Namn: Matrikelnummer: Jag avlägger modulen (studieperioden) enligt det nya systemet / gamla systemet (kryssa det system du valt).

(1)

Jag avlägger modulen (studieperioden) enligt det ____ nya systemet / ____ gamla systemet (kryssa det system du valt).

Straffrätt / ämnesstudier

Modulen (studieperioden) Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp) ht 2011

1. förhöret 24.11.2011

– Exakt 2 timmar ges för att avlägga förhöret – Lagböcker får ej användas

– Besvara varje fråga direkt på det svarsutrymme som angivits på svarspappret. Överskridande del läses ej.

– Skriv ditt namn och matrikelnummer på varje svarspapper.

– Ange i ovan angivet utrymme ifall du avlägger de obligatoriska ämnesstudierna i straffrätt enligt det gamla (föreläsningsserier och bonuspoäng) eller det nya (skilda studiemoduler) systemet.

Resultaten på straffrättens anslagstavla måndagen 5.12 kl. 15.00.

1a. Beskriv kort vad som avses med att kommissionens övervakningsbefogenheter inom EU:s straffrättsliga samarbete har normaliserats. (3 p.)

_____________________________________________________________________________

(2)

Namn:_______________________________ Matrikelnummer:_________________________

1b. Beskriv kort vad som avses med tillnärmning av materiell straffrättsreglering i EU och vilka de huvudsakliga föremålen för denna tillnärmning är. (obs! med föremålen avses här inte de områden för brottslighet som omfattas av de rambeslut och direktiv som har att göra med tillnärmning av materiell straffrättsreglering). (3 p.)

_____________________________________________________________________________

1c. Välj av följande alternativ ett korrekt påstående genom att ringa in det (á 1 p, yht. 4 p.) 1.c.i. Genom företrädesprincipen har den allmänna EU-rätten en inverkan på tillämpningen av den straffrättsliga lagstiftningen. Denna inverkan har inneburit att

a) de nationella myndigheterna inte har rätt att undersöka huruvida en nationell straffrättslig bestämmelse är i enlighet med EU-rätten

b) de nationella myndigheterna inte har rätt att döma straff för brott mot en sådan bestämmelse som strider mot EU-rätten

c) nationella myndigheter tillämpar i första hand nationell lag

d) nationella myndigheter kan inte grunda straffrättsligt ansvar enbart i EU-rätten och inte heller utfärda strängare straff enbart på grundval av EU-rätten

1.c.ii. Vad innebär rambeslutens och direktivens indirekta effekt inom straffrätten?

a) Nationell straffrättsreglering bör i så stor utsträckning som möjligt tolkas i enlighet med rambeslutens och direktivens ordalydelse och syfte

b) Rambeslut och direktiv kan inte ges betydelse vid tillämpning av nationell straffrättslig reglering

c) Nationell straffrättsreglering bör, om möjligt, tolkas i enlighet med rambeslutens och direktivens ordalydelse och syfte

d) Vid tolkning av nationell straffrättsrgelering kan man beakta EU-rätt 1.c.iii. EU:s straffrättsliga samarbetes officiella historia började

a) genom Lissabonifördraget b) genom Amsterdamfördraget c) genom Maastrichtfördraget d) år 1962.

1.c.iv. Vad innebär den allmänna EU-rättens positiva effekt på straffrätten a) Vid tolkning av straffrättsregleringen är EU-rätten till nytta

b) Unionens intressen bör skyddas på samma sätt som motsvarande nationella intressen (assimilationsprincipen)

c) EU-rätten kan användas för att skärpa det straffrättsliga ansvaret d) EU-rätten hindrar tillämpningen av nationell straffrättsreglering

(3)

2a. Efter auskultering tjänstgör du vid Vanda tingsrätt som vikarie för en tingsdomare. Du behandlar ett fall där 23-åriga A åtalas för att ha våldtagit B, en 17-årig flicka. A framför att B hade gett sitt samtycke till samlaget. B däremot framför att hon vid händelsetidpunkten blivit så lamslagen att hon inte kunnat motsätta sig handlingen. Enligt B är det av betydelse att hon inte hade givit sitt samtycke till samlaget. A däremot hänvisar till en utsaga i regeringspropositionen där det gällande våldtäktsbrott står att ”offret tydligt skall visa att han eller hon motsätter sig handlingen”. Bedöm fallet i ljuset av Europeiska människorättsdomstolens fall M.C. mot Bulgarien (2003). (6p).

_____________________________________________________________________________

(4)

2b. Definiera kort vad som avses med ömsesidigt/ inbördes förtroende i samband med principen om ömsesidigt erkännande. (2 p.)

_____________________________________________________________________________

2c. Nämn minst två skede i straffprocessen på vilka man avser att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande. (2 p.)

_____________________________________________________________________________

(5)

3a. Legalitetsprincipens huvudsakliga innehåll i Nürnbergrättegångarna (International Military Tribunal), Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC) och i den finska straffrätten vid tillämpandet av bestämmelserna i strafflagens 11 kapitel (folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser) (6 p.)

_____________________________________________________________________________

(6)

3b. Rättsliga grunder för att behandla fallet åklagaren mot Bazaramba i Finland kan hämtas ur bestämmelserna i strafflagens 1 kapitel. Vilka är dessa rättsliga grunder? Behandla skilt det åtal för folkmord som gjorts gällande i första hand och det alternativa åtalet för 15 mord eller anstiftan till mord. (4 p.)

_____________________________________________________________________________