För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

(1)

För Sigtuna kommun

Stadsbyggnadskontoret, Renhållning

Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

Sammanställning av resultat

2005-12-22

Jörgen Leander

(2)

Bilaga 2 ^2005-11-29

Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

i kundenkät om avfallshantering i Sigtuna kommun hösten 2005

Frågor om boende och miljöengagemang 1. Kommundel

Antal (st) Andel (%)

Sigtuna tätort 86 21

Märsta tätort 234 57

Rosersbergs tätort 22 5

Landsbygd 67 16

Summa 409 100

2. Hur bor du?

Villa, radhus, kedjehus 202 49

Flerfamiljshus, lägenhet 200 49

Annan boendeform 7 2

Summa 409 100

3. Vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall finns i den fastighet där du bor?

Sophus, -skåp, -rum med FNI* 123 30

Sophus, -skåp, -rum utan FNI* 86 21

Delar behållare med granne 24 6

Egen behållare 173 42

Vet ej 1 0

Ej svar 2 0

Summa 409 100

*FNI=fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar

4. Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan?

Köper energisnåla produkter 92 22

Köper begagnat istället för nytt 29 7 Använder miljövänliga tvätt- och rengö 184 45 Köper ekologiskt producerade livsmed 131 32 Köper tjänster och upplevelser istället 35 9

Hushållar med el och värme 242 59

Hushållar med vatten 196 48

Cyklar eller går istället för att åka bil nä 168 41

Åker kollektivt 145 35

Tar hellre tåget än flyget när så är möj 48 12

Källsorterar 362 89

Annat 51 12

Ej svar 23 6

Anm. Fler än ett alternativ kan väljas.

Generella frågor om avfallshantering

5. Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar?

A l ( ) A d l (%)

Sida 1

(3)

Bilaga 2 ^2005-11-29

6. Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta?

Ja 355 87

Nej 41 10

Vet ej 10 2

Ej svar 3 1

Summa 409 100

7. Om nej, ange orsak:

Antal (st) Andel (%) (av de som svarat Nej... på fråga 6)

Otillräcklig kärlvolym 23 56

Lukt 9 22

Annat 5 12

Ej svar 4 10

Summa 41 100

8. Skulle du kunna tänka dig att få avfallet hämtat mera sällan?

Ja 43 11

Nej 290 71

Vet ej 69 17

Ej svar 7 2

Summa 409 100

9. Skulle du kunna tänka dig att betala mer för avfallshanteringen om du fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter?

Ja 108 26

Nej 244 60

Vet ej 56 14

Ej svar 1 0

Summa 409 100

Frågor med koppling till mål 1 ”Minska mängden hushållsavfall”

10. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall?

Helt avgörande 34 8

Mycket viktigt 204 50

Ganska viktigt 117 29

Inte särskilt viktigt 18 4

Vet ej 18 4

Ej svar 18 4

Summa 409 100

(4)

Bilaga 2 ^2005-11-29

11. Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall?

Ja 296 72

Nej 68 17

Ej svar 45 11

Summa 409 100

12. Kan du tänka dig att lämna begagnade prylar till återanvändning?

Ja 390 95

Nej 9 2

Vet ej 7 2

Ej svar 3 1

Summa 409 100

13. Vilka möjligheter tycker du att du har att agera så att det uppstår mindre avfall?

Mycket bra 37 9

Ganska bra 176 43

Ganska dåliga 87 21

Mycket dåliga 33 8

Vet ej 39 10

Ej svar 37 9

Summa 409 100

Frågor med koppling till mål 2 ”Minska mängden farligt avfall”

14. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling?

Ganska viktigt 32 8

Vet ej 4 1

Ej svar 1 0

Summa 409 100

15. Vet du vad som är farligt avfall?

Ja 396 97

Nej 9 2

Ej svar 4 1

Summa 409 100

Sida 3

(5)

Bilaga 2 ^2005-11-29

16. Vet du hur du skall sortera farligt avfall?

Ja 368 90

Nej 33 8

Ej svar 8 2

Summa 409 100

17. Lämnar ditt hushåll farligt avfall till kommunens insamling?

Ja 363 89

Nej 37 9

Vet ej 3 1

Ej svar 6 1

Summa 409 100

18. Vilket insamlingssystem för farligt avfall skulle du föredra?

Antal (st) Andel (%) Avlämning i boxar som hämtas regelbu 70 17 Avlämning i särskilt utrymme/byggnad 134 33 Avlämning till insamlingsbil enligt fasts 40 10 Avlämning vid kommunens återvinning 148 36

Ej svar 17 4

Summa 409 100

19. Hur ofta har du behov av att lämna farligt avfall till kommunen?

Varje månad 39 10

Varannan månad 32 8

Var tredje månad 113 28

Annat 205 50

Vet ej 15 4

Ej svar 5 1

Summa 409 100

Frågor med koppling till mål 3 ”Materialåtervinning”

20. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning?

Vet ej 11 3

Ej svar 3 1

Summa 409 100

(6)

Bilaga 2 ^2005-11-29

21. Lämnar ditt hushåll grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral?

Ja 292 71

Nej 109 27

Vet ej 5 1

Ej svar 3 1

Summa 409 100

22. Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar?

Mycket bra 210 51

Ganska bra 101 25

Ganska dåligt 20 5

Mycket dåligt 10 2

Vet ej 60 15

Ej svar 8 2

Summa 409 100

23. Skulle du vilja förändra något beträffande kommunens grovavfallshanteringssystem?

Antal (st) Andel (%) Ja, även kvälls- och söndagsöppet vid 87 21

Ja, fler återvinningscentraler 29 7

Ja, bättre sorteringsmöjligheter 17 4

Ja, på annat sätt 60 15

Nej, det är bra som det är 189 46

Ej svar 59 14

Anm. Fler än ett JA-alternativ kan väljas.

24. Vet du vilket avfall som omfattas av producentansvar?

Ja 131 32

Nej 249 61

Vet ej 19 5

Ej svar 10 2

Summa 409 100

25. Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex. förpackningar och tidningar)?

Ja 401 98

Nej 3 1

Vet ej 0 0

Ej svar 5 1

Summa 409 100

Sida 5

(7)

Bilaga 2 ^2005-11-29

26. Lämnar ditt hushåll avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer?

Ja 288 70

Nej, jag lämnar sorterat avfall för mate 101 25 Nej, jag sorterar inte ut förpackningar o 15 4

Vet ej 0 0

Ej svar 5 1

Summa 409 100

27. Hur tycker du att producenternas återvinningsstationssystem fungerar?

Mycket bra 150 37

Ganska bra 130 32

Ganska dåligt 71 17

Mycket dåligt 17 4

Vet ej 36 9

Ej svar 5 1

Summa 409 100

Anm. Vid ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” anges orsak som fritextsvar.

28. Tycker du att antalet återvinningsstationer är tillräckligt?

Ja 248 61

Nej 105 26

Vet ej 50 12

Ej svar 6 1

Summa 409 100

Frågor med koppling till mål 4 ”Organiskt avfall”

29. Hur viktigt tycker du det är att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt?

Vet ej 34 8

Ej svar 5 1

Summa 409 100

30. Komposterar ditt hushåll den komposterbara delen av hushållsavfallet?

Ja 73 18

Nej 333 81

Vet ej 1 0

Ej svar 2 0

Summa 409 100

(8)

Bilaga 2 ^2005-11-29

31. Om ja, tror du att du fortfarande hemkomposterar avfallet om tre år?

Antal (st) Andel (%) (av de som svarat Ja... på fråga 30)

Ja 63 86

Nej 0 0

Vet ej 3 4

Ej svar 7 10

Summa 73 100

32. Komposterar ditt hushåll trädgårdsavfall?

Ja 139 34

Nej 264 65

Vet ej 4 1

Ej svar 2 0

Summa 409 100

33. Skulle du vilja kunna lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling?

Ja 196 48

Nej 168 41

Vet ej 43 11

Ej svar 2 0

Summa 409 100

Frågor med koppling till mål 5 ”Deponi”

34. Kan du tänka dig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest?

Ja 261 64

Nej 20 5

Vet ej 93 23

Ej svar 35 9

Summa 409 100

Frågor med koppling till mål 6 ”Information”

35. Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar?

Mycket bra 174 43

Ganska bra 77 19

Ganska dåligt 3 1

Mycket dåligt 5 1

Vet ej 146 36

Ej svar 4 1

Summa 409 100

36. Hur tycker du att renhållningens kundtjänst fungerar?

Mycket bra 53 13

Ganska bra 14 3

Ganska dåligt 4 1

Sida 7

(9)

Bilaga 2 ^2005-11-29

37. På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden?

Genom avfallsalmanackan 290 71

Genom medskick med faktura 49 12

Genom att kontakta Renhållningens ku 31 8 Genom att bli uppringd av Renhållning 4 1

Via hemsida/internet 88 22

Vid hembesök 2 0

Vid stormöten 13 3

Upplysning vid kommunens återvinnin 41 10

Genom TV/radio-reklam 18 4

I lokaltidning 114 28

Annat 102 25

Ej svar 8 2

Anm. Fler än ett alternativ kan väljas.

(10)

Bilaga 1

Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

Hej, jag heter………och ringer på uppdrag av Renhållningen i Sigtuna kommun. Jag undrar om jag får ställa några frågor om avfallshantering och miljö?

Sigtuna kommun har nyligen tagit fram en ny avfallsplan. Nu vill kommunen veta vad

invånarna tycker om kommunens avfallshantering för att man skall kunna förbättra servicen.

Du är en av ca 600 personer som kontaktas. Resultatet av undersökningen kommer att vara kommunen till stor hjälp i det fortsatta arbetet med att utveckla avfallshanteringen.

Frågor om boende och miljöengagemang 1. Kommundel (anges av intervjuaren)

1 Sigtuna tätort

2 Märsta tätort

3 Rosersbergs tätort

4 Landsbygd

2. Hur bor du?

1 Villa, radhus, kedjehus

2 Flerfamiljshus, lägenhet

3 Annan boendeform

4 Ej svar

3. Vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall finns i den fastighet där du bor?

1 Sophus, -skåp, -rum med hämtning av förpackningar och tidningar

2 Sophus, -skåp, -rum utan hämtning av förpackningar och tidningar

3 Delar behållare med granne

4 Egen behållare

5 Vet ej

6 Ej svar

4. Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan?

1 Köper energisnåla produkter

2 Köper begagnat istället för nytt

3 Använder miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel när sådana finns

4 Köper ekologiskt producerade livsmedel

5 Köper tjänster och upplevelser istället för varor

6 Hushållar med el och värme

7 Hushållar med vatten

8 Cyklar eller går istället för att åka bil när så är möjligt

9 Åker kollektivt

10 Tar hellre tåget än flyget när så är möjligt

11 Källsorterar

12 Annat, nämligen………

13 Ej svar

(fler än ett alternativ kan väljas) Generella frågor om avfallshantering

5. Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Ganska dåligt

4 Mycket dåligt

5 Vet ej

6 Ej svar

Nr………

(11)

6. Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

7. Om nej, ange orsak:

1 Otillräcklig kärlvolym

2 Lukt

4 Ej svar

8. Skulle du kunna tänka dig att få avfallet hämtat mera sällan?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

9. Skulle du kunna tänka dig att betala mer för avfallshanteringen om du fick t.ex.

bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

Frågor med koppling till mål 1 ”Minska mängden hushållsavfall”

10. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall?

1 Helt avgörande

2 Mycket viktigt

3 Ganska viktigt

4 Inte särskilt viktigt

5 Vet ej

6 Ej svar

11. Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall?

1 Ja

2 Nej

3 Ej svar

12. Kan du tänka dig att lämna begagnade prylar till återanvändning?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

13. Vilka möjligheter tycker du att du har att agera så att det uppstår mindre avfall?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Ganska dåliga

4 Mycket dåliga

5 Vet ej

6 Ej svar

(12)

3(6)

Frågor med koppling till mål 2 ”Minska mängden farligt avfall”

14. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling?

1 Helt avgörande

2 Mycket viktigt

3 Ganska viktigt

5 Vet ej

6 Ej svar

15. Vet du vad som är farligt avfall?

1 Ja

2 Nej

3 Ej svar

16. Vet du hur du skall sortera farligt avfall?

1 Ja

2 Nej

3 Ej svar

17. Lämnar ditt hushåll farligt avfall till kommunens insamling?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

18. Vilket insamlingssystem för farligt avfall skulle du föredra?

1 Avlämning i boxar som hämtas regelbundet

2 Avlämning i särskilt utrymme/byggnad inom ditt bostadsområde

3 Avlämning till insamlingsbil enligt fastställd turlista

4 Avlämning vid kommunens återvinningscentral

5 Ej svar

19. Hur ofta har du behov av att lämna farligt avfall till kommunen?

1 Varje månad

2 Varannan månad

3 Var tredje månad

5 Vet ej

6 Ej svar

Frågor med koppling till mål 3 ”Materialåtervinning”

20. Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning?

1 Helt avgörande

2 Mycket viktigt

3 Ganska viktigt

5 Vet ej

6 Ej svar

(13)

21. Lämnar ditt hushåll grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

22. Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Ganska dåligt

4 Mycket dåligt

5 Vet ej

6 Ej svar

23. Skulle du vilja förändra något beträffande kommunens grovavfallshanteringssystem?

1 Ja, även kvälls- och söndagsöppet vid återvinningscentralen

2 Ja, fler återvinningscentraler

3 Ja, bättre sorteringsmöjligheter

4 Ja, nämligen…

5 Nej, det är bra som det är

6 Ej svar

(fler än ett JA-alternativ kan väljas)

24. Vet du vilket avfall som omfattas av producentansvar?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

25. Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex.

förpackningar och tidningar)?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

26. Lämnar ditt hushåll avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer?

1 Ja

2 Nej, jag lämnar sorterat avfall för materialåtervinning i ett sophus/-skåp/-rum i mitt bostadsområde

3 Nej, jag sorterar inte ut förpackningar och tidningar

4 Vet ej

5 Ej svar

27. Hur tycker du att producenternas återvinningsstationssystem fungerar?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Ganska dåligt

4 Mycket dåligt

5 Vet ej

6 Ej svar

(14)

5(6)

28. Tycker du att antalet återvinningsstationer är tillräckligt?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

Frågor med koppling till mål 4 ”Organiskt avfall”

29. Hur viktigt tycker du det är att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt?

(så att näringsämnen och mull kan återföras till jorden (innebär bl.a. god resurshushållning och minskade mängder avfall till tippen) och att kanske biogas utvinns för produktion av miljövänliga fordonsbränslen)

1 Helt avgörande

2 Mycket viktigt

3 Ganska viktigt

5 Vet ej

6 Ej svar

30. Komposterar ditt hushåll den komposterbara delen av hushållsavfallet?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

31. Om ja, tror du att du fortfarande hemkomposterar avfallet om tre år?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

32. Komposterar ditt hushåll trädgårdsavfall?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

33. Skulle du vilja kunna lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

Frågor med koppling till mål 5 ”Deponi”

34. Grovavfall som hämtas vid fastigheten läggs idag på deponi (”tipp”). Kan du tänka dig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

4 Ej svar

(15)

Frågor med koppling till mål 6 ”Information”

35. Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Ganska dåligt

4 Mycket dåligt

5 Vet ej

6 Ej svar

36. Hur tycker du att renhållningens kundtjänst fungerar?

1 Mycket bra

2 Ganska bra

3 Ganska dåligt

4 Mycket dåligt

5 Vet ej

6 Ej svar

37. På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden?

1 Genom avfallsalmanackan

2 Genom medskick med faktura

3 Genom att kontakta Renhållningens kundtjänst

4 Genom att bli uppringd av Renhållningens kundtjänst

5 Via hemsida/internet

6 Vid hembesök

7 Vid stormöten

8 Upplysning vid kommunens återvinningscentral

9 Genom TV/radio-reklam

10 I lokaltidning

12 Ej svar

(fler än ett alternativ kan väljas)

(16)

Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005 – Resultat Carl Bro december 2005

2 (17)

Förord

I september år 2005 fick Carl Bro AB i uppdrag av Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållning att genomföra en kundenkät om avfallshanteringen i Sigtuna kommun. Enkäten syftar till att ge underlag för att följa upp avfallsplanens mål om information och kundnöjdhet och bidra till genomförandet av planerade aktiviteter.

Kundenkäten har planerats och utvärderats av Carl Bro AB. Enkäten har genomförts i form av en telefonundersökning, i vilken Prime Office AB har haft en central roll genom att med hjälp av nyutexaminerade studenter från miljöutbildningar utföra samtliga telefonsamtal och registrera alla svar.

Västerås 2005-12-22

Jörgen Leander

Projektledare Carl Bro AB

(17)

Sammanfattning

En telefonundersökning bland hushållen i Sigtuna om avfallshanteringen i kommunen har genomförts under hösten 2005. Svarsfrekvensen uppgick till ca 70% och drygt 400 hushåll har intervjuats. Några av de viktigaste resultaten från undersökningen är:

• Hushållen är positiva till fastighetsnära insamling av farligt avfall, vilket ligger i linje med avfallsplanens åtgärdsprogram.

• Hushållen är positiva till separat insamling av matavfall, vilket ligger i linje med avfallsplanens åtgärdsprogram.

• Resultaten från genomförd undersökning kan inte entydigt bekräfta behovet av fler återvinningscentraler. Däremot efterfrågas bättre tillgänglighet på befintlig

återvinningscentral.

• Resultaten från genomförd undersökning understryker behovet av fler återvinningsstationer samt bättre skötsel och tömning av befintliga stationer.

• Hushållen är positiva till kommunens avfallsinformation, särskilt avfallsalmanackan, men efterfrågar mer information om vad som händer med avfallet efter sortering.

Behov finns även av information om insamling av farligt avfall, motiv till utsortering av matavfall samt producenternas ansvar.

• Avfallsplanens målnivåer om kunskap och service är nådd. Nya målnivåer bör fastställas.

Resultaten utgör underlag för att mäta och följa upp avfallsplanens mål om information och kundnöjdhet och bidra till genomförandet av planerade aktiviteter. Upprättande av en informationsplan kommer att bli ett första steg i kommunens fortsatta utveckling av informationsarbetet.

(18)

4 (17)

Innehåll

1 Bakgrund och syfte ...5

2 Metod och förutsättningar ...5

2.1 Metod...5

2.2 Målgrupp och urval ...5

3 Resultat...6

3.1 Erfarenheter av använd metodik...6

3.2 Frågor om boende och miljöengagemang ...6

3.3 Generella frågor om avfallshantering...7

3.4 Frågor med koppling till mål 1 ”Minska mängden hushållsavfall” ...8

3.5 Frågor med koppling till mål 2 ”Minska mängden farligt avfall”...8

3.6 Frågor med koppling till mål 3 ”Materialåtervinning”...9

3.7 Frågor med koppling till mål 4 ”Organiskt avfall” ...11

3.8 Frågor med koppling till mål 5 ”Deponi”...12

3.9 Frågor med koppling till mål 6 ”Information” ...12

4 Slutsatser...13

4.1 Mål 1 ...13

4.2 Mål 2 ...14

4.3 Mål 3 ...14

4.4 Mål 4 ...15

4.5 Mål 5 ...15

4.6 Mål 6 ...16 Bilaga 1 Frågeformulär

Bilaga 2 Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

(19)

1 Bakgrund och syfte

Sigtuna kommun har nyligen antagit en avfallsplan för 2005-2008. I planen finns mål och aktiviteter, syftande till att utveckla avfallshanteringen i enlighet med de nationella miljömålen och kretsloppspropositionens intentioner. Att regelbundet genomföra enkätundersökningar är en av flera aktiviteter enligt avfallsplanen.

Kundenkäterna om avfallshanteringen i Sigtuna, där föreliggande kundenkät är den första i sitt slag som genomförts i kommunen, skall:

• ge underlag för att mäta och följa upp avfallsplanens mål om information, vilket uttrycks i termer av kundnöjdhet och kunskapsnivå om avfallshantering

• bidra till genomförandet av planerade aktiviteter i form av förändringar inom avfallshanteringen i Sigtuna

2 Metod och förutsättningar

2.1 Metod

Inför genomförandet av kundenkäten har kommunen tillsammans med konsulterna gått

igenom lokala förutsättningar och förhållanden beträffande avfallshantering i Sigtuna kommun.

Frågor har formulerats utifrån avfallsplanens mål och aktiviteter. Kundenkäten har genomförts i form av en telefonundersökning och omfattat ett slumpmässigt urval av hushållen i Sigtuna kommun. Telefonsamtalen har genomförts under perioden 3 oktober – 11 november 2005, vardagar i huvudsak kl. 16.00-20.00 och helger kl. 11.00-16.00.

Utvärderingen har gjorts i en Excel-modell. Inkomna svar har analyserats med utgångspunkt från hela underlaget, uppdelat på olika boendeformer samt uppdelat på olika kommundelar.

Vid behov har korskörningar utförts av specifika frågor, där andelen som har svarat på ett visst sätt på en given fråga har jämförts med andelen som har svarat på ett annat sätt på samma fråga. För vissa frågor har även avgivna fritextsvar särskilt analyserats.

Eftersom Sigtuna kommun avser att genomföra fler liknande undersökningar i framtiden har stor vikt lagts vid undersökningens repeterbarhet och möjligheter att jämföra resultat med kommande undersökningar.

2.2 Målgrupp och urval

Målgruppen är hushållen i Sigtuna kommun. Med hänsyn till kommunens storlek och behovet av att studera delmängder av resultatet har ett slumpmässigt urval av ca 650 hushåll bedömts vara rimligt med målet att erhålla en svarsfrekvens som ger minst 400 svar.

Namn och telefonnummer har slumpats fram av Sigtuna kommun från Eniros register. Inom respektive postnummerområde i kommunen har ett antal hushåll slumpats fram så att urvalets sammansättning överensstämmer med hushållens geografiska fördelningen i kommunen.

Sammantaget har 628 hushåll slumpats fram.

(20)

6 (17)

3 Resultat

3.1 Erfarenheter av använd metodik

Försök har gjorts vid ett eller flera tillfällen att få telefonkontakt med vart och ett av de 628 utvalda hushållen. Sammanlagt har 1188 st försök gjorts att nå de utvalda hushållen, vilket har resulterat i att 409 hushåll har deltagit i undersökningen genom att besvara frågorna enligt framtaget formulär. Under vardagar har det varit lättar att nå hushållen senare på kvällarna och enstaka telefonsamtal har därför ringts så sent som framåt 21-tiden.

Tabell 1 Svarsfrekvens i kundenkät om avfallshantering i Sigtuna kommun 2005 Antal hushåll (st) Anm.

Nåbara hushåll, deltagande

409 Hushåll med vilka kontakt har etablerats och som låtit sig intervjuas

Nåbara hushåll, ej deltagande

111 Hushåll med vilka kontakt har etablerats och som ej låtit sig intervjuas

Ej nåbara hushåll, telefonnummer giltigt

84 Hushåll med vilka kontakt ej har etablerats inkl.

hushåll som bett intervjuaren att återkomma Ej nåbara hushåll,

telefonnummer ogiltigt

24 T.ex. hushåll som flyttat och där hänvisning saknas

Summa 628 Svarsfrekvensen kan uttryckas som:

• antalet nåbara, deltagande hushåll relaterat till det totala antalet nåbara hushåll

• antalet nåbara, deltagande hushåll relaterat till det totala antalet hushåll exkl. ej de som ej har kunnat nås p.g.a. ogiltigt telefonnummer

Svarsfrekvensen kan därmed beräknas till 68% eller 79% (409/(409+111) resp. 409/(409+111- 84)) beroende på vilken beräkningsmodell som väljs. Oavsett hur svarsfrekvensen uttrycks bedöms den vara tillräcklig för att undersökningen skall tjäna sitt syfte. Svarsfrekvensen ligger på ungefär samma nivå i alla kommundelar.

Hushållen har varit mycket positiva till undersökningen och villigt besvarat frågorna enligt formuläret. Ett normalt telefonsamtal har tagit ca 20-30 minuter men vissa samtal har tagit uppemot en timme. I syfte att begränsa samtalstiden har det varit värdefullt att kunna hänvisa till Renhållningens kundtjänst för närmare information när diskussion eller frågor uppstått.

Sammantaget bedöms metodiken kunna användas även i kommande undersökningar. I syfte att underlätta analys av avgivna fritextsvar rekommenderas inför kommande undersökningar att begränsa möjligheterna att avge fritextsvar samt att inte registrera alla fritextsvar i ett fält utan i separata fält för varje fråga.

3.2 Frågor om boende och miljöengagemang Fråga 1: Kommundel

I urvalet återfinns hushåll från Sigtuna (21%), Märsta (57%) och Rosersbergs (5%) tätorter samt från landsbygden (16%) med överensstämmer väl med hushållens verkliga fördelning.

Fråga 2: Hur bor du?

Ca 49% av hushållen i undersökningen bor i villa, radhus eller kedjehus. Ca 49% av hushållen i undersökningen bor i lägenhet. 2% har svarat ”annan boendeform”. Märsta är den

(21)

kommundel som har den högsta andelen lägenhetsboende. I övriga kommundelar överväger boende i villa, radhus och kedjehus.

Fråga 3: Vilken typ av insamlingsplats för hushållsavfall finns i den fastighet där du bor?

En övervägande del – 42% - av hushållen i undersökningen har egen behållare. Till dessa hushåll kan läggas 6% av hushållen som har uppgett att man delar behållare med grannen.

Ca 30% har någon form av gemensamhetslösning, t.ex. sophus, sopskåp eller soprum, med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Ca 21% har gemensamhetslösning utan fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar.

Fråga 4: Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan?

På frågan om hur man gör för att minska sin miljöpåverkan har en mycket stor majoritet – 89%

- svarat att man källsorterar. En stor andel - 59% - uppger att man hushållar med el och värme. 48% uppger att man hushållar med vatten och 45% säger att man använder

miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel. 41% cyklar eller går istället för att åker bil när så är möjligt och 35% åker kollektivt. I kommundelar med höga andelar villaboende är det många som svarar att man källsorterar men även att man hushållar med energi.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Köper energisnåla produkter Köper begagnat istället för nytt Använder miljövänliga tvätt- och rengöringsmedel när sådana finns Köper ekologiskt producerade livsmedel Köper tjänster och upplevelser istället för varor Hushållar med el och värme Hushållar med vatten Cyklar eller går istället för att åka bil när så är möjligt Åker kollektivt Tar hellre tåget än flyget när så är möjligt Källsorterar Annat Ej svar

Andel (%)

Figur 1 Vad gör du i din vardag för att minska miljöpåverkan? Fler än ett alternativ har kunnat väljas.

Anm. Andelen som svarat ”Köper tjänster och upplevelser istället för varor” är något underskattad beroende på hushållens svårigheter att förstå detta alternativ.

3.3 Generella frågor om avfallshantering

Fråga 5: Hur tycker du kommunens insamling av hushållsavfall fungerar?

90% tycker att kommunens insamling av hushållsavfall fungerar ”mycket bra” eller ”ganska bra”. 8% tycker att kommunens insamling av hushållsavfall fungerar ”ganska dåligt” eller

”mycket dåligt”.

I Märsta är hushållen något mindre nöjda med avfallshanteringen än i övriga kommundelar.

Detta gäller särskilt lägenhetshushållen i Märsta, av vilka 15% tycker att kommunens

(22)

8 (17)

insamling av hushållsavfall fungerar ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”, men även

villahushållen i Märsta är mindre nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall (färre har svarat ”mycket bra” och fler ”ganska bra”).

Fråga 6-7: Tycker du att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta?

87% tycker att kommunen hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta. 10% tycker att kommunen inte hämtar hushållsavfall tillräckligt ofta. Av de som inte tycker att avfallet hämtas tillräckligt ofta tycker hälften att kärlvolymen inte räcker till och ungefär en fjärdedel att avfallet luktar.

Fråga 8: Skulle du kunna tänka dig att få avfallet hämtat mera sällan?

11% skulle kunna tänka sig att få avfallet hämtat mera sällan. 71% skulle inte kunna tänka sig längre hämtningsintervall.

Fråga 9: Skulle du kunna tänka dig att betala mer för avfallshanteringen om du fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter?

26% skulle kunna tänka sig att betala mer för avfallshanteringen om de fick t.ex. bättre service, kvalitet eller sorteringsmöjligheter. 60% skulle inte kunna tänka sig att betala mer för avfallshanteringen.

3.4 Frågor med koppling till mål 1 ”Minska mängden hushållsavfall”

Svaren i denna avdelning kan vara något osäkra beroende på att det visat sig svårt för hushållen att skilja mellan att minska mängderna säck- och kärlavfall genom källsortering respektive att minska den totala mängden avfall genom att undvika at avfall överhuvudtaget uppstår. Vad som avses i denna avdelning har i möjligaste mån förklarats i samband med telefonsamtalen.

Fråga 10: Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall?

Ca 87% tycker att det är ”helt avgörande”, ”mycket viktigt”, eller ”ganska viktigt” från miljösynpunkt att agera så att det uppstår mindre avfall.

Fråga 11: Vet du hur du kan agera så att det uppstår mindre avfall?

Ca 72% uppger att man vet hur man kan agera så att det uppstår mindre avfall. Ca 17%

uppger att man inte vet. Hushållen i Märsta och Rosersberg har i lägre grad än genomsnittet svarat att man vet hur man kan agera så att det uppstår mindre avfall.

Fråga 12: Kan du tänka dig att lämna begagnade prylar till återanvändning?

Ca 95% har svarat att man kan tänka sig att lämna begagnade prylar till återanvändning.

Fråga 13: Vilka möjligheter tycker du att du har att agera så att det uppstår mindre avfall?

Ca 52% tycker att man har ”mycket bra” eller ”ganska bra” möjligheter att agera så att det uppstår mindre avfall. Ca 29% tycker att möjligheterna är ”ganska dåliga” eller ”mycket dåliga”.

3.5 Frågor med koppling till mål 2 ”Minska mängden farligt avfall”

Fråga 14: Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling?

92% tycker att det är ”helt avgörande” eller ”mycket viktigt” från miljösynpunkt att sortera ut och lämna farligt avfall till kommunens insamling. 8% tycker att det är ”ganska viktigt”.

Fråga 15: Vet du vad som är farligt avfall?

97% vet vad som är farligt avfall.

(23)

Fråga 16: Vet du hur du skall sortera farligt avfall?

90% vet vad hur man skall sortera farligt avfall. Andelen som vet hur man skall sortera farligt avfall är lägre i Märsta (86%) än i övriga kommundelar.

Fråga 17: Lämnar ditt hushåll farligt avfall till kommunens insamling?

I genomsnitt 89% av hushållen har uppgett att man lämnar farligt avfall till kommunens

insamling. Lägenhetshushållen har i lägre grad än villahushållen uppgett att man lämnar farligt avfall till kommunen. Flera villahushåll (5%) har uppgett att man inte lämnar farligt avfall till kommunen, vilket är anmärkningsvärt då det vid normal skötsel av en villa uppstår farligt avfall.

I Märsta lämnar hushållen farligt avfall till kommunens insamling i mindre utsträckning än i övriga kommundelar. Detta gäller både lägenhetshushållen och villahushåll. Ca 9% av

villahushållen i Märsta uppger att man inte lämnar farligt avfall till kommunens insamling, vilket kan jämföras med villahushållen i övriga kommundelar där 2-3% uppger att man inte lämnar farligt avfall till kommunen.

Fråga 18: Vilket insamlingssystem för farligt avfall skulle du föredra?

Ungefär hälften (48%) av villahushållen har svarat att man skulle föredra att lämna farligt avfall till kommunens återvinningscentral. Hälften (50%) av lägenhetshushållen föredrar avlämning i särskilt utrymme/byggnad inom bostadsområdet. Avlämning till en insamlingsbil enligt

fastställd turlista är det minst populära alternativet. System med boxar som hämtas regelbundet föredras i genomsnitt av 21% av hushållen.

Fråga 19: Hur ofta har du behov av att lämna farligt avfall till kommunen?

10% av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall varje månad.

8% av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall varannan månad.

28% av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall var tredje månad.

Hälften (50%) av hushållen uppger att man har behov av att lämna farligt avfall mera sällan än var tredje månad (”annat” behov av att lämna farligt avfall). En genomgång av fritextsvaren visar att flertalet av dessa har behov av att lämna farligt avfall 1 eller 2 gånger/år och några ännu mera sällan - eller aldrig.

Villahushållen har behov av att lämna farligt avfall till kommunen något oftare än lägenhetshushållen.

3.6 Frågor med koppling till mål 3 ”Materialåtervinning”

Fråga 20: Hur viktigt tycker du det är från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning?

67% tycker att det är ”helt avgörande” eller ”mycket viktigt” från miljösynpunkt att sortera ut och lämna avfall till återvinning. 27% tycker att det är ”ganska viktigt”. Hushållen i Märsta har i lägre grad än hushållen i övriga kommundelar svarat ”helt avgörande” eller ”mycket viktigt” och i högra grad svarat ”ganska viktigt”.

Fråga 21: Lämnar ditt hushåll grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral?

Ca 71% av hushållen har uppgett att man lämnar grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral. 86% av villahushållen lämnar grovavfall för

materialåtervinning till kommunens återvinningscentral, vilket är högre än genomsnittet. Av

(24)

10 (17)

lägenhetshushållen har 57% uppgett att man lämnar grovavfall för materialåtervinning till kommunens återvinningscentral.

Fråga 22: Hur tycker du att kommunens grovavfallshanteringssystem fungerar?

76% tycker att kommunens insamling av grovavfall fungerar ”mycket bra” eller ”ganska bra”, vilket är ett mycket högt betyg. 7% tycker att kommunens insamling av hushållsavfall fungerar

”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”. Villahushållen är mer nöjda med kommunens grovavfallshanteringssysystem än lägenhetshushållen.

En relativt stor andel har svarat ”vet ej” (15%). En del av dessa hushåll är sådana som uppgett att de ej lämnar något grovavfall och därför ej anser sig kunna besvara frågan.

Fråga 23: Skulle du vilja förändra något beträffande kommunens grovavfallshanteringssystem?

46% av hushållen tycker att kommunens grovavfallshanteringssystem är bra som det är. Av de som önskar förändringar har knappt hälften uppgett att man önskar kvälls- och söndagsöppet vid återvinningscentralen. Behovet av utökade öppettider är störst bland villahushållen.

Behovet av fler återvinningscentraler är mot bakgrund av avgivna svar begränsat. Behovet förefaller vara något större på landsbygden än i tätorterna.

Den absoluta merparten av hushållen är nöjda med sorteringsmöjligheterna för grovavfall.

15% önskar förändringar på ”annat sätt”. Exempel på önskemål enligt avgivna fritextsvar är:

• Bättre tillgänglighet till återvinningscentralen, inkluderande t.ex. bättre öppettider, möjlighet till bättre genomströmning på centralen

• Mer information och bättre skyltning¹

• Bättre ordning i grovsoprum

• Tätare hämtning av grovavfall från grovsoprum

Fråga 24: Vet du vilket avfall som omfattas av producentansvar?

61% vet inte vilket avfall som omfattas av producentansvar. Kunskaperna är högst hos hushållen på landsbygden och lägst hos lägenhetshushållen.

Fråga 25: Vet du var du kan lämna avfall som omfattas av producentansvar (t.ex.

förpackningar och tidningar)?

Nästan alla (98%) vet vara man kan lämna t.ex. förpackningar och tidningar.

Fråga 26: Lämnar ditt hushåll avfall för materialåtervinning till producenternas återvinningsstationer?

Ca 70% av hushållen har uppgett att man lämnar avfall för materialåtervinning till

producenternas återvinningsstationer. Av lägenhetshushållen lämnar ungefär hälften av de som sorterar ut förpackningar och tidningar avfall för materialåtervinning i ett sophus/-skåp/- rum i bostadsområdet. Endast 4% av hushållen har uppgett att man inte sorterar ut

förpackningar och tidningar.

Fråga 27: Hur tycker du att producenternas återvinningsstationssystem fungerar?

76% tycker att producenternas återvinningsstationssystem fungerar ”mycket bra” eller ”ganska bra”. 21% tycker att producenternas återvinningsstationssystem fungerar ”ganska dåligt” eller

1 Skyltningen har nyligen förbättrats, vilket en del av hushållen ej har uppmärksammat.

(25)

”mycket dåligt”. Villahushållen är något mindre nöjda än lägenhetshushållen med producenternas återvinningsstationssystem.

Exempel på vanliga orsaker enligt avgivna fritextsvar från de hushåll som svarat ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” är:

• Långt avstånd till närmaste återvinningsstation.

• Containrarna är ofta överfulla

• Nedskräpning – minskar motivationen att sortera!

Några har även kommenterat containrarnas trånga inkastöppningar. För detta finns särskilda regler.

Fråga 28: Tycker du att antalet återvinningsstationer är tillräckligt?

61% av hushållen tycker att antalet återvinningsstationer är tillräckligt. Hushållen i Rosersberg är mest nöjda med antalet återvinningsstationer.

3.7 Frågor med koppling till mål 4 ”Organiskt avfall”

Fråga 29: Hur viktigt tycker du det är att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt?

(så att näringsämnen och mull kan återföras till jorden (innebär bl.a. god resurshushållning och minskade mängder avfall till tippen) och att kanske biogas utvinns för produktion av miljövänliga fordonsbränslen)

37% tycker att det är ”helt avgörande” eller ”mycket viktigt” från miljösynpunkt att matavfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt. 34% tycker att det är ”ganska viktigt”. Hushållen tycker att miljöriktigt omhändertagande av matavfall är mindre viktigt än miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall. Av kommentarer som lämnats framgår att flera hushåll motiverar svaret med att matavfall inte är giftigt.

Fråga 30-31: Komposterar ditt hushåll den komposterbara delen av hushållsavfallet?

18% av hushållen uppger att de komposterar den komposterbara delen av hushållsavfallet.

Det är framförallt villahushållen som hemkomposterar (28% av villahushållen jämfört med 7%

av lägenhetshushållen). Hemkomposteringen är mest omfattande på landsbygden (40%).

86% av de hushåll som hemkomposterar idag tror att man gör det även om tre år.

Fråga 32: Komposterar ditt hushåll trädgårdsavfall?

34% av hushållen uppger att de komposterar trädgårdsavfall. Det är framförallt villahushållen som hemkomposterar trädgårdsavfall (58% av villahushållen jämfört med 9% av

lägenhetshushållen). Hemkomposteringen är mest omfattande på landsbygden (70%).

Fråga 33: Skulle du vilja kunna lämna utsorterat matavfall till kommunen för separat insamling?

Nästan hälften av hushållen (48%) uppger att man skulle vilja kunna lämna matavfall till

kommunen för separat insamling. 55% av lägenhetshushållen uppger att man skulle vilja kunna lämna matavfall till kommunen för separat insamling, vilket kan jämföras med 42% av

villahushållen. Hushållen i Sigtuna och Märsta är de som mest efterfrågar denna möjlighet (50- 55% jämfört med ca 40% av hushållen i Rosersberg och på landsbygden).

Även de hushåll som idag hemkomposterar sitt matavfall är i hög grad (något mindre än de som inte hemkomposterar) intresserade av att lämna matavfall till kommunen för separat insamling:

(26)

12 (17)

• Av de som hemkomposterar sitt matavfall skulle lika stor andel (drygt 46 %) vilja kunna lämna matavfallet till kommunen för separat insamling som andelen som inte skulle vilja kunna lämna matavfallet till kommunen.

• Av de som inte hemkomposterar sitt matavfall skulle 48 % vilja kunna lämna matavfallet till kommunen för separat insamling och ca 40 % skulle inte vilja kunna lämna

matavfallet till kommunen.

3.8 Frågor med koppling till mål 5 ”Deponi”

Fråga 34: Grovavfall som hämtas vid fastigheten läggs idag på deponi (”tipp”). Kan du tänka dig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest?

34% av hushållen uppger att man kan tänka sig att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest. 5% kan inte tänka sig detta. Mest positiva till detta är hushållen i Sigtuna och Rosersberg, följt av hushållen på landsbygden. Hushållen i Märsta är minst positiva till att sortera grovavfall som hämtas vid fastigheten i brännbart och deponirest.

Villahushållen och lägenhetshushållen kan tänka sig detta i ungefär samma utsträckning.

En relativt stor andel har svarat ”vet ej” (23%) eller har inte svarat (9%). En del av dessa hushåll är sådana som uppgett att de ej får något grovavfall hämtat vid fasigheten och därför ej anser sig kunna besvara frågan.

3.9 Frågor med koppling till mål 6 ”Information”

Fråga 35: Hur tycker du att kommunens avfallsalmanacka fungerar?

62% av hushållen tycker att kommunens avfallsalmanacka fungerar ”mycket bra” eller ”ganska bra”. 2% tycker att den fungerar ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”. I Rosersberg och på landsbygden är hushållen mer nöjda med avfallsalmanackan än i övriga kommundelar.

Villahushållen är något mer nöjda med avfallsalmanackan än lägenhetshushållen.

En relativt stor andel har svarat ”vet ej” (36%). Merparten av dessa hushåll är sådana som uppgett att de ej använder avfallsalmanackan.

Fråga 36: Hur tycker du att renhållningens kundtjänst fungerar?

16% av hushållen tycker att renhållningens kundtjänst fungerar ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Denna siffra är dock inget rättvisande mått på hushållens betyg på renhållningens kundtjänst, eftersom en mycket stor andel (82%) har svarat ”vet ej”. Svaren visar att detta är hushåll som aldrig eller mycket sällan kontaktar kundtjänst. Villahushållen förefaller, som väntat, utnyttja kundtjänst i större omfattning än lägenhetshushållen.

Fråga 37: På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden?

Den övervägande delen av hushållen (71%), i såväl villor som lägenheter, även vill i framtiden få information om avfallshantering genom avfallsalmanackan. 28% vill få information i

lokaltidning och 22% via hemsida/internet. 12% kontaktar gärna kundtjänst och 10% får gärna information vid besök på återvinningscentralen.

(27)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Genom avfallsalmanackan Genom medskick med faktura Genom att kontakta Renhållningens kundtjänst Genom att bli uppringd av Renhållningens kundtjänst Via hemsida/internet Vid hembesök Vid stormöten Upplysning vid kommunens återvinningscentral Genom TV/radio-reklam I lokaltidning Annat Ej svar

Andel (%)

Figur 2 På vilket sätt skulle du vilja få vill information om avfallshantering i framtiden? Fler än ett alternativ har kunnat väljas.

25% önskar få information på ”annat sätt”. Exempel på önskemål enligt avgivna fritextsvar är:

• Information genom utskick av brev eller broschyrer, som komplement till

avfallsalmanackan. Många efterlyser mer information om vad som händer med avfallet efter sortering.

• Information vid behållare, avfallsutrymme eller återvinningsstation

• Information via hyresvärd

4 Slutsatser

I det följande kommenteras utfallet av kundenkäten med utgångspunkt från respektive mål och i förekommande fall aktiviteter i avfallsplanen.

4.1 Mål 1

Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Sigtuna kommun skall inte öka till år 2008 jämfört med 2004 års nivå.

Av aktiviteterna kopplade till Mål 1 förtjänar följande att särskilt kommenteras:

”Utreda om det finns möjlighet att utsortera och sälja återanvändbart material”

Hushållen kan tänka sig att lämna begagnade prylar till återanvändning.

”Informera om möjligheter till avfallsminimering”

Huvuddelen av hushållen uppger att man vet hur man kan agera så att det uppstår mindre avfall men det är ändå en väsentlig andel som uppger att man inte vet. Information bedöms kunna bidra till ökad kunskap och därmed också på sikt en minskning av avfallsmängderna genom ökad återanvändning.

(28)

14 (17) 4.2 Mål 2

Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet per invånare skall öka med 10 % till år 2008 jämfört med 2004 års nivå.

I stort sett alla hushåll har behov av att lämna farligt avfall men behovet av att lämna farligt avfall begränsas i de flesta fall till några gånger per.

”Genomföra informationskampanjer om insamling, sortering och behandling av farligt avfall”

Kunskaperna om vad farligt avfall är samt hur man skall sortera är mycket god i kommunen men det finns fortfarande en icke försumbar andel av hushållen som uppger att man inte vet hur man skall sortera farligt avfall. En del hushåll, även villahushåll, uppger att man inte lämnar farligt avfall till kommunen. Detta understryker behovet av information.

”Utreda och eventuellt införa fastighetsnära insamling av farligt avfall i miljöboxar”

En del av hushållen efterfrågar i genomförd kundenkät denna insamlingsmodell men

merparten av hushållen föredrar ändå avlämning vid kommunens återvinningscentral eller i ett särskilt utrymme/byggnad på fastigheten.

”Avveckla den insamling av farligt avfall som idag sker två gånger per år med miljöbil uppställd på bestämda platser i kommunen”²

Insamling av farligt avfall med hjälp av en insamlingsbil som besöker bostadsområdena enligt ett fastställt schema är den modell som är minst efterfrågad i genomförd undersökning.

4.3 Mål 3

Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 20% från 2004 till 2008.

”Genomföra utredning om etablering av ytterligare en återvinningscentral i kommunen”

Resultaten från genomförd undersökning kan inte entydigt bekräfta behovet av fler

återvinningscentraler. Däremot efterfrågas utökade öppettider på befintlig återvinningscentral.

”Genomföra utredning om etablering av återvinningsstationer. 2004 påbörjades ett GIS-projekt som innebär att antalet hushåll som servas av respektive publik återvinningsstation kartläggs.

Utifrån detta underlag skall vi sedan samråda med producenterna och ta ställning till om eventuella ytterligare publika återvinningsstationer behöver etableras i kommunen.”

Resultaten från genomförd undersökning understryker behovet av fler återvinningsstationer samt bättre skötsel och tömning av befintliga stationer.

”Informera om hantering av avfall som omfattas av producentansvar i samband med kommunens övriga informationsarbete. Härigenom lever kommunen upp till nyligen införda ändringar i avfallsförordningen beträffande kommunens utökade informationsansvar.”

En betydande del av hushållen vet inte vilket avfall som omfattas av producentansvar, vilket understryker vikten av information om producentansvaret.

2 Aktiviteten skall enligt avfallsplanen genomföras om fastighetsnära insamling av farligt avfall införs.