• No results found

fi ir ir kriildjur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "fi ir ir kriildjur"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

82 lngvar Svenssott

Diakonoff. A. and Razowski. J- 1972. The Results of Dr. Z. Kaszab Zoological Expedition to Mongolia.

Nr. 273: Tortricidae and Cochylidae. - Acta zool. cra- cov. l7:131-162.

Karsholt, O. and Schmidt Nielsen, E. 1984. A taxono- mic review of thc stcm moths. Ochsenheimeria Hiib- ner, of northcrn Europe. - Ent. scand. l5:233-247, Kyrki, J. 1980. Perhosten suursvstematiikasta (med

svenskt sammandrag). - Baptda 5:-58-68.

Nieukerken, E. J. v. I983. The identity of Stigmella zel- leriella (Snellen,

1875

). a senior synonym of S. repen- tiella(Wolff, 1955). -Zool. Meded. Leiden 57: 59 65.

Svsnsson. I. 1974. Catalogus lnsectorum Sueciae. Vl Microlepidoptcra (1946). Additamcnta II. - Ent.

Tidskr. 95: l5l- l7l.

Svensson, I. lS7,t-1984. Anmiirkningsvdrda fynd av Microlepidoptera iSveriee 1973-19t13. - Ent. Tidskr.

95 105.

Toll, S. 1952. Rodzina Eupistidae Polski. - Documenta

physiogr. Pol. 32.

Toll, S. 1958. Drei weitere neue Arten der Familie Tor- tricidae aus Polen. - Annls zool.. Warsz . 17: 67-89.

Wolff, N. L. 1958. Further Notes on the Stomopteryx Group. - Ent. Meddr 28:224-281.

Upprop: inventering av groddjur och

Under viren 198.5 startar en riksomfattande in- vcntering av groddjur och kriildjur iSverige med sldd fran Statens Naturvardsverk. VArldsnatur- tbnden och Sveriges lantbruksuniversitet. Om vi skall uppna ett gott resultat kravs en omfattande medverkan frAn olika biologiska foreningar och enskilda naturintresserade personer. Av storsta

vikt air informalion om sillsynta arter och fran glcst befolkadc omriden. men alla iivriga obscr- vationer dr ocksa av vArde. Du kan liimna enstaka uppgifter eller ta pi dig ansvaret att undersdka ett visst omr6de, t cx idin hembygd. Vi skall sA lAngt mojligt hjalpa till mcd bestdmnings- och kartma- tcrial. Uppgifterna behandlas med sekretess sa att kiinsliga lokaler inte avslojas.

Virt kulturlandskap har som bekant forAndrats kraftigt under senare Ar. Det smeskaliga jord- och skogsbrukslandskapet med giirdsgirdar, dikcs- kanter. buskage, betad Angsmark och mdnga smi- vatten har under artusenden gynnat grod- och krildjurcns overlcvnad och utbredning i virt land.

De allt strirrc modcrna "brukningscnhcterna" har inncburit att dvervintringsrosen. parningsplatser, grimstiillen, fodos<iksplatser dvs livsmiljon fd,r minga av dessa artcr har minskat kraftigt eller for- svunnit helt. Vdrst drabbade iir groddjuren som

fdr sin fortplantning ir beroende av smevatten.

vilka i stor skala dikats uI. fyllts igen. <ivergods- lats, fdrgifiats eller frirsurats. Hiilften av vira

grod- och kr:ildjursarter har dessutom sin naturli- ga nordgrdns i dc klimatiskt mesl gynnsamma de- larna av scidra Sverige. Den sista naturliga popula- tionen av klockgroda dog ut i Skine 1960. Dcn gr0nflackiga paddan har nigra fi isolcrade f6rc- komster kvar i sydligaste delen av landet.

kriildjur

Den senasle sammanstallningen av svenska grod- och kriildjurs utbredning och status gjordes for mer 6n 25 ar sedan (Gisl6n, T. & H. Kauri 1959. Zoogcography of the Swcdish amphibians and reptiles. Acta Vertebratica l: 197-397), och minga av uppgiftcrna var fririldradc och inaktuel- la redan vid utgivningen. Sedan mitten av 1950-ta- let har endast bcgriinsade zoogeografiska insatser gjorts, vanligen av enstaka arter i sme omriden.

Stora delar av sridra Sveriges inland och ostkust.

liksom de mellersta och norra delarna av landet ir

diligt unders<ikta, siirskilt g?iller detta utbredning och status hos arter som vi fortfarande tror Ar gan- ska vanliga.

Syftet med inventeringen Ar att skapa ett nod- vtndigt faktaundcrlag, si att lokala myndigheter kan ta hdnsyn till viirdefulla grocl- och kriildjurs- populationer vid framtida markanvdndning. Na- turvArdsmyndigheter och forskare behriver ocks6 denna kunskap for att kunna planera meningsfulla skvddsatgArder och forskningsinsatser. VAr avsikt ar att den nva informationen ocksi skall ligga till grund for en publikation over de svenska grod- och kriildjurens nuvarande status och utbredning.

Vi hoppas att du vill vara med och g6ra en in- sats. For yttcrligarc information och rapportblan- kctter var god tag kontakt mcd:

Claes Andrh och (ibran Nilson

Zoo lo gi

s

ka it stitu ti

o n e

n Cdteborgs Universitet Box 25059

4U)

-11

Goreborg

'felefon 031lt)5 -16 59

References

Related documents

Anmdrkningsvdrda fynd av skalbaggar och fiiiri- lar i Sverige sammanstdlls ftir Entomologisk Tid- skrift i flterkommande rapporter av Stig Lund- berg (Coleoptera),

De fuktiga biickravinernas staphylinid-fauna karakliirisemde s framfdr allt av nigra sliirre arter, Quedius kterulis Grav. var ytterst allmiin under ltiv, likase

Leiler efter ett fyrd av ett e\emplar i Halttorps hage av Ulf Nylander. Dettr exemplar satt pi undersidau av en ekklamp liggande vid en av de grova fredade

markant flin sklnska exemplar av arten fremst genom en skarpt markerad flra pi halssktilden niende frin basen till drygt halya halssk6ldens liugd.. Genitalorgan

full riirelseftirmriga, d.v.s. \'id prov i en delvis belyst, cirkulerande burk kunde et Diachila springa utan uppehill mot en skuggig yta under 20 minuter. Larverna

Det mest karakteristiska ftir liosoma-larven 5r utformningen av setae pfl frontalsktilden, cllpeus och labrum med dels linga, kraftiga setae, dels pi- fallande korta,

Sternit beim d gerundet vorgezogen, beim 9 kiirzer und breiter und am Hinterrand etwas ausgebuchtet. Zwischen Schonen und Nledelpad ist die Art fast gleichmissig

- minst 300 olika skalbaggsarter blev utbytet friLn dessa biotoper. Dessutom fingades i skirm ett ej ringa antal skalbaggar och andra insekter, som uppehdll sig pA