Sverige 1995-2014"
som redovisar resultat om cykling från de nationella resvaneundersökningarna.
Antalet cykelresor har minskat med 34 procent samtidigt som befolkningen ökat med 8 procent.
Räknat per invånare har antalet cykelresor minskat med hela 38 pro- cent. Varje dag sker det en cykelresa på var femte invånare. I mitten av 1990-talet var det en cykelresa på var tredje invånare. Nedgången i cyklan-
det sker i alla kommuntyper, i alla åldrar, oavsett reseärende och för båda könen.
Sedan millennieskiftet kan vi se en viss återhämtning för cykelresor till arbetet i storstäder och större städer med förortskommuner. I städer som Landskrona ligger antalet cykelresor per invånare konstant eller minskar, men färdlängden ökar gradvis.
Utanför städerna har antalet cykelresor nästan halverats, och även färdlängden minskar där.
Nu är det i större städer med fö- rortskommuner som det görs flest cykelresor, 44 procent av cykelresorna i landet, säger Tom
Petersen, på företaget Trafikana- lys. En förändring är att barn och unga cyklar drygt 40 procent kor- tare och skolresorna på cykel har blivit 48 procent färre, fortsätter Tom Petersen.
Rapporten Cyklandets utveckling i Sverige 1995-2014 redovisar resultat om cykling från de nationella resva- neundersökningarna, som omfattar hela befolkningen 6-84 år som är folkbokförd i Sverige. Dessa resultat ger en allmängiltig bild av cyklingens tillstånd och utveckling i olika ål- dersgrupper, för olika reseärenden och i städer av olika storlek.
Stadsplanering och cyklandet
Det är viktigt att planera för cykling redan i detaljplaneskedet då cykelvägar och cykelparkeringar tar plats och utrymme i anspråk. I detaljplanearbete är det angeläget att skapa gena och attraktiva cykelstråk för att öka tillgängligheten.
I Landskrona stads cykelplan från 2015 ska ett ökat cyklande stimuleras genom åtgärder som:
• Att förbättra cykelvägvisning längs huvudstråk
• Att införa riktlinjer för omledning av gång- och cykeltrafi kanter vid vägarbeten
• Komplettering av belysning för att säkra övergångställen och stråk
• Trafikantens dag - årligt återkommande event
• Att uppmärksamma ökat cyklande i kommunen genom kampanj
• Workshops med föräldrar på skolor
• Att marknadsföra cyklandet (ex genom resplaner) på större före- tag
Förslag på utbyggnad av cykelstråk i staden
• Generellt saknas öst-västlig koppling i staden. Utbyggnadsförsla- gen är följande:
• Kolonigatan (avslutat 2015)
• Carl XI:s väg mellan Hälsningsborgsvägen och Strandvägen
• Erikstorpsvägen mellan Kungsgården och Hälsningborgsvägen
• Cykelväg utmed Storgatan mellan Rådhustorget och Skeppsbron
• Föreningsgatan mellan Regeringsgatan och Ringvägen
• Ringvägen
• Järnvägsstationen till DSV Global Transport and Logistics
• Stenorsvägen
Dessutom finns det förslag i cykelplanen på utbyggnad av det övergripande cykelstråket mellan tätorter och byar i kommunen.
Åtgärder kan genomföras när medel för utförande avsätts i budget.
Listorna ovan är prioriterade men är också avhängiga av andra projekt och exploateringsarbete. Vid kommande budgetplanering ska projekten diskuteras och eventuellt omprioriteras.
Exempel på nya cykelvägar
Kvärlöv – Annelöv
Planen för Annelöv 11:103 samt del av Annelöv 11:3 medför behov för goda förbindelser till och från planområdet som exempelvis gång- och cykeltrafik mot stationen i Annelöv.
En cykelväg till Kvärlöv är också viktig för kontakten mellan de båda byarna och att det i förlängningen erbjuder cykelväg hela vägen in till Landskrona.
Redan idag fungerar delar av den gamla banvallen som cykelväg. En fortsatt utbyggnad av banvallen till cykelväg pågår.
Cykelväg Kolonigatan
En separat gång- och cykelväg utmed Kolonigatans norra sida kopplar samman centralstationen med Landskronas innerstad. Det ansågs viktigt att det skulle finnas ett tydligt stråk från stadens tågstation ut till övriga stadsdelar, varpå detta förslag fick hög prioritet och kunde avslutas under 2015.
Den nya cykel- och gångbanan längs Kolonigatan.
CYKELFRÄMJANDETS KOMMUNVELOMETER
Landskrona deltog i Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2010 och fick då totalpoängen 32,5. År 2014 var kommunen tillbaka i undersökningen och fick 30,5 i totalpoäng. Med den nya skärpta viktningen motsvarar det 32 poäng i det gamla systemet och är således 0,5 poäng under Landskronas gamla resultat.
Inom delområdet infrastruktur/underhåll redovisas att det finns 1,8 m cykelväg per invånare i Landskrona, vil- ket är en bit under snittet på 2,2 m cykelväg per invånare.
Det investeras endast 91 kr per invånare och år på infrastruktur för cykel varav en tredjedel satsas på underhåll Detta placerar kommunen bland de kom- muner som investerar minst per invånare.
Även vad gäller personresurser ligger Landskrona under snittet med 0,7 heltidstjänster per 100 000 invånare, vil- ket kan jämföras med snittet på 2,0 heltidstjänster per 100 000 invånare. 2,5 poäng inom delområdet personal- resurser vittnar om att det här finns stora förbättrings- möjligheter.
När det gäller information/marknadsföring investerar Landskrona 0,4 kr per invånare och år, vilket är långt un- der snittet på 3,5 kr per invånare. Investeringsnivån kan dock kopplas till avstånd och hur tätbefolkad en kom- mun är. Något som drar upp poängen är att hela 75% av cykelvägarna har vägvisande skyltning vilket samman- lagt ger kommunen 3 poäng inom delområdet.
Inom cykelaktiviteter får Landskrona full pott då kom- munen genomfört hela 12 cykelaktiviteter.
Inom delområdet cykelpolitik saknar Landskrona poli- tiska mål. Det finns en cykelplan samt medel avsatta för planen medan en cykelstrategi saknas, vilket kommer att ingå i en ny cykelplan som är under framtagande.
Cykling är även integrerat i plandokumenten och det finns en aktuell underhållsplan men cykelparkeringstal saknas.
Kommunen jobbar inte aktivt som arbetsgivare för att få fler att cykla men det finns 7 elcyklar i en intern cykelpo- ol. 5 poäng inom delområdet kan jämföras med kom- mungenomsnittet på 6,5 poäng för alla deltagande kom- muner och pekar på förbättringspotential för cykelpolitikområdet.
Inom området mätning och uppföljning har Landskro- na förbättrat resultatet sedan 2010-års enkät. Flödes- mätningar genomförs kontinuerligt på 2 punkter och periodiskt på 4 punkter. Dessutom har kommunen en nöjdhetsundersökning samt ett samarbete med cyklister.
Det som saknas är en resvaneundersökning och ett cykelbokslut/BYPAD (cykelrevisionsverktyg).
Koucky & Partners AB, på uppdrag av Cykelfrämjandet En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar
Cykelfrämjandets Kommunvelometer
Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en granskning och jämförelse av kommuners arbete med cykelfrågor. De deltagande kommunerna får en rapport som både beskriver kommunens nuläge och hur den står sig i förhållande till andra kommuner, samt konkreta rekommendationer om inom vilka områden förbättringar kan ske.
Kommunvelometern startade 2011 och har sedan dess granskat de deltagande kommunerna ur ett cykelperspektiv. För varje år ansluter sig fler kommuner. I enkäten för 2014 deltog totalt 34 kommuner från hela Sverige och 27 av dem hade varit med tidigare år. Resultaten visar på stora skillnader mellan
kommunerna men det finns möjligheter till förbättringar hos alla.
2015-års cykelfrämjarkommun: Malmö
På SKLs Cykelkonferens i Karlstad presenterades årets vinnare av Cykelfrämjandets Kommunvelometer: Malmö. Efter att ha hamnat på en 5:e plats i förra årets upplaga lyckades Malmö återhämta sig detta år och tog hem förstaplatsen, före Eskilstuna och Karlstad.
Lund och Uppsala kompletterar årets topp-5.
Bland de kommuner som deltagit i studien tidigare så har nästan samtliga förbättrat sina resultat. Det tyder på en ökad medvetenhet och ambitionsnivå ute i kommunerna. I de flesta fall är de förbättrade resultaten förknippade med ökade resurser för cykling, uppdaterade strategier för att värna cyklingen och förbättrat arbete med att mäta och följa upp cyklingen i kommunen.
Biogas
Biogas är ett förnybart energislag som utvinns av organiskt material som exempelvis slam från reningsverk, insamlat matavfall, och tång. När biomassa bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö bildas metangas (biogas) och koldioxid. Restprodukten, den nedbrutna biomassan, blir till gödsel. Biogasen används sedan framförallt som fordonsbränsle och har blivit alltmer vanlig under de senaste tio åren, både internationellt och i Sverige. Kemiskt sett är biogas samma ämne som fossil naturgas (metangas), bara ursprunget skiljer.
Energiinnehållet i biogas är något lägre än i naturgas. Det beror på diverse föroreningar i biogas som inta tas bort under processen.
100 procent förnybart bränsle.
Ska bilkörningen bli så ren som möjligt rekommenderar Eon Biogas 100. Då sänker man sina koldioxidutsläpp med 71 procent jämfört med bensin eller diesel.
MILJÖMÅLET HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM
I Landskronas miljöpolicy finns en del som tar upp hållbara transportsystem. Målet för området är att utsläpp från kommu- nens transportarbete ska minska. Utgångspunkten för ett håll- bart transportsystem är att alla transporter ska var energieffek- tiva och ske med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser och andra hälsoskadliga ämnen.
För att åstadkomma detta i Landskrona stad krävs det bland annat att fordonshanteringen samordnas för inköp, leasing, underhåll mm. En utökad bilpool möjlig- gör en bättre utnyttjandegrad av kommunens bilar och minskar behovet av att använda privatbil i tjänsten.
Bilpoolen, där kommunens tjänstemän ska boka bil för körning i tjänsten, ska alltså bidraga till att allt transport- arbete är energieffektivt och sker med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser.
Bilpoolen har idag 3 etanol-, 2 bensin-, 1 diesel- och 5 gasdrivna bilar. De etanoldrivna körs på bensin, efter- som motorerna hackar då de körs på etanol. Summa
således 6 fossildrivna och 5 med förnybart bränsle. Det är ju inte särskilt miljöprofilerat. Och då ska man veta att fordonsgas inte heller är fullständigt förnybar. Den be- står upp till 50 % av fossil s. k. naturgas. Resternade del består av biogas.
Kommunens policy säger att de enda bilar som ska köpas in är el- och gasdrivna. Hur hänger detta ihop? Jo, förklaringen till att bilparken ser helt annorlunda ut, är historiska synder. Tidigare köpte Landskrona stad in bilar utan miljöhänsyn och en del av dessa finns bl. a.
kvar i bilpoolen.
Men nu ska vi byta ut de två äldsta bilarna, alltså en etanoldriven och en bensinare mot två nya gasbilar, sä- ger Jenny Rosengren som ansvarar för bilpoolen.
Kommunens övriga bilpark består av 7 bensinare, 13 dieseldrivna, 17 etanolbilar, 2 elbilar och hela 35 gasdriv- na. Flertalet gasbilar togs in i höstas, då ett antal äldre etanoldrivna bilar föll för åldersstrecket.
FLERA
BILPOOLSAKTÖRER
Sunfleet har två bilpoolsbilar i Landskrona. De har använts av Arbetsförmedlingen under dagtid och varit bokningsbara för privatpersoner och företag efter kl 17. Men från årsskiftet änd- ras detta. Sunfleet satsar på en separat bilpool för privatperso- ner i Landskrona, säger Christian Törnqvist på Bildeve i Hel- singborg.
Vi expanderar kraftigt i Helsingborg, och tror att det finns intresse även i Landskrona.
I Helsingborg har Sunfleet 28 bilar i sin bilpool. Sunfle- et ägs av First rent a car AB, som i sin tur ägs av Volvo.
Därför är det naturligt att det är volvobilar, allt ifrån den minsta V40 till den största V70, som erbjuds. Det finns diesel-, gas- och t o m en ren elmodell, C30 Electric.
Tanken med en bilpool är att bara köra bil när man verkligen behöver. Medlemskapet kostar 149 kr per hushåll och månad.
Men varför inte bara hyra en bil hos en vanlig biluthyra- re när man behöver en? Varför betala 1800 kr per år i medlemsavgift?
Därför att vi har mycket flexiblare uthyrningstider.
Hos en hyrbilsfirma kan du inte hyra en timme för att köra och handla. Men det kan du som medlem i Sunfleet, förutom att all service och tankning ingår.
Landskrona stads bilpool
Bilpool är en form av korttidshyra. En förvaltning inom Lands- krona stad betalar en fast timavgift och sedan kilometerkost- naden. Totalkostnaden är således beroende av hyrtid och kör- sträcka.
Parkeringskostnad, reparationer, försäkring, däck och skatt ingår i priset. Till skillnad från en hyrbil ingår även drivmedlet. Själva användningen är smidig – persona- len bokar bilarna elektroniskt och hämtar bilen på bil- poolens parkeringsplats.
En bilpool innebär ofta ett miljö- och kostnadseffekti- vare vänligare alternativ till egen bil (miljövänlig under förutsättning att bilarna i bilpoolen är miljöbilar). Detta eftersom bilarna får färre stilleståndstimmar, du plane- rar ditt körsätt i förväg och du kan välja bilstorlek efter behov.
Plus
• Man slipper bilägandets fasta kostnader vilket kan vara intres- sant för mindre förvaltningar med begränsad bilanvändning.
• Man väljer biltyp efter behov.
• Genom elektroniska körjournaler debiteras förvaltningar må- nadsvis.
Minus
• Kräver viss framförhållning då bilarna kan vara fullbokade.
• Bilen ska betraktas som en hyrbil varför skador som upptäcks eller som man orsakar själv, måste rapporteras.
• Kan vara bunden till ett visst bensinbolag.
MINDRE KÖRNINGAR MED PRIVATBIL I TJÄNSTEN
Mindre körning med privatbil i tjänstenoch en ökad användning av bilpoolsbilar är en ambition i stadens miljömål. Hur ser det ut med den saken? Minskar de kommunanställdas körning med egen bil? Ja, för Landskrona stad som helhet har utbetalningar- na av ersättning för körning med egen bil i tjänsten minskat från 1 581 000 kr år 2012 till 1 446 175 kr år 2015. Om det är en bra siff- ra eller otillräcklig finns i betraktarens öga, för någon öppet formulerad minskningstakt finns inte i miljömålen. Under 2015 motsvarade körsträckan med privatbil i tjänsten 3,8 gånger bilpoolens körsträcka.
Skillnaderna mellan de olika förvaltningarna är naturligt- vis stora, både vad gäller hur stora ersättningar som har betalats ut och förändringarna över tiden.
Den nämnd som hade de högsta ersättningarna 2012 var Individ och Familj, med 486 000 kr. Det är också den nämnd som har minskat ersättningarna mest, till 262 000 år 2014, en minskning med 46%. Procentuellt har Kom- munrevisionen minskat körningarna med privatbil i tjänsten ännu mer. Här har ersättningen sjunkit med 57% från 11 000 till 4 700 kr i ersättning.
Den andra extremen svarar Valnämnden för. Där har i stället ersättningarna ökat med ettusensjuhundrasextio- sju procent (1 767%), från 232 kr 2012 till 4 330 kr 2014.
Men även Räddningsnämnden har rört sig snabbt i fel riktning; från 767 kr år 2012 till 4 066 år 2014, eller 430 procents ökning.
Alla nämnder Förändring 2012 2014
Kommunrevisionen 57 % minskning 11.098 4.773
Individ- och Familjenämnden 46 % minskning 486.023 262.820
Miljönämnden 38 % minskning 10.315 6.371
Fritidsnämnden 35 % minskning 57.063 36.851
Omsorgsnämnden 20 % minskning 174.707 139.463
Stadsbyggnadsnämnden 19 % minskning 29.868 24.095
Stadsledningskontoret 14 % minskning 124.456 106.923
Kommunstyrelsen 11 % minskning 8.765 7.788
Utbildningsnämnden 2 % minskning 481.310 469.847
Teknik- och servicenämnden 2 % ökning 166.432 169.388
Kulturnämnden 19 % ökning 20.567 24.574
Kommunfullmäktige 20 % ökning 8.076 9.656
Överförmyndare 33 % ökning 1.945 2.586
Räddningsnämnden 430 % ökning 767 4.066
Valnämnden 1.767 % ökning 232 4.330
Vad gäller för körning med privatbil i tjänsten?
Försäkringsfrågor
Man bör reda ut försäkringsfrågan innan man använder egen bil i tjänsten. Det kan till exempel vara oklart vem som har ersättnings- ansvaret om det skulle inträffa en olycka. Kontakta ditt försäkrings- bolag för att få veta vad som gäller.
Tänk på arbetsmiljö och miljö Tänk på att Arbetsmiljöverkets krav på tjänstebilar inte gäller på samma sätt för privata bilar. Till exempel är inte de säkerhetskrav som ställs på tjänstebilar applicerbara på privata bilar som körs i tjänsten. För dig som kör mycket i tjänsten gäller dock att bilen och trafiken är en del av din arbetsmiljö, och den har arbetsgivaren ett ansvar för. Det
ställs dessutom inga miljökrav på privatbilar som används i tjänsten.
Så här säger reglerna:
• Arbetsgivaren är ansvarig för fordons krock- och körsäkerhet, och att vistelsen i trafiken är så säker som möjligt.
• Arbetsmiljöverkets syn är att ar- betsgivaren ska ”fundera igenom vilken säkerhetsnivå man lägger sig på när det gäller arbetstagar- nas privata fordon som används i tjänsten”.
• Arbetsgivaren är också skyldig att se till att även privata fordon är väl underhållna eftersom det är förbjudet att tillåta en arbetsta- gare att använda en bil som inte är fullt trafiksäker.
När du använder din privatbil i tjänsten ställer kommunen inga miljökrav motsvarande kommunens egna fordon för persontransporter.
MILJÖMEDVETET RESANDE?
Hur är det med resor och transporter? Är landskronabon miljö- medveten i sitt resande? Både ja och nej. Resandet till och från Landskrona med tåg minskade faktiskt under 2014 efter många års stabil ökning. För Pågatågen har antalet resande ökat år för år från 1 214 resande per genomsnittlig dag 1983, till 3 072 år 2014.
Det intressanta är att minskningen gäller Öresund- stågen, där vi har haft mycket tekniska problem, medan Pågatågen har en liten ökning i resandet även under 2014, säger Stephan Johannesson på Skånetrafiken.
De tekniska problemen har irriterat resenärerna genom förseningar och inställda tåg. Förutom problem med tågen berodde störningar på nerrivna kontaktledningar, växlar som krånglar och tåg som ställts in, en följd av eftersatt underhåll.
De tekniska problemen med Öresundstågen beror en- ligt Stephan Johannesson även på att man redan från början valde gammaldags teknik med gammaldags lösningar.
Och problemen blir inte mindre av att den enda repara- tionsverkstad som vi kan använda ligger i Danmark.
Verkstaden i Malmö är stängd sedan några år, och först år 2019 är det tänkt att en ny reparationsverkstad ska stå klar i Hässleholm, säger han.
Så här ser 2014 års resandesiffror per dag ut för statio- nerna i Landskrona kommun, av- och påstigande:
Glumslöv 542 11 % högre än 2013 Häljarp 610 1 % högre än 2013 Landskrona 7098 6% lägre än 2013
Siffrorna för 2015 var inte klara vid publiceringen, men hittills är ökningen cirka 5% jämfört med 2014.
Dessa siffror stämmer väl överens med riksstatistiken.
En nyligen publicerad rapport "Kollektivtrafikens utveckling - en analys av den nationella statistiken" visar att fler män i yrkesverksam ålder pendlar kollektivt nu än för tio år sedan, och att färre kör bil. Männen ökade sin totala reslängd med 4 procentenheter, från 10%
2005/06 till 14% 2011-2014, varav 3 procentenheter kom från bilkörande.
Ungdomar är största resandegruppen i regional kollek- tivtrafik, 20%. Därnäst kommer kvinnor 18 - 64 år, 14%. Pensionärer reser minst kollektivt. Endast 5 pro- cent av deras resor sker med kollektivtrafik.
Totalt ökade andelen regional kollektivtrafik från 11 till 13% i antal resor, och från 14 till 17% av transportarbe- tet, mest i områden med stora och medelstora tätorter som västra Skåne.
VIDEOKONFERENSSYSTEMET SOM INTE BLEV AV
I januari 2015 beslutade miljönämnden att bevilja 70 000 kr till stadsledningskon- toret för investering i en video- konferensanläggning. Tanken med det var, att eftersom fysiska resor alltid alstrar negativa klimateffekter, ersätter vissa resor med videokonferenser. Dess- utom kan en videokonferens spara in kostnader för restid, resor och kon- ferenser.
Det fanns tidigare en videokonfe- rensutrustning på TechFuturum på Koppargården. Den installerades år 2000 när tekniken var ny. Tanken var att den skulle fylla kommunens och i viss mån företagens behov. Men den användes inte särskilt mycket, bland
annat på grund av att den var placerad så långt från centrum.
Men nu ville man alltså få till stånd en modern videokonferensanlägg- ning i stadshuset. Stadsledningskon- toret äskade 100 000 kr och fick 70 000 ur miljöfonden, en fond som ska användas för att främja klimatef- fektiva årgärder.
Det var IT-avdelningen som fick i uppdrag att genomföra upphand- lingen. Men ingenting har hänt.
IT-strategen Stefan Johansson, som tillträdde sin tjänst 1 juni förklarar att IT-avdelningen inte har haft tid och att denna uppgift därför har lagts åt sidan. Nedprioriteringen
gjordes utan att han har läst underlaget.
Jag vet inte hur den utredning såg ut som låg till grund för att man äskade pengar. Och det är inte säkert att den kommer på plats under 2016, säger Stefan Johansson.
Effekten blir alltså att pengar för miljöförbättringar troligen inte kommer till användning den när- maste tiden eftersom man bedömer att IT-avdelningens arbetsbelastning är för hög.
Pengarna hade med andra ord gjort större nytta någon annanstans.
Framtida system
Även om dagens videokonferenssystem är så pass långt fram i utvecklingen att det utan problem går att hålla riktigt högkvalitativa videokonferenser så finns det ett stort utrymme för förbättring. Ta en titt in i framtiden för att se vad som är på gång inom videokonferensindustrin.
Videokonferens överallt: Här är vi nästan redan nu men i framtiden blir det ännu enklare att kunna koppla upp sig var än man befinner sig, i hemmet, via mobilen eller på kontoret, oberoende av olika system och lösningar.
Ögonkontakt: Ett problem är att om man tittar in i ögonen på en person på skärmen så upplever denna person inte ögonkontakten. Det finns idag mer eller mindre fungerande prototyper som löser detta problem med hjälp av mjuk- eller hårdvara. Computer Graphics LAboratory ETH i Zürich har till exempel utvecklat en programvara som skapar känsla av ögonkontakt.
Handslag: Att kunna skaka hand med någon på andra sidan jorden via videokonferens känns väl ändå ganska omöjligt? Knappast, det finns redan teknik för detta.
SWEP - FÖRETAGETS TRANSPORTARBETE
SWEP har cirka 350 anställda i Landskrona och omkring 900 i hela världen på sex fabriker och 13 distributionslager. Omsätt- ningen är 2,5 miljarder SEK. SWEP optimerar användning av energi, material och utrymme i uppvärmnings- och kylanläggningar med hjälp av värmeväxlare.
Det blir mycket gods som skickas till kunder i olika länder, säger logistikchef Gunilla Karlsson. Vi köper transporter för 45 miljoner SEK per år.
Sedan ett antal år tillbaka jobbar SWEP på att minska koldioxidutsläppen från de transporter som man köper in. Transportbolagen ska redovisa klimateffekterna för transporttjänsterna, och på det viset har SWEP lyckats minska CO2-utsläppen med 8-10% sedan 2009.
Det är en profilfråga för SWEP, en av många om- ständigheter som bidrar till vårt varumärke. Framfö- rallt består detta arbete i att försöka övertyga kunder om att de inte behöver ha flygleverans alltid, efter- som just flyg har så kraftig klimatpåverkan.
MILJÖARBETET HOS DSV
Transportbranschen brottas idag med små vinstmarginaler dels beroende på en ökad konkurrenssituation men också på grund av den pris- och tidpressade branschstrukturen. Eftersom många produktionsföretag minskar antalet lager har lastbils- transporterna på vägarna ökad. Dagens lager finns numera på vägarna.
DSV som flyttade sin verksamhet från Malmö och Helsingborg till Landskrona, är det tredje största trans- port- och logistikföretaget i Sverige och störst i Sverige på gränsöverskridande transporter. Företagets 80 egna lastbilar har utsläppsklasserna Euro 5 och 6, klassen med de lägsta gränsvärdena. Klassningen avser gränsvärden för högsta tillåtna utsläpp av en rad olika luftförorening- ar för bilar, lastbilar och bussar. Personbilar och lätta
transportfordon som säljs nya i Sverige måste klara kraven för Euro 5.
För nya tunga fordon gäller idag Euro 6.
Gränsvärdena för en miljöklass bestäms med flera års framförhållning och från och med ett visst datum blir det förbjudet att sälja nya bilar som inte uppfyller en viss miljöklass. Äldre bilar är förstås tillåtna i trafik och på begagnatmarknaden, trots att de inte alltid uppfyller senaste miljöklass.
Företaget har tre divisioner:
• Air & Sea: Flyg och sjöfart
• Road: Järnväg och lastbil
• Solutions: Lagerverksamhet och förädling av gods
Miljö- och kvalitet
DSV använder sig numera av en omlastning i HUB-ter- minaler (omlastningsterminaler). Tidigare kördes halvtomma lastbilar direkt till kund. Idag åker de flesta styckegodsbilarna till en av 4 HUB-terminaler där godset omlastas. DSV har en genomsnittlig fyllnadsgrad på i genomsnitt 96 % (2015), vilket sparar både pengar och miljö.
DSV i Sverige är certifierade enligt miljöstandarden ISO 14001 och kvalitetledningssystemet 9001. Företaget pla- nerar att omcertifiera sig enligt uppdaterade ISO 14001:
2015 och 9001: 2015 eller senast 2018.
DSV lämnar årligen en hållbarhetsredovisning till sina kunder och medarbetare. Medarbetarna ska årligen och vid nyanställning genomgå en nätbaserad utbildning om förtegets miljöstrategi. Miljöspecialisten ska i framtiden även hålla föreläsningar för personalen om företagets miljöarbete.
DSV försöker även att påverka chaufförerna hos åkerier som anlitas som samarbetspartner att genomgå kurser i Ecodriving. Ecodriving är en del av Yrkeskompetensbe- viset enligt EU-lagstiftning och är ett krav för alla chaufförer som kör i yrkesmässig trafik.
DSV märker att deras kunder mer och mer efterfrågar miljötänk i tjänsterna. Kunderna ställer utifrån sitt eget miljöarbete krav på de transportörer som ska leverera och hämta varor. Detta beräknas öka ytteliggare i och med den reviderade ISO-standarden 14001 där kravet på livscykelperspektivet blir större.
En av miljötjänsterna som DSV erbjuder är en kundspe- cifik miljörapport. I denna rapport kan kunden få en specifik uträkning på vad transporten av deras varor re- sulterar i för koldioxidutsläpp. Denna rapport kan ges
månadsvis, kvartalsvis eller årsvis. Miljörapporten har i flera fall resulterat i att kunden efterfrågat metoder för att sänka utsläppen från sina transporter, t.ex. genom att byta transportsätt från lastbil till tåg.
DSV erbjuder även en miljötjänst där kunden godtar att leveransen av varan får ta längre tid för att de lättare ska kunna köra med fullastade fordon. Denna tjänst är rabatterad och innebär en miljövinst eftersom man utnyttjar lastkapaciteten fullt ut vilket minskar det totala antalet transporter. Efterfrågan på denna tjänst är dock låg.
Miljöledningssystem
DSV: s miljö- och kvalitetsarbete följer ISO:s miljöled- ningssystem med ständig förbättring i fokus. Miljö- och kvalitetsledningssystemet är än så länge inte fullkomligt kopplat till övriga verksamhetsprocesser. Arbete kom- mer antagligen att genomföras framåt för att bättre samankoppla arbetet med övriga verksamhetsprocesser.
DSV Sverige har genomfört en miljöutredning där bety- dande miljöaspekter identifierades. Modellen för värde- ring av miljöaspekterna har sin utgångspunkt i det natur- liga steget och dess fyrstegsprincip. Miljöaspekterna uppdateras årligen och när verksamheten genomgår en omfattande förändring.
DSV har en miljöpolicy och en kvalitetspolicy. Dessa uppdateras vid behov och kommuniceras till medarbeta- re och kunder genom hemsida, hållbarhetsredovisning samt i samband med utbildningar och upphandlingar.
DSV har globala miljömål som den svenska delen av fö- retaget tar med i beräkningen när miljömålen specifice- ras. Miljömålen uppdateras årligen. DSV har miljömål som gäller:
• Att minska koldioxidutsläppen
• Att energieffektivisera transporterna och anläggningarna
• Att transporterna ska vara märkta enligt euromotor 5 eller 6
• Att nybyggnationer ska uppfylla green building standard, d. v .s hushålla med energi, vatten och andra resurser, sortera och min- ska avfall samt garantera en god arbetsmiljö
• Att minska tjänsteresor med bil och flyg och öka andelen resor med tåg
• Att öka andel miljöbilar i tjänstebilsparken
• Att öka andelen transporter med förnybara bränslen som exem- pelvis HVO (syntetisk biodiesel)
Miljömål som inte bara innebär miljövinster utan även ekonomiska vinster är lättast att driva i ett företag. Man kan med fördel arbeta med samma miljömål under en längre tidsperiod och höja ambitionsnivån stegvis.
DSV genomför revisioner på sitt miljöledningssystem.
De flesta verksamheter revideras 1 ggr/år. Verksamhe- ter där problem uppdagas revideras med en högre frekvens. Samtliga anläggningar ska revideras minst 1 ggr/3 år. DSV har genomfört processkartläggningar med hjälp av verktyget Barium Live.
EKOLOGISKA LIVSMEDEL
Folk köper ekologiska livsmedel som aldrig förr. Ökningen de senaste åren har varit omkring fantastiska 40 % per år.
Från att ha varit en liten, undanskymd del av sortimentet i några få butiker, så har nu de ekologiska matvarorna blivit alla matkedjors mest omhuldade varukatego- ri med god omsättning och god lönsam- het. Ständigt nya varor, och t o m nya af- färer i storstäderna med ekologi som affärsidé ser dagens ljus.
Ökningen beror på att efterfrå- gan ökat. Det är hälsotrenden mer än miljöintresse som förkla- rar detta. Utbudet är större, alla är med, alla led i produktions- och handelskedjan, menar Eva Fröman, verksam- hetsledare på den ideella föreningen Ekomat- centrum, som verkar för ökad konsumtion och kunskap om ekologiska och klimatsmarta livs- medel.
Sverige skulle behöva ställa om mer till ekologisk produktion, för efterfrågan är mycket större än tillgången. Nu är hälften av de ekologiska livsmedlen importe- rade, även på områden där vi skulle kunna leverera svenskt, t.
ex. frukt och grönt eller bröd.
Ekomatcentrum finansieras med bi- drag från Jordbruksverket och Na- turvårdsverket, samt av medlemsav-
gifter från privatpersoner, kommuner och företag. Men vikti- gast är intäkterna från kurser och ut- bildningar om ekologiska livsmedel.
Eva Fröman anser att många lant- brukare är negativa till ekologisk produktion och tröga till att ändra inriktning, att de håller kvar sitt kon- ventionella jordbruk trots att det finns starka miljömässiga och affärs- mässiga skäl att ställa om mer till ekologisk produktion.
Jag är faktiskt förvånad över att vi inte får med oss de svenska producenterna i större utsträck- ning. Det leder till att det är svårt för t ex kommunerna att få tag i
så mycket ekologiska livsmedel som de behöver till skolbespis- ningar och äldreboenden.
Det är ett problem idag att kom- munerna inte når sina uppsatta mål.
Hon efterlyser betydligt tydligare ställningstaganden från regeringen på området:
Jag skulle önska att regeringen pekar med hela handen. Jag är besviken på miljöpartiet, som sit- ter i regeringen, men som inte har tagit några initiativ i den rikt- ningen.
Vilken märkning gäller?
EU-lövet eller EU-ekologiskt
EU-lövet eller EU-ekologiskt är EUs märkning för ekologiskt jordbruk. Alla varor är certifierade. Minst 95 procent av produktens innehåll har producerats ekologiskt. Varje år kontrolleras djurens förhållanden och medicinering.
KRAV
KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är ekologiskt producerad. Det betyder att den är producerad med hänsyn till djur, natur, klimat och människor.
Ekologiska livsmedel i Sverige ska märkas med båda symboler.
Vilka är miljöfördelarna med ekologisk odling (enligt KRAV)?
• Ekologisk odling orsakar inte att kemiska bekämpningsmedel läcker till sjöar och till grundvatten
• Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blom- mande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler in- sekter och fler fåglar som lever av insekter
• Den ekologiska bonden sprider inte ut genmodifierade organis- mer (GMO) i naturen
• Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen
• Att konstgödsel inte används är bra för klimatet och det finns undersökningar som tyder på att ekologiskt jordbruk förbrukar en mindre mängd energi
• Ekologiskt lantbruk är aktsamt om jordens bördighet Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.
