i till i fi - - - - - - - - - - - - - - - ir. - - - - - - - - - - - - - -

lllies. J. 1971i. Adolf Horion. - Ent. Bl. Biol. Svst. Kefer 74 129-131.

Israclsson. G. 19R2. Sven Palmqvist - ⁱⁿ memorianr. -

Ent. Tidskr. 103: 22.

Klefbeck. E. 1960. ln memoriam OscarSjoberg.-Ent.

Tidskr. 81: 1-2.

Krogerus, H. 1966. Hakan Lindberg i. - ^{Notul. cnt. 46:}

131-134.

1979. Carl H. Lindroths kontaktcr med Finland. -

Ent. Tidskr. 100: 47--48.

Landin, B.-O. 1980. Carl H. Lindroth. Minnesteckning.

- K. fysbgr. Siillsk. Lund Arsbok 1979; 89-98.

Lindroth. C. H. 195,1. ln memoriam. Sven Berdin. -

Opusc. ent. 19: 218.

- ^1950. August WesI *11.8.1874

- i5.4.1949. - ^Ent.

Tidskr. 71: 79.

1952. Rolf Krogerus 70 ir. - ^{Opusc. ent. l7: 9li-99.}

- ^195.5. Okrf Lundblad 65 Ar. - ^{Opusc. ent. 20: 103-}

104.

- ^1955. Oscar Sj<iberg 70 er. Opusc. ent.20: 101-102.

- ^{1955. Anton} Jansson 75 ir. Opusc. ent. 20: 99-1ffi.

- ^1957. Harald Lindberg 85 ir. -Opusc. ert. ^{22; 5l--52.}

- ^{1963. In memoriam -} Einar Kleibeck. - ^{Opusc. cnt.}

28: 163-164,

1963. In nremoriam - ^Axel Olsson. Opusc. ent. 28:

r

65-166.

- ^{1963. Nils Brucc 80 fir. -} Opusc. ent. 28: 167-168.

- ^{1963. In} memoriam-Harald Lindberg. Opusc. ent.

28: 166.

- ^{1965. Rolf} Krogerus ln memoriam. - ^{Opusc. cnt.}

30: 235-236.

- 1967. HAkan Lindberg - In memoriam. - ^{Opusc. ent.}

32..3-.1..

1969. Einar Wirdn 80 ir. - Opusc. ent. 34: 170-171.

1969. Uuonio Saalas - ^{In memoriam.} Opusc. ent.

Som jug minns ndgra nu bortgdngno koleopterologer 13

34: l'72-173.

- ^{1977. ln nemoriam Karl Holdhaus. -} Ent. Tidskr.

98; 29-30.

- ^{1978. In memoriam -} Adolf Horion. - Ent. Tidskr.

99: 69--70.

t,ucht, W. 1978. We rk und Wrirdigung. (Adolf Horion).

- Ent. Bl. Biol. Syst. Kiifer 74: l3l-139.

Lundblad. O. 1944. G. Falkenstrom t. - Ent. Tidskr. 65:

37 38.

L6ken, A. 1980. Scandinavian entomologists 6. - ^Tho-

mas Ceorg Miinster. Ent. scand. ll:4144.

- 1980. Scandinavian entomologists 7. - ^Andreas

Strand. - ^{Ent. scand. I l: 343-347.}

Nvholm. T. 1955. Anton Jansson 75 5r. - Ent. Tidskr.

76:73-77.

- _'l'idskr. ^{1963. Anton} Jansson. Negra minnesord. - ^Ent.

84: 297-306.

Palm. T. 1963. ln memoriam Harald Lindberg. - ^Ent.

Tidskr. 84: 309-310.

- ^{1969. Victor Hansen 80 ar. -} Ent. Tidskr. 90: 134-

r

36.

- ^1970. Andreas Strand 7-5 dr. - Ent. Tidskr. 9l: l-2.

- ^{1979. Carl H. Lindroth} - en gammal vin. - ^Ent.

Tidskr. 100: 48-49.

- ^1982. Tillbakablick pe ett liv som amatorentomolog.

Ent. Tidskr. 103: 45-49.

- t983. Om gledjen att vara amatdrentomolog. - ^Ent.

Tidskr. 104; 44--,18.

Schccrpeltz. G. l95l-1952. Dr. h.c. Ludwig Benick t. -

Ent. Bl. Biol. Syst. Kafer 47-48: 49-54.

Silfverberg. H. 1982. Scandinavian entomok)gists 8. -

Wolter Hell6n. - ^{Ent. scand. 13: 129-137}

Sundt, E. 1980. Dr. philos. h.c. Andreas Strand. - ^Fau-

na norv. Ser. B 27: l-2.

Recensioner

Befl, W. J. & Card6, R. T. (Eds.) 7984. Chemical Ecology of ^lnsects. Chapman & Hall, xii + 524 s.

Termcn "chcmical ecology" f<ir giirna tankarna in pa studicr av hur vissa doft- eller smakamnen kan ha avgorande bctydelse fcir att styra olika beteen- desteg hos individer. Den bilden hillcr emellertid pa att nyanseras och fordjupas. Fren att vara ctt studium av detal.jer vidgas der ekologiska per- spcktivct alltmer. Redan i foretalet till boken

"Chemical ecology if Insects" deklarerar redaktri- rerna Bell och (--ardd sin ambition att fOrsdka mar- kera dessa vidgade grAnscr. Boken forctrddcr dIr- for ett brett vetenskapligt omrede der det finns plats for bede receptor signal-relationcr pA ccll- nivi och cliskussion av ekologiska strategier pA po- pulationsn iv6.

Bokens innch6ll ar strukturerat i sju huvudom-

reden och de medverkande forfattarna dr en pro- mincnt skara av forskare inom sina respektive fack. Med fi undantag har man i sina hidrag lyc- kats lcva upp till en hog ambitionsnivd siviil vad

avscr klargorande oversiktlighet som kritisk granskning av viktiga problemstallningar.

I ett avsnitt som behandlar vdxt/herbivor-rela- tioner intar en uppsats av Mark Scriber enligt mitt tycke en sarstallning. Den fdrenar pa ett mycket kompetent satt en overgripande ekologisk syn mcd inblickar i signalsubstansernas, allelokemi- kalicrnas, verksamma mekanismer. Samma gene- rella ekologiska karaktiir har en uppsats som bc- handlar mimicry och varningsfdrgcr. I framstdll- ningen behandlas olika former av likhet, sSviil ljud och dofi som beteende.

Ett avsnitt betitlat "Chemical-mediated spa- cing" innehiller tre uppsatser som alla pe ctt in- lressant s:itt placerar in allelokemikalierna iett

populationsekologiskt sammanhang. Den forsta

l4 Recensioner

iir i mina ogon den mcst intressanta. Den behand- lar biokcmiska signalcrs betydelse f<ir resursfor-

dclning pii populationsnivi. Diskussioner fors med utg6ngspunkt frdn mekanismer som stude- rats cxperinrentellt. Utan att gi pi djupet i sig- nalernas kemiska bakgrund frirs sedan en princi- prell diskussion av mycket generell karaktiir.

Bland de i sammanhanget traditionella amnen som behandlas finns signal-receptorfunktion och doftdmnenas betydelse f<ir sociala insektcr. I sam- band med en diskussion av enkel beteendepiivcr- kan av allelokemikalier ftirs bl a cn intrcssant tcr- minologidiskussion som kan fcirvdntas 6ka upp- losningen i arbctct med beteendereaktioner.

Det ir svirt att pe ett begransat utrymme ge full rettvisa .it alla intressanta vinklingar som finns i

"Chcmical Ecology of Insects". Sammanfatt- ningsvis tycks cmcllcrtid fdrutsattningarna vara goda for alt vi Antligen har fitt en sammanfattande bok som inspirerar till att satta in allelokemika- liernas detaljreglerande funktioner i ett mer all- mangiltigt ekologiskt perspektiv.

Cavalloro, R. (red.) 1983. Aphitl antogo,tists -

Proceeding of a meeting of the EC expert's grcup,

Portici, Not' 23-21, 1982. Commission of thc European Communities. 152 s. Inbunden, Hfl. 5-5/

s18.30/f 13.

Bladltjss ir viktiga vdxtskadegorare. Skadan upp- ster i ^forsta hand genom att bladlossen suger pd vdxtcn och dirigcnom stor translokationen eller gcnom att dc rivcrf<ir vdxtvirus. Vissa bladloss tecker viixten med honungsdagg, vilken kan vara en grogrund for svampar som inte primart iir vexl- parasiter men som dndiL sdtter ned fotosyntesakti- viteten hos viixten. Atskilligt av information har samlats om det komplexa samspel mellan olika biotiska och abiotiska faktorer som reglerar blad- l6ssens forekomst och skadegrirelse. "Aphid An- tagonists" dr en sammanstallning av aktuell forsk- ning rcirande de parasiter och predatorer sont an- griper bladloss. Boken dr en samling fdredrag som hAllits vid en konferens ien samarbetsgrupp i .c

EC.

Det mesta som skrivits om bladltissens fiendcr har karakt[ren av deskriptiva arbeten som be- handlar virdvAxtspektrum, odling, fenologi, sys- tematik ctc. I den aktuella bokcn behandlas emel- lcrtid i stor omfattning de mdjligheter som finns atl anvanda organismer for biologisk bekiimpning

av bladltjss. Den bestir av fyra avdelningar som behandlar olika typer av antagonistiska organis- mer. Det fOrsta avsnittst behandlar bekiimpning av bladloss med patogena svampar. Allmant sett

iir dct svirt att anvanda svampar fdr insektbe- kimpning, cftersom de frir att kunna utvecklas vdl stiiller krav p6 hcig luftfuktighet under etminstone sporgroningsfasen. Av detta skal dr ^{man mest} optimistisk n[r det giiller anvindningen av blad- luspatogena svampar i vdxthus, ddr mdjligheterna

att reglera luftfuktigheten iir ^goda. Fciredragen hchandlar praktiska f<irsrik med Verticilliurn leca- nii och arter av gruppen Entomophthoralis, bl a Erynia (Entomophrora) neoaphidicfu. Det ir sir- skilt intressant att man med V. le canii kommit si

lengt att ett kommersiellt preparat. Vertalcc, nu ar tillgangligt.

Mojligheterna att ^{praktiskt anviinda parasit-}

steklar fOr att bekampa bladloss refcrcras ⁱ ctt an- nat av bokens avsnitt. De mctoder som prdvats stAller relativt slora krav pi anpassning av viixtod- lingstekniken men torde vara viil vrirda att disku- lcra aven fOr anpassning till svenska ftirhillanden.

Mycket arbete har lagts ned pi att studera pre- datorernas betydelse for att begransa bladluspo- pulationers tillvaxt i strisiid. Flera omfattande studier pigar i vasteuropa. Den bild som erhills visar pA komplicerade samband. diir odlingstekni- ken ofta har en nyckelfunktion. I avsnittct ges ex- empel pi situationer diir de polyfaga. ospecifika, predatorena har stor betydclse frir populationsni- vAn hos bladlossen. I n6gra f<ircdrag avslutnings- vis diskuteras aspckter pi den kemiska bekiimp- ningen av bladloss.

Sammanfattningsvis kan man siiga att "Aphid Antagonists" 6r befriande fri fr&n spekulationer

om den biologiska bekAmpningens eventuella framtida betydelse. Den bild som ges iir i takt med pzigiende forskning och visar pi ett klart sitt var den aktuella kunskapsfronten gir. Man fdr ocks6 en god bild av vilka problem som mdlcr anstrang- ningarna att minska pesticidanvandandet och i- stallet oka den biologiska bekiimpningen. Boken rir forhillandevis viil sammanhillen fOr att vara ett rcfcrat av en arbetskonferens. Den ar val vard att rckommendera for 1?isning f<ir den som Ar intresse- rad av omrdLdet och redan pi forhantl har grund- liiggande kunskaper. Utforandct iir dock det klas- siska fcir en konferensskrift och boken ir ^{inte an-}

passad fdr att fungera som liirobok.

Jan Pettersson