Ympäristötalo (Kirjaamo) Kokkolan toimipaikka Seinäjoen toimipaikka ' 020 490 109
Miljöhuset (Registratorskontoret) Kontoret i Karleby Kontoret i Seinäjoki Asiakaspalvelu/Kundservice 020 690 169 kirjaamo.lsu@ymparisto.fi PL/PB 77, 67101 KOKKOLA/KARLEBY PL/PB 156, 60101 SEINÄJOKI www.ymparisto.fi/lsu
PL/PB 262, 65101 VAASA/VASA Torikatu/Torggatan 40 Torikatu 16 www.miljo.fi/lsu
Koulukatu/Skolhusgatan 19
Paikka/Plats
Karleby
Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten
Päiväys/Datum Dnro/Dnr
20.9.2007 LSU-2003-Y-995 (113)
ÄRENDE
Asplunds Pälsfarm Ab:s miljötillståndsansökan för pälsdjursfarm. Ansökan har behand- lats som miljötillståndsansökan för pälsdjursfarmning i enlighet med miljöskyddslagen 35 §.
SÖKANDE
Asplunds Pälsfarm Ab Långmossvägen 74 65450 Solf
ANLÄGGNINGEN OCH DESS LÄGE
Asplunds Pälsfarm Ab ansöker om miljötillstånd för pälsdjursfarmning med 1300 avelshonor av räv samt deras valpar på lägenheten Sassi RNr 10:15, i Östersolf by, i Korsholms kommun. Asplunds pälsfarm Ab har placeringstillstånd för 10 000 rävar, för tillfället hålls på pälsdjursfarmen 1 000 avelshonor av räv och deras valpar.
GRUNDERNA FÖR VERKSAMHETENS TILLSTÅNDSPLIKT
Miljötillstånd bör ansökas för en pälsfarm med minst 50 avelshonor av räv, dessa är miljötillståndspliktiga enligt MiljöskyddsF 1 § 1 mom. punkt 11 b.
MILJÖCENTRALENS BEHÖRIGHET
Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 § 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 § 1 punkt 10 b i miljöskyddsförordningen. Enligt miljöskyddsförordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller päldjursfarmer vars miljöverkningar motsvarar en pälsdjursfarm för 600 avelshonor av räv
ANSÖKANS ANHÄNGIGGÖRANDE
Västra Finlands miljöcentral har 24.11.2003 tagit emot Asplunds Pälsfarm Ab:s tillståndsansökan för tillståndsprövning.
ÖVRIGA TILLSTÅNDSBESLUT FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANLÄGGNINGSSITUATION
Pälsfarmen är belägen på lägenhet Sassi RNr 10:15 i Östersolf by i Korsholms kommun på glesbygdsområde. Hälsovårdsnämndens övervakningsavdelning i Korsholm har
15.5.1979, § 89 beviljat Åke Asplund placeringstillstånd för päldjursfarmen för 10 000 rävar.
BESKRIVNING AV OMGIVNINGEN
Jordkvaliteten på det tre ha stora farmområdet är morän. Omgivningen kring farmom- rådet är glesbygd. De tre närmaste bostadsfastigheterna befinner sig på ca 200, 240 och 320 meters avstånd från farmen. På lägenheten eller i dess omedelbara närhet finns inga viktiga grundvattenområden.
På området finns en bergsbrunn som ägs av sökanden, brunnen är ej i användning.
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Asplunds Pälsfarm Ab utövar uppfödning av räv. Farmning av räv sker i 28 st. skugghus vars totallängd är ca.2 300 m. På farmen hålls för närvarande 1000 rävhonor och deras valpar
Sökande planerar att uppföra de på situationsplanen utmärkta skugghusen nr 7,8 och 26 totalt ca 200 meter. Enligt ansökan kommer det att på farmen finnas 1300 avelshonor av räv och deras valpar. Skugghusen är försedda med takrännor eller med takskägg som sträcker sig 30 cm utanför springburarna. Utgödsling och tillförsel av halmströ under burarna sker en gång per år.
För gödsellagring finns en hallbyggnad vars areal är 384 m2.
För gödselspridning från rävfarmningen har Asplunds Pälsfarm Ab reserverat 73 ha egen åker, 4 ha arrendeåker och 44 ha avtalsåker.
Avfall och problemavfall från verksamheten förs till kommunens insamlingspunkt för avfall. Rävkroppar årligen 3 000 st. tas om hand av foderleverantören och återanvänds i foder. Självdöda djur förs till destruktion. Pälsningsfett, 7 ton årligen, tar foderleverantören hand om för att återanvända i foderproduktionen. Icke fetthaltigt spån från pälsningen bränns i en pannanläggning.
Skugghusens underlag är upphöjt med sandfyllning 30 cm jämfört med omkringliggande mark. Skugghusen byggs enligt den till ansökan bifogade ritningen Nr 28040602 nedan.
På farmen förses husen 1-15 dvs. sammanlagt 2880 burar med uppvärmt "året runt"
dricksvattensystem.
Under burarna används 5 cm tjockt lager halm som strö, strö tillsättes 1ggr/år.
Farmområdet dräneras med täck- och öppna diken. Vatten från omgivningen avleds förbi farmen med hjälp av omkretsdiken.
Vattnet från tvätt av utrustningen för foderuppbevaring och –distribution leds till 3 st.
brunnar a 1 m3. Tvätt- och wc-vatten från lokaliteterna leds via brunnar med 2 kamrar till områdets omkretsdike.
Nätstängsel byggs runt farmen. Det kemiska reningsverket placeras inom det inhägnade området. På farmområdet placeras en 1500 liters bränslecistern.
ÄRENDETS BEHANDLING Kungörelse
Miljötillståndsansökan har kungjorts på Korsholms kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla i Karleby. Under kungörelsetiden 13.6. – 12.7.2005 har ansökan varit framlagd till påseende på Korsholms kommuns kommungård och på Västra Finlands miljöcentrals kontor i Karleby. Dessutom har meddelande om ansökan skickats separat till dem som ärendet särskilt har ansetts beröra.
Utlåtande om ansökan har begärts av kommunstyrelsen och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun.
Kompletteringar
Miljöcentralen har skriftligt begärt kompletterande uppgifter av sökanden 17.12.2003, 11.5.2005 och 23.3.200. Miljöcentralen har mottagit begärda kompletteringar 24.2.2004, 30.5.2005 och 16.5.2006.
Kent Asplund har 2.7.2007 korrigerat ansökans situtationsplaneritning ARK 23050501 daterad 23.5.2005 enligt det befintliga läget på farmområdet.
Inspektion
Med anledning av miljötillståndsansökan besökte 2.7.2007 överinspektör Mikaela Rudnäs och överinspektör Harald Zschauer från Västra Finlands miljöcentral pälsfarmsområdet. Vid besöket representerades Asplunds Pälsfarm Ab av Kent Asplund.
Kent Asplund önskade rätta till ansökans situtationsplaneritning ARK 23050501 daterad 23.5.2005 så att den helt skulle motsvara det befintliga läget på farmområdet. Kent Asplund underskrev 2.7.2007 den av honom vid inspektionstillfället korrigerade situationsplaneritningen. Ritningen korrigerades så att det på farmområdet befintliga men inte i brukvarande 25 meter långa skugghuset för räv (nr 27) inritades.
På grund av Kent Asplunds påpekande om att han ej har fått tillsynsnämnden i Korsholms kommuns utlåtande till kännedom för eventuellt bemötande, upprepade miljöcentralen 3.7.2007 den 29.11.2005 framförda begäran om bemötande till det utlåtandet som är givet av Byggnads- och tillsynsnämnden i Korsholms kommun.
Enligt ansökan har Asplunds Pälsfarm Ab för gödselspridning 73 ha egen åker, 4 ha arrendeåker och 44 ha avtalsåker. Kent Asplund bekräftade vid tillfället att så är fallet.
Vid besöket framkom att på farmområdet har placerats en 1500 liters bränslecistern (en så kallad farmartank) på marken invid servicehuset.
Anmärkningar och åsikter
På grund av ansökan har miljöcentralen mottagit följande anmärkningar och åsikter.
A, B, C, D och E har i sitt 8.7.2005 daterade brev motsatt sig utvidgningen av Asplunds Pälsfarm. "Helst ser vi att pälsfarmen avvecklas, enär vi i 25 års tid lidit av fluginvasioner, kråkor, måsar och kväljande lukt, i synnerhet vid lågtryck."
E motsätter sig i den 5.7.2005 daterade brevet en utvidgning av Asplunds Pälsfarm och anmärker följande:
Vi har som närmaste granne till Asplunds Pälsfarm under otaliga somrar lidit av enorma fluginvasioner från farmen, vilket medför att vi knappt kan bjuda hit gäster alls (foto från 15.6.05 bifogas). Om hösten har vi även haft stark stank från farmen som förpestat luften för oss, även inomhus, eftersom luften tränger in i huset vid lågtryck. Vi vill inte att det ska fortsätta så, eller rent av bli ännu värre. Försurningen, ammoniakgaserna från farmen, har även delvis förstört vår skog, som ligger i rå med farmen för överskådlig framtid.
Kan dock tänka mig att en hall för gödsel byggs inne på farmområdet för att få problemen under kontroll. Om inget annat hjälper så önskar jag en gradvis sänkning av antalet djur på farmen så att farmaren hinner sköta om den så att inget obehag för grannar uppstår.
Utlåtanden
Byggnads- och tillsynsnämnden i Korsholms kommun
Byggnads- och tillsynsnämnden i Korsholms kommun har vid sitt sammanträde 22.6.2005 gett utlåtande med anledning av Asplunds Pälsfarm Ab ansökan om miljötillstånd. I Byggnads- och tillsynsnämndens beslut 132 § framförs följande:
I tillståndsbeslutet för rävfarmen bör beaktas, att enligt tidigare miljötillståndsbeslut för bolagets minkfarm (1488 avelshonor), som bolaget har på annan plats, skall gödseln från minkfarmen lagras på samma gödselplatta som gödseln från den aktuella rävfarmen.
Eftersom grannar flera gånger klagat på flugor från farmen bör speciell uppmärksamhet fästas vid gödselhanteringen sommartid. Farmen skall inhängas med nätstängsel.
Nämnden förordar miljötillstånd för rävfarmen och förutsätter att kraven i miljötillståndet följer dagens krav på farmning.
Hörande av sökanden på grund av anförda anmärkningar
På grund av Asplunds Pälsfarm Ab:s Kent Asplunds påpekande vid det 2.7.2007 utförda inspektionstillfället, om att han ej har fått tillsynsnämnden i Korsholms kommuns utlåtande till kännedom, för eventuellt bemötande har Miljöcentralen 2.7.2007 upprepat den 29.11.2005 framförda begäran om bemötande. Inget bemötande har framförts av Asplunds Pälsfarm Ab på grund av Korsholms kommuns utlåtande.
Sökande Kent Asplund och Monica Asplund har gett sitt bemötande till anförda anmärkningar. Bemötandet har anlänt till miljöcentralen 20.12.2005. Sökandens bemötande som är givet 15.12.2005 har följande innehåll:
Med anledning av att några grannar till vår rävfarm klagat vill vi framföra följande:
1) Vår ansökan om miljötillstånd gäller inte en utvidgning av pälsfarmen utan fortsättning med befintligt tillstånd och djurantal.
2) De klagande grannarna har alla med undantag av A byggt efter det att farmen etablerats. D bor mer än 400 meter från rävfarmen. Farmen är belägen med skyddande skog runtomkring.
3) Enligt klagomålen har grannarna lidit i 25 års tid. E intygade i år att det inte förekom några större olägenheter år 2004
4) Grannarna har klagat över kväljande lukt i synnerhet vid lågtryck. Vi har ingen möjlighet att påverka väderleken.
5) Flugor och fåglar finns överallt på landsbygden där det finns djur.
6) Lukt- och flugproblemen åtgärdas sommartid genom kalkning och sprutning.
7) Den planerade vattenreningsanläggningen kommet att leda till att lukten minskar.
Med ovanstående som grund emotser vi att Miljöcentralen beviljar oss miljötillstånd
MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE
Västra Finlands miljöcentral beviljar Asplunds Pälsfarm Ab miljötillstånd för verksamhet gällande pälsdjursfarm för uppfödning av pälsdjur i enlighet med 28 § miljöskyddslagen.
BEAKTANDE AV ENSKILDA KRAV
Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och i tillståndsbestämmelserna beaktat det givna utlåtandet, anmärkningarna, sökandens bemötande och det som har framkommit vid inspektionstillfället.
Sökanden har i sin ansökan beaktat inverkningarna genom att planera behandling av avrinningsvattnet i ett kemikaliskt i en reningsverk som byggs enligt 28.3.2006 daterad planritning, ARK 28040601. Västra Finlands miljöcentral har godkänt den planerade reningen av avrinningsvattnet. För att ytterligare minska de påpekade negativa in- verkningarna för grannarna har följande åtgärder ansetts behövliga:
- Vattnet från tvätt av utrustningen för foderuppbevaring och –distribution skall ledas till slutna vattentäta brunnar Tömning och transporter skall ske med sakenlig transportutrustning till en anläggning som har tillstånd för ifrågavarande avfallsmottagning och -behandling enligt miljöskyddslagen.
- Tvätt- och wc-vatten från servicehuset som leds till sedimentationsbrunnar bör renas i det planerade kemiska reningsverket.eller ledas till sluten behållare.
- Under burarna bör det användas rikligt med strö för att minska utsläpp i luft. Strö bör tillsättas under burarna minst 3 – 4 gånger per år. Strö bör spridas efter att gödseln har avlägsnat under burarna och därefter minst 2 gånger mellan juli och november. Tjock- leken på strölagret under burarna bör alltid vara minst 20 cm. Av strölagret skall minst 50 % bestå av torv, eftersom torv minskar luktolägenheter och effektivt binder urin.
TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER 1. Verksamhetens placering
Detta tillstånd gäller pälsdjursfarmning på del av lägenhet Sassi RNr 10:15, i Östersolf by, i Korsholms kommun. Pälsdjursfarmens placering framgår av situationsplanen och kartan som medföljer beslutet.
2. Pälsdjursfarmningens omfattning och farmens skötsell
På Asplunds Pälsfarm Ab:s pälsfarm får finnas högst 1300 avelshonor av räv samt deras valpar totalt högst 10400 rävar.
Pälsfarmsverksamheten skall bedrivas enligt den av Kent Asplund 2.7.2007 reviderade och underskrivna situationsplaneritningen (ARK 23050501 daterad 23.5.2005).
Skugghusens sammanlagda längd får uppgå till maximalt 2500 m.
Farmområdet inklusive vattenreningsanläggningen med bassänger skall omgärdas med staket. Om skador i inhägnaden uppstår skall de omedelbart repareras.
Farmområdet skall hållas rent och snyggt, på området skall inte förvaras föremål eller konstruktioner som inte hör till verksamheten. Skadedjur skall bekämpas vid behov.
3. Skugghusens konstruktion
Under samtliga skugghus skall gödselunderlaget under burarna vara 30 cm högre än omkringliggande mark.
Befintliga skugghus (skugghusen som på situationsplanen är numrerade 1 - 6, 9 - 25 och 27) skall vara försedda med takrännor. Verksamhetsidkaren skall sträva efter att takvattnet från dessa skugghus inte skall blandas med det orenade vattnet på farmområdet utan ledas separat bort från farmområdet.
Dräneringen på verksamhetsområdet utförs enligt skärningsritning ARK 28040602, daterad 28.4.2006. Dräneringsvattnet från de befintliga skugghusen skall ledas via dräneringssystemet till det kemiska reningsverket enligt 23.5.2005 daterad situationsplan nummer 23050501.
Skugghusen som byggs (på situationsritningen skugghusen 7, 8 och 26) förses med takrännor eller alternativt med takutskjut som bör sträcka sig minst 30 cm utanför burarnas ytterkant De nya skugghusen samt övriga skugghus i den takt de grundsaneras, skall förses med vattentätt underlag och deras dränering utföras enligt skärningsritningen nedan. De vattentäta dukarna skall vara av minst 0,5 mm tjock HDPE eller annat motsvarande material.
Urinen från skugghusens underlag skall tas tillvara i slutna brunnar/behållare.
Brunnarna/behållarna skall vara täckta och dess lagringskapacitet bör motsvara 12 månader. Urinen som samlas upp i behållaren från de täta underlagen skall tömmas re- gelbundet och innehållet skall spridas på åker som gödsel eller föras till anläggning som har miljötillstånd att ta emot och behandla avfallet. Vid spridning av urin på åker skall kraven i punkt 4 beaktas.
Dricksvattenanordningar bör skötas omsorgsfullt så att dricksvattnet inte bidrar till urlakningen av gödseln.
4. Hantering av gödsel
Gödseln under burarna bör avlägsnas minst 2 gånger per år. Under burarna bör det användas rikligt med strö för att minska utsläpp till mark och luft. Strö bör tillsättas un- der burarna minst 3 – 4 gånger per år. Strö bör spridas efter att gödseln har avlägsnat un- der burarna och därefter minst 2 gånger mellan juli och november.
Tjockleken på strölagret under burarna bör alltid vara minst 20 cm. Av strölagret skall minst 50 % bestå av torv, eftersom torv minskar luktolägenheter och effektivt binder urin.
Gödseln som uppkommer i djurhållningen skall lagras i gödsellager gjort av vattentätt material och försett med tak enligt ansökan. För de djurmängder som framförts i ansökan skall det finnas lagringsvolym minst 650 m3. Med beaktande av att gödsellagringsbe- hovet för verksamhetsidkarens minkfarm är 372 m3 skall den totala gödsellagringska- paciteten vara 1022 m3. Gödsellagret bör vara försett med tillräckligt höga kanter av betong på tre sidor, så att den totala gödselmängden kan emottas och lagras sakenligt.
Gödsellagret bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas.
Gödseltransporterna från farmområdet skall ske med sakenlig transportutrustning så att gödsel inte kan spridas i omgivningen under transporten. Gödseltransporten bör ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väganvändare. Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag.
Gödsel som uppkommer vid farmningen skall i första hand utnyttjas som gödsel på åker.
Gödseln kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd om verksam- hetsidkaren, i god tid före överlåtandet till övervakningsmyndigheten inlämnar ett skriftligt avtal om mottagning av gödseln.
För spridning av gödseln från farmen skall det finnas minst 65 ha åker till förfogande (20 rävhonor per 1 ha åker). Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd spridas som motsvarar 20 kg lösligt fosfor.
Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut, förutom om gödseln sprids i växande gröda.
Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel.
Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med
kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushålls- vatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet.
På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år.
Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den.
Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 31/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket.
Förnyade gödselspridningsavtal skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral före utgången av år 2007. Spridningsarealernas storlek och placering bör framkomma från gödselspridningsavtalen och bifogad karta.
Avtalen bör alltid fönyas i god tid dvs. minst tre månader innan det ikraftvarande avtalet går ut.
5. Avfallsbehandling och förvaring av bränsle
Pälsdjurskroppar och självdöda djur bör föras till en anläggning med tillstånd för behan- dling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser, som har miljötillstånd. För lagring av självdöda djur skall det finnas ändamålsenliga kylförvaringsutrymmen på farmen.
Efter pälsningen bör rävkroppar lagras på tätt underlag så, att de snabbt fryser. Krop- parna bör täckas över vid slutet av varje arbetsdag. Under vinterns varma period bör kropparna köras bort minst en gång i veckan, under köldperioden en gång varannan vecka. Alla kroppar bör köras bort före utgången av februari. Efter pälsningsperioden städas och kalkas uppsamlingsplatsen.
Fetthaltigt spån och fett som uppkommer vid pälsningen föres till anläggning med mil- jötillstånd.
Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagning- spunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfal- let inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter, oskäligt lukt, nedskräpning, spill eller brandfara på eller utanför farmområdet. Avfallshanteringen skall ske enligt Korsholms kommuns godkända avfallshanteringsbestämmelser.
Bränslecisternen invid servicehuset skall vara försedd med örverfyllningsskydd och den skall placeras på tätt betongunderlag försett med kanter. Underlaget bör skyddas för regnvatten med tak eller motsvarande. Alternativt skall underlaget förses med
tömningsrör och oljeavskiljningsbrunn. Skyddsåtgärderna skall vara utförda senast 1.6.2009.
6. Avrinningsvattnet som uppstår på farmområdet
Avrinningsvattnet som uppstår på farmområdet skall behandlas innan det avleds utanför farmområdet. Avrinningsvattnet behandlas kemikaliskt i ett reningsverk som byggs enligt den 28.4.2006 daterade planritningen, skärning, reningsverk ARK 28040601. Renings- verket bör vara färdigt att tas i bruk senast 1.6.2009.
För att kontrollera reningsverkets reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvatt- net kontrolleras genom vattenprovtagning. Vattenprover tages minst två gånger per år (vår och höst) med början från och med 1.9.2009. I vattenproverna bör analyseras föl- jande: fosfor (total P), kväve (total N), biologisk syreförbrukning (BOD7) och vatten- föring. Vattenproverna tages före och efter reningsverket. Provtagningen bör utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna bör ana- lyseras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör sändas till kännedom till Västra Finlands miljöcentral årligen före utgången av januari månad. För vatten som passerat reningsverket är målvärdet för fosforns del 2 mg/l.
På basen av analysresultaten kan Västra Finlands miljöcentral vid behov ändra provtagningsintervallen på avrinningsvattnet.
Efter att reningsanläggningen har tagits i bruk skall bassängerna vid behov rengöras från slam. Arbetet bör utföras så att reningsförmågan i anläggningen ej rubbas och så att bassängernas täta vägg- och bottenkonstruktioner inte skadas. Om skador i bassängens vägg- eller bottenkonstruktioner uppstår skall de omedelbart repareras. Tömningen och transporterna skall ske med sakenlig utrustning till en anläggning med tillstånd för att ta emot och behandla avfallet. Slammet kan även användas som gödsel på egen åker med beaktande av kraven i punkt 4.
7. Tvätt- och avloppsvatten
Tvätt- och wc-vatten från servicehuset leds till sedimentationsbrunnar med två kamrar, före vattnet från brunnarna leds till omgivningen bör vattnet renas i det kemiska reningsverket. Sedimentationsbrunnarna skall tömmas regelbundet, dock minst två gånger per år. Tvätt- och wc-vatten kan även ledas till sluten behållare och transporteras till anläggning som har tillstånd för mottagning och behandling av avloppsvattnet.
Vatten från tvätt av utrustningen för foderuppbevaring och –distribution skall ledas till sluten vattentät behållare. Behållaren skall tömmas vid behov dock minst en gång per år.
Tömningen av brunnar och behållare samt transporter skall ske med sakenlig utrustning till en anläggning som har tillstånd för mottagning och behandling av det ifrågavarande avfallet.
8. Diknings- och dräneringsåtgärder
Hela farmområdet bör vara omkretsdikat så att vatten från omgivningen hindras att rinna in på farmområdet.
9. Bästa tillgängliga teknik och åtgärder vid störningar i driften
Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till möjligheterna att minska konsekvenserna av verksamheten och följa med utvecklingen av den bästa tillgängliga tekniken inom sin bransch och han skall vara beredd på att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats och utan att det medför oskäliga kostnader, kan man yrka på att tillståndsbeslutet skall ändras. Yrkan på att tillståndsbeslutet skall ändras kan också framföras om den förorening eller risk för förorening som verksamheten medför väsentligt avviker från vad som bedömts på förhand.
Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljömyndigheten i Korsholms kommun om det uppstår störningar i driften, som kan orsaka betydande olägenheter. I fall det på grund av olycka eller någon annan orsak sker utsläpp eller uppstår avfall som kan förorsaka fara för förorening av omgivningen bör verksamhetsidkaren utan dröjsmål underrätta Västra Finlands miljöcentral, miljömyndigheten i Korsholms kommun och vid behov brandverket i Korsholms kommun.
10. Bokföring
Nuvarande gödselspridningsavtal skall förnyas och inlämnas till Västra Finlands miljöcentral före utgången av år 2007. Spridningsarealernas storlek och placering bör framkomma från gödselspridningsavtalen och bifogad karta
Verksamhetsidkaren bör föra bok över farmverksamheten. Av dagboken bör följande årliga uppgifter framgå:
1. Uppgifter om djurmängder
2. Uppgifter om spridningsareal samt kopior av nya eller ändrade avtal i fråga om gödselmottagning
3. Uppgifter om strömängder som har använts på farmen.
4. Uppgifter om döda djur och behandling av dessa 5. Uppgifter om avfallsmängder
6. Uppgifter om ev.avlägsnade och grudrenoverade skugghus
Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till Västra Finlands mil- jöcentral och miljömyndigheten i Korsholms kommun före utgången av februari månad.
11. Ändring av tillstånd
Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verk- samheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett.
MOTIVERINGAR
Allmänna förutsättningar för beviljandet av miljötillstånd
För beviljande av miljötillstånd förutsättes, att verksamheten inte medför olägenhet för hälsan, betydande förorening av miljön eller risk för förorening av miljön, förorening av mark eller grundvatten som leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig an- vändningsmöjlighet äventyras. Verksamheten får ej medföra sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden och verksamheten får inte placeras i strid med detaljplanen.
Motivering till tillståndsbestämmelserna
Västra Finlands miljöcentral anser det nödvändigt att ställa tillståndsvillkor för att kraven för beviljande av tillstånd skall uppfyllas.
1. Verksamhetens placering
Miljöcentralen har bedömt pälsfarmsverksamhetens, på lägenheten Sassi RNr 10:15, i Östersolf by, i Korsholm, inverkan på omgivningen på basis av uppgifterna i ansökningshandlingarna, Korsholms kommuns utlåtande, de av grannarna givna anmärkningarna, sökadens bemötande samt det som har framkommit vid inspektionsbesöket på området.
2. Pälsdjursfarmningens omfattning och farmens skötsel
Den av Asplunds Pälsfarm Ab framförda verksamhetsplanen uppfyller miljöskyddsla- gens krav och är dimensionerad för det i ansökan framförda maximala djurantalet 1300 avelshonor inkl. deras valpar.
Genom att bedriva verksamheten enligt ansökan, kan pälsdjursfarmningen utövas utan att pälsdjursfarmen eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av ytvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsätt- ning att de tillståndsbestämmelser som har utfärdats i miljötillståndet iakttas.
3. Skugghusens konstruktion
Kravet på förhöjning av skugghusens underlag och tillräckligt långa takutskjut eller vat- tenrännor har ställts för att förhindra att regn och smältvatten kommer i kontakt med göd- seln, vilket minskar urlakning av närsalter från gödseln.
4. Hantering av gödsel
För lagring av gödsel och urin från pälsdjursfarm bör det finnas till förfogande lagrings- volym som motsvarar 12 månaders lagring. Kraven på lagringstid samt kraven på la- gringsvolym har getts för att förhindra förorening av mark och yt- och grundvatten, olägenheter för hälsan och främja allmän trivsel i miljön.
Kravet på gödselborttagning och användning av strö har getts för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt minska näringsbelastningen på yt-och grundvatten. Kravet på att strö skall tillsättas minst 2 gånger under tiden juli – november har getts för att minska luftutsläpp under den tid då
gödselproduktionen är som störst på farmområdet. Av kvävebelastningen uppkommer ¾ under tiden juli – november. (Helin 1982).
Det är nödvändigt att använda strö för att binda urin, nederbörd och vatten som droppar från dricksvattningsanordningarna. Regelbunden tillförsel av i synnerhet torvströ under burarna minskar avrinningen av förorenat vatten, minskar luktolägenheterna, minskar mängden flugor och binder kväveföreningar som avdunstar från gödseln. Med kraven förhindrar man förorening av yt- och grundvatten samt olägenheter i omgivningen.
Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde.
Miljöcentralen har ansett att det är nödvändigt att sökanden i tid säkrar att gödselspridningsavtalen är i kraft och att tillståndsinnehavaren meddelar om förändringar i gödselhanteringen för att myndigheten skall kunna följa upp och vid behov styra gödselhanteringen på lägenheten.
5. Behandling av annat avfall än gödsel
Tillståndsbestämmelsen har getts för att förhindra att det förorsakas förorening av yt - och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av pälsdjurskroppar och självdöda djur. Förbud mot nedgrävning av självdöda djur och förbränning av fett och fetthaltigt spån grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning EG 1774/2002, om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel.
Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att bränsleförvaring, problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande sakenlig avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling.
Avfallsinnehavaren skall enligt avfallslagen 8 § se till att avfallstransporten är ordnad.
Enligt miljöskyddslagens 5 § skall den som idkar verksamhet tillräckligt väl känna till verksamhetens inverkan på miljön och denna skyldighet gäller också valet av avfall- stransport. För att den allmänna omsorgsplikten enligt avfallslagen 4 § skall uppfyllas bör avfallsinnehavaren se till att den som utför transporten känner till transportkraven för avfallet som tagits emot och att transportören använder sakenlig transportutrustning.
Transportutrustningens sakenlighet har granskats hos de transportörer, vars anmälan om verksamheten till avfallsregistret har gjorts till den regionala miljöcentralen.
6. Avrinningsvattnet som uppstår på farmområdet
Kravet på kontroll av det kemiska reningsverket har givits för att ge åt verksam- hetsutövaren och övervakningsmyndigheterna den information, som behövs i syfte att övervaka reningsverkets funktion och vid behov kunna vidta åtgärder som förbättrar vat- tenreningen.
7. Tvätt- och avloppsvatten
För att förhindra att servicebyggnadens wc- och tvättvatten samt tvättvattnet från foderutdelningsutrustningen förorsakar förorening av yt- och grundvatten har krav ställts på uppbevaring och behandling av dessa.
8. Diknings- och dräneringsåtgärder
Genom omkretsdikning och väl planerad dränering och vattenrening förhindras utsläpp från verksamheten. Miljöcentralen avser med tillståndsbestämmelserna att trygga vatten- reningssystemets funktionsduglighet. Till dessa hör också åtgärderna som hindrar rent vatten att nå gödsel, urin och vattenreningssystemet.
9. Bästa tillgängliga teknik och åtgärder vid störningar i driften
Verksamhetsidkaren kan med egna förberedande åtgärder utveckla verksamheten samt undvika eller begränsa utsläpp i omgivningen vid eventuella olycksfall.
10. Bokföring
Tillståndbestämmelsen om bokföring har utfärdats för att ge myndigheterna den informa- tion som behövs i syfte att förhindra förorening av mark, yt- och grundvatten. Bokförin- gen skall innehålla uppgifter om väsentliga miljöåtgärder som utförts på farmområdet.
Västra Finlands miljöcentral skall ha möjlighet att med stöd av bokföringen följa upp päldjursfarmens verksamhet och de faktorer som påverkar miljöbelastningen.
11. Ändring av tillstånd
På basis av anmälan om väsentlig ändring av verksamheten såsom t.ex. utvidgning, än- dring av produktionsinriktning eller ändring av gödselhanteringssättet kan myndigheten granska ändringens inverkan på gällande tillståndsbestämmelser och bedöma om det är nödvändigt att ändra tillståndet.
BESLUTETS GILTIGHETSTID OCH JUSTERING
Då detta beslut har vunnit laga kraft förfaller Hälsovårdsnämndens Övervakningsavdelning i Korsholms kommuns beslut 06.06.1978 § 108 och beslut 15.05.1979 § 89 enligt hälsoskyddslagen.
Detta beslut är i kraft tillsvidare.
Om verksamheten i pälsdjursfarmen väsentligt förändras, bör för pälsdjursfarmen sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft.
Verksamhetsutövaren bör före 31.10. 2017 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna till tillståndsmyndigheten med risk för att tillståndet annars förfaller.
IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR
Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (MiljöskyddsL 56 §). Därtill bör iakttas Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 1774/2002) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel.
TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000)
2 §, 4 §, 6 - 8 §, 28 §, 31 § 35 - 38 §, 41- 43 §, 45 §, 52 - 59 §, 81 §, 96 § och 105 § Miljöskyddsförordningen (169/2000)
1 §, 6 §, 16 - 19 §, 21 - 23 § och 30 § Avfallslagen (1072/93)
6 §, 19 §
Avfallsförordningen ( 1390/93) 7 § och 8 §
Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000).
Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 § Därtill har tagits i beaktande följande:
Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002)
Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003)
Förordning om behandling av animaliskt avfall (1022/2000)
Jord- och skogsbruksministeriets byggnadbestämmelser och –anvisningar (JSM-BBA C4 10.1.2002)
Miljöskyddsanvisningar för pälsdjursfarmer, Arbetsgruppens förslag 31.5.2000.
Jord – och skogsbruksministeriets beslut nr 16/VLA/1999, Djurskyddskrav vid pälsdjur- shållning
AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1800 €
Avgiften grundar sig på 8 § lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992) och mil- jöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). På tillståndsansökningar som blivit anhängiggjorda före ikraftträdande av förordningen uppbärs avgiften enligt den tidigare förordningen (1237/2003). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för pälsdjursfarm av denna stor- lek 1800 €.
KUNGÖRELSE AV BESLUTET
Västra Finlands miljöcentral meddelar om detta beslut offentligt genom kungörelse i enlighet med miljöskyddslagen 54 §.
BESLUT
Asplunds Pälsfarm Ab, Långmossvägen 74, 65450 Solf BESLUT FÖR KÄNNEDOM
Kommunstyrelsen i Korsholms kommun, Centrumvägen 4, 65610 Korsholm
Byggnads- och tillsynsnämnden i Korsholms kommun, Centrum vägen 4, 65610 Kor- sholm
Finlands miljöcentral, PB 140, 00251 Helsingfors MEDDELANDE OM BESLUT
Meddelande om beslutet skickas skilt till dem som har fått meddelande om att ansökan har lämnats in samt till dem som har framfört anmärkningar och yrkanden med anledning av ansökan.
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över avgiften som uppbärs för behandling av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet.
Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ären- det kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljös- kydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhet- sområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96 §, MiljöskyddsL 97 §).
Besvärsanvisning medföljer som bilaga.
Överinspektör Mikaela Rudnäs
Överinspektör Harald Zschauer
BILAGOR
Besvärsanvisning Karta
Situationsplan
Anmärkning: På de miljötillståndsbeslut som sätts ut på nätet tillämpas miljöministeriets anvisning 29.4.2004. Enligt anvisningen iakttas integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen (523/1999) vid överföringen av beslut till nätet så att namn på privatpersoner, som framställt anmärkning eller framfört sin åsikt eller som mottagit ersättning, tas bort. Namnen ersätts t.ex. med bokstäverna A, B, C. I stället för att ersätta namnen kan förteckningen helt utelämnas i det beslut som skall publiceras.
I det här beslutet har namnen på sådana privatpersoner som avses ovan ersatts med bokstäverna A, B, C osv.
