Kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsförvaltningen För läsåret 2012/13. Judit Kisvari

(1)

Kvalitetsredovisning

Barn- och ungdomsförvaltningen För läsåret 2012/13

Judit Kisvari

Rapportnr: Dnr Bun 2014/48 Februari 2014

(2)

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 2

1. SYFTE ... 2

2. METOD ... 3

3. FÖRVALTNINGENS KVALITETSARBETE ... 3

4. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SLUTSATSER ... 4

5. OMVÄRLDSBEVAKNING ... 7

5.1. Kunskapsresultat ur ett internationellt perspektiv ... 7

5.2. Minskad likvärdighet i grundskolan ... 9

5.3. Att stärka läraryrket ... 9

5.4. Ökat antal barn i förskola och fritidshem ... 10

5.5. Lärandet i förskolan ... 10

6. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION ... 11

7. PERSONALTÄTHET OCH UTBILDNINGSNIVÅ 2012 ... 11

7.1. Förskola ... 11

7.2. Pedagogisk omsorg ... 13

7.3. Grundskola ... 14

7.4. Fritidshem ... 16

7.5. Grundsärskolan ... 17

8. RESULTAT I BETYG ... 19

8.1. Meritvärde åk 9 ... 19

8.2. Andel som nått målen i alla ämnen åk 9 ... 21

8.3. Andel elever med betyg A-E åk 6 ... 23

9. RESULTAT I NATIONELLA PROV ... 24

9.1. Nationella prov åk 3 ... 24

10. DEN ÅRLIGA SKOLUNDERSÖKNINGEN ... 27

11. ENHETERNAS KVALITETSREDOVISNINGAR ... 28

12. FÖRVALTNINGENS ÅRLIGA RAPPORTER 2013 ... 30

12.1. Enhetskonsultationer ... 30

12.2. Kollegial konsultation ... 31

12.3. Likabehandlingsarbete ... 31

12.4. Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg ... 32

13. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ... 32

(3)

SAMMANFATTNING

Varje år sammanfattas resultat för det gångna läsåret i barn- och ungdomsförvalt- ningens kvalitetsredovisning. Den ska ge ett underlag och stöd i förvaltningens fortsatta arbete att erbjuda verksamheter av god kvalitet.

För Järfällas del står barn- och ungdomsförvaltningen inför flera utmaningar. En av dem är att stå sig i konkurrensen om högskoleutbildade pedagoger. En annan är att minska resultatskillnaden mellan flickor och pojkar. Det är dock något som hela Sve- rige brottas med. Likvärdigheten har enligt flera källor försämrats i Sverige, vilket även är en utmaning i Järfälla kommun. Trots att socioekonomiska faktorer påverkar elevers resultat så har det visat sig att det finns länder som är bättre på att kompensera för detta. Det är således viktigt att Järfälla kommun gör omvärldsbevakning inom området och ser över vilka metoder det finns för att förbättra likvärdigheten.

Ett verktyg för att fortsätta höja kunskapsresultaten anses vara det systematiska kvalitetsarbetet. Det är något som håller på att utvecklas kontinuerligt på alla nivåer i barn- och ungdomsförvaltningen. En av de större utmaningarna är att mäta lärandet som en del i kvalitetsuppföljningen av förskolan. Det är ett sätt att säkerställa att för- skolans kunskapsuppdrag är av god kvalitet, något som idag främst mäts med hjälp av föräldraenkät och personalstatistik.

Nya kommunikationskanaler ställer också nya krav på barn- och ungdomsförvalt- ningens verksamheter, där en viss osäkerhet finns gentemot de nya medierna; hur verksamheterna bäst kan hantera och förebygga bland annat nätkränkningar.

Höga förväntningar är ett område som har prioriteras i kansliets utvecklingsarbete, eftersom det enligt forskning har goda effekter på kunskapsresultat. Arbetet med detta område fortsätter, där frågan har fortsatt att lyftas i de årliga samtalen som hålls i form av enhetskonsulationer.

Positiva resultat från förra läsåret är att Järfälla kommun når högre resultat än rikssnittet i nationella proven åk 3. I åk 6 når 93 procent provbetyg A-E. Vidare är andelen som når kravnivån för betygen A-E i nationella proven i matematik åk 9, 92 procent. Men vid en närmare analys återfinns en skillnad mellan kommunala och fri- stående grundskolor, där fristående står för 100 procent med provbetyg A-E medan kommunala för 89 procent, inom de kommunala grundskolorna varierar dock resultaten ytterligare.

I ett nästa steg kommer resultaten från kvalitetsredovisningen att bearbetas och kon- kretiseras, företrädesvis i kansliets Program för resultatförbättring. Det är barn- och ungdomsförvaltningens strategiska dokument som visar vad som behöver prioriteras och utvecklas för att höja resultaten.

1. SYFTE

Syftet med den årliga kvalitetsredovisningen är att ge en övergripande bild och be- dömning av kvaliteten i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter det senaste läsåret. Kvalitetsredovisningen riktar sig till Barn- och ungdomsnämnden, För- och grundskolor i Järfälla samt medborgare i Järfälla kommun.

(4)

2. METOD

Kvalitetsredovisningen är uppbyggd av ett antal kapitel. Första delen beskriver barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsarbete. Därefter presenteras resultat från tidigare föreslagna utvecklingsområden följt av en omvärldsbevakning som baseras på några av Skolverkets rapporter som utgivits det senaste året.

I ett nästa steg ges en kort beskrivning av barn- och ungdomsförvaltningens organisation. Kapitlet beskriver verksamheterna utifrån tillgänglig personalstatistik därefter redovisas resultat i form av betyg och nationella prov.

Andra hälften av kvalitetsredovisningen beskriver resultaten från de olika kvalitets- mätningar som görs av barn- och ungdomsförvaltningen under året. En sammanfattning görs av barn- och ungdomsförvaltningens årliga skolundersökning, enheternas kvalitetsredovisningar samt ett antal kvalitetsrapporter som lämnas till nämnden varje år i april.

Statistiken är från Skolverkets hemsida och baseras på det som SCB (Statistiska Centralbyrån) samlar in årligen från kommunerna. I och med att kvalitetsredovisningen har flyttats tidsmässigt, så är samtliga resultat som redovisas i kvalitetsredovisningen för läsåret 2012/13, vilket gör det lättare att analysera resultaten läsårsvis.

3. FÖRVALTNINGENS KVALITETSARBETE

Skollagen från 2011 innebär tydligare krav på att det inom utbildningsverksamhetens alla nivåer ska finnas en systematisk planering, uppföljning och analys av för- och grundskolors resultat i förhållande till de nationella mål, krav och riktlinjer som finns. Under de senaste åren har barn- och ungdomsförvaltningen därför arbetat fram ett system för att tydliggöra de olika delarna i kvalitetsarbetet och hur de hänger ihop. Den årliga kvalitetsredovisningen är en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, vars delar kan illustreras på följande sätt:

(5)

Förvaltningens kvalitetsredovisning tas upp i Barn- och ungdomsnämndens första sammanträde för våren, i samband med förvaltningens årsbokslut. Den ger en samlad bild över resultaten från senaste läsåret. Med andra ord innehåller kvalitetsredovisningen en sammanfattning av de uppföljningar som gjorts under läsåret och de resultat som nåtts i betyg och nationella prov.

Utöver årshjulet som illustrerats ovan tillkommer ett antal strategiska dokument som byggts på nivån direkt under nämndens Mål & Budget. Till dessa hör, förutom Pro- gram för resultatförbättring även; Kapacitetsplan, Strategi för FoU- och internat- ionellt arbete, Förvaltningens kommunikationsstrategi och Kvalitetssystematik för utveckling. I det sistnämnda dokumentet beskrivs barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsarbete mer i detalj.

För att förenkla analysen av den mängd data som finns från olika resultat i form av enkätundersökningar, aktiviteter och statistik, har ett IT baserat beslutsstöd (Hyper- gene) köpts in, vars syfte är att bland annat underlätta enheters analysarbete. Besluts- stödet utvecklas kontinuerligt och lanseringen sker stegvis.

4. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SLUTSATSER

Nedan följer en kort sammanfattning av vad som har hänt med de utvecklingsområ- dena som föreslogs i senaste kvalitetsredovisning. Utvecklingsområdena är sådana som aldrig kan sägas vara riktigt klara eller uppfyllda utan kan snarare liknas vid en process för att kontinuerligt förbättra och bibehålla goda resultat. Nedanstående sammanfattning är därför snarare än lägesbeskrivning än en slutlig utvärdering.

Öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning

Under hösten 2013 har Barn- och ungdomsnämndens kansli tagit fram en personal- försörjningsplan. Konkurrensen om utbildade pedagoger är stor i Stockholmsområ- det, vilket gör att Järfälla behöver ha en plan för hur man som arbetsgivare kan stå

April

Maj

Juni November

December

Februari Förvaltningens Kvalitetsredovisning Bokslut

Rapporter:

• Tillsyn

• Likabehandling

• Enhetskonsultationer

• Kollegial konsultation

Resultat från Skolundersökningen

Budgetuppföljning

Program för resultatförbättring Delårsbokslut

Enheters kvalitetsredovisning Verksamhetsplan

För- och Grundskolor

MÅL & BUDGET

(6)

sig i konkurrensen. I planen lyfts bland annat möjliga attraktionskrafter i form av god arbetsmiljö, professionsutveckling, VFU-placeringar samt konkurrenskraftig löneut- veckling. Som en annan insats har Järfälla i samarbete med Södertörns högskola er- bjudit barnskötare och personal i fritidshem möjlighet att komplettera sin utbildning.

Just nu går sex barnskötare och två personer från fritidshemmet utbildningen. Det senaste läsåret har andelen med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit i kommunala verksamheter. I förskolan med 3 procent och i grundskolan med 4,5 procent.

Öka andelen elever som når målen i matematik för årskurs 9

Det har under året pågått ett flertal projekt inom matematik. Under hösten 2013 har Järfälla kommun tillsammans med Södertörns högskola startat ett skolforskningspro- jekt inom matematik som riktar sig årskurserna 1-3. Resultatet från studien kommer att användas som underlag till ett antal forskningscirklar som kommer att hållas under hösten 2014. Järfälla kommun deltar även i SKLs matematiksatsning och Skol- verkets satsning ”Matematiklyftet” som båda riktar sig till grundskolor. Även i för- skolorna har man arbetat medvetet med matematik och matematiska begrepp, vilket lägger en god grund för barnens livslånga lärande. Resultatet från senaste nationella provet för matematik i åk 9 visade att 92 procent hade betyg A-E. Tyvärr är det svårt att jämföra med tidigare år eftersom proven har förändrats i och med nya betygssy- stemet.

Bättre kompensera för elever med utländsk bakgrund och elever vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå

Under det gångna året har reglerna för viktad peng setts över. Viktad peng utgår till förskolor och grundskolor för att organisera stöd till barn och elever i syfte att öka måluppfyllelsen. För att göra modellen tydligare och mer effektiv ändrades den under 2013 så att den från och med 2015 enbart utgår från två kriterier, vilka bedöms ha störst påverkan för måluppfyllelse. Dessa är föräldrarnas utbildningsbakgrund samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar. Då föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt mest betydelsefulla faktorn viktas den till 70 procent medan födda utomlands av utländska föräldrar viktas till 30 procent. Hur detta kommer slå resultatmässigt, är något som endast kommer kunna ses efter att det imple- menterats år 2015.

Andelen pojkar som når högre betyg ökar

Pojkar fortsätter att ligga efter flickornas resultat. Det är något som hela Sverige brottas med. Intressant är dock att på riksnivå så har skillnaden minskat mellan flick- or och pojkars meritvärde. Pojkars meritvärde ligger något över riksgenomsnittet i Järfälla men har det senaste året sjunkit i de kommunala skolorna från 209 till 202.

Sett på ett femårsperspektiv har pojkarnas resultat legat runt 202. Med andra ord var resultatet för 2011/12 exceptionellt och ingen permanent förbättring kan anses ha skett under den senaste femårsperioden.

Skapa utrymme för fler gemensamma pedagogiska diskussioner mellan de två skol- formerna, för- och grundskola

Barn- och ungdomsförvaltningen har en ”rutin kring överlämningar förskola- grundskola” som är ett dokument vars syfte är att skapa möten för samarbete och utveckling av den pedagogiska verksamheten med utgångspunkt i läroplanernas gemensamma uppdrag. Rutinen ger större inblick i för- och grundskolors verksamheter som är en förutsättning för att utveckla den gemensamma tråden mellan de olika skolformerna. Under året har flera enheter samverkat kring olika ämnesinnehåll som

(7)

till exempel kunskapssyn. Vidare har förskolorna fått respons på den screening i fo- nologisk medvetenhet som gjorts under hösten med förskoleklasserna, vilket har lett till fortsatta pedagogiska diskussioner för- och grundskolor emellan.

Öka efterfrågan på kollegial konsultation

Ansvariga utredare på Barn- och ungdomsnämndens kansli har arbetat för att mark- nadsföra kollegial konsultation genom att informera om möjligheten genom Järfälla kommuns intranät, chefsträffar och i Bladet som går ut till samtliga medarbetare i Järfälla. Vidare har man gjort kommunikationsinsatser för att rekrytera fler kvalitets- rådgivare som kan genomföra konsultationerna. Hittills har efterfrågan om kollegial konsultation varit liten. Men förhoppningen är att efterfrågan över tid kan öka genom fortsatt marknadsföring och presentation av goda exempel från genomförda konsul- tationer.

Ge enheter stöd i deras uppföljningsarbete så att det blir ännu mer systematiskt och del av det större kvalitetsutvecklingsarbetet

Ledningen för förskolor och grundskolor i Järfälla kommun har genomfört ett antal kompetensutvecklande föreläsningar för att öka medvetenheten om hur man kan sys- tematisera sitt kvalitetsarbete med utgångspunkt i forskning. Förhoppningen är även att barn- och ungdomsförvaltningens beslutsstödsystem på lång sikt kan bli ett stöd i verksamheters kvalitetsarbete. Systemet kan bland annat användas för att tydliggöra målhierarkin, vilket kan förenkla planering och uppföljning samt synliggöra sambandet mellan det lokala och det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete har fortsatt att vara en av de viktigaste punkterna på enhetskonsultationerna.

Högre förväntningar och krav på lärandet ställs på ett öppet och tydligt sätt.

Detta är ett av de prioriterade områden som nämns i strategidokumentet Program för resultatförbättring som revideras varje år. I och med att det enligt forskning är en nyckel till att producera goda kunskapsresultat kommer Barn- och ungdomsnämn- dens kansli fortsätta att lyfta detta, framförallt på de årliga enhetskonsultationerna där dialog förs om kvalitetsutveckling med varje enhet under läsåret. Barn- och ung- domsförvaltningens uppfattning är att det har blivit mer naturligt att prata om höga förväntningar. Medvetandet kring dessa frågor har med andra ord ökat, men det finns fortfarande väldigt få exempel på organiserad verksamhet som tar till vara på barns högre ambitioner.

Utveckla metoder för att följa upp barngruppers storlek och sammansättning I enheternas kvalitetsredovisning ingår för första gången en fråga om hur förskolor och fritidshem organiserar sin verksamhet utifrån sin barngrupps storlek och sam- mansättning. Den öppna frågeställningen ger utrymme för att ansvarig chef kan beskriva hur och varför planeringen ser ut som den gör, och vilka fördelar det för med sig i verksamheten.

Skapa nya metoder för att följa upp måluppfyllelsen i grundsärskolan

Detta är en pågående process, där tanken är att grundsärskolan i kvalitetsredovis- ningen ska få ett antal självvärderingsfrågor som utgår från grundsärskolans läroplan.

Målet är att till enheternas kvalitetsredovisningar 2014, inkorporera dessa självvärde- ringsfrågor, som kan ge en bild av måluppfyllelsen över tid. Det förutsätter dock att enheterna diskuterar igenom sjävvärderingsnivåerna grundligt innan de gör sin be-

(8)

dömning samt att de beskriver utförligt i redovisningen varför de valt den självvärde- ringsnivå som de angett.

5. OMVÄRLDSBEVAKNING

Utvecklingen i Järfälla kommuns för- och grundskolor sker i ett större sammanhang.

Analys och diskussion om utbildningens roll och utformning förs både på internat- ionell och nationell nivå. I EU framhävs ofta hur viktig utbildning är för Europas framtida konkurrenskraft och tillväxt, framförallt i kristider där ökad sysselsättning och produktivitet måste till. Även på nationell nivå har för- och grundskolan fått mycket uppmärksamhet i media. Det senaste året har frågor om det fria skolvalet, vinstuttag i fristående för- och grundskolor, lärares arbetssituation, barngruppers storlek och sjunkande kunskapsresultat varit ämnen som väckt intresse. Järfälla kommun påverkas av omvärlden. På följande sidor beskrivs därför kort de tendenser som gjort sig gällande för för- och grundskolor det senaste året.

5.1. Kunskapsresultat ur ett internationellt perspektiv

Det finns ett flertal internationella studier som används för jämförelser av länders kunskapsresultat. De senaste undersökningarna som har genomförts är PISA (2012), PIRLS (2011), TIMSS (2011) och Internationella språkstudien (2011). Nedan beskrivs svenska resultatet från dessa studier. I och med att PISA 2012 är den senaste internationella studien som genomförts för Sveriges del, beskrivs 2012 års resultat mer i detalj än tidigare internationella studier från 2011.

PISA – läsförståelse, matematik och naturvetenskap

Det är femte gången som Sverige deltar i OECDs internationella studie PISA. PISA genomförs vart tredje år och undersöker 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Varje gång väljs ett huvudområde ut. I senaste om- gången var matematik huvudområdet. Utöver provet i de tre kunskapsområdena besvarar elever även en enkät om sin bakgrund, engagemang och motivation. Även rektorer besvarar ett antal frågor om bland annat lärandemiljö. Totalt deltog 65 län- der, däribland samtliga OECD-länder. I Sverige deltog 4 700 elever från 209 skolor, från Järfälla deltog ingen skola.

Resultatet var dystert för Sveriges del, både över tid men också jämfört med andra deltagande länder. Faktum är att Sverige uppvisar sämsta resultatutvecklingen av samtliga deltagande länder. Resultatförsämringen gäller alla tre områden under de tre senaste åren. I matematik presterar 25 av 34 OECD länder bättre än Sverige. Även i läsförståelse presterar 19 OECD-länder bättre än Sverige. Samma trend visar sig i naturvetenskap där 25 OECD-länder presterar bättre än Sverige. I en nordisk jämfö- relse presterar Finland, Danmark och Norge bättre än Sverige i alla tre kunskapsom- rådena.

Sett till varje testat kunskapsområde så har svenska elevers genomsnittliga resultat i matematik sjunkit med 16 poäng jämfört med 2009 och 21 poäng jämfört med 2003.

I 2003 års undersökning var Sveriges matematikresultat högre än OECD-

genomsnittet men ligger nu alltså under genomsnittet i varje delområde. Lägst resul- tat nåddes i delområdet Förändring och samband. I matematik har både lågpreste-

(9)

rande och högpresterande elevers resultat sjunkit. I läsförståelse är det framförallt lågpresterande elevers resultat som har sjunkit. Samma tendens gör sig gällande i naturvetenskap där lågpresterande elevers resultat sjunkit mer än högpresterande elevers resultat.

Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Skillnaden är störst i läsförståelse där svenska flickor presterar 51 poäng bättre än svenska pojkar. I OECDs genomsnitt skiljer det sig 38 poäng mellan flickor och pojkars resultat. Skillnaden mellan könen är således större i Sverige. I ett internationellt perspektiv ligger svenska pojkarna 22 poäng efter pojkars OECD-genomsnitt i matematik medan flickorna 9 poäng efter flickornas OECD-genomsnitt. Även i naturvetenskap presterar svenska flickor bättre än svenska pojkar.

I PISA 2012 ställdes även ett antal frågor om skolmiljön. Det som stack ut för Sveri- ges del var andel elever med sen ankomst. 21 procent av svenska elever uppgav att de hade kommit för sent tre gånger eller mer under den senaste tvåveckorsperioden, vilket var högst av alla OECD-länder.

Vad gäller likvärdighet analyseras den utifrån fem indikatorer; total variation, mel- lanskolsvariation, övergripande effekt av individens socioekonomiska bakgrund, effekten av skolors socioekonomiska sammansättning mellan skolor och spridning i socioeknomisk sammansättning mellan skolor. Av de fem indikatorerna har Sverige en högre likvärdighet än OECD-genomsnittet i tre av dem och ligger på OECD- genomsnitt i de två andra. Sammanfattningsvis kan det alltså framhävas att Sverige enligt PISA-undersökningen har en likvärdighet som är något bättre än OECD- genomsnittet

PIRLS – läsförståelse

PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Studies och undersöker läsförståelse bland elever i åk 4. Sverige deltog för tredje gången i undersökningen, vilket gör att resultatet även kan analyseras över tid. 2011 års resultat visade på en försämring för svenska elever sen senaste genomförda undersökningen 2006. Trots detta låg Sveriges resultat fortfarande över EU/OECD-genomsnittet samtidigt som svenska resultatet låg under både Finlands och Danmarks. I de flesta deltagande län- der var flickors läsförmåga bättre än pojkars. För Sveriges del hade skillnaden mellan könen minskat, då flickors resultat försämrats mer än pojkarnas.

TIMSS – matematik och naturvetenskap

TIMMS (Trends in International Mathematis and Science Study) är en studie som undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8. 2011 års resultat i matematik för svenska elever i åk 4 hamnade under genomsnittet för EU/OECD-länderna. Precis som i PIRLS presterade elever i Finland och Danmark bättre än i Sverige. Samma resultatbild i matematik gör sig gällande för åk 8, en för- sämring som fortsatt under hela perioden 1995-2011. Även Norge har uppvisat för- sämrade resultat sen 1995, men har sen 2003 lyckats vända trenden. I naturvetenskap är resultatet något mer positivt; resultat för svenska elever i åk 4 har förbättrats sen sist och ligger nu över genomsnittet för EU/OECD-länderna. För åk 8 har resultaten i naturvetenskap däremot försämrats, vilket gör att de äldre elevernas resultat alltså hamnar under EU/OECD-genomsnittet både vad gäller matematik och naturvetenskap.

(10)

Internationella språkstudien

Internationella språkstudien är en undersökning som genomfördes för första gången 2011 av Europeiska Kommissionen. Syftet med studien är att testa elevers kunskaper i främmande språk. Fem språk testas – engelska, tyska, franska, spanska och itali- enska. Det var 13 länder som deltog i engelskatestet där svenska elevernas resultat i åk 9 låg på toppnivå. I övriga språk var svenska elevers resultat betydligt lägre vilket visar på att Sverige behöver bli bättre på undervisning i andra främmande språk än engelska.

5.2. Minskad likvärdighet i grundskolan

Enligt Skolverket har likvärdigheten i svenska grundskolor försämrats över tid.

Framförallt mellan skolors genomsnittliga resultat, där skillnaderna har fördubblats under de senaste 20 åren. Samma bild gör sig gällande i internationella studier där Sverige gått från att ha varit ett land med små skillnader i skolresultat till att blivit relativt genomsnittligt land gällande likvärdighet. De ökade resultatskillnaderna för- klaras enligt Skolverket endast till viss del av en ökad socioekonomisk skolsegregation. Skolor verkar snarare ha blivit mer segregerade efter egenskaper som studiemotivation, då elever med studiemotivation i större utsträckning utnyttjar det fria skolvalet.

Denna segregation medför att lärares förväntningar på elever skiljer sig åt i skolor och att elevers prestation påverkas av de övriga eleverna på skolan. Att arbeta med elevers lärmiljö är därför viktigt för att kunna påverka studieresultat i en positiv rikt- ning. Det handlar framförallt om att ha skickliga och engagerade lärare där undervisningen är individanpassad efter varje elevs lärkapacitet.

Trots förändrade tendenser i svensk skolsegregation, så är det enligt internationella undersökningar fortfarande elevers socioekonomiska bakgrund som är en av de star- kast bidragande faktorn bakom elevers studieresultat. Sambandet har dock visat sig vara olika starkt i olika länder. Det tyder på att skolor i sig, oavsett elevunderlag spe- lar roll i elevers möjlighet att nå högre resultat.

5.3. Att stärka läraryrket

Lärarens roll i undervisningen är enligt forskningen viktig för elevers resultat. Om kvaliteten ska säkras i både för- och grundskolor krävs att läraryrket är attraktivt och att det i framtiden finns unga studiemotiverade personer som vill bli lärare och förs- kollärare. Men som det ser ut nu, så är det allt fler svenska lärare som överväger att byta yrke, studenter med goda studieresultat väljer bort pedagogiska utbildningar samtidigt som SCB förutspår stora pensionsavgångar inom yrket. Var fjärde nu aktiv lärare i grundskolan beräknas inom de närmaste tio åren fylla 65 år. Sammantaget visar prognosen att lärare inom vissa ämnesområden och förskollärare kommer vara bristyrken i framtiden.

Med andra ord behövs insatser för att göra läraryrket mer attraktivt. Enligt en attityd- undersökning från 2012 uppgav varannan lärare att de under det senaste året över- vägt att byta yrke. I internationella undersökningar från 2011 är Sverige ett av de länder där lärare är minst nöjda med sitt yrkesval. En annan svensk undersökning

(11)

visade att av alla lärare i grund- och gymnasieskolan år 2006/07 hade 24 procent lämnat yrket vid läsåret 2010/11.

Intresset för lärarutbildningen har ökat det senaste året, men det finns stora skillnader bland studenterna vad gäller högutbildade föräldrar, där andelen som söker till lärar- yrket oftare kommer från familjer utan studietradition.

Regeringen har under senaste året gjort insatser för att stärka läraryrket. Under det gångna läsåret har framförallt två reformer varit aktuella. Den ena reformen är infö- randet av två karriärtjänster för lärare, förstelärare och lektor. Det ska vara ett sätt att låta yrkesskickliga lärare göra karriär inom sitt yrke samtidigt som de bidrar till skolors utveckling. Den andra reformen har handlat om att minska lärarnas administra- tiva börda där kraven på individuell utvecklingsplan har tagits bort från och med november 2013.

Ur Järfälla kommuns perspektiv visar utvecklingen på hur viktigt det är att barn- och ungdomsförvaltningen har en personalförsörjningsplan. Framförallt eftersom konkurrensen om kompetenta lärare och förskollärare kommer öka med tiden, något som under hösten 2013 har arbetats fram.

5.4. Ökat antal barn i förskola och fritidshem

Det går allt fler barn i förskolan. Enligt Skolverket har det aldrig tidigare varit så många barn inskrivna i förskolan som hösten 2012. Idag går 83 procent av alla 1-5 åringar i Sverige i förskolan. Bara tio år tillbaka var andelen 72 procent. Men trots ökningen av antalet inskrivna barn i förskolan så har personaltäthet och den genomsnittliga barngruppen inte förändrats nämnvärt. Anledningen är att antalet årsarbetare och avdelningar förskolan ökat i ungefär samma takt som barnantalet. Trots god per- sonaltäthet finns det dock en brist på utbildade förskollärare i landet. Framförallt efter att förskollärarens roll förstärkts i skollagen som kom 2011. Behovet av förskol- lärare är framförallt stor i Stockholmsregionen, vilket under 2013 bland annat lett till att regeringen beslutat att utvidga antalet högskoleplatser med drygt en fjärdedel vid fyra lärosäten i regionen.

Fritidshemsgrupperna däremot fortsätter att växa. Enligt Skolverkets statistik från 2012 går det i Sverige i genomsnitt över 40 elever per fritidsgrupp. Bara på 20 år har den genomsnittliga gruppstorleken mer än fördubblats. Jämfört med förskolans ökade barnantal så har inte personaltätheten för fritidshemmen förbättrats över tid, vilket är anledningen till att grupperna fortsatt att växa. Det i sin tur kan försvåra fritidshemmets möjlighet att leva upp till sitt uppdrag som definierats i skollagen.

5.5. Lärandet i förskolan

Lärandet i förskolan har blivit ett allt mer uppmärksammat område bland kommuner.

Fler och fler huvudmän söker efter arbetsmetoder som kan visa på barnens lärande och därmed vara ett underlag för att följa upp förskolans kunskapsuppdrag. Framför- allt efter 2011 då den nya skollagen innebar att förskolans pedagogiska uppdrag stärktes och krav på systematiskt kvalitetsarbete infördes. Enligt Skolinspektionens

(12)

årliga sammanfattning¹ är det fortfarande många av landets förskolor som lägger fokus på omvårdnad snarare än lärande, trots att helheten betonas i läroplanen. En av anledningarna anses vara att många förskollärare och barnskötare känner en osäker- het i förhållandet till det förstärkta pedagogiska uppdraget från 2011.

För att lärandet hos barn ska kunna påvisas behövs nya metoder för uppföljning av barns kunskapsutveckling. Idag använder sig huvudmän framförallt av kundunder- sökningar och statistik om personaltäthet och pedagogisk utbildning, något som inte direkt kan korreleras med barns kunskapsutveckling.

6. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION Barn- och ungdomsförvaltningen är organiserad i en beställar- och

utförarmodell där kommunala och fristående för- och grundskolor ansvarar för utfö- rardelen. Den kommunala delen är organiserad i 21 resultatenheter som alla leds av en förskolechef respektive rektor som är ansvarig inför kommunens skolchef. Det finns ytterligare två resultatenheter bestående av Järfälla Barn- och elevhälsa samt Järfällas Språkcentrum. Vidare finns i kommunen i enskild regi tre grundskolor samt 19 förskolor och två familjedaghem. Verksamheterna finansieras i form av en barn- /elevpeng. Utöver pengen får för- och grundskolor kompletteringsresurser/viktat bi- drag (från 2015 viktad peng) som är uträknad efter sociala faktorer baserat på försko- lans och grundskolans barn- och elevunderlag. Verksamheterna har även möjlighet att söka ytterligare resurser för barn i behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp.

7. PERSONALTÄTHET OCH UTBILDNINGSNIVÅ 2012

För att verksamheterna ska nå målen är det viktigt att se på de förutsättningar de har vad gäller personaltäthet och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbild- ning. Nedan följer en sammanställning över dessa två faktorer uppdelat på förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, fritidshem och grundsärskola.

7.1. Förskola

Antalet barn per årsarbetare i förskolan har legat ganska konstant över åren både i Järfälla liksom i länet och riket. Trenden visar att personaltätheten trots ökat antal barn har hållits konstant över tid (se diagram nedan). Idag har Järfälla sämre perso- naltäthet än läns-/riksgenomsnittet och har också haft det sedan 2008. För läsåret 2012/13 hade Järfälla kommun 5,9 barn per årsarbetare medan snittet för länet låg på 5,2 och riket 5,3.

1 Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring, Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012

(13)

Diagram Förskola: Antal barn per årsarbetare i förskolan

En viss skillnad finns inom Järfälla där fristående förskolor har präglats av en för- bättrad personaltäthet de två senaste åren, medan kommunala av en försämring motsvarande 0,4 barn per årsarbetare (se tabell nedan). För de kommunala förskolornas del återstår att se om det är en tillfällig försämring eller om utvecklingen förstärks framöver.

Tabell Förskola: Antal barn per årsarbetare i Järfälla

2008 2009 2010 2011 2012

Järfälla totalt 5,7 6 5,6 5,5 5,9

Egen regi 5,7 5,6 5,7 5,6 6,1

Enskild regi 5,7 6,2 5,5 5,3 5,4

När det kommer till andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan ligger både Järfälla och Stockholms län under riksgenomsnittet, vilket tyder på att behovet av förskollärare är extra stort i Stockholmsregionen (Se diagram nedan).

Järfälla har legat något högre än länsgenomsnittet sen år 2010. Läsåret 2012/13 hade Järfälla 41 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen jämfört med länets 37 procent. Riksgenomsnittet har legat konstant på 53 procent under den senaste tio- årsperioden.

2 3 4 5 6 7

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

Järfälla totalt Stockholms län Riket totalt

(14)

Diagram Förskola: Andelen (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen

Fristående förskolor i Järfälla har en längre tid tillbaka haft högre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen än de kommunala (se tabell nedan). Den höga konkurrensen om förskollärare i Stockholmsregionen gör att barn- och ungdomsför- valtningen behöver hitta strategier för att stå sig i konkurrensen om förskollärare.

Tabell Förskola: Andelen (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i Järfälla

2008 2009 2010 2011 2012

Järfälla totalt 39 40 42 41 41

Egen regi 36 37 39 40 37

Enskild regi 48 47 44 45 47

7.2. Pedagogisk omsorg

Från 1 juli 2008 infördes begreppet pedagogisk omsorg som ett nytt begrepp i skollagen. Det gör att statistik på pedagogisk omsorg enbart finns och redovisas från hös- ten 2009, eftersom det tidigare var uppdelat på flera olika verksamheter. I och med att antalet verksamheter inom pedagogisk omsorg är så få i Järfälla kommun redovisas inte statistik uppdelat på enskild respektive egen regi.

Genomsnittet för antalet inskrivna barn per anställd i pedagogisk omsorg var som högts 2011 men har nu sjunkit det senaste året motsvarande fem procent i Järfälla.

Men Järfälla har ändå över de senaste fem åren haft lägre personaltäthet än läns- och rikssnittet. Läsåret 2012/13 hade Järfälla 5,6 barn per årsarbetare jämfört med länets 5,1 och rikets 5.

0 10 20 30 40 50 60 70

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

(15)

Diagram Pedagogisk omsorg: Antal inskrivna barn per anställd

Andelen med utbildning för arbete med barn har sjunkit för Järfälla över tid. Från höga 95 procent (år 2009) till dagens 82 procent. Samtidigt ligger Järfälla fortfarande högre än läns- och riksgenomsnittet som för läsåret 2012/13 var 76 respektive 74 procent (se diagram nedan).

Diagram Pedagogisk omsorg: Andel (%) med utbildning för arbete med barn

7.3. Grundskola

Personaltätheten i Järfälla kommun ligger år 2012 på 12,8 elever per lärare jämfört med länets 13,1 och rikets 12,1. Med andra ord har Järfälla något bättre personaltät- heten jämfört med genomsnittet för Stockholms län.

0 1 2 3 4 5 6 7

år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

(16)

Diagram Grundskola: Elever per lärare

I Järfälla är det stor skillnad på personaltäthet mellan fristående och kommunala skolor, där kommunala har bättre personaltäthet än fristående. Även jämfört med läns- och rikssnittet har fristående grundskolor i Järfälla fler elever per lärare, något som gjort sig gällande under de senaste fem åren.

Tabell Grundskola: Elever per lärare

2008 2009 2010 2011 2012

Järfälla totalt 13 12,6 13,2 12,9 12,8

Egen regi 12,6 12,1 12,8 12,6 12,5

Enskild regi 15,8 15,7 15,3 14,8 15,9

Både Stockholms län och Järfälla kommun ligger under riksgenomsnittet i fråga om andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Enligt Skolverket så är variationen mellan kommuner stor. Det är även stor skillnad mellan kommunala och fristående skolor där genomsnittet för kommunala skolor i landet är 88 procent medan för fri- stående 73 procent.

Diagram Grundskola: Andelen (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 11

11,5 12 12,5 13 13,5

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

(17)

Samma tendens som i landet återfinns i Järfälla kommun där alltså genomsnittet för pedagogisk högskoleutbildning är lägre för fristående skolor än kommunala (se tabell nedan).

Tabell Grundskola: Andelen (%) lärare med pedagogisk utbildning i Järfälla

2008 2009 2010 2011 2012

Järfälla totalt 79,7 76,8 78,9 81,5 77,4

Egen regi 82,8 80,3 82,4 84,5 80

Enskild regi 57,4 51,2 55,5 60 56,3

7.4. Fritidshem

Enligt Skolverkets analys har elevgrupperna i svenska fritidshem blivit större de senaste tjugo åren. Utifrån en kortare tidsperiod på fem år visar dock statistiken från 2008 och framåt att antal elever per årsarbetare minskat i Järfälla liksom länet och riket. Järfällas personaltäthet ligger idag på 18,3 elever per årsarbetare, vilket är i nivå med länsgenomsnittet. Både Järfälla och Stockholms län har de tre senaste åren haft bättre personaltäthet än riksgenomsnittet som legat runt 20 elever per årsarbetare de senaste fem åren.

Diagram Fritidshem: Antal elever inskrivna per årsarbetare

Skillnaderna i personaltäthet visar sig vara större på lokal nivå där kommunala fritidshem under en längre period haft högre personaltäthet än fristående (se tabell nedan).

Tabell Fritidshem: Antal elever inskrivna per årsarbetare i Järfälla

2008 2009 2010 2011 2012

Järfälla totalt 22,1 22,1 18,8 17,9 18,3

Egen regi 21 21,7 18,2 17,2 17,8

Enskild regi 27 27,1 27,6 32 30,7

0 5 10 15 20 25

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

(18)

Precis som i förskolan är andelen utbildade pedagoger lägre för Stockholms län och Järfälla jämfört med riket. I dagsläget ligger riksgenomsnittet på 54 procent medan det i Järfälla ligger på 31 procent och i länet på 29 procent. Återigen visar detta på att det finns en brist på utbildade pedagoger i Stockholmsregionen.

Diagram Fritidshem: Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning

Som för grundskolan är det stora skillnader mellan kommunala och fristående fritidshem i Järfälla där kommunala fritidshem har haft en högre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än de fristående (se tabell nedan).

Tabell Fritidshem: Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i Järfälla

2008 2009 2010 2011 2012

Järfälla totalt 37 36 35 30 31

Egen regi 39 37 36 31 32

Enskild regi 11 15 15 28 15

7.5. Grundsärskolan

I och med att det är få elever inskrivna grundsärskolan är det svårt att göra jämförel- ser över tid. Det låga elevantalet gör att små förändringar i elevantalet ser ut som stora fluktuationer i statistiken, vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser. Det är ändå viktigt att utifrån ett kvalitetsperspektiv redogöra siffor för andelen med specialpedagogisk och pedagogisk högskoleutbildning.

I Järfälla kommuns grundsärskola har andelen lärare med pedagogisk högskoleut- bildning sjunkit till låga 56 procent. Det gör att skillnaden mellan Järfälla och Stock- holms län har ökat. Tidigare år har Järfälla haft en andel motsvarande 65-71 procent.

Genomsnittet för andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har även sjunkit i länet och riket men inte i lika stor grad som i Järfälla. Antalet heltidstjänster är få i grundsärskolan, vilket innebär att procentuella förändringar kan verka större än de faktiskt är. Men sett de senaste fyra åren har antalet heltidstjänster varit ganska så konstant i Järfällas grundsärskola, vilket gör att det faktiska antalet med högskoleut- bildning ändå har sjunkit.

0 10 20 30 40 50 60

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

(19)

Diagram Grundsärskolan: Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning

JÄRFÄLLA 2008 2009 2010 2011 2012

Andel ped.hög.utb, (heltidstj), 68 69 71 65 56

Andel specialpedag.utb, (heltidstj) 35 32 30 13 11

Lärare, antal heltidstjänster 8 11 9 10 12

Samma trend visar sig för andelen lärare med specialpedagogisk utbildning.

Även här har siffran för Järfälla sjunkit från 35 procent till 11 procent. Trots att andelen lärare med specialpedagogisk högskoleutbildning sjunkit för länet och riket så har Järfälla kommuns andel sjunkit relativt sätt mycket mer de två senaste läsåren. Att locka till sig lärare med specialpedagogisk högskoleutbildning är viktigt för att rätt kompetens ska finnas i dessa verksamheter så att kunskap om bra metoder finns till- gänglig för att säkra kunskapsutveckling hos grundsärskoleelever.

Diagram Grundsärskolan: Andel (%) lärare med spec.ped. högskoleutb.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

0 5 10 15 20 25 30 35 40

år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012

(20)

8. RESULTAT I BETYG

I detta kapitel sammanfattas resultat i form av meritvärde, andel som nått målen i åk 9 och betyg för åk 6. Syftet med kapitlet är att beskriva utvecklingen det senaste läså- ret.

8.1. Meritvärde åk 9

Järfälla kommuns genomsnittliga meritvärde har sjunkit det senaste året, men är fortfarande högre än riksgenomsnittet och ligger nu på ungefär samma nivå som länsge- nomsnittet. De kommunala skolornas meritvärde har sjunkit mer relativt till Järfälla kommuns genomsnittliga meritvärde. På enhetsnivå kan man se att de kommunala skolornas genomsnittliga meritvärde utvecklats olika det senaste året. Två enheter har höjt sig medan tre har sjunkit. De fristående fortsätter att ha högre genomsnittligt meritvärde än de kommunala skolorna, något som även gör sig gällande på riksnivå.

Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde

Övergripande nivå 2011 2012 2013

Järfälla Kommunal 210,8 218 211,8

Järfälla totalt 216,5 221,3 220,9

Riket 210,6 211,4 213,1

Stockholms län 221,9 222,5 222,3

Kommunala enheter

Björkebyskolan 217,2 220 209,2

Fjällenskolan 229,7 219,9 225,1

Källtorpskolan 203,3 200,5 217,3

Tallbohovskolan 170,8 194,2 176,3

Viksjöskolan 220,3 231,4 219,7

Fristående enheter

Engelska Skolan i Järfälla 235,9 230,6 244,1

Vittra i Jakobsberg 236,6 238,6 250,9

Flickorna fortsätter att ha högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna i Järfälla kommun. Det senaste året har det genomsnittliga meritvärdet för pojkar sjunkit i Jär- fällas kommunala skolor medan det ökat i de fristående. Resultatskillnaden mellan könen är också mindre i fristående än kommunala skolor.

På riksnivå har skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde minskat i år då pojkarna förbättrat sitt genomsnittliga meritvärde med 3 poäng till 202,4 medan flickorna enbart ökat marginellt med 0,5 poäng till 224 poäng. Trots att Järfällas kommunala skolors genomsnittliga meritvärde för pojkar fortfarande ligger 0,1 poäng över riksgenomsnittet har alltså pojkarnas resultat inte följt den positiva utvecklingen som skett på riksnivå det senaste året. Sett på ett femårsperspektiv har pojkarnas resultat legat runt 202 vilket visar på att resultatet för 2011/12 är exceptionellt i Järfälla och att ingen permanent förbättring kan anses ha skett under senaste femårsperioden.

Generellt brukar det sägas att flickors motivation för studier är högre än pojkars, nå- got som brukar anses vara en del av förklaringen varför flickor traditionellt har nått

(21)

högre resultat än pojkar. En annan anledning som framhålls är den ”antiplugg- kulturen” som brukar finnas bland pojkgrupper. På individnivå är det dock varie- rande där resultat inom gruppen flickor och pojkar varierar.

Slutbetyg: Meritvärde uppdelat på kön

Enligt statistik når elever med utländsk bakgrund generellt lägre resultat än elever med svensk bakgrund. Men det finns stora skillnader inom gruppen utländsk bakgrund, där framförallt elever som anländer efter skolstart har svårare att nå goda resultat. Även elever som har föräldrar med förgymnasial och gymnasialutbildning har svårt att nå höga resultat. Att socioekonomiska faktorer påverkar resultat är sen länge känt. Men enligt internationella undersökningar är sambandet mellan elevers studieresultat och socioekonomisk bakgrund inte lika starkt i alla länder. Det tyder på att skolor kan kompensera för elevers olika förutsättningar mer än man gör i Sverige idag. I Järfälla kommun når elever med utländsk bakgrund generellt lägre resultat än elever med svensk bakgrund. Positivt är dock att Järfälla kommun verkar ha blivit bättre på att kompensera för elever med utländsk bakgrund födda utomlands, då denna grupps genomsnittliga meritvärde ökat med 16,8 poäng mellan 2011 och 2013.

Resultatet för elever med svensk bakgrund har under samma period enbart ökat med 4,4 poäng. Sett över en femårsperiod är inte förbättringen lika nämnvärd för gruppen utländsk bakgrund födda utomlands, men resultatet år 2013 är ändå bättre än de senaste fyra åren.

0 50 100 150 200 250 300

Flickor Pojkar Flickor Pojkar

2012 2013

Järfälla totalt Järfälla kommunal Järfälla fristående

(22)

Slutbetyg: Meritvärde efter bakgrund i Järfälla

Även i frågan om föräldrars utbildningsnivå, når elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning högre resultat än elever vars föräldrar har förgymnasial och gymnasial utbildning. Men även här har det genomsnittliga meritvärdet för elever med föräldrar som har gymnasial utbildning ökat mer än för de med föräldrar med högre utbildning. Å andra sidan har Järfälla kommuns skolor inte varit lika bra på att kompensera för elever med föräldrar med förgymnasial utbildning.

Slutbetyg: Meritvärde efter utbildningsnivå i Järfälla

8.2. Andel som nått målen i alla ämnen åk 9

När det kommer till andelen som nått målen i alla ämnen så har Järfälla kommuns resultat sjunkit det senaste året. I dagsläget ligger Järfälla kommun i nivå med riks- och länsgenomsnittet. Men de kommunala skolorna ligger något under. Även här är skillnaderna stora mellan Järfällas kommunala och fristående skolor. Inom de kommunala skolorna skiftar resultatet, där några har ökat medan andra har sjunkit.

0 50 100 150 200 250

2011 2012 2013

Utländsk bakgrund födda utomlands

Utländsk bakgrund, födda i Sverige

Svensk bakgrund

0 50 100 150 200 250 300

2011 2012 2013

Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb

(23)

Andel (%) som nått målen i alla ämnen

2011 2012 2013

Järfälla Kommunal 73,3 78,6 73

Järfälla totalt 76,6 80,8 78,8

Riket 77,3 77,4 77

Stockholms län 78,6 78,2 77,8

Björkebyskolan 73 76 75,7

Fjällenskolan 79,8 80,6 86,8

Källtorpskolan 75,9 72,1 72,4

Tallbohovskolan 35,4 53 42

Viksjöskolan 88,5 90,7 78,5

Engelska Skolan i Järfälla 91,6 90 95,8 Vittra i Jakobsberg 87,5 85,1 94,9

Socioekonomiska faktorer påverkar resultatet, där elever med svensk bakgrund når bättre resultat än elever med utländsk bakgrund. Det är även en skillnad inom gruppen utländsk bakgrund där elever födda utomlands har det svårare att nå målen. An- delen som når målen med utländsk bakgrund födda utomlands har varit låg de senaste tre åren; 53 respektive 54 och slutligen 59 procent läsåret 2012/13. Det kan jäm- föras med snittet för riket och länet som båda ligger på 51 procent år 2013.

Slutbetyg: Andel (%) som nått målen efter bakgrund i Järfälla

Vad gäller föräldrars utbildningsnivå, visar statistiken att Järfälla kommun framför- allt lyckades bra år 2012 då 56 procent av eleverna med föräldrar med förgymnasial utbildning nådde målen. Detta har under det senaste året sjunkit tillbaka till 2011 års siffror som idag är 38 procent. Sett över senaste femårsperiod når Järfälla låga siffror 2013 och 2011, då resultaten de andra åren legat på 43, 50, respektive 56 procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2011 2012 2013

Utländsk bakgrund födda utomlands

Utländsk bakgrund, födda i Sverige

Svensk bakgrund

(24)

Slutbetyg: Andel (%) som nått målen efter föräldrars utbildningsnivå i Järfälla

8.3. Andel elever med betyg A-E åk 6

I år är det första gången vi kan se betygsresultat för åk 6. Det är ett nytt betygssystem där betygskalan sträcker sig från A-F, där F är underkänt. I nästan alla ämnen är andelen som når betygen A-E över 90 procent. De enda ämnena som understiger 90 procent är SO och NO ämnena. Det är dock endast 110 elever som fått betyg satta på det här sättet. Vid en närmare analys visar det sig att det bara är en skola i Järfälla som satt betyg i åk 6 i dessa ämnen istället för i biologi, fysik, kemi, geografi, historia religionskunskap och samhällskunskap. I gruppen av 110 elever ingår elever från samundervisningsgrupperna, vilket kan förklara det lägre resultatet. Sammantaget är andelen elever som når betyg A-E i grundskolan i majoriteten av fallen över 90 procent. Till detta kan tilläggas att resultatet i de flesta ämnena ligger närmare 100 än 90 procent. Pojkarna når inte samma resultat som flickorna. Deras genomsnittliga be- tygspoäng ligger förutom i idrott och hälsa under flickornas.

Andel (%) elever med betyg (A-E) Ämne Totalt Flickor Pojkar

Bild 97 100 96

Engelska 92 95 88

Hemkunskap 99 100 100

Idrott och hälsa 96 95 97

Matematik 93 93 93

Modersmål 95 100 92

Musik 97 97 97

NO 89 100 87

Biologi 96 96 96

Fysik 98 98 97

Kemi 98 100 97

SO 87 88 86

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2011 2012 2013

Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb

(25)

Geografi 97 97 97

Historia 97 98 96

Religionskunskap 95 97 93

Samhällskunskap 95 98 93

Slöjd 98 100 98

Svenska 96 100 93

SVA 58 68 49

Teknik 97 98 96

9. RESULTAT I NATIONELLA PROV

Nedan följer en sammanfattning av de resultat som finns för nationella proven. Nat- ionella prov görs i åk 3, 6 och 9.

9.1. Nationella prov åk 3

Järfälla kommun når bra resultat på de nationella proven i årskurs 3. De senaste tre åren har Järfälla kommun legat över riksgenomsnittet i både matematik och i svenska. Även vid jämförelse gentemot snittet för Stockholms län ligger Järfälla kommun bra till, då det bara skiljer sig några procent mellan de två. Överlag så når elever bättre resultat i svenska än matematik (se tabellerna nedan).

Andel (%) som nått kravnivån i Matematik åk 3

2011 2012 2013

Järfälla kommun 75 78 74

Stockholms län 76 76 73

Riket 71 72 68

Andel (%) som nått kravnivån i Svenska åk 3

2011 2012 2013

Riket 78 74 78

När det gäller svenska som andraspråk har Järfälla kommun precis som i svenska, förbättrat sina resultat det senaste året. Dock ligger resultaten för svenska som andra- språk något under läns- och rikssnittet (se tabell nedan).

Andel (%) som nått kravnivån i Svenska som andraspråk åk 3

2011 2012 2013

Riket 54 50 56

På delprovsnivå så verkar elever i Järfälla kommun ha svårast för skriftliga räkneme- toder i matematik. I svenska når man genomgående höga resultat. Det som kan ut-

(26)

vecklas vidare i svenska som andraspråk är innehållet i delproven ”Skrivuppgift stavning interpunktion” och ”Skrivuppgift faktatext”. Men även på riksnivå visar det sig att elever generellt har haft svårt med dessa delprov.

Det är andra gången som nationella proven genomförs i åk 6. I år testades eleverna i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Nytt för i år är att de även skriver nationella prov inom NO (biologi, fysik, kemi) och SO (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap). Precis som i åk 9 så genomför inte skolor alla proven inom SO och NO. Det finns således inget samlat betyg för dessa två äm- nen.

Ämnesproven svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska

Flickor når högre provbetygspoäng än pojkarna i samtliga ämnen, något som även gör sig gällande i betygsättningen. Störst skillnad mellan flickor och pojkar återfinns i svenska och svenska som andraspråk. Järfälla når bäst resultat i engelska, något som visat sig vara en generell trend i hela Sverige.

Jämfört med riket ligger Järfällas resultat något under rikssnittet förutom i engelska där Järfälla ligger något över. Jämfört med snittet för Stockholms län ligger Järfälla under snittet i samtliga ämnen. Skillnaden är inte stor förutom i svenska som andra-

(27)

språk där skillnaden i provbetyget motsvarar 22 procent. I och med att det är nytt betygssystem så är svårt att jämföra resultaten med tidigare års prov.

Ämne Delprov Andel (%) med provbetyg A-E

Totalt Flickor Pojkar

Svenska Provbetyg 93 98,2 87,7

Svenska Muntlig förmåga 93,3 100 87,8

Svenska Läsförståelse 92,3 96,1 88,5

Svenska Skriftlig förmåga 81,9 91,6 72,1

Svenska som andraspråk Provbetyg 59,6 76 44,4

Svenska som andraspråk Muntlig förmåga 80,7 100 70,4

Svenska som andraspråk Läsförståelse 50 58,1 41,4

Svenska som andraspråk Skriftlig förmåga 43,6 53,8 34,5

Matematik Provbetyg 93,2 93,7 92,7

Engelska Provbetyg 95,3 96,6 94

Engelska Muntlig förmåga 94,6 96,1 93

Engelska Receptiv förmåga 93,3 94,5 92,2

Engelska Skriftlig förmåga 92,7 95,2 90,1

Nationella prov görs varje år där elever testas i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Eleverna testas även i något av de tre ämnena biologi, fysik, kemi samt även i ett av ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap. Det gör att det inte finns sammanslagna resultat på kommunnivå i NO och SO ämnena.

Ämnesproven svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska

Resultaten för Järfälla kommun i svenska, matematik och engelska ligger i de flesta delproven på samma nivå som snittet för länet och riket. Bäst resultat når Järfälla kommun i engelska och lägst i matematik.

Vad som däremot sticker ut är pojkarnas resultat i delprovet skriftlig förmåga där pojkarna i högre utsträckning inte når kravnivåerna för betygen A-E. I dagsläget är det 83 procent av pojkarna som fått provbetyg A-E i delprovet. Det är något under pojkarnas läns- och riksgenomsnitt som ligger på 88 procent respektive 86 procent.

Pojkarnas genomsnittsbetyg är något lägre än flickornas i samtliga delprov för svenska och svenska som andraspråk. Det gäller dock inte engelska och matematik där pojkarnas provbetyg till och med ligger över flickornas genomsnittsbetyg.

Andelen som når kravnivån för betygen A-E i nationella proven för matematik i åk 9 var 92 procent. Men vid en närmare analys av resultaten återfinns en skillnad mellan kommunala och fristående grundskolor, där fristående står för 100 procent med betygen A-E medan kommunala för 89 procent. Inom de kommunala grundskolorna varierar resultaten ytterligare där Fjällenskolan och Viksjöskolan når 95 procent med betyg A-E medan Tallbohovskolan 74 procent, Källtorp 81 och Björkebyskolan 88 procent.

(28)

Svenska

Andel (%) med provbetyg A-E

Flickor Pojkar

Provbetyg* 97,6 100 95,8

Muntlig förmåga 100 100 100

Läsförståelse 94 98,2 90,4

Skriftlig förmåga 88,3 94,4 83,1

Svenska som andraspråk

Provbetyg * 82,3 87,8 76,3

Muntlig förmåga 91,3 100 86,8

Läsförståelse 63,9 68,2 59

Skriftlig förmåga 72,3 86 57,5

Matematik

Provbetyg* 92 91 92,9

Engelska

Provbetyg * 98,8 97,7 100

Muntlig förmåga 98,6 98 100

Receptiv förmåga 97,1 96,4 97,7

Skrifltig förmåga 97,4 97 97,6

* I svenska, svenska som andraspråk och engelska bedöms och betygsätts varje delprov separat. Resultaten på de olika delarna vägs sedan samman till ett sammanvägt provbetyg. För att få ett sammanvägt provbetyg ska eleven ha deltagit i samtliga delprov. I matematik ges inga delprovsbetyg. För att få ett sammanvägt provbetyg i matematik ska eleven dock ha deltagit i samtliga delprov.

10. DEN ÅRLIGA SKOLUNDERSÖKNINGEN

Varje år gör barn- och ungdomsförvaltningen en enkätundersökning med föräldrar och elever i åk 3, 5 och 8 samt med föräldrar som har barn i förskolan.

Svarsfrekvensen för årets enkätundersökning var låg vad gäller föräldrasvar. Men jämfört med samarbetskommunerna Lidingö, Sigtuna, Solna och Upplands-Bro var Järfälla kommuns svarsfrekvens hög. Generellt sett når Järfälla bra resultat på enkät- undersökningen. Den enda frågan som sticker ut är resultatet för ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer” där Järfälla, men också de andra deltagande kommunerna behöver bli bättre. Varje fråga består av en fyrgradig skala, och för denna fråga hade ett stort antal elever valt alternativ ett och två, det vill säga In- stämmer inte alls och alternativet närmast därefter. För Järfällas del var det 34 procent av eleverna som svarade alternativ ett och två, som jämfört med andra frågor är en hög andel. Uppdelat på kön var det 30 procent flickor och 36 procent pojkar som hade svarat ”Instämmer inte alls” och ”Instämmer till viss del”, pojkarna ställer sig alltså något mer negativt till frågan än flickor. Att var tredje elev svarat att skolarbetet inte gör honom eller henne så nyfiken är ett problem, då lusten att lära sig är en förutsättning för att kunna få elever att nå högre i sitt lärande. En enkätundersökning ger dock tyvärr inga djupgående svar om varför elever svarat som de svarat, vilket gör det svårt att dra någon djupare slutsats. Men intressant är att ingen av de andra