Kvalitetsredovisning Rimforsa skola
läsåret 12/13
Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella proven, Skolbarometern samt den psyko-sociala enkäten.
Mål
Kommunfullmäktige antog sista augusti 2009 bun:s Skolplan 2009-2012. Där skrivs inledningsvis om skolans värdegrund, likvärdig utbildning överallt, hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd samt motverkande av alla former av kränkande behandling.
Därefter preciseras mål inom fyra områden:
· Kunskapsutveckling
· Miljö – hälsa
· Delaktighet – inflytande
· Samverkan – omvärldsorientering
Rimforsa skola arbetar utifrån BUN:s mål:
Kunskapsutveckling:
Vi fortsätter utveckla pedagogiska planeringar i alla ämnen och samarbetar kring bedömningar.
Miljö – hälsa:
Vi fortsätter utveckla hälsofrämjande aktiviteter och Grön Flagg.
Delaktighet – inflytande:
Eleverna ska vara delaktiga i sitt lärande och kunna påverka sitt lärande. Utvecklingssamtal ska hållas varje termin, föräldramöte varje läsår. Klassråd ska hållas varje vecka och elevråd varannan vecka.
Samverkan – omvärldsorientering:
Skolan fortsätter arbeta med syvplanen och samverka med föreningar och företag i närsamhället.
Insatser Organisation
Skolans 346 elever var fördelade på tre avdelningar med en förskoleklass och en klass ett på varje, tre klasser i årskurs två, två klasser i vardera årskurs tre, fyra, fem och sex.
Antal elever i respektive årskurs:
förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6
Totalt 52 56 52 46 51 36 47
På skolan arbetade 32 lärare på 22,75 tjänster, varav tre är speciallärare på två tjänster. Alla undervisande lärare är lärarutbildade.
Kunskapsutveckling
Skolan har en handlingsplan för att följa upp varje elevs utveckling i alla ämnen. Speciallärarna ansvarar för att tester/diagnoser görs och följs upp varje termin tillsammans med klassläraren.
Överlämningar sker inför lärarbyten.
Arbetslagen har gjort terminsplaneringar för alla ämnen. För att tydliggöra målen för eleverna har flera lärare dem synligt uppsatta i klassrummet. Pedagogiska planeringar arbetar pedagogerna med för att ha i alla ämnen.
Inför klasskonferenserna gör lärarna en skattning av elevernas måluppfyllelse i varje ämne.
Verktyget InfoMentor har införts där elever och föräldrar kan gå in och läsa kunskapsbedömningarna inför utvecklingssamtalen.
Personalens kompetensutveckling syftar till att förbättra elevernas kunskapsutveckling.
Läsårets fortbildningsdagar användes till fortsatt implementering av Lgr -11, bedömning, entreprenörskap, PIM-utbildning, matematikprojekt och It-utbildning.
Varje lärare som inte redan har utbildadats i NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) fick den.
Många lärare har deltagit i ett matematikprojekt med föreläsningar och så kallad Learning Studies, det vill säga att man spelar in lektioner vilka man i gruppen sedan analyserar och diskuterar fram
förbättringar i undervisningen.
Förutom styrd kompetensutveckling har flera gått individuella kurser efter behov. Exempelvis neuropsykiatrisk (NP) problematik, Framtidsfrön, Bedömning och betyg, tematräffar med NTA, Infomentorutbildning, ämnesspecifik fortbildning..
Miljö och hälsa
Vid schemaläggningen har teoretiska lektioner varvats med rent hälsofrämjande aktiviteter, vilka fritidspersonal organiserar och ansvarar för.
Skolan arbetar för Grön Flagg. Ett miljöråd av lärarrepresentanter finns som, för en dialog med elevrådet och övrig personal. Vi har också en kontaktperson från politiken med.
I klasserna arbetar man med att förebygga tendenser till mobbning och kränkningar och elever och lärare upprättar en plan för sitt främjande arbete.
Skolan har ett trygghetsteam där varje stadium och verksamhet finns representerad. Skolans trivselregler och hur teamet arbetar beskrivs i den Lokala arbetsplanen.
En elevvårdsgrupp bestående av rektor, skolsköterska och speciallärare träffas varannan vecka.
Vissa veckor finns även skolpsykolog och logoped tillgängliga
I slutet av höstterminen hålls klasskonferenser, där rektor och berörda får information om det allmänna läget i klasserna och huruvida elever behöver åtgärder.
Personal har fått handledning kring elever med svår problematik och skolan har satsat på att flera elevassistenter är utbildade pedagoger.
Delaktighet – inflytande
Eleverna ska vara delaktiga och ha ett inflytande i de pedagogiska planeringarna för undervisningen.
Vid utvecklingssamtalen diskuterar elever, föräldrar och lärare tillsammans elevens måluppfyllelse och formulerar elevens fortsatta utveckling i en individuell utvecklingsplan. I samband med vårens samtal i årskurs fyra fick föräldrarna två frågor om samtalen: Hade Du den information Du behövde inför samtalet? och Upplevde Du att samtalet var till nytta för Ditt barns utveckling?
På skolan finns ett elevråd, där varje klass från förskoleklass till och med årskurs sex är representerade. Elevrådet träffas varannan vecka, och klasserna har klassråd varje vecka.
I klasserna har valts föräldrarepresentanter till skolans Samråd, vilket sammankallas två gånger per termin. Elever har där varit delaktiga genom att berätta och visa från sin verksamhet. De har även haft utställningar i matsalen.
Varje termin träffas Matrådet, vilket består av elev-, föräldra- och personalrepresentanter förutom rektor och någon från kostenheten.
Varje månad avsätts efter behov en konferens till arbetsplatsträff. En gång per månad plus vid behov träffas skolans samverkansgrupp. Den senare består av rektor, biträdande rektor och de fackliga ombuden.
Samverkan - omvärldsorientering
Skolan har kontakt med en schackexpert, som kommer till skolan och instruerar eleverna i årskurs fyra. Ett bra samarbete har etablerats med det kommunala biblioteket, kyrkorna, idrottsföreningar, fiske- och bouleklubb, reningsverket, hemvärnet, Folktandvården, räddningstjänsten, Linköpings stift, Erikshjälpen och delar av det lokala näringslivet. Skolan har tagit emot lärare från andra länder genom Outdoor Education. Eleverna i årskurs fyra - sex får inblick i samhällets kringliggande miljö på vandringsdag, cykelorientering samt hembygdsdag, dagar som arrangeras varje läsår. Till den
sistnämnda engageras personer i hembygdsföreningen. För övrigt utnyttjas den omgivande naturen, framför allt området kring Björksund, till studier och hälsofrämjande aktiviteter. Föräldrar inbjuds att visa och berätta om sina arbeten. Skolan har använt sig av material och idéer från Framtidsfrön och Håll Sverige Rent. Skolans ”kulturkort” används för att resa med en klass under en dag inom länet.
Detta har gjort det möjligt att besöka till exempel museer i Linköping.
Resultat
Kunskapsutveckling
Skolan fortsätter utveckla pedagogiska planeringar efter Skolverkets modell. Syftet med dessa är att tydligt visa varför man arbetar med de olika områdena, hur arbetet kommer att gå till och hur eleverna kommer att bedömas, allt refererat till kursplanerna. Arbetslagen har arbetat med bedömning och reflekterat tillsammans.
Läs- o skrivscreening årskurs ett
Vid skolstarten i augusti 2012 hade 52 procent av eleverna knäckt läskoden, i februari hade 96% gjort det och vid läsårets slut 98%.
Läsprojektet ”Teknikträning” åk 2-3 resulterade i att eleverna ökade sitt ordförråd med 15 ord i årskurs 2 och med 10 ord i årskurs 3.
Nationella proven årskurs tre våren 2013
Andel elever som nått kravnivån i % Matematik
Muntlig kommunikation 100
Skriftliga räknemetoder, statistik 73.9
Bråk, uppdelning av tal 97.8
Geometriska begrepp 95.7
Taluppfattning, huvudräkning 95.7
Problemlösning 78.3
Mätning 89.1
Svenska
Muntlig uppgift 100
Läsning skönlitterär text 93.5
Läsning faktatext 91.3
Elevens högläsning 95.7
Läsning textsamtal 97.8
Skrivuppgift berättande text 97.8
Skrivuppgift stavning interpunktion 97.8
Skrivuppgift faktatext 97.8
Nationella proven i årskurs 6: Genomsnittlig betygspoäng Svenska:
Provbetyg 15.1
Muntlig förmåga 16.8
Läsförståelse 15.4
Skriftlig förmåga 13.2
Matematik:
Provbetyg 16.0
Engelska:
Provbetyg 15.4
Muntlig förmåga 16.2
Receptiv förmåga 15.6
Skriftlig förmåga 16.1
Biologi 15.6
Historia 14.6
BETYG årskurs 6 Genomsnittlig betygspoäng
Bild 14.6
Engelska 15.5
Hem och konsumentkunskap
Idrott och hälsa 15.4
Matematik 15.4
Musik 14.6
Biologi 15.1
Fysik 14.4
Kemi 12.7
Geografi 14.7
Historia 14.5
Samhällskunskap 13.8
Religionskunskap 14.6
Slöjd 13.2
Svenska 14.3
Teknik 14.7
Miljö och hälsa
Trivselenkäten
Ja-svaren anges i procent.
höst 2010 vår 2011 höst 2011 vår 2012 våren 2013
trivs på Rimforsa skola 99 99 96 99 96
bra på rasterna 94 96 95 98 94
hör fula ord 74 71 73 74
det finns vuxen att
vända sig till 95 95 93 95 98
har arbetsro i klassen 83 77 78 79 81
I personalens utvärdering av årets verksamhet framgår att dialog och samarbete fungerat bra i de flesta arbetslagen. Ett arbetslag arbetade i olika byggnader. Samarbete med elever och föräldrar är positiva.
Personalen efterfrågar tid för sambedömning och reflektion i arbetslagen, mer samarbete mellan verksamheterna, anpassning av lokalerna och mer it-verktyg.
Delaktighet – inflytande
Alla råden har träffats enligt planering.
På de två frågorna som föräldrarna i årskurs fyra fick om samtalen, Hade Du den information Du behövde inför samtalet? och Upplevde Du att samtalet var till nytta för Ditt barns utveckling? svarade 55%. 100% av de svarande var nöjda med förhandsinformationen och 100% ansåg, att samtalet gagnade barnets utveckling.
Samverkan – omvärldsorientering
Kontakter med näringsliv och föreningar har tagits i den planerade omfattningen.
Bedömning av måluppfyllelse / Analys Kunskapsutveckling
De goda resultaten i läsning i de lägre årskurserna beror bland annat på att varje elev följs upp varje termin, och att elever som behöver extra stöttning i sin läsutveckling får det. Det läsprojekt som bedrivits i årskurs 2 och tre har också visat goda resultat.
Resultaten på nationella proven i årskurs 3 visar att eleverna inte nått rikssnittet i matematik.
Skriftliga räknemetoder, statistik, problemlösning och mätning blir fokusområden för att förbättra resultaten för kommande elever.
I svenska ligger resultaten högre än snittet.
Resultaten på nationella proven i årskurs 6 visar att eleverna ligger över rikssnittet i alla ämnen.
Flickorna når bättre resultat än pojkarna.
Betyg årskurs 6
Flickor har ett bättre betygsresultat och skillnaden är störst i ämnena engelska, svenska, bild och musik. Pojkarna har ett bättre resultat i matematik. Övriga ämnen skiljer inte mycket mellan pojkar och flickor. Ett fokusområde är att utveckla metoder för att förbättra pojkars resultat.
Jämfört med riket ligger resultaten klart över snittet i alla ämnen med undantag av kemi som ligger på rikssnittet.
Skolbarometerns enkät kommer att vara ett bra verktyg för utvärdering av hur eleverna upplever sin lärandemiljö och lärarna sitt uppdrag.
Fler interaktiva tavlor är beställda och Ipads till eleverna i de lägre åldrarna är på gång.
Miljö – hälsa
De hälsofrämjande aktiviteterna upplevs positivt och är oftast väl planerade. Det har blivit mer förekommande att viss undervisning sker utomhus. Fortsatt utveckling med den fysiska miljön, både inomhus och skolgården bör prioriteras.
Skolan ska sträva efter att få årskursernas klassrum nära varandra för att underlätta samarbetet.
Positivt att arbeta med Grön Flagg konceptet.
Eleverna trivs på skolan och tycker att de har vuxna att vända sig till. När det gäller arbetsro i klassrummen har är fler elever nöjda i år, men det är fortfarande ett område att förbättra.
Den negativa stressen är fortfarande stor bland lärarna. Det tycks enligt lärarna själva bero på de allt större kraven på dokumentation och bedömningar.
Delaktighet – inflytande
I flera klasser fungerar mailen som ett utmärkt medel för information och samverkan mellan hem och skola.
Elever och föräldrar får information via InfoMentor om elevens kunskapsutveckling inför samtalet och vid samtalet skriver man tillsammans elevens individuella utvecklingsplan. Nästa steg är att införa frånvarorapportering och information mellan skola – hem via verktyget.
Elevernas inflytande sker – i elevens egen lärandeprocess utifrån ålder och mognad samt genom klass- och elevråd. Elever och föräldrar har representanter i skolans matråd. Eleverna är även representerade i miljörådet.
Föräldrarna i årskurs 4 är mycket nöjda med informationen inför utvecklingssamtalen och att samtalen är till nytta för deras barns utveckling.
Samverkan – omvärldsorientering
En utvärdering av F1-verksamheten har gjorts med all personal som grund för hur den ska organiseras framåt. Nästa läsår får den frågan utvecklas.
Skolan har många positiva kontakter med föreningar, företag, enskilda personer samt olika institutioner.
Även de besök man tagit emot både i skolan och på fritids var positiva. Att utbytena blivit så positiva anses bero på bra förberedelser och efterarbete samt ett bra och kunnigt bemötande. Vi arbeta för att behålla och knyta nya omvärldskontakter.
Kulturkortet ger möjligheter att göra studiebesök utanför samhället.
Rimforsa skola Lotta Engdahl Rektor
