• No results found

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan 7-9 läsåret 2012/13

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan 7-9 läsåret 2012/13"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakta 2012/2013 Antal elever

297 Lärare

(heltidstjänster) 28,4

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan 7-9 läsåret 2012/13

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den

kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen).

Detta är Sammilsdalskolan 7-9s redovisning gällande grundskolans kvalitet och utveckling.

Rapportens disposition

1. Prioriterade områden 2012/2013 2. Genomförande och metod 3. Resultat

4. Analys och kommentarer

5. Prioriterade områden 2013/2014 6. Organisation och planering

Prioriterade områden 2012/2013

För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret 2012/201 1. Elevinflytande

2. IKT (informations- och kommunikationsteknik) 3. Integrering

4. Ledarskap 5. Lokaler

6. Utveckling av arbetet med Lgr 11

Genomförande och metod

I Lgr11 anges övergripande mål och riktlinjer för grundskolan. För ett fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse kommer fokus att ske på följande områden lå 2012/2013.

Elevinflytande

Mål: Alla elever har inflytande över sin utbildning.

Så här har vi arbetet för att nå målen

Rektor träffar regelbundet elevrådet

Arbetslagen och mentorer är lyhörda för elevernas synpunkter vid klassråd och årskursdagar.

(2)

En av skolans pedagoger i samhällskunskap Marit Brolin har haft ett särskilt uppdrag att utveckla elevrådet tillsammans med eleverna. Arbetet i elevrådet har fokuserats på elevdemokrati. Tillsammans med SVEA har elevrådet jobbat med projektet ”Lusten att gå till skolan”. De har presenterat vad de kom fram till för

pedagogerna på skolan och politiker i kommunen. På skolan har man involverat alla klasser att göra invigningen av den nya cafeterian till elevernas ”egna invigning”. Alla kände sig delaktiga och det var en trevlig dag på skolan som uppmärksammades av pressen.

IKT (ínformations- och kommunikationsteknik)

Mål: I december 2015 har skolan ett modernt och väl fungerande IKT-material. Tillgången för elever och lärare upplevs som mycket god och i den dagliga undervisningen används IKT som självklara verktyg.

Så här vill vi göra.

Öka tillgången på digitala verktyg Öka IKT-kunskaperna (slutföra PIM)

Skapa ett Infotek där elever och lärare har tillgång till verktyg och kunskap inom I Möjliggöra kunskapsutvecklingen oberoende av tid och rum

Inkludering

Mål: Alla elever känner sig respekterade, lika mycket värda och en del av skolan, klassen och det sociala samspelet.

Så här vill vi jobba med dessa frågor

Elevrådet arbetar med frågor och förbättringar inom området Fortbildning/föreläsning

sociala gemensamma aktiviteter genomförs

Gemensamma frågor, frågeställningar och case diskuteras

Planen mot diskriminering och kränkande behandling görs levande och är väl förankrad (en elevversion framställs)

Ledarskap

Mål: Alla elever möts av professionella ledare och alla lärare ges kontinuerligt möjlighet att utveckla, stärka och reflektera över sitt ledarskap.

Så här tänker vi arbeta konkret med dessa frågor

Reflektion över ledarskapet och samspelet mellan elever och lärare sker i samband med:

◦ Ämnesvisa analyser och reflektioner

◦ Gemensamma lektioner, planeringar och bedömningar

◦ Ökad samsyn (genom dialog) gällande strukturer och förväntningar

Lokaler

Mål: Alla lokaler används på ett optimalt sätt. Lokalerna är anpassade efter behov och är väl underhållna.

Så här tar vi oss an denna fråga

Lokalernas syfte definieras och rustas efter behov

Måluppfyllelse

Mål: Identifiera orsak-stöd-metod för att öka pojkars måluppfyllelse

Analysera områden där pojkar har lägre måluppfyllelse

(3)

konkretisera åtgärder för en mer likvärdig och hög måluppfyllelse

Utveckling av arbetet med Lgr11

Så här har vi tänkt vidareutveckla läroplansarbetet på skolan.

Under terminerna planeras in gemensamma årskursdagar med syfte att samordna moment, innehåll, kunskapskrav och arbeten.

Ämnesövergripande möten, diskussioner och analyser genomförs

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Antal elever med kränkande behandlingsutredningar under läsåret har varit 4 drabbade och 9 berörda elever. Skolans trygghetsteam jobbar aktiv med dessa frågor kontinuerligt. Ett arbete runt integration för hela skolan har påbörjats och skall intensifieras nästa läsår.

Elever i behov av särskilt stöd

Antal elever med åtgärdsprogram är 61. Fördelning är 38 pojkar och 23 flickor.

Under året har på skolan funnits en stödgrupp med pedagoger och som letts av specialpedagog.

Positivt har varit att stödet varit flexibelt och att det kunnat omfördelas efter behov och uppkomna situationer. Elever med särskilt stora behov har haft tillgång till fast grupp i vissa ämnen, med stöd kontinuerligt över terminen och med anpassat material. Stödet med läxläsning har utvecklats och utökats rejält under läsåret och under vårterminen. En tillgång för alla elever. På denna tid ges även träning i studieteknik.

Kunskaper

Antal elever i % som nått målen över tid 2010-2012.

2010 2011 2012 2013 Svenska 100 97,7 97,6 94,4 Engelska 98,7 94,4 93,9 96,2 Matematik 97,4 88,9 87,8 96,2

Antal elever vt 2013 som är behöriga till gymnasieskolan är 98 av 107 (91,6%)

Andel elever som nått målen i resp. ämne

2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003

Bild 100 100 100 100 99,1 99 99,1 98,8 98,9 100 100

Biologi 98,1 100 100 100 98,1 99 99,1 96,4 98,9 100 100

Engelska 97,2 93,9 94,4 98,7 90,6 98 99,1 92,9 94,4 96,2 100

Fysik 98,1 98,8 100 100 96,2 96,9 100 96,4 98,9 100 100

Geografi 95,3 98,8 100 100 97,2 94,9 100 96,4 100 97,5 100

Hkk 98,1 96,3 97,8 98,7 98,1 98 99,1 97,6 96,7 100 98,7

Historia 97,2 98,8 100 100 98,1 96,9 100 96,4 100 98,7 100

Idrott och hälsa 99,1 95,1 95,6 100 92,5 96,9 98,1 95,2 94,4 100 97,4

Kemi 98,1 98,8 100 100 98,1 99 100 96,4 98,9 100 100

Matematik 96,3 87,8 88,9 97,4 90,6 94,9 95,3 96,4 94,4 96,2 98,7

Språk 97,6 95,3 100 98 100 100 95,3 100 100 100 97,8

Musik 100 100 97,8 100 95,3 100 100 98,8 100 100 96,1

Religion 97,2 97,6 97,8 100 98,1 100 100 96,4 100 98,7 100

Samhällskunskap 97,2 97,6 97,8 100 97,2 100 100 96,4 97,8 98,7 100

Slöjd 100 100 100 100 95,3 100 100 100 100 100 100

Svenska 99 97,6 97,7 100 92,4 99 100 100 94,4 98,7 98,7

Teknik 98,1 98,8 98,9 100 97,2 96,9 100 100 98,9 100 100

(4)

Analys och kommentarer

Läsåret 2012/13 startade med goda förhoppningar från all skolpersonal om att utveckla Sammilsdalskolan år 7 - 9 till en skola där tryggheten engagemanget, kreativiteten och arbetsglädjen råder under alla skoldagar. Glädjande kan konstateras att utifrån skoltemp och elevenkäter känner sig de allra flesta eleverna trygga i skolan. De trivs och tycker att de lär sig mycket.

Däremot upplever eleverna att arbetsron i klassrummet inte är tillfredsställande. Vi behöver visa varandra mera hänsyn. Vi måste få mera individuellt stöd, bättre läromedel och egna datorer är några axplock som eleverna för fram. I Gästishallen finns inte matro, där är stressigt och hög

ljudvolym. Många elever klagar på maten. De upplever att mycket mat blandas, inget socker o kanel till gröten och att personalens bemötande inte är välkomnande. Klagomålen på skolmaten

framkommer även i föräldraenkäterna.

Från föräldrahåll förs mycket tydligt fram att tätare kommunikation med hemmet måste till då elev riskerar att ej nå målen. Betygssystemet svårt att förstå sig på. Snabbare hjälp för de som inte når målen. Högre lärartäthet önskas samt att inställda lektioner inte får finnas.

Pedagogernas utvärdering visar att mycket tid lagts i år 7 på att jobba med attityder, inställningar och att få det sociala samspelet att fungera. Att årskursdagarna var mycket lyckade och uppskattade.

Att lägga ut planeringar i INFO-mentor har fungerat mycket bra och kommer att utvecklas vidare. I stort har eleverna fått bra stöd men fortfarande saknas mer resurser. Flera datorer önskas.

Arbetslag år 8 upplever en trygg arbetsmiljö som känns rolig att komma till både för elever och personal. Satsningar har gjorts för att stärka sammanhållning i klasserna. Stödet till eleverna har varit bra men att det kan utökas.

Arbetslaget i år 9 har haft en mycket bra elevgrupp att jobba med, kontakten med föräldrar har också varit mycket bra. Arbetet i arbetslaget har bitvis känts trögt. De vill bli bättre på att använda INFO-mentor.

I arbetsenhetens utvärdering av prioriterade områden lå 2012/2013 konstateras när det gäller:

1. Elevinflytande

Rektor skall träffa elevrådet en gång i månaden. Elevrådets möten skall läggas i

(5)

veckoaktuellt. Alla klasser har haft regelbundna klassråd.

2. I K T

Tillgången på digitala verktyg har ökat. PIM ej slutfört för alla.

I K T påbörjat, kommer att fortsätta. En till en dator för eleverna på sikt. Support på skolan måste finnas.

3. Inkludering

Skoltempen visar att det återstår en del jobb att göra.

4. Ledarskap

Ge tid till gemensam bedömning. Kommunövergripande policy så det blir lika för alla.

5. Lokaler

Samtliga lokaler bör ses över och anpassas efter behov. Nya elevskåp införskaffas.

Duscharna i våra idrottshallar måste upprustas. Behövs optimala grupprum.

6. Måluppfyllelse

Rektors ansvar att organisera arbetet för att öka pojkars måluppfyllelse.

7. Utveckling av lgr11

Årskursdagar har anordnats. Ämnesövergripande planeringar har ej fungerat.

Slutsats

Att i juni månad 2013 lägga sista handen vid en kvalitetsredovisning låter sig inte göras utan att nämna hur rektorsfunktionen varit organiserad under läsåret. Trots en bra planering och goda föresatser drabbas organisationen av att rektor insjuknade under höstterminen. Kortare perioder till en början sedan allt längre. Vikarie sattes in vissa veckor. Under vårterminen har ytterligare en ny vikarie funnits på skolan. Detta har givetvis satt sin prägel på skolans arbete. Planerade åtgärder som inte kunnat fullföljas, elevärenden där flera rektorer varit inblandade och avlöst varandra.

Budgetarbete och tjänsteplanering där någon försöker organisera det någon annan tänkt har varit svårt. Ärenden som dragit ut på tiden och ibland även trillat bort mellan stolarna. En stor eloge till pedagoger, elever och föräldrar som visat stor förståelse för den uppkomna situationen.

Från och ht 2013 tillträder Annica Sandy Hedin som rektor för Sammilsdalskolans år 7 till 9. Hon kommer att tillsammans med personal besluta om vilka områden som skolan skall prioritera kommande läsår.

Leksand 2013 06 27

Aina Bröms

Aina Bröms, vik. rektor Sammilsdalskolan år 7-9

Prioriterade områden 2013/2014 (förslag)

Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Utveckling av planen för studie- och yrkesvägledning

(6)

Integration

Matematiksatsningar NT-projekt

Skolans profil Hälsa- och idrott Läs- och skriv

Verksamhetsplan 2013/2014

Organisation och planering

Elever År 7 81, År 8 101, År 9 96 Personal Rektor 1,0

Skolassistenter 1,5

Skolsköterska, Kurator, Syv Specialpedagog o speciallärare Pedagoger

Vaktmästare, lokalvårdare Organisation Tre arbetslag År 7, 8 och 9

Verksamhet Pedagogisk verksamhet och stödfunktioner

Läsårsplanering

Augusti Lokal arbetsplan

September Utvecklingssamtal och IUP Oktober Mitterminsavstämning November Skoltemp

December Plan mot diskriminering och kränkande behandling Betyg och bedömning

Januari Utvecklingssamtal och IUP Februari Sportlov

Mars Mitterminsavstämning April Enkäter

Maj

Juni Betyg och bedömning Juli Kvalitetsredovisning

(7)

Arbetsplan för Sammilsdalskolan 2013-2014

Enhet 7-9

(8)

Sammilsdalskolan 7-9

Fokusområden läsåret 13/14

Utveckla ledarskap och kommunikation.

Utveckla studie-och

yrkesvägledningsarbetet på skolan.

Utveckla integrationsarbetet och värdegrundsarbetet på skolan

Lyfta fram Skolans profil Hälsa-och

idrott.

(9)

Ledarskap och kommunikation

Syfte:

Utveckla ledarskapet i klassrummen och kommunikationen

Att utveckla sin metodik och didaktik i ämnena för att bli ännu mer kompetenta som pedagoger.

Göra eleverna medvetna om sitt eget ansvar till inlärning.

Genomförande:

Arbetslagen träffas kontinuerligt en gång i veckan där mötena har en tydlig struktur.

Träffar regelbundet där vi diskuterar olika metoder och pedagogiska sätt att lära ut.

Att läsa relevant litteratur och forskningsrön och tillsammans diskutera och prova dessa.

Pedagogiska diskussioner i arbetslag kring ledarskap och kommunikation och ämnesgrupper. Hur

kommunicerar vi med varandra och våra elever.

(10)

Utveckla studie-och yrkesväglednings arbetet på skolan.

Syfte:

Öka elevernas medvetenhet kring sambandet mellan skola och yrkesliv.

Utveckla samverkan mellan skolan och arbetsliv så att eleverna får konkreta erfarenheter för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Genomförande:

1. Varje lärare ska koppla sitt ämne till olika yrken i undervisningen

2. Eleverna har ett antal ”syv-dagar” per termin där

ämnena kan kopplas till yrken genom studiebesök och praktiskt arbete.

3. Eleverna deltar i skola-näringslivsdagar.

4. Eleverna och föräldrar får kontinuerligt information

och handledning av studie- och yrkesvägledare.

(11)

Utveckla integrationsarbetet och värdegrundsarbetet på skolan

Syfte:

Alla elever och personal ska med glädje gå till sina arbeten.

Elever och personal ska ha tydlig vetskap om skolans likabehandlingsplan och arbete.

Skolan ska driva ett genomtänkt värdegrundsarbete i alla ämnen.

Arbetslagen arbetar aktivt med att stärka

gemenskapen och skapa vi-känsla hos eleverna och personalen .

Genomförande:

Klassrumsdiskussioner kring etik och moral.

Alla elever har demokratiska klassråd och elevråd.

Arbete i skolans profil med värdegrund, ex ”Fair play”.

All personal deltar i arbetslagsmötena som har en

tydlig agenda och struktur. Vi jobbar gemensamt

(12)

mot uppsatta mål.

Lyfta fram skolans profil

”Idrott och Hälsa”

Syfte:

Elever och föräldrar ska informeras om hur skolans profil ser ut.

Idrottsklubbarna och skolan ska ha ett nära samarbete.

Profilen ska tydliggöras i skolans undervisning.

Genomförande:

Elever och föräldrar informeras om skolans profil på föräldramöten och öppet hus.

Skolpersonal och idrottsklubbarna har kontinuerliga möten.

Idrottsklubbarna ska ge skolan skriftliga omdömen kring elevernas prestation

Skolan har en plan för hur den extra utlagda tiden för

profilen ska läggas upp.

(13)

Utvärdering och uppföljning

Verksamheten ska kontinuerligt utvärderas genom:

Personliga utvärderingar av varje lärare efter varje ämnesområde.

Centrala utvärderingsverktyg t ex kommunenkäten

Personalenkäter varje termin ex Elevenkäter om trygghet och trivsel

Skolans resultat av måluppfyllelsen analyseras kontinuerligt över året.

Elevernas resultat på nationella prov samt

betygstatistik.

(14)

References

Related documents

En personal har haft detta uppdrag i sin tjänst och har verkligen lyckats lyfta fram skolan och låtit alla elever ta del av profilen även de som inte har idrottsprofil som

För att få upp motivationen hos eleverna kommer vi att jobba med det kommunövergripande projektet skola och arbetsliv för att skapa förståelse för vad skolan är till för och

Utvecklingsinsatser vad gäller formativ bedömning och bedömningsmatriser kommer att inriktas på att ge eleverna ökad tillgång till övningsuppgifter,

• Målet med att öka elevernas förståelse för människors lika värde och olika behov är ej uppfyllt eftersom målet var 3,0 och vi nådde upp till

Färre barn ger också mer helhet på dagarna utan hämtningar och lämningar ideligen, vilket gör att barnen inte blir avbrutna i leken och det finns tid för längre

I Lpfö 98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för

Möten ska främjas på våra skolor mellan elever med olika förutsättningar och behov för att utveckla tolerans, förståelse och respekt för olikheter. Genom att målmedvetet

En viss skillnad finns inom Järfälla där fristående förskolor har präglats av en för- bättrad personaltäthet de två senaste åren, medan kommunala av en försämring mot-