Sjöstadsskolans förskola

(1)

Sjöstadsskolans förskola Hammarby Allé 74-76 120 61

Sjöstadsskolans förskola

Verksamhetsplan 2014

Handläggare: Till

Maria Lissert Sjöstadsskolans förskola

Telefon:

(2)

Inledning

Sjöstadsskolans förskolas vision är ” En förskola för framtiden – en förskola i världsklass”

Sjöstadsskolans förskola är en kommunal förskola i den nya, växande stadsdelen Hammarby Sjöstad. Förskolan ingår som ett arbetslag i Sjöstadsskolan, som totalt har 830 barn/elever (förskola, förskoleklass, grundskola 1-9 år samt särskola).

Våra barn och föräldrar bor i Hammarby Sjöstad som idag är ett barnrikt bostadsområde. Våra föräldrar är kvalitets- och miljömedvetna och engagerade. Majoriteten av våra barn har

svenska som modersmål.

Förskolan har lokaler på två plan. De yngsta barnen 1-3 år är åldersindelade i två basgrupper på plan ett. På plan två är de äldre barnen 4-5 år åldersindelade i två basgrupper. Varje vå- ningsplan har ett gemensamt hav med ateljé, bygghörnor, scen, Smart-board m.m. Förskolans personal bildar ett arbetslag ” en förskola ett arbetslag” vilket innebär att personalen känner alla barn på förskolan. Personalen följer barnen till den nya avdelningen och våra lokaler är moderna, ljusa och ändamålsenliga.

Den tillsvidareanställda personalen på förskolan har pedagogisk utbildning. Från och med januari 2014 är fördelningen 7 förskollärare och 7 barnskötare. I tre grupper har vi 3 resurs- personer anställda, en med barnskötarutbildning och två outbildade men med erfarenhet av att arbeta i förskola.

Två förskollärare delar på arbetslagsledarrollen, de arbetar på varsitt våningsplan. De båda arbetslagsledarna har olika uppdrag där en fokuserar på de pedagogiska frågorna och den andra på de organisatoriska frågorna.

Tillsammans med en av förskolans arbetslagsledare ingår förskolans förskolechef i skolans operativa ledningsgrupp. Förskolechefen har administrativt stöd av skolans intendent och vaktmästaren servar förskolan. Lunchen lagas i skolans tillagningskök och de äldsta barnen äter i matsalen. Förskolan har en egen inhägnad gård, som är en del av den stora skolgården och Lumaparken ligger nära tillgänglig.

Grunden för vårt arbete utgörs av läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010), skollagen, FN,s barnkonvention, Södermalms Stadsdels generella åtaganden och Stockholms Stads för- skoleplan.

Sjöstadsskolan är unik mötesplats, där vi har barn/elever från 1 år till 17 år. Vi har alla förut- sättningar för att vara en förskola/skola i framkant för att bygga en bro mellan förskola och skola. Vi skapar en gemensam syn på barnet/eleven och lärandet där barnens/elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet fortsätter att blomma i skolans undervisning. Det är få skolor i Stockholms Stad som har förskola i verksamheten vilket gör vår skola till en fantastisk skola i Hammarby Sjöstad.

Förskolan i Sjöstadsskolan har en stor fördel då vi har möjlighet att delta i den kompetensutveckling som riktar sig till alla förskolor inom Södermalms Stadsdel förvaltning. Vi har alltså förmånen att få det bästa från två världar. När vi beskriver förskolans verksamhet för föräldrar beskriver vi tydligt att vi lägger grunden för barnets fortsatta utveckling och lärande genom hela skoltiden.

(3)

Stödenheten

Inom förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov av särskilt stöd. Stöd- enheten tillhör Södermalms Stadsdelsförvaltning. I enheten arbetar förskolepsykolog, tal - och specialpedagoger.

Då förskolan anser att ett barn behöver extra stöd ansöker förskolechefen om särskilda verk- samhetsmedel. Denna ansökan görs en gång per termin. Stödet kan också vara handledning till personalen.

Förskolan är en rolig och lärorik plats att vara på där man möts och byter erfarenheter i en demokratisk anda där vi tränar socialt samspel. Förskolan är trygg, utforskande, lärorik och rolig i samspel mellan barn – barn, personal – barn. Samverkan sker mellan förskolan och barnets hem där omsorg och fostran bildar en helhet. Vår ambition är att verksamheten är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig.

Våra Styrkor

Våra styrkor och utvecklingsområden Har tagits fram genom vår Qualisgranskning som förskolan hade i april, stadens förskoleundersökning och kvalitetsindikatorn.

 Trygghet och trivsel: Engagemang och ett gemensamt förhållningssätt präglat av för- troende och ömsesidig respekt skapar en trygg förskola.

 Arbetssätt och pedagogroll: Pedagogerna är ständigt närvarande i barnens lek och arbete. De är lyhörda för barnen, uppfattar deras intressen och önskningar och därige- nom stimulerar och utmanar pedagogerna varje barns utveckling och lärande. Pedago- gerna genomför barnmöten med sina ansvarsbarn varje vecka.

 Föräldrainflytande: Förskolan har god samverkan med föräldrarna kring barnen. För- äldrarna anser att de får tillräcklig information och att pedagogerna är lyhörda för deras önskemål. Föräldrarna involveras i utvärdering och förbättring av verksamheten.

 Kompetens: Kompetensutveckling prioriteras och det finns en tydlig koppling till för- skolans långsiktiga utveckling.

 Image: Förskolan når goda resultat och har en god image som förbättrats över tid.

Både föräldrar och pedagoger är nöjda med förskolan.

Våra utvecklingsområden

 Vi behöver utveckla och tydliggöra arbetet med miljö och naturvårdsfrågor samt ta fram tydliga planer för barnens utveckling i språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik.

 Barns delaktighet i läroprocessen: Dokumentationen av varje barns lärprocesser behö- ver vidareutvecklas så att läroprocesserna ännu tydligare synliggörs för barnet och för- äldrarna. Barnens inflytande över arbetssättet behöver utvecklas och vi behöver hitta metoder så att barnen blir mer delaktig i dokumentationen av sitt eget lärande.

 Organisation: Arbetslagen behöver bli mer samspelta så att alla pedagoger anser att arbetslagen fungerar väl och att de gemensamt prioriterar och fördelar arbetsuppgifter.

Om detta lyckas kommer troligen även bedömningarna i Qualis självvärdering att närma sig varandra.

 Styrning och ledarskap: Ledningen behöver konsekvent involvera alla pedagoger och implementera det systematiska kvalitetsarbetet i hela organisationen samt utveckla strategier för att koppla forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling

(4)

KF:s inriktningsmål:

1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stock- holm

Nämndmål:

Barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud

Indikator Årsmål KF:s års-

mål

Periodici- tet

Andel barn som visar grundläggande skapande förmågor 95 % Halvår Andel vårdnadshavare som anser att kulturupplevelser och barns

eget skapande ingår som en naturlig del i förskoleverksamheten.

80 % Halvår

Åtagande:

Skapa en verksamhet där kultur betyder något FÖR barn, något MED barn och något AV barn

Förväntat resultat

- 95 % av barnen har grundläggande skapande förmåga

- 80 % av föräldrar/vårdnadshavare anser att kulturupplevelser och barns skapande ingår som en naturlig del i förskoleverkamheten.

Arbetssätt

I förskolans uppdrag, ingår att "såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra kulturarvsvärden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en ge- neration till nästa.”

Tillsammans med barnen uppmärksammar och firar vi de svenska högtiderna med berättelser, sång och dans, vilket också är det sätt vi dagligen överför vårt kulturarv av sång och -

danslekar.

Förskolan är en social och kulturell mötesplats, en plats där barnen är delaktiga i att skapa sin egen kultur. Genom att använda olika verktyg ger vi barnen olika möjligheter att undersöka och uttrycka sig genom sång, dans, teater, drama, lek, färg, lera och konstruktion mm (de hundra språken), ges barnen möjlighet att förstå det sammanhang de är i och mötas i ett eget kulturskapande.

Litteratur finns alltid tillgänglig, både att själv läsa och titta i, men också att få levandegjord genom högläsning eller dramatisering. Biblioteket och Kulturhuset besöks regelbundet och där ges barnen möjlighet att själva välja böcker.Varje termin deltar också barnen i det kulturutbud som erbjuds i staden, på teatrar eller andra evenemang. Det är betydelsefullt att inte- grera denna upplevelse i det som redan pågår på förskolan.

(5)

Resursanvändning

Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens. För att ta tillvara medarbe- tarnas kompetens så effektivt som möjligt har medarbetarna bland annat ansvarsområden uti- från kompetens och intresse. Medarbetarna känner förskolan som en gemensam arbetsplats och samarbetar med varandra. De samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer. Medarbetarna deltar i olika lärgrupper/nätverk både inom förskolan och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet.

Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola – ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen.

Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av.

Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare.

Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrar-

na/vårdnadshavarna.

Uppföljning

Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år. Föräldrarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning.

Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden;

Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompe- tens, Resursutnyttjande och Image.

Personal, föräldrar och barn svara även på en enkät.

Utvärdering löper under hela läsåret med fokus innan sommaren.

(6)

Utveckling

Tema/Projekt är ett verktyg som utgår från barnets ålder, intresse och förutsättningar. Det innebär att alla barn och vuxnas erfarenheter och intressen kan bidra till att få en gemensam förståelse för det område man valt att arbeta med. För att öka vår förståelse för barnens tankar och funderingar, måste vi utveckla vårt sätt att reflektera och analysera dokumentationen. Ett sätt kan vara att reflektera med andra vuxna men också tillsammans med barnen.

Vi har påbörjat arbetet med att inreda ett rum till förskolans "Remida" (återvunnet material).

Material som används i barnens skapande processer. Under 2014 kommer vi att utveckla vårt förråd med skapade och berikande material.

KF:s inriktningsmål:

2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras

KF:s mål för verksamhetsområdet:

2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden

mål

Periodici- tet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av

nämnden År

Andel förskollärare av antal anställda 50 % 41 % År

Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År

Antal barn per grupp 16 16 År

Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 År

Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling"

4 3,7 År

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare

2011-01-01 2014-12-31

Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

2014-01-01 2014-12-31

Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan

2014-01-01 2014-12-31

Nämndmål:

Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar

mål

Andel barn som visar grundläggande demokratiska värderingar 85 % Halvår Andel vårdnadshavare som är nöjda med utvecklingen av barnens

sociala förmåga

87 % Halvår

(7)

Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna ska arbeta aktivt med att bryta traditionella könsmöns-

ter

2013-01-01 2014-12-31

Åtagande:

Barnen har grundläggande demokratiska värderingar ( Normer och värden) Förväntat resultat

• 85% av barnen har grundläggande demokratiska värderingar

• 87 % av föräldrarna är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga.

Arbetssätt

Barnen uppmuntras till att ha ett vårdat språk, att sätta gränser och att säga nej. De talar om vad de känner, vill och vågar uttrycka hur de mår (glad, ledsen).

Barnen tar hand om varandra, de bryr sig om och är bra kamrater. För att stärka barnens själv- känsla lyfter vi barnets positiva och kreativa förmåga. Alla blir välkomna i gruppen.

På våra barnmöten bestämmer barnen tillsammans med de vuxna hur man är en bra kompis, vilka regler som gäller inne och ute och hur man använder förskolans material m.m.

För att skapa dialog använder vi oss av frågor som öppnar upp- Vad hände? Hur tänkte du?

Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig?

Genom att synliggöra barnens olika förmågor och samtidigt uppmuntra barnen att fråga om eller ge någon hjälp, kan de på olika sätt lära och hjälpa varandra och vara resurser för varandra.

(8)

Uppföljning

Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år.

Föräldrarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning

Utveckling

Fortsätta utveckla formerna för våra barnmöten. Låta barnen känna sig behövda i verksamheten, exempel, ta hand om nya barn som börjar på förskolan. De större barnen har ansvarsområ- den. Barnen är med och diskuterar innehållet i veckobreven till föräldrarna.

Personalen observerar och reflektera ur ett jämställdhetsperspektiv vilket höjer medvetenheten hos varje enskild personal i det dagliga mötet med pojkar och flickor. I dessa diskussioner fördjupar vi våra kunskaper i jämställdhetsfrågor.

Vi synligör för föräldrarna hur vi arbetar med barnens förhållningssätt mot varandra.

Nämndmål:

Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande

mål

Periodici- tet Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckl-

ing, lek och lärande

90 % Halvår

Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande 80 % Halvår

Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation 2013-01-01 2014-12-31

(9)

Åtagande:

Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Förväntat resultat

• 90 % av barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande.

• 80 % av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande.

Arbetssätt

Språk och Kommunikation

I lek och samtal utvecklar barnen sitt språk och sin förmåga att kommunicera. Med hjälp av modern teknik och en tillåtande miljö är barnen kreativa och öppna.

Barnen använder modern teknik och stimuleras med spännande och kreativt material i en miljö som är utmanande för barnen. Barnens språkutveckling stimuleras genom att vi bland annat använder oss av "Före Bornholmsmodellen", ett material som möter de yngre förskole- barnens nyfikenhet, lust och den språkliga medvetenheten.

Matematik

Den pedagogiska miljön har rikligt med möjligheter där barnen kan prova, undersöka och utforska matematik och naturvetenskap. Barnen utvecklar sitt intresse för matematik, teknik och grundläggande begrepp i tid och rum.

Naturvetenskap och teknik

Barnen bygger och konstruerar med hjälp av olika material och tekniker.

Verksamheten är kreativ, rolig och spännande, barnen frågor tas på allvar och pedagogerna hjälper barnen hitta nya utmaningar i utforskandet av sin omvärld.

Skapande

Den pedagogiska miljön anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå och utmanar barn att utforska och upptäcka. Genom lek och samspel skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sitt språk och förståelsen av begrepp. De får sätta ord på sina upplevelser och lära sig uttrycka sina tankar. Stor tonvikt läggs på det skapande arbetet och att ge barnen många ut- trycksmöjligheter. Personalen hjälper barnen att se sitt eget lärande. Vi skapar pedagogiska hörnor på gården som vattenbord, utebyggplats, ateljéer m.m. Vi försöker låta barnens lek fortgå utan avbrott, att barnen själva kan styra när de vill äta mellanmål m.m.

Förståelse

Barnen upptäcker, utforskar och har inflytande i verksamheten. Deras tankar gör skillnad.

Barnen ser sitt eget lärande: Personalen är nyfiken på barns lärande, de hjälper barnen minnas, förstå och få syn på sitt eget lärande. Vårt arbetssätt är uppmuntrande och utforskande med leken i fokus. Lärande ”aha”, Kunskap ”ha, ha, ha” ” FÖRSTÅELSE ”aaa…”

Varje termin genomför vi en Learning Study vilket innebär att vi utvecklar vårt arbete med lärobjekt, något som är viktigt för barnen att lära sig men som kan vara svårt att förstå. För att främja barnens lärande kartlägger pedagogerna

barnens förkunskaper inom ett specifikt område. Därefter planerar de en lärsituation. Pedago- gerna analyserar och reflekterar tillsammans hur lär tillfället genomfördes, de lär av teorin, av barnen och av varandra. Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen lär sig. Vi har en utbildad handledare i Learning Study och vårt mål är att alla pedagoger på förskolan skall genomgå minst en studie.

(10)

Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformae för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola – ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen.

Uppföljning

Föräldrarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning.

Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs 2 gånger per år.

(11)

Utveckling

Förskolan behöver utveckla och tydliggöra arbetet med miljö och naturvårdsfrågor samt ta fram tydliga planer för barnens utveckling i språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik.

Utveckla våra pedagogiska miljöer i matematik och naturvetenskap för att stimulera ämnesö- vergripande undersökningar, genom att utgå från följande aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara. Härigenom får barnen fördjupa sig i olika problemlösningar.

Förskolan har ett läsombud som deltar i stadens ”bokprojekt" läsa mera", hon kommer att inspirera övrig personal i att stimulera barnen med rim och ramsor, högläsning och återberät- tande.

Vi startar nu NTA utbildning för pedagoger i naturvetenskap och teknik genom kompetensutveckling, lärarhandledningar och materiel för att arbeta laborativt.

Medarbetarna ska ha kunskap i att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd för att ge barnen rätt stöd.

2014-01-01 2014-12-31

Vid behov ska stödenhetens resurser för barn i behov av särskilt stöd användas.

2014-01-01 2014-12-31

Koppla forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans mål 2014-01-01 2014-05-31

Nämndmål:

Barnen är delaktiga och har inflytande

mål

Andel barn som är delaktiga och har inflytande 82 % Halvår

Andel vårdnadshavare som är nöjda med barnens inflytande och delaktighet

83 % Halvår

Åtagande:

Barnen är delaktiga och har inflytande Förväntat resultat

• 82 % av barnen är delaktiga och har inflytande

• 83 % av föräldrarna är nöjda med barnens inflytande och delaktighet Arbetssätt

Mening och Sammanhang

Barnen lär sig ingå i små och stora grupper. Våra hemvister har ett gemensamt hav som fungerar som mötesplats mellan barn-barn, vuxna – barn och vuxna - vuxna.

Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord på sina ideér, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka och att göra på. Vi skapar en organisation som möjliggör allas delaktighet.

(12)

Genom bildstöd ger vi barnen en tydlig struktur över dagen. Barnen använder också bilder när de gör sina egna val.

Vi uppmuntrar barns lek både enskilt och i grupp. Genom att synliggöra barnens olika för- mågor och samtidigt uppmuntra barnen att fråga om eller ge någon hjälp, kan de på många olika sätt lära och hjälpa varandra -vara resurser för varandra. Samlingen kan vara en typ av mötesplats för förhandling och upplägg av dagen men också återkoppling där alla syns. Ge- nom barnintervjuer, dokumentationer och observationer tar vi till vara på barnens tankar och idéer för att utveckla vår verksamhet.

Barnen väljer aktiviteter, miljö och material, deras intressen och behov styr verksamhetens innehåll.

Den pedagogiska miljön både ute och inne är tydlig, tillåtande och tillgänglig, så att barnen kan göra egna val utan att fråga en vuxen.

Uppföljning

Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som

(13)

underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år.

Utveckling

Vi kommer att ta med barnen i förändringsarbetet av den pedagogiska miljön, genom att ställa frågor och inte bara tolka deras behov. Barnen kan vara med i det praktiska arbetet kring skapandet av miljön. Vi behöver utveckla strategier för hur barnen får större möjligheter att göra sina egna val.

Dokumentationen av varje barns lärprocesser behöver vidareutvecklas så att läroprocesserna ännu tydligare synliggörs för barnet och föräldrarna. Barnens inflytande över arbetssättet be- höver utvecklas och förskolan behöver hitta metoder för att varje barn ska bli än mer delaktig i dokumentationen av sitt eget lärande.

Genom att utveckla barns inflytande kommer vi att utveckla en aktivitetstavla med bilder på de aktiviteter barnen kan välja. Barnen sätter sitt foto under den aktivitet de valt.

Nämndmål:

Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass

mål

Periodici- tet Andel av barnen som börjar i förskoleklass och som är förberedda

inför övergången.

86 % Halvår

Andel vårdnadshavare som tycker att deras barn är förberett inför övergången till förskoleklass

97 % Halvår

Åtagande:

Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass Förväntat resultat

• 85 % av föräldrarna tycker att deras barn är förberett inför övergången till förskoleklass

• 86 % av barnen är förberedda inför övergången till förskoleklass Arbetssätt

Genom barnets pärm har vi dokumenterat lärande på förskolan.

(14)

Tillsammans med barn och föräldrar väljer vi ut vilken dokumentation som skall följa med barnet till skolan.

Vi genomför utvecklingssamtal en gång/termin med barnets föräldrar, i samtalen visar vi barnets lärande genom dokumentationer som barnintervjuer och ”min pärm”

På vårterminen har alla 5 åringar barnledda samtal, där barnen bjuder in föräldrarna till en konferens. Tillsammans med förskollärare har barnet förberett sig för samtalet. I samtalet be- rättar barnet för föräldrarna om vad de har lärt sig på förskolan. Personalen skriver i en över- lämnandeblankett som föräldern skriver under och tillåter att blanketten får följa med till skolan.

Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utforma för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola – ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen.

Uppföljning

(15)

Utveckling

Vi använder ofta våra dokumentationer för föräldrarna i utvecklingssamtalen. Vi behöver bli ännu bättre på att beskriva för föräldrarna vad aktiviteten haft för betydelse för barnets utveckling och lärande.

Dokumentationen av varje barns lärprocesser behöver vidareutvecklas så att läroprocesserna ännu tydligare synliggörs för barnet och föräldrarna. Barnens inflytande över arbetssättet be- höver utvecklas och vi behöver hitta metoder så att barnen blir mer delaktig i dokumentationen av sitt eget lärande.

Nämndmål:

Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa

mål

Periodici- tet Andel barn som förskolan bedömer att de samverkar med hemmet

för barnets bästa.

97 % Halvår

Andel vårdnadshavare som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa

84 % Halvår

Åtagande:

Föräldrar/Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Förväntat resultat

• 84 % av föräldrarna anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa.

• 97 % av arbetslagen bedömer att hem och förskola samverkar för barnets bästa Arbetssätt

Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Förskolan skall vara ett komplement till hemmet och skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas.

Föräldrarna uppmuntras till delaktighet och inflytande. Grunden läggs vid inskolningen då ett förtroendefullt samarbete påbörjas. Den dagliga kontakten då varje familj informeras om sitt barns dag på förskolan är viktig. För att ge föräldrarna insyn om sitt barns vardag dokumente- rar vi och sätter upp bilder, foton och berättelser från de läroprocesser som pågår.

Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten med våra föräldrar, aktuell information om da-

(16)

gens händelser. För att föräldrarna skall veta vad deras barn har gjort under dagen försöker vi skapa bra rutiner för överlämnande till föräldrarna.

Vi inbjuder föräldrarna till olika forum t ex informationsmöten, föräldramöten, och utvecklingssamtal, Drop - in, uppföljningssamtal efter avslutad inskolning mm. Pedagogerna presen- terar förskolans mål och arbetssätt på hösten och vårens föräldramöten.

Varje vecka skriver pedagogerna i skolans blogg, där föräldrarna kan läsa om verksamheten.

Skolan/förskolan har en egen app där föräldrarna lätt kan gå in och få information om försko- lans verksamhet.

Föräldrarna har möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten genom Qualis föräldraenkät och stadens brukarundersökning.

Föräldrarna uppmuntras till att lämna synpunkter och klagomål till våra tavelmöten på mån- dagar. Vi kan då snabbt återkoppla till dem.

Uppföljning

Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat dokumentation och utvecklingssamtalen med föräld-

(17)

rar/vårdnadshavare. GUF genomförs två gånger per år.

Utveckling

Vi använder ofta våra dokumentationer för föräldrarna i utvecklingssamtalen. Vi behöver bli ännu bättre på att beskriva för föräldrarna vad aktiviteten haft för betydelse för barnets utveckling och lärande samt att påvisa dokumentationer som synliggör barnets lärande. Vår stora utmaning är att diskutera och analysera dokumentationen tillsammans med kollegor för att tillsammans hitta barnets lärande.

Budget 2014

Förskolans totala budget per år är cirka åtta miljoner kronor. 2012 års bokslut slutade på mi- nus 55 000 kr. Enligt intendentens prognos ska 2013 sluta på ett nollresultat. Förskolans un- derskott har täckts av en fond, som bildats av tidigare överskott för hela Sjöstadsskolans verksamhet. Vi förstår att den kraftiga minskningen av förskoleplatser, som skett under några år och som inneburit omplacering av personal, har kostat pengar. Detta beskrivs också i den skriftliga dokumentationen. Prognoser görs i relation till budget och utfall varje månad enligt utbildningsförvaltningens rutiner, då intäkter och kostnader stäms av mot budget och en prognos för helåret tas fram.

Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Pedagogerna informeras om bud- geten på arbetsplatsträffar och varje arbetslag ansvarar för pengar till pedagogiskt material, berättar ledningsgruppen. Förskolans resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling och stöd. Förskolans ansöker hos Stadsdelsnämnden om extra resurser för barn i behov av särskilt stöd och har under det senaste året fått cirka 550 000 kr i verksamhetsstöd.

Vid ledningsgruppsmötena kan resurserna omfördelas vid behov.