Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa
Margareta Kristenson
Professor och överläkare i socialmedicin Institutionen för Medicin och Hälsa,
Linköpings Universitet
Region Östergötland
55 60 65 70 75 80
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sverige Österrike Polen Ungern Lithauen Ryssland
Förväntad livslängd vid födelsen i sex
europeiska länder1970 – 2012 (män)
Förväntad återstående livslängd i Sverige
vid 30 års ålder efter högsta fullföljda utbildning,
kvinnor och män 1992-2012
”Välfärdsparadoxen”
The persistence of socioeconomic inequalities in health, even in the highly developed 'welfare states' of Western Europe, is one of the
great disappointments of public health.
Health inequalities have not only persisted … have even widened.
Machenback J
Social Science and Medicine 2012.
Förlorade levnadsår efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010
Kvinnor Män
5
Ohälsotal efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010
Kvinnor Män
8
En biopsykosocial förklaringsmodell
efter Marmot et. al.
Socioekonomisk
position Materiella
faktorer
Psykologi
Hjärnan
SRH
Morbiditet Mortalitet
Fysiologi
Genetik
Barndom
Levnads vanor
Arbetsmiljö
Social omgivning
Arbetslöshet hos kvinnor (överst) och män 16-64 år efter utbildningsnivå 2002-2011
(total arbetslöshet - hel linje förgymnasial utbildning)
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Grundskola Gymnasium Eftergymn
<3 år
Eftergymn
>3 år
Uppgift saknas
Totalt
Sjukpenningtal 2006-2010 efter utbildningsnivå, Östergötland, 25-64 år -
2006 2008 2010
Andel med anspänd arbetssituation; kvinnor och
män, tjänstemän, arbetare, egna företagare
Andel som anser sig vara under ekonomisk stress , kvinnor och män, tjänstemän, arbetare egna
företagare
Tycker du att man, i allmänhet, kan lita på andra människor? Andel Nej, Östergötland 2011,
Socioekonomisk gruppering
Låg Medel Hög
Utbildning
36% 25% 16%
Inkomst
Individens disp
42% 24% 16%
Inkomst
Hushållets disp
31% 27% 24%
Hopplöshet vs
utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst
Låg SES är förenat med...
Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld
Mer ogynnsamma levnadsvanor Mindre socialt stöd
Lägre tilltro till egen förmåga Lägre tillit till andra
Större sårbarhet för sjukdom
Välfärdssystemets arbetssätt är särskilt viktigt för
den med
- låg tillgång till socialt stöd - låg tilltro till egenförmåga
- låg tillit till systemets intresse för dess person som inte förstår vad man säger
Dvs för individer i utsatt social position
Jämlik vård
Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett
Bostadsort Ålder
Kön
Funktionsnedsättning Utbildning
Social ställning Fördelseland
Etnisk och religiös tillhörighet
Sexuell läggning
Jämlik vård
Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett
Bostadsort
Ålder Kön
Funktionsnedsättning Utbildning
Social ställning Fördelseland
Etnisk och religiös tillhörighet
Sexuell läggning
Geografiska skillnader Organisatoriska orsaker
Skillnader mellan befolkningsgrupper Beror på vad som händer i vårdmötet
Vårdanalys
Större skillnader mellan befolkningsgrupper än mellan vårdgivare
Väntetid
- varierar mellan 17-43 dagar mellan vårdgivare.
- inga data som möjliggör analys av SES skillnader i väntetid.
Tillgång till multidiciplinär konferens för individuell behandlingsplan varierar mellan 4 och 100%
SES skillnader i överlevnad - i hjärt- kärlsjukdom
- i de 12 vanligaste cancerformerna
Vård på (o)lika villkor
Källa: Vård på (o)lika villkor Sveriges Kommuner & Landsting 2009
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
12,0%
14,0%
16,0%
18,0%
Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst
Kvinnor Män
Andel som har avstått tandläkarvård trots behov blan i andel av
Andel av de, över 65 år, som avstått från att söka tandläkarvård trots behov, efter inkomst
65+
Betydelsen av mänskliga möten hos välfärdens aktörer
Rehabiliteringsprocessen
Flera aktörer
Behov av hjälp med sin sjukdom/ohälsa samtidigt med behovet av ekonomiskt stöd.
Stolthet och skam
Självuppfattning, självkänsla och självvärdering Systemets regler och bestämmelser,
Aktörerna som arbetar i det.
Systemets utformning.
Normkritik
”Om vi okritiskt utgår från det som är norm
bidrar vi till att cementera och förstärka ojämlika villkor, vi ger helt enkelt normen mer resurser”
-Vi måste fråga oss på vems villkor vi arbetar, säger Sandra Dahlén, föreläsare och utbildare i normkritik
.
Svenska lokala/regionala initiativ
Östgötakommission
En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO
1, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett
tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Kommissionen ska utgå från de nationella
folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren 2012-2014.
Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a.
socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke- diskriminerings- och livscykelperspektiv.
Kommissionen ska föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i
Östergötland.
.
Östgötamodellen för jämlik hälsa – ett samspel mellan individ, miljö och samhälle.
Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa.
Utgångspunkter för rekommendationerna är
Att tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro är grundläggande för att minska sociala skillnader i hälsa.
Att det är möjligt att skapa förutsättningar för bättre hälsa på lika villkor, på regional, kommunal och lokal nivå, genom att förstå och agera utifrån
de komplexa sambanden mellan samhällsstrukturer människors olika livsvillkor och hälsa
Att tillämpa en människosyn som innebär alla människors lika värde Att insatser behöver ske utifrån principen proportionell universalism, Att tillämpa ett arenaperspektiv
Att rekommendationerna ses som start på en process i ett långsiktigt arbete i samverkan mellan region, kommuner och universitet
Östgötakommissionens övergripande rekommendationer
Bidra till ett samhälle som ger alla människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro genom att:
•Ge jämlikhet i hälsa hög prioritet och integrera detta i alla politikområden.
•Öka kunskap om skillnader i hälsa genom återkommande analys samt uppföljning av beslut och insatser avseende effekter på skillnader i hälsa.
•Arbeta utifrån ett långsiktigt socialt investeringsperspektiv.
•Vidareutveckla kompetens hur man, genom sitt förhållningssätt kan påverka tilltro, tillit och framtidstro och genom detta bidra till en mer jämlik hälsa.
•Etablera återkommande möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling
•Motverka utbytbarhet och utslagning från arbetsmarknaden genom anpassning av arbetsuppgifter och aktiv rehabilitering för personer med funktionsnedsättningar.
•Stimulera framväxten av arbetsintegrerande sociala företag för att skapa arbete, tillit och framtidstro hos människor som förlorat detta.
•Stimulera sociala innovationer så att fler människor erhåller anställning eller på annat sätt inkluderas i arbetslivet och genom detta stärka offentlig sektors verksamhet
•Förbättra samordning mellan välfärdsaktörer (Försäkringskassa, Hälso- och sjukvård,
Arbetsförmedling) och arbetsgivare i åtgärder för att förbättra återgång i arbete vid sjukskrivning eller arbetslöshet, samt undersök möjligheten till att bilda samordningsförbund på regional nivå.
•Öka tillgången till kvalificerad och multiprofessionell företagshälsovård
•för alla, även småföretagare eller anställda inom olika typer av bemanningsföretag.
•Skapa flexibla övergångar mellan utbildning, arbete och pensionering.
Rekommendationer för arbete och försörjning
•
Utveckla förhållningssätt så att patienten/brukaren ses som och blir medproducent•Utveckla uppdrag som stimulerar till jämlik vård utifrån brukarens behov.
•Öka kunskap om bemötandets betydelse för tillit till vård och tilltro till egen förmåga.
•Öka tillgänglighet utifrån patientens/brukarens behov.
•Utveckla förmåga att kommunicera så att alla kan förstå.
•Utveckla teamarbete med multiprofessionell kompetens och brukaren som aktiv part.
•Stärk vården för multisjuka genom samverkan/samordning mellan aktörer/instanser
•Utveckla samorganisering mellan välfärdsaktörer t.ex. vård och socialtjänst
•Utveckla samverkan med andra aktörer särskilt med civilsamhället.
