2014-03-25 14:06 CET
Sverige långt efter i läsförståelse
Hur står det till med läsförståelsen i Sverige? Vi ligger långt efter Norge och Finland, enligt Monica Reichenberg. Hon är gästprofessor på Högskolan Väst sedan hösten 2013.
- 25 % av pojkarna går ut skolan, utan att klara av att läsa lite svårare text.
Det är var fjärde pojke. Det är en katastrof för pojkarna, men också för oss andra i samhället, säger Monica Reichenberg.
Den 20 mars höll Monica Reichenberg en föreläsning på Högskolan Väst inför 170 verksamma lärare, förskollärare, skolchefer, rektorer, förskolechefer m fl.
i regionen. Föreläsningen tog avstamp från resultaten i PISA-undersökningen och läsförståelsens betydelse för studieresultaten, samt hennes egen
forskning - där hon tar upp vad forskningen säger om när man kan börja undervisa i läsförståelse.
Föreläsningen varvades med konkreta exempel från olika studier hon gjort inom förskola t.o.m. gymnasieskola samt särskola.
God avkodningsförmåga men dålig läsförståelse
God så kallad avkodningsförmåga och flyt i läsningen är en förutsättning för läsförståelse. En undersökning av Christer Jacobsson på Linnéuniversitetet tyder på att avkodningsförmågan inte har försämrats över en 20-årsperiod för nioåringar.
– Det är ju en positiv nyhet. Men svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt, säger Monica Reichenberg. Enligt henne gäller försämringen såväl hög- som lågpresterande elever. Men det är de allra svagaste som tappat mest under en tioårsperiod.
– Var femte svensk elev når idag inte upp till en nivå i läsning som är nödvändig för att tillgodogöra sig annan kunskap. 25 % av pojkarna går ut skolan, utan att klara av att läsa lite svårare text. Det är var fjärde pojke. Det är en katastrof för pojkarna, men också för oss andra i samhället, menar Monica Reichenberg.
Enligt henne kan detta bero på att skolorna inte testar läsförståelse i samma utsträckning som de testar avkodningsförmåga.
– Då hade vi haft ett bättre resultat. Jag blir också upprörd över att elever som går i grundsärskolan inte räknas i PISA-resultaten. Därför vet vi inte hur dessa elevers läsförståelse är. Jag tycker att alla ska få vara delaktiga.
Norge och Finland har arbetat framgångsrikt med läsförståelse
Monica Reichenberg berättar att allra mest har de svagaste elevernas läsförståelse försämrats i Sverige. Så är inte fallet i Norge. Där har man
lyckats minska andelen allra svagaste läsare, och vårt grannland ligger på en stabil nivå när det gäller resultatet i PISA. Den norska skolreformen
Kunnskapsløftet som trädde i kraft 2006 är en satsning på läsning i alla skolans ämnen, under ledning av Lesesenter vid Universitetet i Stavanger.
I Norge har man också en omfattande konsultations- och
fortbildningsverksamhet kring läs- och skrivproblematik. Så har man exempelvis materialet Leselos som utvecklats för att stödja elevernas
läsutveckling. Det är så konstruerat att det kan följa elevernas läsutveckling på alla stadier och i alla ämnen.
Finland är ännu bättre och bevarar sin topposition. 2012 kom en finsk rapport som belyser sambandet mellan Finlands goda resultat och inriktningen på specialundervisning. Den är omfattande under de tidiga skolåren och huvudsakligen inriktad på skriv- och läsfärdigheter.
– I Finland sätter man in åtgärder väldigt tidigt och förebygger problemen.
Föräldrarna fortsätter att läsa lika mycket för sina barn, precis som man gjorde för 20 år sedan. I Sverige läser vi inte alls lika mycket för barnen, speciellt inte efter de tidiga åren. Vi slutar att prata och diskutera texter när barnen blir större, och det är här som problemen börjar tror jag.
Viktigt att välja rätt läroböcker för ökad läsförståelse
Monica Reichenberg menar att ett liv utan läsning är ett liv i utanförskap. Det i sin tur leder i förlängningen till marginalisering. Människor slås ut från arbetsmarknaden. Vad kan då skolan göra? Enligt henne spelar läromedlen en stor roll. Inte minst ökar kraven på läsförståelsen från årskurs 3. Då kommer många faktatexter som eleverna ska förstå.
– Se till att ha kriterier för hur skolan väljer lämpliga läroböcker som främjar läsförståelse.
Enligt en forskningsstudie som Monica Reichenberg gjort i Norrland, väljer många lärare läromedel efter marknadskrafterna, dvs. reklamen, men även genom sina kollegor och sociala nätverk. Monica Reichenberg håller nu på att göra en motsvarande studie i södra Sverige, för att se om liknande resultat erhålls.
Monica tycker att barnboksförfattaren Martin Widmarks böcker ger bra övning i läsförståelse. Martin Widmark driver idag projektet ”En läsande klass”, ett projekt som är en femårig satsning för att öka svenska barn och ungdomars läsförmåga.
– Men det är egentligen bedrövligt att en författare ska behöva ta initiativ till att öka läsförståelsen i Sverige. Nu har dock en nationell satsning kommit, Läslyftet, där regeringen satsar 300 miljoner kronor på att utbilda lärare i
effektivare metoder i läsning och skrivning.
Vad säger lärarna själva?
Två av de 170 lärarna som kommit för att lyssna på Monika Reichenberg var Anna Thorin och Eva Kroon från Fridaskolan i Trollhättan.
– Vi tyckte det var lärorikt och intressant att lyssna på Monica. Det väckte många tankar. Spännande att bland annat att få höra hur Norge och Finland har lyckats. Bra med konkreta råd och tips.
Anna och Eva berättar att de jobbar med läsförståelse på lite olika vis.
– Dels läser vi korta texter i smågrupper och samtalar tillsammans om det vi läst utifrån reflekterande frågor. Dels jobbar vi med läsgrupper där eleverna läser samma bok och reflekterar kring det de läser utifrån olika lässtrategier.
Anna och Eva tar med sig några saker efter Monica Reichenbergs föreläsning:
– Vi tänker jobba mer med en strategi åt gången och med lite kortare texter.
Vi tänker också oftare jobba med textsamtal.
Om Monica Reichenberg
Gästprofessor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon är också verksam som professor på Göteborgs universitet och har varit professor i literacy vid Umeå universitet. Hennes forskningsområde rör läsning, framför allt läsförståelse. Hennes forskningsfrågor är: Hur kan texter göras begripliga för svaga läsare? Hur kan svaga läsares lässtrategier utvecklas? Dessutom har andraspråkselevers läsning varit föremål för hennes forskningsintresse. Läs mer om Monica Reichenberg
Text och foto: Robert Svensson
Högskolan Väst i Trollhättan är ledande i landet inom arbetsintegrerat lärande, AIL, och vi har regeringens uppdrag att utveckla AIL. Med
arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel mellan akademi och omvärld.
Kontaktpersoner
Anna Hallberg Presskontakt
Pressansvarig kommunikatör anna.hallberg@hv.se
0733-97 50 92 Maria Derner Presskontakt
Kommunikationschef maria.derner@hv.se 0739-01 33 06 Anna Tanderud Presskontakt Kommunikatör
anna.tanderud@hv.se 0733-97 50 23
Stefan Kudryk Presskontakt Kommunikatör, PR stefan.kudryk@hv.se 0739-01 34 55
