Sammanfattning av Skolverkets lägesbedömning 2008 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

(1)

Sammanfattning av

Skolverkets lägesbedömning 2008

Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

(2)

Skolverkets lägesbedömning 2008 Sammanfattning 2008-11-03

Dnr 2008:806 2 (17)

Förord

Skolverket har enligt regleringsbrevet för 2008 regeringens uppdrag att redovisa en samlad bedömning av utvecklingen inom verksamhetsområdena förskoleverksam- het, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning. Läges- bedömningen syftar till att ge en nationell bild av resultat och uppmärksamma om- råden där åtgärder behövs för att öka måluppfyllelsen.

Lägesbedömningen bygger främst på Skolverkets uppföljningsinformation, utvär- deringar och resultat från utbildningsinspektionen men i viss mån även på andra aktörers studier och undersökningar.

Rapporten har utarbetats av Silja Jundin, Ylva Malm, Karin Nilsson, Sara Peters- son, Birgit Skjönberg (projektledare) samt Karin Wahlström.

Stockholm den 3 November 2008

Per Thullberg Birgit Skjönberg

Generaldirektör Undervisningsråd

(3)

INNEHÅLL

1 INLEDNING

2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET

4 SKOLBARNSOMSORG 5 FÖRSKOLEKLASS 6 GRUNDSKOLA

7 OBLIGATORISK SÄRSKOLA 8 SPECIALSKOLA

9 GYMNASIESKOLA 10 GYMNASIESÄRSKOLA

11 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

12 SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE 13 KOMPLETTERANDE UTBILDNINGAR

14 VUXENUTBILDNING FÖR PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING 15 SAMESKOLA

16 ALLAS RÄTT TILL LIKABEHANDLING

17 INTERNATIONELL RÄTT OCH SVENSKA FÖRHÅLLANDEN FÖR ELEVER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

18 RESURSFÖRDELNING MED HÄNSYN TILL FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV?

19 KÄLLFÖRTECKNING

(4)

2008-11-03 Dnr 2008:806 4 (17)

1 Inledning

Regeringsuppdraget om Skolverkets lägesbedömning 2008

I denna rapport redovisar Skolverket en samlad bedömning av utvecklingen inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Bedömningar ska göras av utvecklingen på såväl nationell som lokal nivå. Skolverket ska peka på utvecklingsområden som kan kräva statliga insatser och därvid även redogöra för vilka åtgärder verket avser vidta inom sitt an- svarsområde med anledning av lägesbedömningen.

Enligt regeringens uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2008 ska bedömningen även rymma en fördjupad analys av områden som verket bedömer vara särskilt angelägna mot bakgrund av den uppföljning, utvärdering och utbildningsinspektion som genomförts sedan föregående samlade bedömning. Skolverket har med anledning härav valt att utöver redovisning av utvecklingen inom verksamhets- och skol- formsområden också redovisa fördjupade analyser av Allas rätt till likabehandling, Rättigheter för elever med funktionsnedsättningar samt Resursfördelning med hän- syn till förutsättningar och behov.

För att lägesbedömningen ska kunna utgöra ett underlag för diskussion på lokal nivå finns också en sammanfattande version som riktar sig till kommuner, andra huvudmän, verksamheter och skolor.

Uppdraget har inte omfattat bedömning av kostnadskonsekvenser av föreslagna åtgärder.

Skolverkets förslag till åtgärder inom den egna verksamheten

Skolverket har från den 1 oktober 2008 en ny organisation med förändrat ansvars- område. Tillsyn, tillståndsgivning, utbildningsinspektion och Barn- och elevombu- dets (BEO:s) verksamhet ingår från den 1 oktober i den nystartade myndigheten Statens skolinspektion. Samtidigt har den tidigare Myndigheten för skolutveckling (MSU) och det tidigare Centrum för flexibelt lärande (CFL) lagts ner och delar av dessa myndigheters verksamhet har överförts till Skolverket. I Skolverkets ansvars- område ingår efter omstruktureringen uppföljning, utvärdering, framtagande av styrdokument samt utveckling inklusive stöd till kommuner och andra huvudmän i deras verksamhet för att nå upp till nationella mål.

Skolverkets förslag till åtgärder i Lägesbedömningen 2008 bygger på resultat från de verksamheter som fanns i organisationen före den 1 oktober 2008. Med hänsyn till att ombildningen skett i nära anslutning till redovisningen av detta uppdrag har det inte varit möjligt att i åtgärdsförslagen lyfta fram utvecklingsinsatser.

Under 2007 och 2008 har ett reformarbete inletts för hela skolverksamheten och omfattande reformer har aviserats inför 2009 och åren närmast därefter. Exempel på planerade och aviserade reformer är nya kursplaner i grundskolan, utvecklingen

(5)

av nya provsystem, genomförande av nytt betygssystem samt förslag till ny gymnasieskola. Många av regeringens reformer resulterar i uppdrag till Skolverket.

Sammantaget innebär detta att de åtgärder som Skolverket kommer att genomföra under 2009 och åren närmast därefter är mycket mer omfattande än vad som följer av redovisningen i Lägesbedömningen 2008. De förslag till egna åtgärder som Skolverket redovisar i denna rapport ska ses i detta sammanhang.

2 Sammanfattande bedömning och förslag till åt- gärder

Skolverket tar årligen på regeringens uppdrag fram en bedömning av utvecklingen inom verksamhetsområdena förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning. Lägesbedömningen bygger främst på resultat från Skolverkets uppföljningsinformation och utvärderingar samt på resultat från den tillsynsverksamhet, tillståndsgivning och utbildningsinspektion som Skol- verket tidigare haft ansvar för och som från den 1 oktober 2008 ingår i Statens skolinspektion.

Förskoleverksamhet

För 10 år sedan fick förskolan för första gången en läroplan och blev det första steget i utbildningssystemet. Skolverkets utvärdering av reformen visar att försko- lans läroplan har fått ett starkt genomslag och en allt större betydelse för verksamheten. Sedan läroplanen infördes har tyngdpunkten i förskolans verksamhet för- skjutits mot en ökad betoning på barns lärande, särskilt när det gäller barns språk- utveckling. Utvärderingen visar också att vissa målområden i läroplanen fått ett starkare genomslag än andra. Arbetet med värdegrundsfrågor, barns lärande och inflytande och samarbetet mellan förskola och hem har utvecklats och fördjupats sedan den förra nationella utvärderingen 2004. Däremot har samverkan med för- skoleklass, skola och fritidshem i allmänhet inte fått något större genomslag.

Kommunerna har genomfört en långtgående decentralisering av ansvar till den lokala nivån. Genom att rektorernas/förskolechefernas ansvar och arbetsuppgifter har utökats har utrymmet att ägna sig åt pedagogisk ledning blivit begränsat. En konsekvens är att det pedagogiska ansvaret oftare delegeras till personalen. Ett annat tecken på att decentraliseringen har ökat är att kommunernas styrning över barngruppernas storlek minskat. Samtidigt med den ökade decentraliseringen har kommunernas styrning och kontroll av förskolan ökat i andra avseenden. I kommunerna förekommer i dag en omfattande utvärderingsverksamhet som bl. a. ger ett viktigt underlag för de kvalitetsredovisningar som görs och som bidrar till att kommunerna i regel har en god överblick över vad som sker i verksamheten.

Andra tecken på en ökad kommunal styrning är att många kommuner beslutat att förskolorna ska använda vissa typer av diagnos- och bedömningsmaterial och att

(6)

Dnr 2008:806 6 (17)

alla förskolor ska upprätta individuella utvecklingsplaner, trots att varken läropla- nen eller någon annan förordning ställer några krav på sådana planer i förskolan.

Utvärderingen visar också att enskilda förskolebarns utveckling, prestationer och färdigheter kartläggs och bedöms i ökad omfattning, bl. a. i samband med använd- ningen av individuella utvecklingsplaner och olika typer av diagnos- och bedöm- ningsmaterial.

Andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat och resurserna för dessa barn be- döms av förvaltningschefer ofta som otillräckliga. Det är också svårt att få extra personalresurser för barn i behov av stöd - ofta krävs en medicinsk eller psykolo- gisk diagnos, vilket det kan ta lång tid att få. Detta innebär att barn med mer diffusa svårigheter riskerar att komma i kläm. Skolverket menar därför att huvudmännen måste vidta åtgärder för att alla de barn som har rätt till särskilt stöd ska få den hjälp de behöver.

Ett annat problem är bristen på högskoleutbildad personal. Kommunernas möjlig- heter att rekrytera utbildad personal varierar kraftigt. De senaste fem åren har andelen högskoleutbildade ökat något i de kommunala förskolorna, men minskat i de enskilda. Många kommuner har ambitionen att anställa fler förskollärare, men det stannar ofta vid en ambition eftersom det utbildas för få förskollärare i dag.

Många kommuner har fortfarande svårt att klara platsgarantin. Det är viktigt att kommunerna höjer beredskapen för att erbjuda plats i förskolan för att undvika lösningar som innebär att barnen tillfälligt erbjuds plats långt från hemmet.

Stöd till språkutveckling är viktigt för barn med annat modersmål än svenska. Ett sådant stöd kan ges på olika sätt, bland annat genom modersmålsstöd. I många fall tycks kommunerna inte inse att de har en sådan skyldighet. Läroplanens skrivning uppfattas som oklar och svårtolkad. Det finns därför skäl att förtydliga kommunernas skyldighet när det gäller att ge stöd i modersmålet.

Skolbarnsomsorg

Skolverket har sedan år 2000 vid upprepade tillfällen konstaterat och särskilt lyft fram att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammas tillräckligt i kommunerna.

Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit ytterligare. Det riktade statsbidraget till både skola och fritidshem har inte medfört någon ökning av personaltätheten i fritidshemmen. Kommunerna har valt att inte prioritera fritidshemmen i detta sammanhang. Skolhuvudmännen måste uppmärksamma och åtgärda problemen med bristande kvalitet. Skolverket anser att situationen nu är av en sådan art att även regeringen måste uppmärksammas på behovet av kvalitetshöjande åtgärder i fritidshemmen.

Skolverket anser också att det av likvärdighetsskäl bör införas en skyldighet för kommunerna att erbjuda skolbarnsomsorg även för barn till arbetslösa eller föräld- ralediga. Vidare uppmärksammar Skolverket att öppen fritidsverksamhet saknas i

(7)

tre fjärdedelar av kommunerna, vilket långt ifrån motsvarar efterfrågan. Den öppna fritidsverksamheten behöver därför kraftigt byggas ut.

Barn- och ungdomsutbildning

Fortfarande en alltför hög andel elever som inte klarar målen

De genomsnittliga meritvärdena i grundskolan samt andelen elever med betyg i alla ämnen visar sedan ett antal år tillbaka en positiv utvecklingstrend. Andelen elever som inte når målen är dock, nu liksom tidigare, alltför hög. Under årens lopp har det varit en viss variation mellan andelen elever som inte når målen i olika ämnen.

Läsåret 2006/07 låg t.ex. andelen elever som inte nådde målen i svenska som and- raspråk på 22,4 procent, vilket är den näst högsta andelen under en sexårsperiod.

För ämnena kemi och fysik var förhållandet det motsatta. Här var andelen elever som inte nådde målen 10,3 respektive 9,8 procent vilket är den lägsta andelen elever som inte nådde målen under sexårsperioden 2001/02 – 2006/07. Relationen mellan de olika ämnena har dock varit relativt oförändrad.

Andelen elever behöriga att söka till gymnasieskolan har under de senaste läsåren pendlat runt en nivå något under 90 procent.

Betygsresultaten i fristående skolor ligger något högre än i kommunala skolor. Ten- densen är dock att skillnaderna minskar. Sociokulturella bakgrundsfaktorer har betydelse för elevers skolresultat. Detta innebär att det är svårt att göra helt rättvisan- de jämförelser mellan de fristående och kommunala skolorna, med hänsyn till att elevsammansättningen generellt skiljer sig åt.

Resultaten i de internationella studierna PIRLS 2006 och PISA 2006 visar att svenska elever ligger på en god eller genomsnittlig kunskapsnivå när det gäller läs- förmåga, naturvetenskap och matematik. I PIRLS-studien 2006 om läsförmågan hos tio-åringar återfinns svenska elever på sjunde plats. PISA 2006 visar att svenska 15-åringars kunskaper i naturvetenskap och matematik ligger på en genomsnittlig nivå samt att läsförståelse är god. TIMSS 2003 jämfört med TIMSS 1995 visade en negativ tendens när det gäller elevers kunskaper i matematik. Under senare delen av 1990-talet skedde en kraftig försämring av svenska elevers matematikkunskaper.

Enligt TIMSS var eleverna i årskurs 7 bättre i matematik år 1995 än vad eleverna i årskurs 8 var år 2003.

Andelen elever som efter tre års studier får ett slutbetyg med grundläggande behö- righet från gymnasieskolan har blivit högre de senaste åren då födelsekullarna 1980–1986 jämförs. Detta kan ses som ett tecken på bättre studieresultat i gymnasieskolan. Samtidigt är det en alltför stor andel elever som avbryter sina gymnasie- studier. Av eleverna födda 1985 var det 23 procent som avbröt sina studier någon gång under hela studietiden. Det är viktigt att skolhuvudmännen analyserar och försöker förebygga bakomliggande orsaker till elevernas tidiga avbrott för att på ett tidigt stadium kunna fånga upp och erbjuda dessa elever anpassat stöd.

(8)

Dnr 2008:806 8 (17)

Elevers rätt till särskilt stöd

Skolverket kan återigen konstatera att elever i behov av särskilt stöd inte alltid får den hjälp de behöver. Skolverket menar därför att regleringen i skollagen måste förstärka elevens rätt till flexibla lösningar och stödja lärarens möjligheter att utifrån en pedagogisk bedömning ge eleven en adekvat stödåtgärd. Även av rättssäkerhets- skäl behöver regleringen av särskilt stöd förtydligas i den nya skollagen. Det bör särskilt uppmärksammas under vilka förutsättningar sådant stöd får ges i särskilda undervisningsgrupper.

Skolverket har tvingats konstatera att huvudmän och skolor inte i tillräcklig ut- sträckning använder sig av de möjligheter som ett kvalitetsarbete kan ge för att för- bättra elevernas resultat. Det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen och analysen av elevernas kunskapsresultat måste förbättras.

Långvarig frånvaro i den obligatoriska skolan

Skolverket anser att det är ett allvarligt samhällsproblem att allt för många barn är långvarigt frånvarande från den obligatoriska skolan. Frånvaro är den främsta orsa- ken till elevers svårigheter att nå målen. Sociala eller psykosociala problem eller att barnen har svagt stöd för skolgången från hemmet bedöms som vanliga orsaker till hög frånvaro. Föräldrar ser inte sällan brister i skolans agerande, t.ex. i omfattning- en av eller inriktningen på stödinsatserna som en huvudorsak eller bidragande orsak till att barnet är borta från skolan. Situationen med frånvaro i skolan kräver olika insatser från skolhuvudmän och skolor, bl.a. måste skolpliktsbevakningen förbätt- ras och skolornas insatser för att förebygga otillåten frånvaro öka.

Modersmålsundervisning

När det gäller modersmålsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket, liksom i tidigare lägesbedömningar, konstaterat brister i verksamheten.

Många elever får inte det stöd eller den undervisning som de är berättigade till.

Även studiehandledning på modersmålet bedrivs ofta i begränsad omfattning i för- hållande till behoven. Svenska som andraspråk bedrivs i vissa skolor som stödun- dervisning med låg status.

Skolverket bedömer att det är angeläget att även elever i förskoleklass som har ett annat modersmål än svenska ges rättigheten att erhålla stöd/undervisning i sitt mo- dersmål. Ett problem i detta sammanhang är dock bristen på modersmålslärare med lärarexamen.

Modersmålsundervisning för romska elever

Skolverket har i en studie om romer i skolan konstaterat att den romska minorite- ten fick modersmålsundervisning i mindre omfattning än andra grupper berättigade till denna undervisning. Romska skolbarn bör stimuleras att lära sig sitt modersmål.

Verksamma modersmålslärare i romani bör stödjas att fortbilda sig för att nå behö- righet.

(9)

Behov av teckenspråk som modersmål

De förändringar som skett i Specialskolans målgrupp innebär att många elever med dövhet, som har teckenspråk som modersmål, eller elever med grav hörselskada idag får delar av eller hela sin obligatoriska utbildning i grundskolan. Inte sällan går eleverna mellan skolformerna. Gränsdragningen i bestämmelserna när det gäller teckenspråk som modersmål kan dock hindra elever som är i behov av teckenspråk från att få tillgång till detta.

Ökad konkurrens om eleverna i grundskola och gymnasieskola

Antalet elever kommer att sjunka i grundskolan och gymnasieskolan inom de när- maste åren. Detta sker samtidigt som intresset för att starta fristående skolor fortfarande är mycket stort. En ökad etablering kan få till följd att antalet skolor i förhål- lande till det totala antalet elever kan bli för stort. I den situationen kan det bli ak- tuellt att kommunen lägger ner viss del av sin grundskoleverksamhet eller att någon huvudman för en fristående grundskola tvingas att avveckla sin verksamhet. I det sistnämnda fallet är kommunen skyldig att ta emot eleverna från den fristående grundskolan i sitt eget skolväsende. Detta innebär att kommunerna måste ha en beredskap för att med kort varsel ta emot ett ökat antal elever. Det är i den situationen särskilt viktigt att kommunen beaktar att alla barn ska ha lika rätt till utbildning av föreskriven kvalitet, och att en övergång av elever från en fristående till en kommunal grundskola genomförs så snabbt och smidigt som möjligt.

En kommun kan ta in en sökande till gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgo- dogöra sig utbildningen. Den gymnasieelev som påbörjat sin utbildning vid en fri- stående skola har således inte någon absolut rätt att omedelbart få en utbildnings- plats i hemkommunens gymnasieskola om den fristående gymnasieskolan skulle läggas ner eller eleven ångrar sitt studieval.

Situationen när det gäller fristående skolor har förändrats markant under de senaste åren. Inte bara det faktum att allt fler fristående skolor etableras och en allt större andel elever går i fristående skolor utan också ägarstrukturen har förändrats. Många fristående skolorna ingår i rikstäckande koncerner med olika bolagsformer. Skol- verket avser att följa effekterna av dessa förändringar, bl.a. för att uppmärksamma om skollagstiftningen inom området är relevant och aktuell i förhållande till utvecklingen.

Vuxenutbildning

Antalet studerande i kommunal vuxenutbildning har minskat...

Sedan mitten av 1990-talet har deltagandet i vuxenutbildning på gymnasial nivå varierat kraftigt. Variationen i omfattning kan till dels förklaras av förändringar i

(10)

Dnr 2008:806 10 (17)

olika riktade statsbidrag. Jämförelser av antalet studerande mellan läsåren 2006/07 och föregående läsår visar en minskning med 10 procent.

Andelen studerande som avbryter sina studier är påfallande hög med stora variatio- ner mellan olika kommuner. Studieavbrott i grundläggande vuxenutbildning kan i vissa kommuner vara en följd av att ett på förhand fastställt kursutbud erbjuds som inte svarar mot den studerandes behov. Det finns emellertid behov av ytterligare kartläggningar av orsakerna till studieavbrotten.

En betydande del av kommunal vuxenutbildning läggs ut på entreprenad, i större städer över hälften av verksamheten. Kommunernas krav på utbildningsanordnarna för uppfyllande av statens villkor är inte alltid tydligt uttryckta vilket också medför svårigheter att kvalitetsgranska verksamheten.

Yrkeshögskoleutredningen har presenterat ett förslag till hur eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan ska sammanföras under ett gemensamt ramverk och att en ny myndighet, Yrkeshögskolan, ska inrättas. Det finns en risk, enligt Skolverkets bedömning, att vissa påbyggnadsutbildningar och kortare yrkesutbildningar inte kommer att kunna ingå i den planerade Yrkeshögskolan. Dessa bör i så fall ges möjlighet att genomföras och finansieras inom kommunal vuxenutbildning.

… medan antalet studerande inom sfi ökar

Läsåret 2006/07 uppgick antalet studerande inom sfi till över 65 000, vilket är näs- tan en fördubbling sedan slutet av 1990-talet. Samtidigt konstateras att över en tredjedel av de studerande slutat sina studier utan att ha fått godkänt betyg eller har avbrutit sin utbildning. Ungefär hälften av avbrotten är rubricerade som ”okänd anledning”. Skolverket kommer att vidta åtgärder för att förbättra statistiken avse- ende sfi när det gäller såväl dess innehåll och tillförlitlighet som huvudmännens uppgiftslämnande. Skolverket har utarbetat förslag till en ny kursplan för sfi med tydligare mål för verksamheten och kommer, efter regeringens beslut, att implementera dessa. Kursplanen för sfi, som infördes 2003, omfattar begreppen studie- vägar och kurser medan i sfi-förordningen används endast begreppet kurs. Detta kan leda till tolkningsproblem i verksamheten. Även bestämmelsen om riktvärdet för undervisningens omfattning i tid inom sfi riskerar att bli svårtolkad i det nya systemet. Skolverket anser att förordningen behöver ses över i dessa avseenden.

(11)

Allt för många lärare saknar relevant utbildning

Fortsatt låg andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning

Studier visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas framgång i skolarbetet. Skolverket kan konstatera att det fortfarande är en alltför låg andel lärare som har en pedagogisk högskoleutbildning. Andelen varierar mellan olika skolformer. Som exempel kan nämnas att andelen lärare med pedagogisk hög- skoleutbildning i grundskolan uppgår till närmare 85 procent medan motsvarande andel för gymnasieskolan är 74 procent och för sfi något under 70 procent.

Skolverket kan vidare konstatera att verksamheter som bedrivs av privata anordna- re generellt sett har en lägre andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning än vad verksamheter med kommunala huvudmän har. Detta gäller samtliga verksamhets- och skolformer. Till exempel uppgår andelen lärare med pedagogisk högskoleut- bildning i kommunal grundskola till närmare 87 procent. I fristående grundskolor uppgår motsvarande andel till närmare 67 procent. När samma jämförelse görs för gymnasieskolan kan noteras att kommunala gymnasieskolor har en andel lärare med pedagogisk högskoleexamen som uppgår till närmare 78 procent medan fristående gymnasieskolor har en andel som uppgår till drygt 53 procent.

Intresset för lärarutbildningar minskar

Statistik från Verket för högskoleservice visar att antalet studenter som vill utbilda sig till lärare inom alla olika skolformer minskar kraftigt. Inför höstterminen 2008 ansökte 16 procent färre studenter jämfört med höstterminen 2007. Lärarutbild- ningen är en av de högskoleutbildningar som under lång tid haft en sned könsför- delning. Av dem som började hösten 2007 var 76 procent kvinnor. Hälften av de män som börjar lärarutbildningen avbryter sina studier.

Lärarprognos visar på både brister och överskott

Skolverket redovisar varje år en samlad bedömning av tillgång till och behov av lärare. Den senaste prognosen avser perioden 2008-2022. Rapporten om situationen inom förskola, skola och vuxenutbildning visar att det finns risk för bestående brist på förskollärare under hela prognosperioden om inte examinationen av för- skollärare ökar kraftigt. Även för grundskolans tidigare år finns behov av ett ökat antal examinerade lärare. Däremot är det stor risk för överskott på lärare som är inriktade mot grundskolans senare år eller gymnasieskolan under perioden 2008- 2012. Denna risk gäller främst lärare i allmänna ämnen, särskilt inom svenska och samhällsorienterande ämnen. Det råder stor brist på behöriga yrkeslärare. Dessut- om behöver tillgången på behöriga modersmålslärare öka.

Fortbildning av lärare

Skolverket genomför på regeringens uppdrag den lärarfortbildning som ingår i det så kallade Lärarlyftet och som innebär att totalt 30 000 lärare i olika lärarkategorier

(12)

Dnr 2008:806 12 (17)

ges möjlighet till akademisk kvalificerad fortbildning vid universitet och högskolor till och med år 2010. Under läsåret 2007/08 har drygt 2 300 lärare deltagit i lärar- fortbildningen.

Allas rätt till likabehandling

Skolverkets attitydundersökningar visar att eleverna anser att skolornas arbete mot kränkande behandling har ökat under perioden 1993 till 2006. Samtidigt har andelen elever som känner sig kränkta varit oförändrad. Ny lagstiftning om likabehandling har införts från den 1 april 2006. Skolverket och Barn- och elevombudet (BEO) har utifrån den nya lagen riktat mycket kritik mot kommuner och skolor och Skolverkets utbildningsinspektion har i sina granskningar under 2007 kunnat konstatera stora brister i skolors arbete med likabehandlingsplaner. Lagen har fått stor uppmärksamhet och visar på behovet av stärkta insatser för likabehandling av barn och elever.

Funktionsnedsättning

Även om det finns tendenser till ett ökat särskiljande på skolområdet hävdar sig Sverige väl internationellt när det gäller att erbjuda en skola för alla.

I en inventering av tillgängligheten till lokaler i grund- och gymnasieskolan har Skolverket visat att hälften av grundskolorna och en något mindre andel av gymna- sieskolorna behöver omfattande installationer för att bli tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar.

Resursfördelning med hänsyn till förutsättningar och behov?

Kommuner har ett ansvar att fördela resurser till förskolor, skolor och fritidshem utifrån deras förutsättningar och behov. Studier visar att socioekonomisk bakgrund som andel elever födda utomlands och föräldrars utbildningsbakgrund har starkt samband med resultat i skolan. Forskningsresultat visar också att mer resurser be- tyder mest för resultaten för elever som har lägre socioekonomisk bakgrund.

De allra flesta kommuner har resursfördelningsmodeller eller arbetssätt för sin re- sursfördelning som innebär att resurser inte fördelas lika. Genom äskanden och dialog, genom modeller med tilläggsresurser för specifika elevers eller speciella skolors särskilda behov eller genom tilläggsresurser beräknade utifrån skolornas socio- ekonomiska struktur försöker man ta hänsyn till olikheter i förutsättningar och behov. Den andel av resurserna som fördelas efter elevers olika behov, endera ut- ifrån generella kriterier eller efter individuell behovsbedömning, är dock ofta liten.

Den statistiska analysen av lärarresursernas variation och de faktorer som förklarar den tyder på att den kompensatoriska resursfördelningen är alltför försiktig i många kommuner.

(13)

Skolverkets förslag till åtgärder

Nedan redovisas Skolverkets bedömning av vilka insatser som är angelägna på nationell och lokal nivå. Skolverket har sedan den 1 oktober 2008 en ny organisation med förändrat ansvarsområde. Detta innebär att Skolverket numera har ansvar för nationella utvecklingsinsatser, fortbildning för rektorer och lärare mm. Med hänsyn till att ombildningen skett i nära anslutning till redovisningen av detta uppdrag har det inte varit möjligt att i åtgärdsförslagen lyfta fram utvecklingsinsatser.

Under 2007 och 2008 har ett reformarbete inletts för hela skolverksamheten och omfattande reformer har aviserats inför 2009 och åren närmast därefter. Många av regeringens reformer resulterar i uppdrag till Skolverket. Sammantaget innebär detta att de åtgärder som Skolverket kommer att genomföra under 2009 och åren närmast därefter är mycket mer omfattande än vad som följer av redovisningen i Lägesbedömningen 2008.

Förskoleverksamhet

Till regeringen

Regeringen bör överväga att förtydliga kravet på kommunerna att anordna modersmålsstöd i förskolan för barn med annat modersmål än svenska.

Till kommuner

Kommunerna uppmanas ha beredskap för att erbjuda plats i förskolan så att tillfälliga lösningar kan undvikas.

Kommunerna uppmanas se till att gruppstorlekar och personaltäthet i försko- lan anpassas till de behov som finns i olika förskolor.

Kommunerna uppmanas se till att barn i förskolan får modersmålsstöd och det särskilda stöd som de har rätt till.

Skolbarnsomsorg

Till regeringen

Regeringen bör överväga åtgärder för att stärka kvaliteten i fritidshemmen.

Regeringen bör överväga att införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga.

Till kommuner

Kommunerna uppmanas följa upp och se till att gruppstorlekar och personal- täthet i fritidshem är anpassade till de behov som finns i olika fritidshem.

Kommunerna uppmanas erbjuda skolbarnsomsorg till 10–12-åringar efter behov.

(14)

Dnr 2008:806 14 (17)

Skolverkets åtgärder

Skolverket avser

att i sitt utvecklingsarbete uppmärksamma behov av ökad kvalitet i fritidshemmen.

Barn- och ungdomsutbildning

Förskoleklass Till regeringen

Regeringen bör överväga att införa en skyldighet för kommunerna att anordna stöd/undervisning i modersmål till elever med annat modersmål än svenska i förskoleklass.

Grundskola och gymnasieskola

Till regeringen

Regeringen bör uppmärksamma effekterna av minskade elevkullar och ök- ningen av fristående skolor och i arbetet med översyn av skollagstiftningen beakta bestämmelser om elevers rättssäkerhet i detta sammanhang.

Regeringen bör överväga att förtydliga bestämmelserna om elevers rätt till särskilt stöd i undervisningen.

Regeringen bör överväga insatser för att öka andelen behöriga modersmålslä- rare i romani.

Till huvudmän och skolor

Skolhuvudmän uppmanas uppmärksamma effekterna av minskade elevkullar och ökningen av fristående skolor och noga beakta elevernas rättssäkerhet i detta sammanhang.

Skolhuvudmännen uppmanas vidta åtgärder för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen och analysen av elevernas kunskapsresultat.

Skolhuvudmän och skolor uppmanas att i syfte att öka andelen elever som når målen förbättra sina insatser för elever i behov av särskilt stöd.

Skolhuvudmän och skolor uppmanas att förstärka sina insatser för att nå upp till de författningsmässiga krav som finns för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet samt undervisningen i svenska som andra- språk.

Skolhuvudmän och skolor uppmanas att genomföra förstärkta insatser i sin skolpliktsbevakning och i sin kontroll av elevers närvaro i grundskolan.

Skolhuvudmännen uppmanas att säkerställa att regler för intagning och urval till gymnasieskolan följs.

(15)

Skolverket avser

att närmare studera utvecklingen och effekterna av minskade elevkullar och ökningen av fristående skolor,

att verka för ökade insatser för forskning om särskilt stöd och om undervisningen i språk-, läs- och skrivutveckling,

att genom utvärdering och uppföljning fortsätta att bevaka alla barns rätt till utbildning.

Specialskola Till regeringen

Regeringen bör överväga en översyn av bestämmelserna så att också elever med dövhet/grav hörselskada som går i grundskolan kan erbjudas tecken- språk som modersmål, inte som nu endast inom ramen för språkvalet.

Särskola Till huvudmän

Skolhuvudmän och skolor uppmanas beakta att de allmänna råden med ruti- ner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan också kan användas som stöd vid mottagande i gymnasiesärskolan.

Vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning Till regeringen

Regeringen bör överväga att ge möjlighet för vissa kortare yrkesutbildningar som inte kan anpassas till den planerade Yrkeshögskolan att genomföras och finansieras inom kommunal vuxenutbildning.

Skolhuvudmännen uppmanas att utvärdera och analysera studieavbrotten i vuxenutbildningen och vidta åtgärder för att minska dessa.

Skolhuvudmännen uppmanas att bättre följa upp och utvärdera den verksamhet som bedrivs på entreprenad.

Skolverket avser

att följa utvecklingen beträffande validering och studier som bedrivs i flexibla former.

(16)

Dnr 2008:806 16 (17)

Svenskundervisning för invandrare – sfi Till regeringen

Regeringen bör överväga att se över sfi-förordningen för att nå överensstäm- melse mellan denna och den nya kursplanen för sfi.

Skolhuvudmännen uppmanas att utvärdera och analysera studieavbrotten i sfi och vidta åtgärder för att minska dessa.

Skolverket avser

att, efter regeringens beslut, implementera den nya kursplanen inom sfi.

Kompletterande utbildningar Till regeringen

Regeringen bör överväga åtgärder så att studerande på kompletterande utbildningar ges likvärdiga ekonomiska villkor och likvärdiga villkor i fråga om flexibilitet.

Regeringen bör överväga åtgärder så att studiestödet anpassas till flexibiliteten och till den reella studienivån.

Sameskola

Till regeringen

Regeringen bör överväga att på försök införa en distansundervisning i minori- tetsspråk, däribland samiska.

Allas rätt till likabehandling

Skolhuvudmän och skolor uppmanas att förstärka sina insatser för att leva upp till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Funktionsnedsättning

Till regeringen

Regeringen bör överväga att förtydliga ansvaret för den statliga tillsynen av skolors tillgänglighet samt överväga att ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stödmaterial angående tillgänglighet i skolors lokaler.

(17)

Skolhuvudmän och skolor uppmanas att utnyttja samverkan med arbetsför- medling och försäkringskassa för att förbättra stödet till eleverna när det gäller studieval på gymnasieskolan/gymnasiesärskolan och övergång till eftergymna- sial utbildning eller arbetsmarknad för elever med funktionsnedsättning.

Skolverket avser

att fortsätta att beakta elever med funktionsnedsättningar i utarbetande av nya läro- och kursplaner.

Resursfördelning med hänsyn till förutsättningar och behov?

Skolhuvudmännen uppmanas att analysera om man i sina modeller för resurs- fördelning tar tillräcklig hänsyn till att förskolor, fritidshem och skolor har olika förutsättningar och därmed olika behov. Vidare uppmanas skolhuvud- männen att följa upp effekterna av sin resursfördelning.

Skolverket avser

att fortsätta med analyser av resursfördelning och resursanvändning och dess betydelse för resultaten för att öka kunskaperna inom området.