1 GÄVLE KOMMUN
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande
behandling
Kastets Montessoriskola
Rektor Johanna Lodin 2010
2
Innehållsförteckning
Inledning sida 3
Utvärdering av föregående plan sida 3
Barn och elevers deltagande i planarbetet sida 4 Främjande arbete sida 4
Förebyggande arbete sida 5
När kränkande behandling/ trakasserier/ diskriminering har påtalas/ upptäcks sida 6 Förankring av planen sida 7
Uppföljning och utvärdering sida 7
Bilaga 1 Skollagen och diskrimineringslagen sida 8
Bilaga 2 Definition av diskriminering trakasserier och kränkande behandling sida 10 Bilaga 3 Dom sju olika diskrimineringsgrunderna sida 12
3 Inledning
Vi arbetar aktivt och målinriktat mot all form av kränkande behandling.
Alla barn och elever hos oss skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Inget barn och ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan.
Kränkande behandling är en fråga som hänger samman med människosyn och grundläggande demokratiska värderingar.
Enligt skollagen och läroplanerna skall alla som arbetar i förskolan och skolan
medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen
verka i demokratiska arbetsformer där barn, elever, personal och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga
förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare
aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av individer eller grupper
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling
Utvärdering av föregående plan
Att skapa arbetsro i klassrummen var ett mål under läsåret.
Arbetet har följts upp via trygghetsundersökningar och gett ett positivt resultat. Vi har inte genomfört den planerade trygghetsvandringen på skolan. Däremot gjordes en genomgång av skolgårdens och skolans fysiska miljö av eleverna i elevrådet.
Trygghetsteamet har träffats regelbundet och har tillsammans med skolledning planerat arbetet kring trygghet och arbetsro.
Vid schemaläggning har vuxennärvaro prioriterats även utanför klassrummet. Tex. Korridor, omklädningsrum etc.
Under slutet av vårterminen avsattes studiedagstid för att utbilda all personal i
värdegrundsmaterialet ” Tillsammans”. Syftet var att få ett gemensamt material att utgå ifrån med eleverna.
På Kastets Montessoriskola arbetade de yngre barnen med barnkonventionen och
barnsrättigheter. Detta arbete skedde mest under fritidstid. Arbetet gav positiv respons hos elever och föräldrar.
Arbetet med dokumentation och uppföljning vid kränkningar är inte tillräckligt tydligt.
4 Vi kommer att:
Genomföra en trygghetsvandring under höstterminen.
Arbeta systematiskt med ” Tillsammans”, en lektion/vecka.
Tydliggöra dokumentationen vid kränkningar
Barns och elevers deltagande i planarbetet.
I arbetet med planen har vi fångat upp barnens frågeställningar via klassråd, elevråd och elevsamtal.
Arbetet kommer att utvecklas genom:
Diskussioner i värdegrundsarbetet ” Tillsammans”.
Frågeställningar till elevråd och klassråd.
Pedagogen som på skolan är ansvarig för trygghetsarbetet är även ansvarig för elevrådet.
Främjande arbete
Målet med vårt främjande arbete är att Kastets Montessoriskola ska vara en skola där alla elever ska känna sig trygga och respekterade för allas lika värde. Vi som arbetar på skolan tar avstånd från alla typer av kränkande behandling och diskriminering.
Under det kommande året kommer vi att fortsätta arbeta för arbetsro i klassrummen liksom en miljö som präglas av trygghet i våra allmänna utrymmen.
Aktiviteter/ ansvar
Pedagog som är ansvarig för trygghetsarbetet på skolan har till uppgift att ge stöd och tips till pedagoger samt att vid akuta situationer utreda och åtgärda kränkande
behandling och diskriminering.
Planering/överlämning påbörjas under vårterminen. Elever från andra förskolor/skolor genomför skolbesök. Ansvarig: Ansvarig pedagog
Inskolningsprogram vid terminsstart för 6-årsgruppen och vid lärarbytet.
Ansvarig: klasslärare och mottagande lärare.
Rastvärdar och matvärdar. Ansvarig: Utvecklingsledare
5
Regelbundna klassråd. Ansvarig: Klasslärare
Elevråd F-6. Ansvarig: Rektor
Ordningsregler. Reglerna ska anpassas så att det är möjligt för eleverna att bära religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban. Ansvarig: Rektor
Trygghetsundersökning år 5. Ansvarig: Klasslärare
Trygghetsenkäter för alla elever. Ansvarig: Rektor
Föräldramöten minst en gång per termin. Ansvarig: Arbetslaget
Föräldraenkät på vårterminen. Ansvarig: Rektor
Kompetensutveckling för personal i värdegrundsfrågor, gällande lagstiftning samt internetkränkningar. Ansvarig: Rektor
Tillsammans: alla klasser jobbar 40 minuter i veckan med värdegrundsfrågor.
Ansvarig: Klasslärare
Vikarier. Vi kommer under året ge våra vikarier tydligare rutiner och information om gällande regler. Ansvarig: Pedagog som är ansvarig för verksamheten.
Vi på skolan arbetar med elevers språkbruk genom att alltid reagera och handla.
Kontinuerliga samtal i arbetslaget. Ansvar: Samtliga pedagoger
Förebyggande arbete
En trygghetsundersökning gjordes i mitten av vårterminen bland eleverna. Resultatet av undersökningen visar en positiv trend. Några få barn har dock någon gång känt sig kränkta eller varit utsatta för mobbing. De yngre eleverna kan ibland uppleva de äldre som ”farliga”.
Allt som dykt upp i undersökningen har följts upp av pedagoger och trygghetsgruppen.
En föräldraundersökning gjordes i slutet av vårterminen. En uppföljning av resultatet kommer på rektors initiativ att ske.
Utvärderingen av föregående plan visar att personalen känner en otydlighet kring dokumentation av händelser.
Mål: Personalen måste bli bättre på att upptäcka kränkande behandling/diskriminering/trakasserier.
Hur?
6
Alltid vuxna som möter upp barnen på morgonen och efter raster. Ansvarig:
arbetslaget
Vuxennärvaro vid ombyte på idrotten. Ansvarig: Pedagog ansvarig för verksamheten.
Fungerande rastvärds scheman. Ansvarig: Utvecklingsledare
Trygghetsvandring. Ansvarig: Pedagog ansvarig för trygghetsplanen.
Arbetslaget utvärderar terminsvis (december och maj). Ansvarig: utvecklingsledare.
Mål: Personalen ska ingripa när kränkningar/diskriminering/trakasserier sker och med eventuell uppföljning.
Hur?
Personalen ska bli förtrogen med gällande lagstiftning genom kompetensutveckling.
Ansvarig: rektor
Kontinuerliga diskussioner i arbetslagen kring normer och värderingar. Ansvarig:
utvecklingsledare
Tydliggöra gången kring dokumentation av händelser. Ansvarig: rektor
Via vårterminens trygghetsundersökning utvärderas detta. Arbetslaget utvärderar målet vid läsårets slut. Ansvarig: trygghetsgruppen
När kränkande behandling/diskriminering/trakasserier har påtalats/ upptäckts
Den egna upplevelsen av att vara kränkt skall vara styrande för om utredning ska inledas och ev. insatser inledas.
1. All personal som upptäcker eller får signaler om kränkning ingriper och vänder sig till ansvarig pedagog. Tillsammans samtalar de med den utsatte eleven. Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation förs.
2. Den ansvarige pedagogen tillsammans med den personal som upptäckt kränkningen konfronterar de som har kränkt. Den/de som kränker informeras om det allvarliga i situationen och att kränkningarna absolut måste upphöra. Elevansvarig pedagog ansvarar för dokumentationen och planeringen av uppföljningen. Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras samma dag av elevansvarig pedagog.
3. Rektor informeras och får ta del av dokumentationen samma dag 4. Arbetslaget informeras.
Uppföljningssamtal med de inblandade sker senast 1 vecka efter första samtalet, därefter nytt samtal efter 2 veckor. Ytterligare uppföljningssamtal kan ske glesare efter behov.
Om kränkningarna ej upphört efter första uppföljningssamtalet kopplas trygghetsteamet in.
Om den kränkande behandlingen inte upphör se vår elevvårdsplan (bilaga).
7 Kränkande behandling av vuxen till elev leds alltid av rektor.
Förankring av planen.
Planen skickas ut till samtliga pedagoger en vecka innan personalmötet. Planen diskuteras och förankras. Ansvarig: Pedagog ansvarig för trygghetsplanen och rektor
Planen tas upp på elevråd. Ansvarig: pedagog ansvarig för trygghetsplanen och elevrådet.
Planen tas upp för diskussion i klasserna. Ansvarig: Klasslärare
Planen tas upp för diskussion med föräldrarna vid första föräldramötet. Ansvarig:
Arbetslaget
Rektor informerar övrig personal på skolan.
När planen är klar läggs den ut på skolans hemsida.
Hur väl vi har lyckats med att förankra planen tar vi reda på genom föräldraenkäter och trygghetsundersökningar bland eleverna.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning av Likabehandlingsplanen sker genom att värdegrundsfrågorna kontinuerligt diskuteras i olika forum på skolan: Klassråd, elevråd, föräldramöten, arbetslagsträffar och arbetsplatsmöten.
Likabehandlingsplanen utvärderas av eleverna och föräldrarna i skolrådet under maj månad.
Likabehandlingsplanen utvärderas av personalen vid läsårets slut.
Rektor ansvarar för att Likabehandlingsplanen omarbetas inför nytt läsår.
8
Bilaga 1: Skollagen och diskrimineringslagen
Skollagen
Enligt 14 a kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola):
Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.
Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.
Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev – till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld.
Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening.
Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola):
Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående
diskrimineringsgrunder.
Varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier.
9 Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.
Om du har blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättat det för någon vuxen på skolan, måste de göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen.
10
Bilaga 2: Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities).
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste
11
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning eller
funktionshinder.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.bland tillrättavisa en elev föratt skapa en god miljö för hela klass
12
Bilaga 3: De sju olika diskrimineringsgrunderna
Religion och annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Religion
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara
icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Annan trosuppfattning
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder.
Vad räknas som funktionshinder?
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.
Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas
• homosexualitet
• bisexualitet
• heterosexualitet.
Skolans värdegrund
Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
13
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck?
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se
ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer) som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner
(personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande
identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som
heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.
Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder
• vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller
grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.
Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet.
Ålder som diskrimineringsgrund
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen
kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även
i skolan.
Etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet.
Vad räknas som etnisk tillhörighet?
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med
samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat.
Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
14 Arbeta mot rasism
Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Transsexualism
Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
