Kvalitetsredovisning för Industritekniska programmet läsåret 13/14

Östrabo 1 ^POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 UDDEVALLA Kämpegatan 36 0522-69 69 41 0522-69 74 10 936729-3

E-POST

Marianne.fogelberg@uddevalla.se ÖSTRABO YRKES

Företagens Industritekniska Program

Kvalitetsredovisning för Industritekniska programmet läsåret 13/14

A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL

Grundfakta om verksamheten

Industritekniska programmet

är ett brett yrkesförberedande program riktat mot industrins behov av arbetskraft.

På programmet finns inriktningarna Produkt & maskinteknik och Svetsteknik. Under det första året prövar eleverna båda, andra och tredje året specialiserar de sig på en av inriktningarna.

Personal

Gedigen maskinpark med bra kvalitet, kompetetenta lärare med mångårig erfarenhet från svetsning- och tillverkningsindustri borgar för en kvalité. Vi har försett och förser företag i Uddevalla med välutbildade elever. Fyra karaktärsämneslärare är knutna till Industritekniska programmet, alla fullt behöriga.

Industritekniska programmet ligger under samma rektorsansvar som Teknikprogrammet. Detta medför stora möjligheter till samarbete och utbyte av kompetens och idéer mellan programmen. Lärarna på IN har under läsåret även bedrivit kurser för Teknikprogrammet. Lärare huvudsakligen från Teknikprogrammet har undervisat industrieleverna i kärnämnen. Denna undervisning har ägt rum på Östrabo Y eller Östrabo 1.

De elever som är kopplade till Lärlingsutbildningen inriktning svets gör delar av sin utbildning i IN:s lokaler och under ledning av lärare på IN.

Företagen samråder fortlöpande med personalen och eleverna. Under läsåret 13/14 skedde detta vid fem möten. Mötena har varit förlagda till företagen eller på skolan. Flera företag är också aktiva i skolans marknadsföringsarbete. Då flera företag är involverade i både Industritekniska programmet och Teknikprogrammets inriktning Produktionsteknik kombineras programråden TE och IN.

Lokaler

Industriprogrammets lokaler ligger väl samlade i hus Östrabo Yrkes. Lokalerna har nyligen byggts om.

Lokalytan har minskat men utnyttjats nu mer effektivt. Förnyelse av utrustning och material måste ske för ett ge eleverna en relevant utbildning som svarar mot de krav som deras framtida arbetsgivare har. Under läsåret har lokalerna också använts av Vuxenutbildningen. Maskinparken har utnyttjats maximalt. För att ett framtida gemensamt utnyttjande av lokalerna ska fungera måste investeringspengar till uppgradering av maskinerna tillföras.

Elever

Elevernas förväntningar på utbildningen är i första hand att den ska leda till arbete. På Industritekniska programmet fanns i september 2013 22 elever (varav 4 IMPRO-elever) och vid vårterminens slut fanns 24 elever. Eleverna kommer huvudsakligen från kommunerna Uddevalla, Orust och Färgelanda. Elevpengen var under läsåret 13/14 75 500: -

En elev har under läsåret gått lärlingsutbildning med inriktning Plåt & Svets. En lärare har i sin tjänst varit lärlingskoordinator, besökt eleven på arbetsplatsen samt gett teoretiska kunskaper i karaktärsämneskurser.

2

Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen

Kvalitetsredovisningen har skapats i samråd mellan rektor, personal och elever. Som underlag har använts statistik från Skolverkets samt material från Extens, gymnasieskolans databas för elevregistrering. Även statistik från intagningskansliet i Uddevalla kommun har använts.

Verksamhetsutveckling och resultat Några viktigaste insatser under läsåret

 Ett fortsatt arbete runt betyg och bedömning, åtgärdsprogram och elevers behov av stöd

 Tydlig uppföljning av eleverna studieplaner kopplat till åtgärdsprogram och möjligheter till stödundervisning enligt ny skollag från 2012

 Kartläggning av kontakter näringsliv och organisationer

 Fortsatt utveckling samarbete TE och IN, i synnerhet i kursen Teknik 1 och inriktningen Produktionsteknik.

Elevernas inflytande över undervisningen:

Eleverna träffar varje vecka sina lotsar, ett tillfälle då undervisningen varje gång diskuteras och utvärderas.

Kursutformningen och teoriavsnitt planeras tillsammans med eleverna. Valbara kurser med möjlighet till högskolebehörighet erbjuds eleverna. Som ett led i den aktiva utbildningen har eleverna stort inflytande som i ordningsfrågor, skötsel av uppehållsrum och datasal.

 Eleverna deltar vid möten med partnerföretagen.

 Eleverna har också möjlighet att delta i Ungdomsfullmäktige arrangerat av Uddevalla kommun.

 Eleverna kan delta i elevkårens arbete

 Rektor träffar månadsvis hela elevgruppen och i samband med detta möte diskuteras elevernas önskemål

.

Vårdnadshavares delaktighet

Föräldrar till elever i åk 1 inbjuds till ett föräldramöte i september. Utvecklingssamtal sker varje termin.

Föräldrarna inbjuds så länge eleverna är omyndiga. Rapporter om ev. ogiltig frånvaro skickas per post till vårdnadshavare till omyndig elev. Personlig kontakt med vårdnadshavare när så behövs.

Elever i behov av särskilt stöd

Regelbundna klasskonferenser med undervisande lärare och elevhälsan har skett under läsåret.

Stödundervisning kopplat till den ordinarie undervisningen är väl organiserad. Om särskilt stöd anser behövas identifierar specialpedagogen detta i samråd med lärare. En kontinuerlig uppföljning av elevernas studieplaner resulterar i att måluppfyllelsen ökat.

Uppföljning med arbete med hälsa och livsstil

Förutom undervisning i mindre grupper har eleverna lyssnat till föreläsningar om droger, sex och samlevnad på tre gemensamma temadagar under läsåret.

Ogiltig frånvaro hos elev bidrar till sämre studieresultat. Dexter, ett registreringssystem för frånvaro och resultat har bidragit till att elevers ogiltiga frånvaro snabbt uppmärksammas.

Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling

Eleverna är medvetna om innehållet i plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolan. Eleverna har deltagit i den årliga enkäten om elevers trivsel och trygghet. Inga anmälningar har skett under läsåret.

3

Miljöarbete

Eleverna deltar i EMAS-arbetet. De olika miljömålen bearbetas och förnyas varje år och hålls levande bland elever och personal.

Kunskapsresultat

Vid läsårets början antogs 11elever till Industritekniska programmet. Av dessa var alla förstahandssökande.

Två av dessa elever har tagits in på programmet trots att de saknar full behörighet (IMPRO) . Dessa elever skaffar sig parallellt med utbildningen den grundskolekompeten som saknas. Ytterligare en elev från IM deltog fullt ut i undervisningen. Han har under läsåret klarat grundskolans kurs i matematik samt gymnasiets kurs Matematik 1a.

3 av 7 elever IN 11 fick slutbetyg.Fyra fick studiebevis. En elev hade utökat program. En elev hade skyddad identitet. Hans resultat syns inte i den officiella statistiken men är inräknad i nedanstående siffror.

IN Antal elever Antal

elever % med slutbetyg åk 3

2011 12 15 80

2012 7 14 50

2013 10 12 98

2014 3 7 42

Andel elever (%)med minst G i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser och projektarbete lå 2010- 2013

EN A ESV IDH A MA A NK A RE A SH A SV A SV B Kar- kurs 1

Kar-

kurs 2 PA

2010 79 90 79 99 79 63 63 100 100 100 100 63

2011 53 87 87 87 33 60 53 93 33 100 100 80

2012 93 80 20 80 80 60 40 100 35 100 100 66

2013 98 99 99 98 98 96 94 100 100 100 99 98

Kurs1 Verkstadsteknik grundkurs, 50p (VER1209) Kurs 2 Kvalitetsteknik, 50p (PRT1201)

Andel elever (%)med minst E i kärnämneskurser, två karaktärsämnen samt gymnasiearbetet lå 2013/14

ENGENG05 IDRIDR01 1 MATMAT01a NAKNAK01a1 RLREL01 SAMSAM01a SVESVE01 Kar-kurs 1 Kar-kurs 2 GA

2014 58 86 100 100 29 100 100 86 100 100

Kurs1 SAASVT0 Svetsgrund Kurs 2 DARDAT01 Datorstyrd

prod

4 Betyg avgångselever IN 11 – antal F

Då GY 11 innehåller helt nya kurser för elever på Industritekniska programmet går det inte att göra en fullgod jämförande analys av elevernas resultat. Här nedan syns ett diagram där kurser från gamla gymnasiet jämförs med kurser GY 11 med avseende på betygen IG och F.

Analys: Vår utmaning är att motivera elever på IN att inse vikten av att ta till sig undervisningen

i kärnämnen. Dessa elever är oftast mycket duktiga inom sina karaktärsämnen men har svårt att hitta motivation mot vissa kurser. Därför fortsätter vi arbetet med ämnesintegration.

B. Uppföljning och analysdel

Uppföljning av åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning

(Kursiverade meningar är hämtade från förbättringsområden kvalitetsredovisning 2012/2013 )

 Fortsätt diskussion runt formativ bedömning.

Diskussionen fortsätter under verksamhetsmöten och då gemensamt med Teknikprogrammets lärare.

 Arbeta för ett ökat och aktivt inflytande för eleverna på utbildningen. Kamratbedömning.

På plåt och svets sker det i princip hela tiden då eleverna tittar på och bedömer varandras svetsarbeten efter rådande svetsstandard. På skärande bearbetning låter läraren, exempelvis efter avslutad

teorikurs, låta eleverna bedöma varandra efter betygskalan och jämföra med sin egen betygsättning, vilket oftast bara resulterar i små avvikelser.



Vi arbetar för att samtliga elever ska få ett fullgott studentbetyg.

Personliga möten lärare elev. Rektor har också under läsåret kontinuerligt haft enskilda samtal med eleverna med utgångspunkt från frågeställningar Vart är du på väg? Vilka mål har du?

5

 Vi vill hitta fler praktikplatser i andra länder.

Eleverna i årskurs 3 innevarande läsår har inte varit motiverade till utlandspraktik men vi fortsätter att undersöka möjligheterna kommande läsår.

 Vi vill att fler elever ska söka sig till Industritekniska programmet.

Antalet elever som sökt till programmet lå 14/15 är 10 stycken. Vi erbjuder också två elever IMPRO plats på programmet.

Då planer på nedläggning av Industritekniska programmet finns från regeringshåll avvaktar vi utredning och beslut för fortsatt långsiktig planering av programmet.

Analys av årets resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapsmålen

Eleverna har haft goda möjligheter att få lärarstöd och läsa om kurser. Stödundervisning och stödtimmar har funnits till förfogande.

Arbetet på IN kommer att fortsätta att sträva mot att tidigt upptäcka elever med särskilda behov. Det fortsatta samarbetet mellan lärare och elevhälsa fortsätter att utvecklas.

Stöd och hjälp kommer att erbjudas liksom kontinuerlig uppföljning av elevers resultat och närvaro.

Analys och bedömning av årets måluppfyllelse i förhållande till övriga nationella mål, BUN:s styrkort samt verksamhetens egna mål

I kvalitetsredovisningen för 2012/2013 fanns också följande förbättringsområden

 Vi vill sträva mot att eleverna får en enhetlig bild av sin treåriga utbildning på Industritekniska programmet så de vet vad som väntar dem under denna tid.

 Vi vill ge eleverna en bred yrkesförberedande utbildning så att de är väl förberedda för arbetslivet i yrket

Vår uppfattning är att eleverna är införstådda med utbildningens syfte och mål men detta arbete fortsätter givetvis varje läsår. Vi arbetar vidare på flera plan för att öka elevernas motivation.

 Öka ämnesintegrationen med kärnämnen

Kvaliteten på utbildningen präglas av en helhetssyn på lärandet.. Här kommer vi att fortsätta utveckla ämnesintegrationen nästa läsår.

I övrigt vill vi kommande läsår 14/15 utveckla följande:

Förbättra formen för möten med våra partnerföretag/programråd. Hur gör vi det?

Diskussion med partnerföretagen ang. fördelning möten på företagen eller skolan. Kan företagen

föreslå dagordningen?

6

Förbättra formen för gymnasiearbeten. Hur gör vi det?

Eleverna får uppdrag av företagen och gör sina gymnasiearbeten i samband med praktiken.

Vi vill öka antalet APL-platser. Hur gör vi det?

Vi kontaktar nya svetsföretag.

Fortsatt kartläggning och utveckling av samarbete med näringsliv, kommunen och externa organisationer. Hur gör vi det?

Genom fortsatt dokumentation av goda exempel. Samarbete med teknikprogrammet. Dialog med företagen och eleverna om inslag som främjar utbildningen.

Vi gör studiebesök på Studiebesök på ESAB, Göteborg

Extern föreläsare i samarbete med TE innan inriktningsvalet till åk2.

Vi strävar mot ett optimalt läge när pedagogerna samarbetar i undervisningen med eleven i centrum, där eleverna har en positiv inställning till lärandet samt förstår och tar till sig lärandeprocessens olika steg och när alla delar i utbildningen fungerar, exempelvis tillgången på APL-platser, maskiner och verktyg.

C. Sammanfattning och slutsatser

Våra styrkor är:

 Vi möter eleven på elevens egen nivå

 Vi tillmötesgår eleven med individuella lösningar

 Vi upprätthåller ett gott kamratskap och visar respekt för varandra

 Vi har hög kvalitet på yrkeskunnandet hos karaktärsämneslärare och kärnämneslärare

 Vi har goda rutiner för uppföljning av elever i behov av särskilt stöd

 Vi har goda rutiner för uppföljning av elevers studieresultat

 Vi har bra former för möten och kommunikation mellan medarbetare och partnerföretag

Våra svagheter är:

 Utrustning som inte förnyats i takt med behoven.

 Framtiden för programmet

 För få elever söker programmet

Uddevalla hösten 2014

Marianne Fogelberg, rektor, Conny Fredriksson och Karl-Axel Nilsson, programsamordnare