EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2021:33
Digitalisering i vården
Sjuksköterskans upplevelse av att använda digitala verktyg i omvårdnadsarbetet
Hanna Solin
Lisa Einerskog
Examensarbetets titel:
Digitalisering i vården: Sjuksköterskans upplevelse av att använda digitala verktyg i omvårdnadsarbetet
Författare: Hanna Solin & Lisa Einerskog
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18h Handledare: Cecilia Hanson
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Dagens samhälle utvecklas i takt med den digitalisering som sker. Inom vården innebär digitaliseringen att nya digitala verktyg har implementerats och fler är sannolikt på gång. Digitala verktyg är ett hjälpmedel för sjuksköterskan i mötet med patienten och används för att kunna öka tryggheten och göra patienten mer delaktig i sin vård. Den snabba tekniska utvecklingen ställer nya krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda digitala verktyg i omvårdnadsarbetet. Studiedesignen som användes var en litteraturöversikt och databaserna CINAHL och Primo användes för att hitta relevanta artiklar. Resultatet baseras på elva artiklar varav nio kvalitativa och två mixed method. Tre huvudteman framkom i resultatet: Fördelar med digitalisering, utmaningar med digitalisering och undervisning. En av fördelarna med digitala verktyg var att omvårdnadsarbetet effektiviserades. En av utmaningarna var att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen och att utbildningen var otillräcklig.
Kunskapsbrist påverkade vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient negativt. För att lyckas med att implementera digitala verktyg i omvårdnadsarbetet krävdes utbildning och uppföljning. Utbildning och stöd visade sig vara en central del för att sjuksköterskan skulle kunna känna trygghet i att använda digitala verktyg i mötet med patienten. Att sjuksköterskan känner trygghet kommer i slutändan förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och förbättra vården för patienten.
Nyckelord: Digitalisering, digitala verktyg, sjuksköterska, upplevelse, omvårdnadsarbete, delaktighet, vårdrelation
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Digitalisering i vården ______________________________________________________ 1
Kommunikation mellan sjuksköterska och patient ______________________________________ 2 eHälsa ________________________________________________________________________ 2 IKT: Informations- och kommunikationsteknik ________________________________________ 3 Digitala verktyg ___________________________________________________________ 3
Digitalt journalsystem ____________________________________________________________ 3 Digitala verktyg i hemmet _________________________________________________________ 4
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Etiska överväganden _______________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6
Fördelar med digitalisering __________________________________________________ 7 Effektivisering __________________________________________________________________ 7 Förbättrad arbetsmiljö ____________________________________________________________ 8 God vårdrelation ________________________________________________________________ 8 Utmaningar med digitalisering _______________________________________________ 9
Mötet mellan patient och sjuksköterska _______________________________________________ 9 Bristande kunskap ______________________________________________________________ 11 Upplevelsen av tillgång till digitala verktyg __________________________________________ 11 Undervisning ____________________________________________________________ 12
Utbildning ____________________________________________________________________ 12 Uppföljning ___________________________________________________________________ 12
DISKUSSION _______________________________________________________ 13 Metoddiskussion __________________________________________________________ 13 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 14 Utbildning och stöd _____________________________________________________________ 14 Betydelsen för vårdandet och vårdandet av patienten ___________________________________ 15 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 16 SLUTSATSER _______________________________________________________ 17
Förslag för framtida forskning ______________________________________________ 17 REFERENSER ______________________________________________________ 18
Bilaga 1 – Sökhistorik _____________________________________________________ 22 Bilaga 2 – Artikelsammanfattning ___________________________________________ 24
INLEDNING
Dagens samhälle utvecklas och förändras i takt med att vi människor skapar oss nya förutsättningar att leva upp till. Digitaliseringen i samhället har genomgått förbättringsarbeten som lett till att användningen av digitala verktyg har ökat enormt, speciellt inom vården. Vårt kommande yrke som sjuksköterskor har gjort att vi intresserat oss för att undersöka hur sjuksköterskan upplever digitaliseringen och dess påverkan på vården. I det dagliga arbetet är det viktigt att sjuksköterskan reflekterar kring hur de digitala verktygen kan hjälpa till att bidra till hållbar utveckling och till vårdandet av patienten. Under vår utbildning har vi läst mycket teori som vi sedan fått möjlighet att applicera i praktiken. De digitala verktygen kan hjälpa sjuksköterskan att vara följsam och öppen i mötet med patienterna och bibehålla en god vårdrelation. Vår ökade kunskap och erfarenhet om betydelsen av en personcentrerad vård samt delaktighet i sin egen vård skapar förutsättningar till en social hållbarhet. Detta kan leda till att tryggheten ökar och förstärker patientens självkänsla vilket i slutändan kan ge en positiv inverkan på patientens livsvärld.
BAKGRUND
Digitalisering i vården
Digitalisering av vård innebär att digital teknik implementeras i bland annat patientmötet i syfte att förbättra vården. Genom att använda sig av digitala verktyg inom vården effektiviseras och förbättras kvaliteten i vårdarbetet. Den digitala tekniken används för att kunna bibehålla eller förbättra tryggheten, delaktigheten och även den personliga integriteten samt självständigheten hos de individer som är i behov av vård (Svensk sjuksköterskeförening 2019, ss. 5-6). Delaktighet är en förutsättning för att sjuksköterskan ska lyckas med vårdandet av patienten. Det är också en grundpelare för att patienten ska ha möjlighet att ta ansvar och förändra sin situation. Det är i det vårdande mötet och i samtal med patienten som grunden till delaktighet läggs.
Sjuksköterskan måste ha en öppenhet för patientens livsvärld för att patienten ska kunna känna delaktighet och för att vården ska anses som vårdande. En patient som är delaktig i sin egen vård är medverkande i vårdprocessen genom att vara medveten om vad som är aktuellt just nu och vad som planeras framåt (Ekebergh 2015, ss. 127-128).
Några av de digitala verktyg som används i vården är bland annat digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och olika datorprogram som till exempel NPÖ - Nationella patientöversikten och vårdguiden 1177. Sjuksköterskor använder sig även av digitala verktyg som hjälpmedel för att kunna möta människor och samtidigt kunna undervisa patienter i deras egen hälsa och i sjukdom. Sjuksköterskorna använder sig då av till exempel sociala medier och hälsoapplikationer i mobila enheter men även telefonrådgivning och sms. Vården idag är under stor press som leder till att dess effektivisering måste utvecklas i takt med att behovet ökar (Svensk sjuksköterskeförening 2019, ss. 5-6).
Kommunikation mellan sjuksköterska och patient
I kommunikationen mellan sjuksköterska och patient finns en hel del utmaningar. En utmaning som sjuksköterska är att vara öppen och mottaglig för patientens livsvärld (Ekebergh & Dahlberg 2015, ss. 130-131). Med livsvärld menas de upplevelser och erfarenheter som varje enskild människa har med sig. Varje människa har en unik livsvärld som är startpunkten för hur vi uppfattar, upplever, tänker, känner och gör kopplat till andra människor och världen omkring oss (Ekebergh 2015, s. 68). Det är viktigt att lyssna in hur patientens liv påverkas och hur patienten bäst kan stödjas för att återfå hälsa. Detta inkluderar inte bara att lyssna utan även vara vaksam på de uttryck patienten visar. Att sjuksköterskan visar öppenhet och intar en reflekterande hållning i samtalet med patienten är det som gör att samtalet blir vårdande. Ett vårdande samtal innebär att patienten ska känna sig lyssnad på och bekräftad, uppmärksammad samt förstådd (Ekebergh & Dahlberg 2015, ss. 130-131). Josephson (2018, s. 169) beskriver att ett samtal med patienten i centrum handlar om att patienten själv får berätta om sin situation och att den som lyssnar ställer öppna frågor. Meningen med samtalet är att uppfatta och förstå patientens upplevelse. Detta kan i sin tur leda till ett gemensamt utbyte av information samt att beslut kan tas tillsammans.
Sjuksköterskan kan uppnå ett väl fungerande samspel med patienten genom god kommunikation. God kommunikation innebär att sjuksköterskan är engagerad i patienten som individ och lyssnar på patientens egna upplevelser och tankar kring sin sjukdom (Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknall & Ringdal 2017). Sjuksköterskan kan genom öppenhet för patienten, genom att samtala och observera samt vara nyfiken genom att ställa frågor bjuda in till gemenskap. Vårdgemenskap kännetecknas av ett möte mellan patient och sjuksköterska där mötet blir betydelsefullt för båda parter. Det är lätt hänt att sjuksköterskan ses som expert och patienten blir mottagaren. Mötet mellan sjuksköterska och patient karaktäriseras då av information och att samtala med patienten ses som mindre viktigt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan först börjar med att fråga patienten hur hen upplever sin situation (Arman 2015, s. 192). Inleder sjuksköterskan patientmötet med öppna frågor och bjuder in till samtal kommer hon att få värdefull information om hur patienten upplever sin sjukdom och livsvärld. Detta resulterar i ökad delaktighet för patienten i sin egen vård vilket medför trygghet (Oxelmark et al. 2017).
eHälsa
Användning av Informationsteknik (IT) är en förutsättning för att ha möjlighet att öka chansen att uppnå en god, jämlik och tillgänglig hälsa för alla individer i samhället. IT inom vården kan definieras som eHälsa och i begreppet ingår till exempel egenvård, hälso- och sjukvård, omsorg och vårdens samspel och dialog med patienter. eHälsa kan bidra till förbättring och utveckling på samhällsnivå men även när det kommer till enskilda individer (Liljequist & Törnvall 2013, s. 300).
Det är fokus på tre huvudområden när det kommer till eHälsa i Sverige. Ett av dessa är riktade till den personal som arbetar inom vård och omsorg, till exempel sjuksköterskor.
Sjuksköterskan ska ha möjlighet att ha fungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som gör att arbetet kan utföras med hög kvalitet och säkerhet samt att dessa ska stödja sjuksköterskan i det dagliga arbetet. När det kommer till beslut om
behandlingar och olika insatser som ska utföras ska det finnas tillgång till väsentlig och välordnad information som underlag (Socialdepartementet 2010, s. 7).
IKT: Informations- och kommunikationsteknik
IKT är en av formerna av IT som används för att kommunicera människor emellan. Det finns flera digitala verktyg som passar in under IKT, ett exempel på dessa är Zoom (Stockholms universitet 2020). IKT kan bidra till att patienter med hälso-problematik blir mindre beroende av vårdpersonal för att istället bli mer självständiga. Däremot kan det påverka mötet och vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Ett exempel, sett från två sidor, när det kommer till ny teknik är omvårdnad på distans vilket skulle kunna påverka omvårdnadsrelationen negativt i form av minskad närvaro. Dock kan omvårdnad på distans göra det möjligt att faktiskt kommunicera vilket i sin tur skulle kunna stärka vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har en god utbildning och förhållningssätt till att möta patienter med hjälp av digitala verktyg. IKT kan ge många positiva effekter och en av dessa är ökad tillgång till kunskap för patienten och sjuksköterskan. En ökad kunskap ger möjlighet att vara delaktig och ha chans att påverka sin egen vård. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att vara med i utveckling och utbildning kring IKT i vården.
Sjuksköterskans expertis ligger i omvårdnaden och här kan sjuksköterskan bidra med att synliggöra patientens behov och hur dessa spelar in i utvecklingen av IKT-verktyg.
Olika nya tekniska lösningar och hjälpmedel skapar möjligheter gällande omvårdnaden för patienter med varierande hälsoproblem (Sävenstedt 2014, ss. 452-455).
Digitala verktyg
Digitalt journalsystem
I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår journalföring. Sjuksköterskan har en skyldighet att dokumentera för de patienter hen ansvarar för. Detta gäller vid alla kontakter som patienten har kring vård, utredning och behandling. Journalanteckningar ska göras snarast möjligt. Några av de riktlinjer som beskrivs för dokumentation är att anteckningar i patientens journal ska skrivas klart och tydligt. De ska också dateras och signeras av den sjuksköterska som skriver anteckningen. Det är viktigt att tänka på att både vårdpersonal och patienten ska kunna förstå den information som skrivs.
Sjuksköterskan måste skriva med omsorg för att anteckningarna inte ska kunna tolkas felaktigt eller kränka patienten eller närstående. Sjuksköterskan ska undvika att upprepa eller dubbeldokumentera. Genom att bruka ett enkelt språk som vårdpersonal, patient och anhöriga kan förstå och tolka enhetligt kan informationen användas i patientarbetet.
Det ger även en säkrare kommunikation. Vidare kan informationen användas för uppföljning i verksamheten samt för forskning och den skapar också en enhetlig syn på verksamheten (Björvell 2020a).
Patientens journal skyddas av sekretess och enbart den som är anställd hos vårdgivaren och är delaktig i vården av patienten får ta del av uppgifterna för att använda dessa i arbetet inom hälso- och sjukvården. Patienten har rätt att få tillgång till sin journal för att kunna läsa, skriva eller kopiera informationen. Idag har även patienten tillgång till sin journal via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Det finns idag inget gemensamt journalsystem för olika vårdgivare utan det finns en så kallad sammanhållen
journalföring. En sammanhållen journal innebär ett digitalt system som möjliggör för olika vårdgivare att kunna ta del av personuppgifter och patientjournal från en annan vårdgivare. Systemet som idag används kallas den Nationella patientöversikten (NPÖ) och för att få tillgång till detta krävs patientens medgivande med undantag för när patientens liv är i fara och sjukvården kan tillämpa nödåtkomst (Björvell 2020b).
Västra Götalandsregionen (2021a) har som plan att implementera ett gemensamt journalsystem, Millennium, för flera av regionens vårdgivare. Målet är att allting ska vara klart under 2023. Detta nya system ska göra dokumentationen enklare och alla vårdgivare ska kunna ha tillgång till den information som krävs i arbetet. Detta innebär bland annat att det kommer att finnas gemensamma läkemedelslistor och möjlighet att scanna patientens armband vid läkemedelsadministrering. För patienten innebär detta en ökad säkerhet kring läkemedel i och med att rätt läkemedel och dos ges till rätt patient.
En och samma vårdplan kommer att kunna följa patienten och vara tillgänglig i hela vårdkedjan. För sjuksköterskan kommer det att finnas beslutsstöd som vägledning för att välja bästa åtgärd i varje situation till exempel riktlinjer kring mediciner, beskrivningar av metoder och påminnelser. För patienten kommer detta innebära en högre säkerhet och mer jämlik vård (Västra Götalandsregionen 2021b).
Digitala verktyg i hemmet
För patienter som drabbats av kronisk sjukdom har sjuksköterskan ansvar för att skapa bästa möjliga förutsättningar att leva ett värdigt liv. För att dessa patienter ska kunna uppnå livskvalitet och hantera sin sjukdom på bästa sätt gäller det för sjuksköterskan att skapa en god och stabil grund för patientens kunskap kring sin egen vård. För att göra detta möjligt implementeras digitala verktyg i patientens vardag som ska underlätta och effektivisera omvårdnaden. Sjuksköterskan använder sig till exempel av digitala lås, olika tekniksystem i form av övervakningskameror och elektroniska kommunikationsverktyg mellan olika vårdgivare. Dessa digitala verktyg delas upp utifrån vad de har för koppling till användarna. Första gruppen är fristående tjänster och verktyg som endast används av patienter samt friska individer utan att ha någon vidare koppling till vårdverksamheter. Det kan vara till exempel olika former av hälsoapplikationer att stärka sin egen hälsa med. Den andra gruppen rör interna verktyg som endast används av vårdverksamheten för att i slutändan gynna patienterna och det kan vara allt från magnetkamera till intern administration och journalsystem. Den sista gruppen av digitala verktyg är de verktyg som får sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att integrera med patienterna, till exempel digitala vårdtjänster, behandlingsstöd och teknik montering i hemmet som underlättar vardagen.
Sjuksköterskan använder sig av digitala verktyg för att förstärka patientens delaktighet i sin egen vård som i sin tur leder till att omvårdnadsarbetet för vårdpersonalen och sjuksköterskan underlättas (Region Norrbotten, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Science City & UppsalaBio 2019, ss. 4-5).
PROBLEMFORMULERING
I dagens samhälle utvecklas och förändras alla vårdverksamheter i samband med ökad digitalisering vilket ger en stor inverkan i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I takt med denna utveckling ställs högre krav på sjuksköterskans kompetens gällande användning
av digitala verktyg. En fysisk kontakt med en annan människa medför att information kan fås som inte alltid kan beskrivas med verbala ord. En sjuksköterska använder alla sina sinnen i sin bedömning för att läsa av patientens kliniska symtom. Problemet med digitala verktyg är att fokus kan flyttas från patienten till tekniken vilket gör att sjuksköterskan inte får samma helhetsbild som vid fysisk kontakt. Dessutom kan risken finnas att patienten inte blir tillräckligt delaktig i sin vård. Sjuksköterskans kliniska överblick gör att vården blir mer individanpassad och patientsäker. Med digitala verktyg kan värdefull information om patientens mående, både fysiskt och psykiskt, utebli om sjuksköterskan lägger för stort fokus på de digitala verktygen istället för patienten. När fokus flyttas till digitala verktyg kan kommunikationen mellan sjuksköterska och patient försämras. Denna studie kan bidra med ett bredare perspektiv och en ökad förståelse för sjuksköterskans upplevelse av att använda digitala verktyg i omvårdnaden.
SYFTE
Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av användning av digitala verktyg i vården.
METOD
Vald metod för denna studie är en litteraturöversikt med motiveringen att översiktligt beskriva befintligt forskning. Detta betyder att söka upp den forskning som redan finns för att kunna få en uppfattning om vilka studier som gjorts och vilken kunskap som existerar kring valt område. Litteraturöversikten görs genom att sammanställa och jämföra olika vårdvetenskapliga artiklar (Friberg 2017, s. 141). I denna studie har fokus lagts på resultatet i artiklarna inom ramen av sjuksköterskans upplevelse av att använda digitala verktyg i omvårdnadsarbetet.
Datainsamling
Databaserna CINAHL och Primo användes för att söka upp relevanta artiklar till studien. CINAHL är en referensdatabas där bland annat artiklar, rapporter och avhandlingar inom ämnet omvårdnadsvetenskap kan hittas. Primo är en bibliotekskatalog som används för att söka i bibliotekets samlingar som innehåller bland annat tryckta och elektroniska böcker, artiklar och uppsatser (Högskolan i Borås 2021).
Alla sökningarna avgränsades med Peer Reviewed och artiklar publicerade mellan åren 2011-2021. De sökord som användes var qualitative study, primary health, informed patients, digitalization, eHealth, digital tools, nurse, experiences, information and communication technology, positive influence, nurse perspective, information and communication technology, older people, support, qualitative secondary analysis, working carer, caring nurses, relationships, complexity, perspectives, communication impairment, mobile technology, nurse-patient communication, nursing, hospital nurses, patient-centered care, person-centered care, improvement, health care, chronic care, digital health technology, nursing care, technology, home care, nurse, health, nurses perception. Se utökad sökhistorik i bilaga 1. Till att börja med lästes artiklarnas rubrik för att få en överblick om de stämde in på studiens syfte. Vidare lästes sammanfattningen på de artiklar vars rubrik ansågs relevant. Efter genomgång av sammanfattningen fördes en diskussion kring huruvida artikeln skulle inkluderas i
studien eller inte. De artiklar som var riktade mot barn, andra professioner än sjuksköterskans eller enbart beskrev patientupplevelser valdes bort. Ett inklusionskriterium var att artiklarna var skrivna på engelska. Efter sökningen gjordes en kontroll att sjuksköterskans upplevelse tydligt var beskriven i artikeln och att det fanns ett relevant digitalt verktyg med syfte att användas i omvårdnaden av patienten.
Totalt har 11 artiklar använts varav 9 stycken med kvalitativ metod och 2 stycken med mixad metod, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod.
Dataanalys
Dataanalysen utfördes enligt Fribergs modell för litteraturstudier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av granskningsfrågor beskrivna av Friberg (2017, ss. 148-150).
De utvalda artiklarna lästes av båda författarna där var och en gjorde en kortare sammanfattning av artikelns innehåll. Därefter diskuterade författarna artiklarna tillsammans för att säkerställa att artiklarna tolkats, så när som möjligt, likadant.
Författarna kontrollerade också att artiklarnas innehåll svarade an till valt syfte. Varje artikel lades in i en artikel-sammanfattning för att skapa en god översikt och struktur, se bilaga 2. Vidare analyserades de skillnader och likheter som hittades i artiklarna. Utifrån vad som framkom i resultatet från de utvalda artiklarna kunde tre huvudteman med tillhörande subteman identifieras för att utgöra resultatet i studien, se tabell 1.
Etiska överväganden
Under litteratursökning och analys har hänsyn tagits till huruvida det funnits etiska överväganden i de artiklar som valdes ut. Innehållet i de artiklar som valdes ut har inte medvetet tolkats eller skrivits om till fördel för den aktuella studien. Vetenskapsrådet (2017) beskriver att det finns fyra huvudsakliga etiska krav när det kommer till forskning. Dessa finns till för att skydda deltagarna som inkluderas i forskningen.
Kraven innefattar frivilligt deltagande, integritet, konfidentialitet och anonymitet.
Största delen av de valda artiklarna i vår studie hade genomgått en granskning av en etisk kommitté där alla deltagare informerades om deras rättigheter. De tog även stor hänsyn till etiska överväganden där de visade att de värderade deltagarnas personliga integritet och autonomi högt. Artikeln som är skriven av Asmyr Thorseng och Grisot (2017) beskrev inga direkta etiska överväganden eller att deras artikel var granskad av en etisk kommitté. En etisk gransknings kommitté granskade inte heller Hudson och Buells (2011) artikel. De rubricerade inte heller några etiska överväganden i sina artiklar. Dessa artiklar inkluderades ändå i resultatet då de hade relevanta syften och resultat för vår studie.
RESULTAT
I denna studie identifieras tre huvudteman med tillhörande subteman kring sjuksköterskans upplevelse av digitala verktyg i omvårdnadsarbetet. I resultatet beskrivs fördelar, utmaningar och betydelsen av undervisning i digitala verktyg, se tabell 1.
Tabell 1:
Huvudteman Subteman
Fördelar med digitalisering Effektivisering
Förbättrad arbetsmiljö
God vårdrelation
Utmaningar med digitalisering Mötet mellan patient och sjuksköterska
Bristande kunskap
Tillgång till digitala verktyg
Undervisning Utbildning
Uppföljning
Fördelar med digitalisering
Effektivisering
Yap, Kennerly och Ly (2019) beskrev att digitaliseringen medförde en effektivisering av olika arbetsuppgifter inom vården. Sjuksköterskorna som använde de digitala patient-övervakningssystemen fick en förbättrad känsla av lagsamarbete inom verksamheten och vården blev mer effektiv. Effektiviteten ledde till en ändrad arbetsmiljö, både individuellt men också i sin helhet. De digitala verktygen förenklade därmed arbetet för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna beskrev att de digitala övervakningssystemen hjälpte till att hålla reda på patienter på ett smidigt och effektivt sätt. De hjälpte även till att planera arbetsuppgifter under dagen bättre vilket ledde till en bättre överblick över patienterna och deras behov. Detta medförde kvalitetssäkring av vården. Sjuksköterskorna i en studie av Curtis och Brooks (2020) ansåg att digital hälsoteknik var ett hjälpmedel i många situationer såsom att övervaka hälsoparametrar för patienter, till exempel blodsockernivå, vilket de ansåg mer effektivt än när detta baserades på pappersregister eller diagram. Sjuksköterskorna såg också positivt på digital hälsoteknik när det kom till kommunikation mellan personal gällande patienters behov som kunde kommuniceras i realtid. Sjuksköterskorna ansåg att de digitala verktygen kunde spara tid genom minskat pappersarbete.
Förbättrad arbetsmiljö
Entezarjou, Borgström Bolmsjö, Calling, Midlöv och Milos Nymberg (2020) beskrev att sjuksköterskornas positiva upplevelser med användningen av digitala verktyg behövde förmedlas vidare till andra sjuksköterskor eftersom attityden och erfarenheten påverkade andra sjuksköterskors inställning och upplevelse av digitala verktyg. Den positiva inställningen påverkade alltså motivationen att kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt med digitala verktyg i omvårdnaden. Sjuksköterskornas kunskapsbrist kring digitala verktyg var det som fick sjuksköterskorna att inneha en känsla av en otrygg arbetsmiljö. Därför var det viktigt för sjuksköterskorna att ha en öppen diskussion kring tekniken och de digitala verktyg som användes. I samband med de förändringar som snabbt skedde i sjukvården kring digitalisering krävdes kompetens hos sjuksköterskan kring digitala verktyg. Det behövdes stöd, uppmuntran och utbildning till sjuksköterskorna för att skapa en positiv inställning till användning av digitala verktyg i patientnära arbete.
Yap, Kennerly och Ly (2019) beskrev att sjuksköterskorna upplevde att de digitala övervakningssystemen gav förbättrad känsla av teamarbete och en gynnsammare arbetsmiljö där vården tillhandahölls på ett effektivare och säkrare sätt. De digitala övervakningssystemen hjälpte sjuksköterskan till en trygg arbetsmiljö och en bättre överblick och kontroll över patienterna. Systemet medförde också att sjuksköterskan höll sig uppdaterad på hur patienternas behov förändrades. De digitala verktygen hjälpte till att disponera arbetet väl vilket bidrog till minskad stress under passets gång.
Sjuksköterskorna nämnde även att den digitala övervakningen och den personcentrerade vården hjälpte sjuksköterskan att hålla jämna steg med patienterna och deras individuella behov. Detta gjorde att sjuksköterskorna kände trygghet på sin arbetsplats och kunde fokusera på de mest aktuella och viktigaste uppgifterna i omvårdnaden av sina patienter. Curtis och Brooks (2020) beskrev att digitala hälsoverktyg kunde bidra till ökad effektivitet och en förbättrad kvalitet i arbetsmiljön tillsammans med övriga sjuksköterskor. Däremot ansåg de att för att detta skulle lyckas krävdes utbildning för sjuksköterskorna, stöd från leverantörer av digitala hälsoverktyg och en noggrann översikt kring säkerheten när det kom till data.
God vårdrelation
Entezarjou et al. (2020) belyste vikten kring reflektion hur sjuksköterskan hanterade öppna samtal med patienten. Sjuksköterskorna beskrev att digitala verktyg hjälpte till att snabbare kunna genomföra öppna samtal vilket ledde till trygghet och ökad livskvalitet för patienten. Asmyr Thorseng och Grisot (2017) påtalade vikten av att sjuksköterskan bör inneha en följsamhet och öppenhet i samtalet med patienten. Detta gjorde att sjuksköterskan kunde bidra till en känsla av trygghet i vårdrelationen för patienten. Lie, Karlsen, Graue och Oftedal (2019) stärkte med sitt resultat att digitala verktyg påverkade förhållandet mellan patient och sjuksköterska genom att underlätta patientmötet med effektivitet och flexibilitet. Detta gjorde att patienten fick en känsla av att vara sedd och hörd och att sjuksköterskan såg till patientens bästa. De digitala verktygen gav en positiv påverkan på vårdrelationen samt underlättade kommunikationen mellan sjuksköterska och patienten. Vilket i sin tur medförde en ökad ömsesidighet av förståelse mellan båda parter. Däremot menade Entezarjou et al. (2020) att sjuksköterskornas tidigare erfarenheter påverkade förmågan och självförtroendet att
använda digitala verktyg. Sjuksköterskorna i studien beskrev att de kunde hantera digitala verktygen bättre med tiden. De sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet kunde känna mer stress inför hanteringen och användningen av digitala verktyg i patientnära arbete. Detta kunde ha en negativ inverkan på omvårdnaden av patienten eftersom fokus flyttades från patienten till de digitala verktygen.
Även Öberg et al. (2017) belyste att flera av de sjuksköterskor som deltog i studien upplevde att det fanns en negativ inverkan när det kom till relationen mellan patient och sjuksköterska sett till användningen av digitala verktyg. Sjuksköterskan föredrog att träffa patienten i verkligheten för att kunna utöva en personcentrerad vård istället för att träffas via till exempel internet. Trots detta var sjuksköterskorna väl medvetna om att den pågående digitaliseringen inte gick att undvika och att det var ett utvecklingsområde som var nödvändigt och viktigt inom vården. Andersson, Magnusson och Hanson (2015) beskrev att sjuksköterskorna hade en upplevelse av att digitala verktyg hjälpte till att bevara patientens känsla av autonomi och personlig integritet. Vilket gjorde patienten mer delaktig i sin egen vård. De digitala verktygen gav också sjuksköterskorna chansen att besvara patientens behov av stöd. Sjuksköterskorna ansåg också att de digitala verktygen påverkade patientens livsvärld positivt genom att skapa en känsla av trygghet och ökat välbefinnande. Curtis & Brooks (2020) beskrev vissa negativa sidor med digitala verktyg. De såg ett värde i att möta patienten personligen istället för digitalt. Detta för att genuint lära känna sina patienter och använda sin egen kliniska förmåga vid bedömning av hälsotillstånd. De ansåg att personlig kontakt gav vården en högre kvalitet. Däremot ansåg de att digitala verktyg kunde vara värdefullt som ett hjälpmedel till den egna kliniska förmågan. Det kunde också vara ett hjälpmedel vid hög arbetsbelastning då sjuksköterskorna ofta fick förlita sig till omvårdnadspersonalens observationer av patienten för att kunna göra en klinisk bedömning av patientens tillstånd.
Granström, Wannheden, Brommels, Hvitfeldt och Nyström (2020) beskrev att en tidig diagnostisering och en tidig kontakt med nya patienter hjälpte sjuksköterskan att prioritera fallen. Det beskrevs även att det fanns ett psykologiskt värde för patienterna att bli kontaktad tidigt av en sjuksköterska. Patienterna blev då lugna av att veta att de inte har fallit bort i systemet vilket hade en positiv påverkan på vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten. Vidare beskrev Andersson, Magnusson och Hanson (2015) att digitala verktyg förenklade sjuksköterskans arbetsuppgifter som bland annat innefattade att erbjuda stöd och information till patienten oberoende av tid och plats.
Sjuksköterskorna upplevde den ökade tillgängligheten att nå ut till patienten som positiv sett till vårdrelationen.
Utmaningar med digitalisering
Mötet mellan patient och sjuksköterska
Enligt Lie, Karlsen, Graue och Oftedal (2019) påverkade digitala verktyg vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska genom en minskad personlig kontakt. Digitala verktyg innebar också att det blev vanligare med en skriftlig kommunikation där det sattes stora och nya krav på sjuksköterskans kompetens. När sjuksköterskan skulle uttrycka sig i skrift utan att ha patienten närvarande fanns risken att sjuksköterskan tappade det emotionella engagemanget i sin text. I resultatet nämnde både sjuksköterskorna och
patienterna att det fanns en fördel med personliga möten och konsultationer samt verbal kommunikation för att undvika missförstånd. Sjuksköterskorna ansåg att de personliga mötena medförde en säkrare vård och att mötena blev mer individanpassade samt att vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten blev mer personlig. Den skriftliga kommunikationen kunde skapa en skörhet i vårdrelationen på grund av att sjuksköterskan inte kunde uttrycka sig på ett lika tydligt sätt. Sjuksköterskan kunde inte heller se patientens reaktion vilket bidrog till missförstånd och feltolkningar. Öberg et al. (2017) menade att det fanns utmaningar med de digitala systemen eftersom systemen inte var speciellt användarvänliga. Sjuksköterskorna upplevde att de digitala verktygen gav en högre arbetsbelastning eftersom systemen inte samspelade med varandra.
Däremot uttryckte sjuksköterskorna att digitaliseringen inom vården gav positivt resultat på effektiviteten och tillgängligheten dock kunde kvaliteten ifrågasättas.
Sjuksköterskorna i studien som intervjuades av Sharpe och Hemsley (2015) svarade att användningen av digitala verktyg som kommunikationsmedel gjorde att de gick miste om betydande kommunikationsstrategier såsom att läsa på läppar och ansiktsuttryck.
Även sjukhusets policy att inte använda den egna mobiltelefonen i kontakt med patienten sågs som ett hinder. Några av sjuksköterskorna ansåg att användning av personlig mobiltelefon kunde stjäla uppmärksamheten från patienten och omvårdnaden vilket påverkade vårdrelationen. Däremot uttryckte andra deltagare att den egna mobiltelefonen fungerade som ett hjälpmedel och underlättade vårdandet av patienten genom att snabbt kunna söka information på till exempel internet.
Entezarjou et al. (2020) beskrev att de negativa känslorna kring digitala verktyg kom ifrån kunskapsbristen och därav upplevde sjuksköterskorna en känsla av otrygghet.
Sjuksköterskorna ansåg att de digitala verktygen tog för mycket tid ifrån det dagliga omvårdnadsarbetet samt att motivationen sjönk när det krävdes extra arbete vid användning av teknik utöver sjuksköterskans huvuduppgifter. Sharpe och Hemsley (2015) uttryckte att en negativ attityd i personalgruppen och motvilja till att använda tekniken var ett hinder för framtida användning av digitala verktyg i stödjande syfte för patientkommunikation. Några sjuksköterskor ansåg att de digitala verktygen var onödiga eller att de inte kände till dessa. Bristen på självförtroende ansågs göra att vissa av sjuksköterskorna valde att inte använda den teknik som fanns. Däremot var de överens om att en positiv attityd kunde påverka användningen av kommunikationsteknik till det bättre och även förbättra användningen av digitala verktyg.
Curtis och Brooks (2020) diskuterade utmaningen huruvida digitala verktyg påverkade sekretessen kring patienten. De var införstådda att även pappersbaserade journaler innebar risker som till exempel förstörelse vid brand. Sjuksköterskorna såg en utmaning i säkerhet kring digital data eftersom patientens journal delades genom olika vårdinstanser. Vikten av digital tillgång till patientdata krävde en noggrann hantering, individuella inloggningsuppgifter för personalen och att spårning till vem som varit inne i patientens journal måste gå att utföra. Gällande tekniska hinder var sjuksköterskorna eniga om att de företag som levererade digitala lösningar behövde kunna ge support dygnet runt i form av felsökningsguider, hjälp via telefon och eventuellt akuta besök.
Eldh, Sverker, Bendtsen och Nilsson (2020) beskrev att patienterna hittade vägar för att kunna kringgå de obligatoriska fälten i de digitala kommunikationssystemen till exempel chattar och telefonrådgivning. På grund av bristande förståelse från patienterna gällande vikten av en fullständig och utförlig anamnes försvårades omvårdnadsarbetet för sjuksköterskorna vilket resulterade i bristande säkerhet för patienterna. Sjöström, Hörnsten, Hajdarevic, Emmoth och Isaksson (2019) beskrev att information kring olika tillstånd och symtom blev mer lättillgängliga för patienten i takt med den digitalisering som skedde i vården. Sjuksköterskorna upplevde att patienten var mer påläst kring sin sjukdom eftersom informationen var lättillgänglig via sökningar på internet. Detta gjorde att det ofta blev diskussioner kring val av behandling och tillvägagångssätt vilket i sin tur försvårade sjuksköterskans arbetsuppgifter. En av svårigheterna var kommunikationen med patienten kring patientens sjukdom och behandling. Patientens livsvärld var unik och sjuksköterskans skulle inte överskrida den personliga integriteten.
Dessutom ville sjuksköterskan se till att patienten blev delaktig i vården.
Sjöström et al. (2019) beskrev vidare att sjuksköterskorna upplevde att patienterna gick från att vara passiva till att vara mer delaktiga i sin egen vård. Sjuksköterskorna upplevde en minskad kontroll över patienten i samband med digitaliseringen och behövde därför etablera en öppen kommunikation i mötet med patienten. Patienten behövde betraktas som expert på sitt eget välbefinnande och sin hälsa samt den egna livsvärlden. Digitaliseringen ställde också krav på sjuksköterskans kompetens att kunna förmedla information på ett respektfullt sätt.
Bristande kunskap
Sharpe och Hemsley (2015) beskrev att sjuksköterskorna hade erfarenhet att vårda patienter med kommunikationssvårigheter. De hade också erfarenhet av vissa tekniska hjälpmedel avsedda för kommunikation. Däremot var det få av sjuksköterskorna som hade fått utbildning. För att få hjälp med tekniken och för att tala med patienter med kommunikationssvårigheter hade sjuksköterskorna istället för utbildning använt sig av kollegor som kände till tekniken och patientens närstående. Detta kan kopplas ihop med Eldh, Sverker, Bendtsen och Nilssons (2020) beskrivelse om att det krävdes en grundlig utbildning då de nya digitala kommunikationssystemet och den digitala vården uppmärksammade komplexiteten kring patienternas behov. Sjöström et al. (2019) beskrev att det var viktigt att vara påläst på senaste vetenskapliga fakta och försäkra att patienten var försedd med korrekt information. I och med att tillgängligheten för information om olika tillstånd ökade för patienten så ökade också kraven på sjuksköterskornas kompetens. Därför kunde vissa sjuksköterskor uppleva en brist på kunskap och utbildning i digitala verktyg och upplevde därmed en minskad trygghet inför sina arbetsuppgifter. En minskad trygghet för sjuksköterskorna i det dagliga arbetet blev i slutet en säkerhetsfråga för patienternas omvårdnad.
Upplevelsen av tillgång till digitala verktyg
Öberg et al. (2017) menade att det fanns flera utmaningar gällande eHälsa och digitala verktyg i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskorna uttryckte att det krävdes mer tid och pengar för utbildning inom området eHälsa för att kunna använda detta i det dagliga arbetet inom vården på rätt sätt. Yap, Kennerly och Ly (2019) beskrev en utmaning där
det krävdes förbättringar kring korrekt anpassning och användning av den digitala tekniken. En primär teknisk utmaning var att verksamheten saknade tillräcklig mängd av olika digitala verktyg. Den låga tillgången på digitala verktyg berodde på ekonomiska begränsningar vilket påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö. I och med implementeringen av digitala verktyg i vården ställdes högre krav på sjuksköterskornas tekniska kompetens. En annan teknisk utmaning var tillgång på det material som krävdes för att de digitala verktygen skulle fungera. Det bristande utbudet försvårade sjuksköterskornas arbetsuppgifter på så sätt att de inte kunde utföra omvårdnaden för patienterna på bästa sätt. Gemensamt för alla deltagare i studien av Sharpe och Hemsley (2015) var att de ansåg att det fanns stor tillgång till icke digitala verktyg såsom penna och papper. En utmaning med penna och papper var svårläst handstil, stavfel och begränsningar i uttryck. Tillgången på högtekniska verktyg var begränsat. Vid möten med patienter blev det därför naturligt för sjuksköterskorna att använda penna och papper istället för digitala verktyg. Digitala verktyg ansågs inte ha lika hög säkerhet som till exempel penna och papper.
Undervisning
Utbildning
Asmyr Thorseng och Grisot (2017) beskrev hur digitaliseringen kunde införlivas i vårdverksamhetens arbete och hur medarbetarna kunde engagera sig i olika delar av digitaliseringen. Det visade även hur digitala verktyg kunde bidra till att skapa nya vårdmetoder för att förbättra och kvalitetssäkra vården för patienterna. De digitala verktygen kom också att kräva utbildning till den etablerade kunskapen och för de nya kvalitetsmålen. Grundlig utbildning för sjuksköterskor ökade kompetensen i omvårdnadsarbetet för att bibehålla patienternas autonomi och bevara delaktigheten i deras egen vård. Även Sharpe och Hemsley (2015) belyste vikten av utbildning.
Sjuksköterskorna beskrev att användningen av mobil teknik när det kom till kommunikationssvårigheter begränsades på grund av otillräcklig eller ingen utbildning.
Det krävdes ett ökad professionellt stöd och en ökning av sjuksköterskans kunskap och kompetens för att lyckas med implementeringen och användningen av mobil teknik.
Vad utbildningarna skulle innehålla var sjuksköterskorna överens om. Utbildningen behövde vara relevant, innehålla praktisk träning och upprepad träning för att kunna använda mobil teknik i verkliga situationer. Asmyr Thorseng och Grisot (2017) beskrev även att det ingick i sjuksköterskans arbetsuppgifter att undervisa patienten i självreflektion och hur de digitala verktygen fungerade. Syftet med patientundervisningen var att sjuksköterskan kunde bidra till att förstärka patientens autonomi och främja välbefinnande. Detta skulle i sin tur leda till en ökad livskvalitet för patienten.
Uppföljning
Eftersom digitala verktyg inom vården ständigt utvecklades krävdes det att sjuksköterskor och annan vårdpersonal utvecklade sina kunskaper och sin expertis kring de digitala verktyg som fanns och de som implementerades i verksamheten. Det kunde vara till fördel att införa utbildningsprogram i skriftlig e-hälsokommunikation. Genom att tydliggöra vilka riktlinjer och ramar som fanns för hur sjuksköterskan skulle bedriva e-hälsotjänster och andra digitala verktyg på ett så professionellt och effektivt sätt som
möjligt kom tryggheten och säkerheten för patienten att förstärkas. En klar och distinkt riktlinje gjorde att sjuksköterskan kunde upprätthålla en stödjande relation med patienten. Att prioritera utbildning i digitala verktyg för sjuksköterskor och annan vårdpersonal ansågs vara en nödvändig prioritet för alla vårdverksamheter (Lie, Karlsen, Graue & Oftedal 2019).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Denna studie baserades på en allmän litteraturöversikt. En allmän litteraturöversikt var en lämplig metod för att komma till insikt om hur det är att granska och bearbeta forskning inom sjuksköterskans huvudområde. En empirisk kvalitativ studie hade kunnat fördjupa sjuksköterskornas upplevelser och bidragit med ännu större förståelse för hur det är att arbeta med digitala verktyg i omvårdnadsarbetet med patienten. Det hade också varit möjligt att rikta in studien på ett eller ett par specifika digitala verktyg än vad denna litteraturöversikt behandlat. Det fanns vissa svårigheter att hitta artiklar med relevant innehåll till det syfte som studien undersökte. Många artiklar riktade sig till flera olika professioner inom vården och inte enbart till sjuksköterskans upplevelser.
Av dessa artiklar valdes endast de artiklar där sjuksköterskans upplevelse tydligt gick att urskilja från de andra professionerna ut. Det fanns många olika typer av digitala verktyg som ibland enbart användes inom specifika områden i vården. Detta gjorde det svårt att kunna applicera dessa sjuksköterskors upplevelse generellt i studien. En styrka med vår valda metod var att alla artiklar lästes enskilt av båda författarna och sedan jämfördes utifrån hur vardera författare tolkat artikeln. Artiklarnas resultat lästes dessutom flera gånger enligt Friberg (2017, s. 148) för att försäkra att innehållet och sammanhanget i artiklarna inte missförståtts.
Två begrepp som används för att bedöma kvaliteten på forskningen är reliabilitet och validitet. Med validitet menas att det är rätt sak som mäts medan reliabilitet mäter kvaliteten på hur det uppmätta faktiskt mäts, att det blir samma mätresultat vid flera olika mätningar med samma mätinstrument (Olsson & Sörensen 2011, ss. 122-124).
Studien har hög validitet men lägre reliabilitet eftersom digitaliseringen sker snabbt inom vården. Detta gör att det redan kan ha utvecklats och implementerats flera digitala verktyg i vården som denna studie inte behandlar. Dessutom kan utbildning och säkring av sjuksköterskans kompetens kring digitala verktyg redan utvecklats. Eftersom det hela tiden implementeras nya digitala verktyg i vården kan upplevelsen av användningen av dessa snabbt förändras. Dessutom kan tillgången på digitala verktyg inom vården ha förändrats.
Enligt Friberg (2017, s. 46) är det inte uteslutande resultatet som bör granskas, utan det handlar också om på vilket sätt forskarna har kommit fram till resultatet. Även Olsson och Sörensen påtalar vikten av att granska vilka mätinstrument och metoder som brukats i den ursprungliga forskningen (2011, s. 145). För att höja kvaliteten på studien granskades inte enbart resultatet utan också hur forskarna kommit fram till detta.
Huvudteman och subteman i resultatet blev tidigt under vår analys självklara då de flesta av våra valda artiklar på något sätt i slutändan kommit fram till samma sak.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom tre huvudteman med tre respektive två subteman. Det första huvudtemat var fördelar med digitalisering, det andra var utmaningar med digitalisering och det tredje huvudtemat var undervisning. De övergripande fördelarna som hittades var att de digitala verktygen underlättade och effektiviserade sjuksköterskans arbete med patienterna. Vilket innebar en förbättrad överblick över patienternas behov som ledde till att patienten fick en känsla av att vara sedd och hörd. Detta kom att i slutändan gynna vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten. Utmaningarna som visade sig med användning av de digitala verktygen i vården var att det skapade en skörhet i vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten. Skörheten uppkom i och med den kunskapsbrist som fanns hos sjuksköterskorna och i deras kompetens kring teknisk kommunikation. Resultatet påvisade att det var tydligt att det krävdes utbildning och stöd för användning av digitala verktyg för att främja sjuksköterskans trygghet i vårdarbetet med patienten.
Utbildning och stöd
Utifrån vår studie är utbildning och stöd det centrala som skapar trygghet för sjuksköterskan. Det är viktigt att skapa en stabil grund för sjuksköterskans kompetens för att kvalitetssäkra omvårdnaden med patienten. Betydelsen av utbildning och stöd förstärks av Nagle, Kleib och Furlong (2020) som har kommit fram till att det varierar huruvida sjuksköterskestudenter får utbildning i de elektroniska journalsystemen före dem ska gå ut på praktik. Många studenter får utbildning i journalsystemet när de är ute på själva praktikplatsen. Det finns en utmaning för högskolor som har sjuksköterskeutbildningar att på ett bra sätt möjliggöra övning gällande IKT. Deltagarna i studien var överens om att utbildning i digitala hälsoverktyg är nödvändigt i grundutbildningen för sjuksköterskor då digital hälsa och informatik har stor potential att bidra till förbättrad vårdkvalitet. Vår egen erfarenhet är att vi inte fick någon introduktion till de digitala journalsystemen. Det förväntades att vi sjuksköterskestudenter skulle få tid och möjlighet att lära oss journalsystemet under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Vår upplevelse var att vi var oförberedda att hitta i journalsystemet, hur dokumentation skulle gå till samt hur mätvärden och läkemedelshantering skedde. Beroende på inom vilken verksamhet VFU ´n utfördes var det olika journalsystem och rutiner för journalarbete. Utöver digitalt journalsystem förväntades vi sjuksköterskestudenter att kunna hantera olika digitala verktyg såsom mobila enheter för mätvärden. Vår egen erfarenhet av att vara sjuksköterskestudenter var att vi var oförberedda att jobba med digitala verktyg samtidigt som fokus skulle vara på patienten. En god förberedelse redan i grundutbildningen för sjuksköterskor skulle ge möjlighet till sjuksköterskestudenter att bli tryggare med digitala verktyg. Trygghet med digitala verktyg skulle gynna arbetet med patienten i den kommande professionen.
Någon form av förberedelse bör läggas till i grundutbildningen för sjuksköterskor när det kommer till digitala journalsystem men även de vanligaste formerna av digitala verktyg som generellt sett finns på de flesta arbetsplatserna. Bristen på utbildning i digitala verktyg bekräftas även av Hudson och Buell (2011) som beskriver att sjuksköterskor går ut i arbetslivet efter examen med en förförståelse och bekantskap med en del digitala verktyg som till exempel handdatorer. Men erfarenhet kring de digitala verktygen hade sjuksköterskestudenterna fått privat och inte genom utbildningen. Detta stämmer överens med våra egna erfarenheter som
sjuksköterskestudenter där vi inte upplevde att vi fick lära oss något specifikt om digitala verktyg under våra tre år på sjuksköterskeutbildningen mer än journalsystemen på de olika praktikplatserna. Hudson och Buell (2011) beskriver vidare att sjuksköterskestudenterna därför önskar att utbildningen skulle rikta mer fokus på att lära ut och informera studenterna om informationsteknik.
Betydelsen för vårdandet och vårdandet av patienten
Resultatet visade att digitala verktygen har stor betydelse för patientens vårdande. En viktig del i patientens vårdande är att patienten sätts i centrum och att de individuella behoven blir sedda. De digitala verktygen underlättade för vårdandet för patienten i form av trygghet, delaktighet och effektivitet. Hudson och Buell (2011) bekräftar resultatet att digitala verktyg kan skapa trygghet och delaktighet för patienten men även för sjuksköterskan. Ökad trygghet och kompetens hos sjuksköterskan skapar i slutändan en mer säkrare och tidseffektiv vård för patienterna. Utifrån vårt resultat i studien och från egna tankar och erfarenheter ser vi att digitaliseringen och digitala verktyg har stor betydelse för vårdandet kring patienten. Vidare anser vi att det är sjuksköterskans högsta prioritet att se till patientens bästa och främja deras delaktighet i sin egen vård.
Vikten av delaktighet framkom också i resultatet. Digitala verktyg skapar en trygghet för både patienten och sjuksköterskan i vårdrelationen. Innehar sjuksköterskan en öppen kommunikation i patientmötet och ser till patientens egna tankar och känslor kommer det leda till en hållbar utveckling av vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten.
Vikten av digitala verktyg i vårdandet förstärks vidare av Jansson, Harjumaa, Puhto och Pikkarainen (2019) som beskrev sjuksköterskornas upplevelse gällande behov av digitala verktyg i vårdprocessen kring höft- och knäkirurgi. Sjuksköterskorna uppgav att de trodde att digitala verktyg skulle kunna ge stöd i vårdprocessen både för sjuksköterskorna själva och även för patienten. Sjuksköterskorna ansåg att det fanns behov av digitala verktyg kopplat till patientrådgivning både innan och efter operation.
Både patienten och sjuksköterskan skulle kunna stödjas genom ett digitalt verktyg som kan ge patienten allmän information, checklistor och påminnelser samt kontaktuppgifter. En sjuksköterska såg behov av ett digitalt verktyg som kunde stötta och följa med patienten under hela vårdprocessen och kunna påminna patienten om vad som krävdes inför, under och efter operation. Under vår praktik har vi som studenter också sett ett behov av att implementera digitala verktyg i omvårdnaden kring patienten.
Ett digitalt verktyg som finns tillgängligt i anknytning till patienten skulle kunna bidra med snabb tillgång till information. En mobil enhet med tillgång till patientens journal skulle förenkla och effektivisera omvårdnadsarbetet. Däremot behöver det inte vara helt nya digitala verktyg utan det bör vara möjligt att utveckla och öka användningen av de digitala verktyg som redan finns. Att till exempel inkludera digitala verktyg i vårdprocessen som Jansson, Harjumaa, Puhto och Pikkarainen (2019) beskrev skulle kunna bidra till att patienten har möjlighet till en känsla av delaktighet och kontroll över sin vård under hela vårdprocessen. Även Socialstyrelsen (2020) stärker resultatet i vår studie genom att belysa hur digitala verktyg i omvårdnadsarbetet kan underlätta omvårdnaden av patienten för sjuksköterskan. Detta genom att digitala verktyg bidrar till att skapa en känsla av delaktighet och trygghet för patienten. Att skapa trygghet för patienten är en av de mest betydelsefulla delarna i sjuksköterskans arbetsuppgifter.
Hållbar utveckling
De globala målen 2030 beskriver att hållbar utveckling innebär att utvecklingen som sker ska tillgodose dagens behov utan att riskera framtida generationer. För att alla individer ska få möjligheten att kunna uppnå sin fulla potential krävs det en god hälsa.
God hälsa är förutsättning för att människor ska kunna bidra till utvecklingen i samhället. Genom att avsätta pengar till system som kan användas inom hälso- och sjukvården utvecklas samhället vilket gör att pengarna återinvesteras på sikt. Alla människor har rätt till möjligheten att leva ett liv med så god hälsa som möjligt vilket inkluderar en god tillgång till hälso- och sjukvård vid behov (Regeringskansliet 2017b).
Vår studie bidrar till att öka kunskapen för hur sjuksköterskan upplever användningen av digitala verktyg i omvårdnaden kring patienten. Studien bidrar också till att framhäva de främsta utmaningarna gällande digitalisering. Att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska bidrar till hållbar utveckling genom att motivera och främja människor till att vilja leva med en hälsosammare livsstil. En hälsosammare livsstil kan ge människor en känsla av hälsa och välbefinnande vilket gynnar utvecklingen av samhället. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) kan god hälsa åstadkommas genom god och säker vård. För att vården ska uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav för god vård krävs det att patienters individuella behov tillgodoses. I dessa behov ingår trygghet, kontinuitet och säkerhet. Vården måste också vara lättillgänglig samt bygga på patientens självbestämmande och personliga integritet. Lagen beskriver även vikten av att främja en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. Kopplat till vår studie ser vi att de digitala verktygen bidrar till att skapa möjligheter för patienten att vara delaktig i sin egen vård samt kunna upprätthålla en god och effektiv kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. För att detta ska kunna leda till en hållbar och god vårdrelation är det viktigt att sjuksköterskan främjar patientens hälsa och ser till patientens livsvärld och livsvillkor.
Den ständiga digitala samhällsutvecklingen ställer krav på människan som individ genom att alla måste genomgå individuella omställningar för att kunna klara av de förändringar som sker. Förhåller sig individen till en digital hållbar utveckling i samhället förbättras förutsättningarna till att kunna uppnå sin personliga fulla potential.
Den sociala hållbarheten är alltså en väldigt viktigt punkt för alla individer eftersom den skapar en stor chans att öka livskvaliteten. Att höja livskvaliteten hos individen leder till en ökad motivation som bidrar till en positiv utveckling för samhällets alla företag samt infrastruktur. Den sociala hållbarheten kan således starkt kopplas ihop med den ekonomiska hållbara utvecklingen i samhället. För att sjuksköterskan ska kunna bibehålla kontinuiteten med patienterna på ett effektivt och smidigt sätt måste digitaliseringen och implementeringen av digitala verktyg öka. Den ökade digitaliseringen kräver god ekonomi för att vårdverksamheter ska kunna införskaffa aktuella digitala verktyg. För att kunna hålla nere vårdverksamhetens kostnader och utgifter krävs det utbildning och förståelse för den ekonomiska påverkan på sjuksköterskans arbetsmiljö samt omvårdnaden för patienten (Regeringskansliet 2017a).
Med vår studie ser vi att det krävs utbildning för sjuksköterskan inom digitalisering och användning av digitala verktyg. En ökad kompetensutveckling innebär en stor trygghet för sjuksköterskan som individ i omvårdnadsarbetet. En sjuksköterska med hög kompetens och en känsla av trygghet i sin roll höjer kvaliteten på vården. Det bidrar också till högre patientsäkerhet och att patientens tillit till vården ökar vilket inverkar på den sociala hållbarheten. Resultatet i vår studie påvisar även att målet med digitala
verktyg inom vården är att förenkla arbetsmiljön för sjuksköterskan och förbättra vården för patienten.
Människan har idag en stor påverkan på miljön och befolkningen i dagens samhälle ökar samtidigt som den blir allt äldre och äldre. Detta medför att vårdbehovet kommer att stiga, vilket i sin tur innebär ett större behov av resurser och material. Den ökade användningen av material påverkar miljön. Denna påverkan innebär att det behövs göras en reduktion av de resurser som finns tillgängliga för att inte beröra miljön i onödan.
Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kompetens och arbetsmiljö i form av att sjuksköterskan måste begränsa användningen av material (Styrning för en mer jämlik vård 2019, ss. 23-24). I resultatet av vår studie ser vi en koppling till den ekologiska hållbara utvecklingen genom att med digitala verktyg minska användningen av till exempel papper. De digitala verktygen är en investering som kräver tid och pengar.
Denna investering skapar en stabil grund för att kunna gynna sjuksköterskans omvårdnadsarbete och patienten samt vården på lång sikt.
SLUTSATSER
• Digitalisering kräver mer utbildning och stöd för att sjuksköterskan ska få den trygghet som krävs för att utföra ett patient- och kvalitetssäkert arbete som möjligt.
• Digitala verktyg underlättar och effektiviserar sjuksköterskans omvårdnadsarbete med patienterna och möjliggör en ökad delaktighet i patienternas egen vård.
• En stor utmaning med användningen av digitala verktyg är att bibehålla fokus på patienten. Ett tappat fokus ger en skörhet i vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska.
Förslag för framtida forskning
För att kunna utveckla och öka patientsäkerheten samt kvalitetssäkra vården krävs det ständigt att förbättringsarbeten ska ingå i sjuksköterskans arbetsuppgifter.
Sjuksköterskan har en viktig roll inom sjukvården då hon är en nyckelperson i patientens omvårdnad. Därför är sjuksköterskan mycket betydelsefull i den samhällsutveckling som sker med digitaliseringen och med de digitala verktyg som implementeras i vården. Därav anser vi att det krävs vidare forskning inom ämnet för att skapa en stabil grund för vilka riktlinjer som sjuksköterskan ska arbeta efter i förbättringsarbeten. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete såg ut innan digitala verktyg implementerades i vården.
Digitaliseringen har idag en stor och central roll vilket gör att omvårdnadsarbetet ständigt utvecklas och förändras. En jämförelse kring sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsarbete med och utan digitala verktyg skulle kunna genomföras för att se hur digitaliseringen har påverkat arbetet med patienterna. Det gäller även att ta in patienternas syn i denna typ av studie för att få en överblick hur sjuksköterskans arbete faktiskt fungerar i praktiken. Vilket tydliggör kunskapen om hur sjuksköterskan upplever användningen av digitala verktyg och hur dessa påverkar omvårdnaden av patienterna. Patientens perspektiv skulle också kunna bidra till att finna vilka förbättringar som krävs kring användningen av digitala verktyg i omvårdnadsarbetet.
REFERENSER
Andersson, S., Magnusson, L. & Hanson, E. (2015). The use of information and communication technologies to support working carers of older people – a qualitative secondary analysis. International Journal of Older People Nursing, 11(1), ss. 32-43.
doi:10.1111/opn.12087
Arman, M. (2015). Den vårdande relationen. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 189-194.
Asmyr Thorseng, A. & Grisot, M. (2017). Digitalization as institutional work: a case of designing a tool for changing diabetes care. Information Technology & People, 30(1), ss. 227-243. doi:10.1108/ITP-07-2015-0155
Björvell, C. (2020a). Vårdhandboken. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och- regelverk/dokumentation/journalhantering/ [2021-05-14]
Björvell, C. (2020b). Vårdhandboken. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och- regelverk/dokumentation/sekretess/ [2020-05-14]
Curtis, K. & Brooks, S. (2020). Digital health technology: factors affecting implementation in nursing homes. Nursing Older People, 33(2).
doi:10.7748/nop.2020.e1236
Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm:
Liber, ss. 66-75.
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M.
(red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122-128.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. &
Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129-144.
Eldh, A. C., Sverker, A., Bendtsen, P. & Nilsson, E. (2020). Health Care Professionals’
Experience of a Digital Tool for Patient Exchange, Anamnesis, and Triage in Primary Care: Qualitative Study. JMIR Human Factors, 7(4). doi:10.2196/21698
Entezarjou, A., Bolmsjö Borgström, B., Calling, S., Midlöv, P. & Milos Nymberg, V.
(2020). Experiences of digital communication with automated patient interviews and asynchronous chat in Swedish primary care: a qualitative study. BMJ Open, 10(7).
doi:10.1136/bmjopen-2019-036585
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund:
Studentlitteratur, ss. 37-48.
