Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier
Rebecca Blomgren och Hanna Feltenmark
Han kallar det kärlek
En narrativ studie om kvinnors erfarenheter av mäns våld mot kvinnor i nära relation
He calls it love
A narrative study of women’s experiences of men´s violence against women in intimate relationship
Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet
Termin: HT 2020
Handledare: Sandra Andersson Examinerande lärare: Ulla Rantakeisu
Abstract
The aim of this study was to examine with qualitative methods how women describe their experiences of being subjected to intimate partner violence by a male partner in a sample of biographical stories. The study's material is four chapters in a book where four women narrate their experiences of domestic violence where the man was the perpetrator. The study gives an account for different forms of violence that can occur in a violent relationship. To create a deeper understanding of the woman’s stories they have been analysed by a narrative method.
The study's analysis has been done by normalization process and coercive control. The result of the study showed that the women didn’t notice the violence in the beginning of the relationship, the violence occur later with the men saying condescending comments. During the relationship the violence developed to became both mental and physical. The women describe the violence in detail by explaining what kind offense and violence the men use against theme.
During the violence episode the woman’s in the study describes a fear of their partner, the women´s describe that they never knew when the violence should occur, and that they lives with constant fear and anxiety.
Keywords:narrative theory, intimate partner violence, domestic violence, turning point.
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att genom kvalitativ metod undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att utsättas för våld av en manlig partner i ett urval av självbiografiska berättelser. Studiens empiri består av fyra kapitel ur en biografisk bok där kvinnor berättar om sina erfarenheter av att leva i en våldsam relation. Studien redovisar olika våldsformer som kan förekomma i en våldsam relation. För att skapa en djupare förståelse för kvinnornas berättelser har de analyserats med hjälp av en strukturell narrativ analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter var normaliseringsprocessen och coercive control. Studiens resultat visade att kvinnorna upplevde att våldet inte fanns i relation direkt när paren träffades utan inträdde i relationen efter en tid i form av psykiskt våld. Under relationens gång utvecklades våldet till att bli allt mer omfattande tills det förekom i både psykisk och fysisk form. Våldet beskrevs detaljerat då kvinnorna redogör för vilka kränkningar och slag männen utförde samt hur dessa påverkade dem. Kvinnorna beskrev att de vid våldstillfället kände en stor rädsla för männen och de beskriver även att de aldrig visste när våldet skulle komma vilket gjorde att de levde med en ständig oro och rädsla.
Nyckelord: Narrativ metod, mäns våld mot kvinnor, partnervåld, vändpunkt
Förord
Vi vill framförallt tacka vår fantastiska handledare som har varit ett stort stöd under framställningen av denna uppsats. Vi vill även tacka de modiga kvinnor som delat med sig av sina berättelser i boken, samt vänner och familj som har varit till hjälp vid framställningen av uppsatsen. Avslutningsvis vill vi ge varandra en stor high- five för att vi lyckades med att framställa en uppsats vi är stolta över. Vi har tagit gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar.
Karlstad den 12 januari 2021
Rebecca Blomgren och Hanna Feltenmark
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 2
1.3 Centrala begrepp ... 2
1.3.1 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ... 2
1.3.2 Vad är våld ... 3
1.3.3 Fysiskt våld ... 3
1.3.4 Psykiskt våld ... 3
1.3.5 Sexuellt våld ... 4
1.3.6 Materiellt våld ... 4
1.3.7 Latent våld ... 4
1.3.8 Motvåld ... 4
1.3.9 Ekonomiskt våld ... 4
1.4 Disposition ... 5
2. Forskningsöversikt ... 6
2.1 Kvinnors våldsförståelser ... 6
2.2 Våld i samband med graviditet ... 7
2.3 Uppbrottet från relationen ... 7
2.4 Anpassnings - och motståndsstrategier ... 8
2.5 Våld vid separation och efter separation ... 9
3. Teoretisk referensram ... 10
3.1 Normaliseringsprocessen ... 10
3.2 Coercive control ... 13
4. Metod ... 15
4.1 Kvalitativ metod ... 15
4.1.1 Empiriskt material ... 15
4.2 Tillvägagångssätt och urval ... 16
4.2.1 Val av empiriskt material ... 16
4.2.2 Val av narrativ ... 17
4.3 Analysmetod ... 18
4.4 Etiska överväganden ... 19
4.5 Reliabilitet och validitet ... 20
5. Resultat och analys ... 22
5.1 Hur relationen inleddes ... 22
Narrativ 1: Charlotte ... 22
Narrativ 2: Elisabeth ... 23
Narrativ 3: Sandra ... 24
5.2 Hur våldet inträder i relationen ... 26
Narrativ 1: Sandra ... 26
Narrativ 2: Elisabeth ... 28
Narrativ 3: Sofia ... 29
5.3 Våldets olika former ... 30
Narrativ 1: Charlotte ... 30
Narrativ 2: Sandra ... 32
Narrativ 3: Elisabeth ... 33
5.4 Uppbrott och eftervåld ... 34
Narrativ 1: Charlotte ... 34
Narrativ 2: Sofia ... 35
5.5 Resultatanalys ... 37
5.5.1 Relationens början ... 37
5.5.2 Hur våldet inträder i relationen ... 38
5.5.3 Våldets olika former ... 38
5.5.4 Normaliseringsprocessen i förhållandet ... 39
5.5.5 Uppbrott och eftervåld ... 40
6. Diskussion ... 42
6.1 Resultatdiskussion ... 42
6.1.1 Början av relationen ... 42
6.1.2 Männens dubbla personligheter ... 43
6.1.3 Det nedbrytande våldet ... 43
6.1.4 Uppbrott från relationen ... 44
6.2 Metoddiskussion ... 44
6.3 Sammanfattning och avslutande kommentarer ... 45
Referenser ... 46
1
1.Inledning
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och regeringen har idag en pågående nationell strategi för att bekämpa och förebygga detta våld (Regeringen 2016).
Enligt WHO (2017) har en tredjedel av världens kvinnor någon gång blivit utsatta för våld av en partner de haft en kärleksrelation med. Nationellt centrum för kvinnofrid genomförde år 2014 undersökningen Våld och hälsa som visar att var femte kvinna i Sverige har utsatts för allvarligt sexuellt våld efter sin 18 årsdag. Undersökningen visar även att 14 procent av Sveriges kvinnor har erfarenhet av fysiskt våld och att 20 procent har utsatts för upprepat psykiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner (NCK 2014). I Woods (2001) studie beskriver kvinnorna att de i början av relationen såg männens våld som enskilda händelser orsakade av yttre omständigheter. När våldet sedan gradvis trappas upp i relationen utvecklar kvinnorna argument för att förminska och bortförklara våldet för sig själva och utomstående (ibid).
Kvinnor som försöker lämna en våldsam relation går ofta tillbaka till den våldsutövande mannen ett flertal gånger innan de klarar av att lämna relationen permanent (Scheffer Lindgren
& Renck 2008a). Att leva i en våldsam relation kan påverka den fysiska och psykiska hälsan.
Det är vanligt att kvinnor med våldserfarenheter drabbas av psykosomatiska symtom som exempelvis muskelvärk, ont i magen samt viktuppgång eller viktnedgång. De psykiska konsekvenserna är bland annat posttraumatiskt stressyndrom, depression, låg självkänsla och nedstämdhet (Scheffer Lindgren & Renck 2008b). NCK’s (u.å) definition av våld i nära relation är att offret har en nära relation till förövaren som ofta präglas av starka känslomässiga band.
NCK (u.å.) menar att den vanligaste formen av våld i nära relation är att en man utövar våld mot en kvinna han har haft eller har en relation med (ibid). Trots att många kvinnor blir utsatta för våld i nära relation är det sällan någon som pratar om sina erfarenheter. De kvinnor som blir utsatta för våld i nära relation försöker dölja detta då det är präglat av skam och rädsla (Nordborg 2014). Eftersom det kan vara svårt för våldsutsatta att berätta om sina våldsupplevelser är det viktigt att uppmärksamma de som vågar berätta.
1.1 Problemformulering
Socialtjänsten har ett ansvar för att sörja för de kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation. I socialtjänstlagens brottsofferparagraf framgår att:
2
Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap 11§ SoL).
Socialstyrelsen (2016) beskriver betydelsen av att personal inom socialt arbete har kunskaper om våld i nära relationer. Socialstyrelsen (2016) påpekar vikten av att ställa frågan om våld på ett empatiskt och respektfullt sätt, då det kan vara svårt för den som blivit utsatt att berätta om sina våldsupplevelser (ibid). Ploug (2009) menar att det är av stor betydelse att yrkesverksamma inom social sektor har kunskap om mäns våld mot kvinnor för att kunna upptäcka utsatthet för våld samt för att kunna bemöta och ge adekvat stöd till våldsutsatta kvinnor (ibid).
Denna studie kommer undersöka mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån kvinnors perspektiv då det främst är män som utsätter kvinnor för våld i nära relation (BRÅ 2020). Som blivande socionomer anser vi att det är viktigt att lyssna på de kvinnor som vågar berätta om sina våldserfarenheter, då detta bidrar med värdefull kunskap om hur det är att leva i en våldsam parrelation. Kvinnors erfarenheter av våld är således ett angeläget forskningsområde inom socialt arbete.
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att utsättas för våld av en manlig partner i ett urval av självbiografiska berättelser.
• Hur beskriver kvinnorna det våld de har blivit utsatta för i relationen?
• Hur förändras våldet från att relationen inleds till att relationen avslutas?
1.3 Centrala begrepp
I detta avsnitt presenteras de centrala begrepp som används i studien.
1.3.1 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer
Vilket begrepp som används i diskussionen om våld i nära relationer är av betydelse för hur samhället uppfattar våldet. Genom att se våldet ur ett könsmaktsperspektiv blir det centrala hur våldet utövas och av vem. När våldet betraktas ur ett könsmaktsperspektiv blir mäns överordning i samhället tydlig. Männen har en överordning i samhället i stort och på grund av detta har de även en överordning i relationen med kvinnan. Könsmaktsperspektivet användes frekvent under 1990-talet men i mitten av 2000-talet omformulerades begreppet till våld i nära
3
relation. Begreppet omformulerades för att bli könsneutralt och för att bredda begreppet till att inkludera olika former av våld som förekommer i nära relationer. När begreppet våld i nära relation började användas i samhället och politiken fick det inte önskad effekt, utan istället osynliggjorde begreppet mäns våld mot kvinnor (Nilsson & Lövkrona 2015). I denna studie synliggörs könsmaktsperspektivet gällande mäns våld mot kvinnor i nära relation. Studien fokuserar på kvinnan i relationen och den situation hon befinner sig i. Därför kommer begreppet mäns våld mot kvinnor i nära relation användas i studien.
1.3.2 Vad är våld
I studien används Isdals (2001) definition av våld:
Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. (Isdal 2001 s. 34).
Isdal (2001) argumenterar för att våldet bör ses utifrån handlingen i sig och dess konsekvenser.
Våld anses vara en relationell handling som sker mellan människor och handlingens kärna är makt (ibid). Våld kan ta sig i uttryck genom fysiskt våld, sexuellt våld, materiellt våld, psykiskt våld, motvåld, latent våld och ekonomiskt våld (Eriksson & Ulmestig 2017; Isdal 2001). Det är av betydelse att ha förståelse för våldets olika uttryck. De olika våldsformerna överlappar ofta varandra och smälter samman (Isdal 2001). I studien definieras inte våldet skilt från de olika våldsformerna utan våldet förstås som handlingar som överlappar varandra och ibland smälter samman. Denna studie utgår från Isdals (2001) definition av våldsformerna samt Eriksson och Ulmestigs (2017) definition av det ekonomiska våldet. För att skapa en djupare förståelse redovisas de olika våldsformerna separat.
1.3.3 Fysiskt våld
Det fysiska våldet är omfattande. Det kan exempelvis vara att hålla fast, knuffa, skaka eller nypa någon. Den yttersta konsekvensen av fysiskt våld får dödlig utgång för offret. Det fysiska våldet är inte slumpartat utan snarare målinriktat och kontrollerat (Isdal 2001).
1.3.4 Psykiskt våld
Psykiskt våld är makt eller hot som används för att dominera en annan människa. Psykiskt våld kan även vara att såra eller kränka en annan person psykiskt (Isdal 2001). Isdal (2001) delar in det psykiska våldet i sju undergrupper: direkta hot, indirekta hot, degraderande, förödmjukande beteende, kontroll, utagerande svartsjuka, isolering, och emotionellt våld.
4 1.3.5 Sexuellt våld
Det sexuella våldet omfattar alla våldshandlingar som berör en annan människas sexualitet. Det kan exempelvis vara sexuella trakasserier, sexuella påtryckningar, våldtäkt och sexuell tortyr.
Det sexuella våldet är psykologiskt nedbrytande då det berör vår mest intima och sårbara sida (Isdal 2001).
1.3.6 Materiellt våld
Det materiella våldet tar sig uttryck genom att förövaren förstör materiella saker i syfte att skrämma eller kränka offret. Det materiella våldet blir särskilt skrämmande om offret tidigare har blivit utsatt för fysiskt våld. Likt det fysiska våldet är det materiella våldet sällan ogenomtänkt, utan målinriktat och kontrollerat (Isdal 2001).
1.3.7 Latent våld
Det latenta våldet kan exempelvis vara att förövaren har en aggressiv sinnesstämning som offret uppfattar som hotfull och skrämmande. I relationer där våld förekommer kan det latenta våldet vara den dominerande våldsformen. Den som är offer för latent våld anpassar sig efter förövaren eftersom personen aldrig vet när nytt våld kommer utövas. Den som är offer för latent våld vet inte vad som triggar förövaren att utöva nytt våld, vilket innebär att offret lever med en konstant rädsla för nytt våld. (Isdal 2001).
1.3.8 Motvåld
Motvåld är det våld som offret utsätter förövaren för och är en försvarsstrategi. Det pågår en debatt angående om allt våld kan betraktas som våld när det gäller våld i nära relationer.
Debatten handlar om huruvida våldsamma handlingar ska bedömas som likvärdiga när de utövas av offret, det vill säga kvinnan (Isdal 2001). Isdal (2001) menar att våldet borde betraktas utifrån sin kontext med hänsyn till makt- och styrkeförhållanden.
1.3.9 Ekonomiskt våld
Eriksson och Ulmestig (2017) delar in det ekonomiska våldet i tre olika former. Den första formen avser att förövaren kontrollerar offret ekonomiskt. Exempelvis kan förövaren köpa nya kläder till sig själv och låta offret bära gamla trasiga kläder. Den andra formen handlar om att förövaren saboterar offrets försörjningsmöjligheter. Exempelvis kan förövaren förhindra offret att gå till arbetet eller skolan. Den sista formen är ekonomiskt utnyttjande som exempelvis kan vara att offret tvingas försörja förövaren (ibid).
5
1.4 Disposition
Studien har delats in i olika kapitel. Vissa kapitel är även uppdelade i olika avsnitt. I kapitel ett redovisades studiens problemformulering, syfte, frågeställningar samt centrala begrepp. I kapitel två redovisas en forskningsöversikt för att sedan efterföljas av kapitel tre där studiens teorier redovisas. Kapitel fyra redogör för studiens metod, vilket efterföljs av kapitel fem som redogör för studiens resultat och analys. Detta kapitel är indelat i dataanalys och resultatanalys.
Kapitel sex redogör för studiens diskussion och är uppdelad i resultatdiskussion och metoddiskussion.
6
2. Forskningsöversikt
I detta kapitel redovisas ett urval av tidigare forskning som berör ämnet mäns våld mot kvinnor i nära relationer.
2.1 Kvinnors våldsförståelser
Wood (2001) intervjuar i sin studie 20 kvinnor som berättar om sina erfarenheter av att leva i en våldsam relation. Nästan alla kvinnor i studien beskriver att relationen inleddes på ett sagolikt sätt. Kvinnorna beskriver hur männen fick dem att känna sig speciella på ett sätt de inte upplevt i tidigare relationer (ibid). Kvinnorna i Woods (2001) studie förklarar att deras relationer mestadels var romantiska och kärleksfulla, men beskriver också att det fanns inslag av grymhet och ondska. Kvinnorna berättar att när våldet började inträda i relationen antog de att detta endast var en dålig episod i relationen och att mannen snart skulle återgå till att vara omtänksam och kärleksfull. Wood (2001) beskriver i sin studie fyra argument kvinnorna intalade sig själva och andra för att upprätthålla bilden av den sagolika kärleken. Dessa argument är inte så illa som, det bra överväger det dåliga, jag kan kontrollera/stoppa det och inte hans riktiga jag. I det första argumentet inte så illa som framkom det att kvinnorna jämförde våldsamma episoder i relationen med mindre våldsamma episoder. Genom att jämföra olika episoder i relationen kunde kvinnorna övertyga sig själva om att våldet inte var så illa eftersom de tidigare upplevt grövre våld. Kvinnorna menar att de kan stå ut med de våldsamma episoderna i relationen eftersom de efterföljs av bra episoder där mannen inte är våldsam.
Utifrån detta menar kvinnorna att de bra sidorna hos männen överväger de dåliga. Kvinnorna menar att de kan kontrollera/stoppa våldet genom att anpassa sig efter männens krav och regler.
Det sista argumentet inte hans riktiga jag menar att kvinnorna inte anser att männen har en våldsam personlighet, utan istället anser att männen utför våldsamma handlingar på grund av yttre omständigheter. Dessa yttre omständigheter kan exempelvis vara att mannen är på dåligt humör eller är alkoholpåverkad. Kvinnorna bortförklarar våldet med att säga det där är inte hans riktiga jag (ibid). Detta är något som Lundgren (2012) benämner som externalisering eller orsaksförklaring, vilket förklaras mer utförligt i teorikapitlet. I Enanders (2011) studie beskriver kvinnorna att männen har två personligheter, vilka Enander (2011) benämner som Jekyll och Hyde. Kvinnorna i studien uppger att männen i början av relationen är Jekyll, den varma, snälla och omtänksamma personligheten som kvinnorna blev kära i. En tid in i relationen framkommer den andra personligheten, Hyde, som är en elak och obehaglig person (ibid).
7
Holmberg och Enander (2004) menar att det psykologiska behovet av kärlek, närhet och förståelse är av betydelse för att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer. De redogör i sin studie för att vissa av kvinnorna liknar förhållandet med männen vid ett beroende och att de upplever abstinens när de inte är tillsammans med männen (ibid). Detta beroende är något som även Lundgren (2012) betonar. Lundgren (2012) menar att när männen växlar mellan våld och värme förstärks kvinnornas känslomässiga beroende till männen vilket resulterar i att kvinnorna uthärdar våldet (ibid).
2.2 Våld i samband med graviditet
McMahon och Armstrong (2012) redogör för att våld i nära relation har en tendens att öka eller initieras i samband med att kvinnan blir gravid. McMahon och Armstrong (2012) menar att det finns flera möjliga anledningar till varför våldet ökar eller initieras i samband med en graviditet.
En anledning kan vara att männen upplever det psykiskt påfrestande att kvinnan blir gravid, då detta påverkar relationen och ekonomin. En annan möjlig anledning kan vara att männen är rädda för att kvinnan ska ge all sin kärlek och omsorg till barnet och därför slutar bry sig om dem. McMahon och Armstrong (2012) menar att våldet får allvarliga konsekvenser för kvinnan och barnet. Barnet riskerar att födas för tidigt, drabbas av fosterskador eller fosterdöd eller att vara underviktig vid födseln. Kvinnan riskerar att drabbas av missfall eller av en generellt dålig allmän hälsa med exempelvis högt blodtryck, infektioner i njurarna och urinvägsinfektioner.
Kvinnorna riskerar även att drabbas av psykiska besvär i form av exempelvis posttraumatisk stress, depression och ångest (ibid).
2.3 Uppbrottet från relationen
Scheffer Lindgren och Renck (2008a) menar att kvinnan behöver komma till en vändpunkt för att påbörja den fysiska uppbrottsprocessen från mannen. Denna vändpunkt kan exempelvis vara att mannen har gjort något som kvinnan inte kan förlåta eller att hon börjar frukta för sitt eller någon närståendes liv. I Scheffer Lindgren och Rencks (2008b) studie framgår det att många kvinnor behöver hjälp från någon utomstående för att våga lämna relationen. Några av kvinnorna i studien berättar att de gick tillbaka till sina män ett flertal gånger innan de definitivt avslutade relationen (ibid). När Hydén (2001) i sin studie frågade kvinnorna om det fanns en tydlig punkt eller händelse som gjorde att de till slut lämnade relationen menade kvinnorna att det var när de började frukta för sina liv som de tog beslutet att lämna relationen (ibid).
8
Holmberg och Enander (2004) beskriver att kvinnan behöver genomgå tre processer för att bli helt fri från en våldsam relation. Det första processen handlar om att kvinnan fysiskt bryter upp från mannen. Den andra processen handlar om att kvinnan blir emotionellt fri från mannen och efterföljs av den tredje processen där kvinnan förstår våldet och definierar sig själv som en våldsutsatt kvinna. Holmberg och Enander (2004) beskriver att den första processen initieras genom att kvinnan börjar tvivla på mannen. Tvivlet på mannen gör att kvinnan börjar se sig om efter andra alternativ i livet utanför relationen. När kvinnan sedan har utvecklat ett starkt tvivel kommer vändpunkten. Vändpunkten är den tid då kvinnan bestämmer sig för att fysiskt lämna mannen (ibid). Scheffer Lindgren och Renck (2008b) beskriver att vändpunkten kan komma plötsligt och utlösas av en särskild händelse eller ha sin utgångspunkt i att kvinnan har nått sin botten och inte orkar leva kvar i relationen (ibid). Den andra processen handlar om att kvinnan ska bli emotionellt fri från mannen (Holmberg & Enander 2004). Holmberg och Enander (2004) menar att även fast kvinnan har lämnat mannen fysiskt betyder det inte att hon blir emotionellt fri från mannen. Denna process präglas ofta av ambivalenta känslor inför mannen, då kvinnans känslor pendlar mellan hopp och kärlek. Den avslutande processen beskriver Holmberg och Enander (2004) som att kvinnan “öppnar ögonen” och börjar förstå att hon varit en våldsutsatt kvinna. I processen slutar kvinnan förminska eller bortförklara mannens våldsamma handlingar. Genom att se våldet som våld kan kvinnan definiera sig som en våldsutsatt kvinna och relationen som en våldsrelation. Holmberg och Enander (2004) menar att förståelseprocessen innebär att kvinnan kan frigöra sig från skuld, vilket gör henne starkare.
2.4 Anpassnings - och motståndsstrategier
Hydén (2001) framhäver i sin forskning att kvinnors motstånd mot våldsamma män inte alltid är synligt. Hydén (2001) menar att innan kvinnan fysiskt lämnar mannen genomgår hon en process. Denna process har präglats av kvinnans motstånd mot mannen under relationen. Ett sätt att skapa detta motstånd är att kvinnan skapar ett “inre rum” där mannen inte har tillgång till hennes tankar. I detta “inre rum” sker kvinnans motstånd och kvinnan kan tänka grymma tankar om mannen utan att det får konsekvenser. Motståndet är inte synligt för de utomstående utan sker inom kvinnan. Motståndet kan även vara fysiskt, vilket framgår i Hydéns (2001) studie i vilken en kvinna beskriver hur hon la all sin värme och omsorg på barnen och därmed gjorde sig oåtkomligt för mannen. Vidare beskriver kvinnan att hon kontinuerligt hade samlag med mannen, men att hon var frånvarande och likgiltig vid dessa tillfällen (ibid). Kvinnorna i Woods studie (2001) menar att de kunde påverka våldets omfattning genom olika strategier.
9
Framförallt handlade strategierna om att kvinnorna anpassar sig efter männens önskemål och vilja för att hålla männen lyckliga och nöjda (ibid). Lundgren (2012) menar att anpassning är den centrala delen i normaliseringsprocessen, vilket förklaras mer utförligt i teorikapitlet.
2.5 Våld vid separation och efter separation
Ekbrand (2006) uppger att kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation i stor utsträckning även blir utsatta för våld under separationen. Ekbrands (2006) studie visar att de sex sista månaderna av relationen oftast är den mest våldsamma perioden. Efter separationen minskar det fysiska våldet, medan det psykiska våldet fortgår (ibid). I Crossman m.fl. (2016) studie framgår det att i de relationer där det finns barn använder sig männen av barnen för att behålla kvinnorna nära sig. Männen använder dessa tillfällen för att förfölja, trakassera och hota kvinnorna. Barnen blir ett verktyg som männen använder sig av för att behålla kontrollen över kvinnorna efter separationen. Männen kan exempelvis utsätta kvinnan för stalking, trakasserier och hot. Kvinnorna i Crossmans m.fl. (2016) studie beskriver att de fortsatte att vara rädda för sina före detta män efter separationen (ibid).
10
3. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska referensram, som innefattas av normaliseringsprocessen och coercive control. Normaliseringsprocessen belyser den process kvinnan genomgår i en våldsam relation (Lundgren 2012). Coercive control beskriver de olika tekniker män använder sig av när de utövar våld mot sin partner (Stark 2007).
3.1 Normaliseringsprocessen
Våldets normaliseringsprocess är en teoretisk modell skapad av sociologiprofessorn Eva Lundgren (2012). Lundgren (2012) har utvecklat teorin om våldets normaliseringsprocess utifrån en forskningsstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män. Syftet med teorin är att förklara våldet utifrån vilka mekanismer och strategier som förekommer i en våldsam relation. Normaliseringsprocessen kan användas för att förstå sina egna eller andras våldserfarenheter. Teorin utgår från kvinnors perspektiv på individnivå. Teorin har tre grundläggande utgångspunkter. Den första utgångspunkten är normalisering som innebär att våldet blir en del av vardagen och slutar anses vara en abnormitet. Externalisering innebär att mannens våldsamma handlingar inte anses vara mannens personlighet utan förklaras utifrån yttre omständigheter. Externalisering innebär även att mannen förskjuter orsaken och ansvaret för våldet på kvinnan. Internalisering är den process som sker när kvinnan börjar se sig själv genom mannens ögon, samt tar över mannens syn och förståelse för våldshandlingarna. Normaliseringsprocessen är det som sker när mannen bryter ner kvinnan till ingenting för att sedan återuppbygga henne precis så som han vill ha henne.
Kvinnans åsikter, känslor och värderingar finns kvar inom henne men mannen dominerar hennes känsloliv och att inte behaga mannen leder till våld (ibid).
Lundgren (2012) beskriver att normaliseringsprocessen ofta inleds med att mannen börjar förskjuta kvinnans gränser. Det kan handla om att mannen på olika sätt manipulerar kvinnan till att handla efter mannens tycke. Gränsförskjutningar kan exempelvis vara att mannen påpekar kvinnans klädsel och att hon då byter om till de kläder han föredrar, eftersom hon vill göra honom lycklig. Det kan även handla om att kvinnan anpassar sig till mannens sexuella önskemål för att göra honom lycklig även fast kvinnan egentligen inte vill. Dessa gränser kan liknas med regler och ökar gradvis under relationens gång. I början kan det gälla mindre saker som att kvinnan köpt fel mjölk för att sedan eskalera till att mannen sätter gränser för hur länge kvinnan får vara ute med sina vänner. Ofta är dessa gränser kopplade till mannens svartsjuka.
11
Mannen försöker dölja sitt kontrollbehov och sin svartsjuka genom att bädda in kontrollen och svartsjukan i ömhetsbetygelser. Han kan exempelvis ringa kvinnan och fråga henne hur det går på jobbet, vilket kan uppfattas som omtänksamt, men mannens egentliga intention är att kontrollera var kvinnan befinner sig. Han kan insistera på att alltid skjutsa och hämta kvinnan för att ha koll på var hon är och vilka hon umgås med. Det kan i början anses ömsint av mannen att han är uppmärksam på kvinnan, men egentligen handlar mannens beteende endast om svartsjuka och kontroll. Han vill kontrollera att kvinnan inte går över de gränser och regler han satt upp för henne (Lundgren 2012).
Mannen sätter hela tiden nya gränser och ändrar sina regler för kvinnan, vilket gör det omöjligt för kvinnan att följa dessa. Kvinnans drivkraft att anpassa sig har sin utgångspunkt i att hon vill att relationen ska fungera och att hon är förälskad i mannen. Mannens gränser för kvinnan är inte alltid uttalade utan kvinnan upptäcker att hon gått över gränsen när mannen använder våld för att bestraffa hennes överträdelse. Mannen kan även sätta gränser för kvinnans relationer.
Han kan exempelvis hota med att avsluta relationen om kvinnan träffar sin familj för ofta.
Mannen kan även skuldbelägga kvinnan genom att påtala att hon umgås för mycket med sina vänner och därför inte värdesätter relationen. Mannen kan manipulera kvinnan till att endast umgås med honom genom att baktala kvinnans vänner och familj. Genom att manipulera kvinnan till att välja mannen framför vänner och familj blir kvinnan slutligen helt isolerad.
Denna isolering betyder att mannen blir kvinnans enda referensram att förhålla sig till och mannen börjar dominera kvinnans känsloliv. Kvinnans anpassning efter mannens önskemål ökar med tiden och kvinnans livsutrymme minskar samtidigt som mannens kontroll ökar. Om kvinnan bestämmer sig för att göra motstånd eller ifrågasätta mannen kan det fysiska våldet debutera (Lundgren 2012).
Lundgren (2012) menar att när det fysiska våldet och isoleringen utvecklats till något vardagligt har våldet normaliserats. Då kvinnan saknar utomstående personers åsikter och referensramar på grund av isoleringen blir det svårt för henne att avgöra vad som är rätt och fel eller gott och ont. Därför blir mannen hennes mittpunkt. När mannen är god och kärleksfull uppväger det våldet han utsatt kvinnan för. Kvinnan anser att mannen egentligen är kärleksfull och snäll, men att hon är så “fel” att han måste utöva våld för att tillrättavisa henne. Mannen använder våld när kvinnan “gör fel” och för att “lära” henne hur hon ska uppföra sig. När kvinnan börjar se sig själv som orsak till våldet och därmed börjar se sig själv genom mannens ögon har hon internaliserat mannens förståelse av våldshandlingarna. En kvinna som internaliseras förstår
12
våldet som kärlek, det vill säga att mannen utövar våld för att han älskar henne och vill göra henne till en bättre kvinna. När kvinnan blivit internaliserad menar Lundgren (2012) att mannen bokstavligen har kvinnans liv i sina händer. Kvinnan är så undergiven att hon inte förstår våldet som våld längre (ibid).
En viktig aspekt av normaliseringsprocessen är att förstå att relationen inte endast består av våld. Lundgren (2012) beskriver hur de kvinnor hon har intervjuat berättat om hur männen växlar mellan värme och våld. Lundgren (2012) menar att det är männens växling mellan värme och våld som gör det svårt för kvinnorna att lämna relationen. Kvinnorna börjar uppleva att männen har två olika personligheter. Den våldsamma personligheten är inte den man som kvinnan förälskade sig i, utan den är resultatet av att hon är “fel”. Om kvinnan kan vara “rätt”
så får hon tillbaka sin varma kärleksfulla man. Detta gör att kvinnan anpassar sig efter mannens krav och regler så att han inte ska få en anledning att utöva våld. Det är förvirrande för kvinnan att förhålla sig till mannens växling mellan värme och våld. När mannen efter våldet tar hand om kvinnan tolkar kvinnan det som ett uttryck för mannens kärlek och det känslomässiga beroendet till mannen förstärks. Ett exempel på en extrem form av växling mellan värme och våld är att mannen kan misshandla kvinnan grovt, på gränsen mellan liv och död, för att sedan köra henne till sjukhuset (ibid).
Teorin om våldets normaliseringsprocess har kritiserats av Hydén (1995) som menar att normaliseringsprocessen är starkt feministiskt färgad och förankrad i grundantaganden som inte tar hänsyn till våldets komplexitet. Hydén (1995) anser att normaliseringsprocessen framställer hur kvinnor viljelöst låter sig dödas psykiskt och fysiskt utan att göra motstånd (ibid). Hydén (2001) anser att kvinnor gör motstånd i våldsamma relationer, något som inte framgår i Lundgrens teori. En annan del av Hydéns (1995) kritik gäller den empiri teorin om normaliseringsprocessen utgår från. Hon menar att respondenterna som deltagit i studien lever som partners i ett äktenskap inom ett kristet samfund, vilket påverkar resultatet. Hydén (1995) menar att mannens våld utifrån det kristna sociala sammanhang som undersöktes i Lundgrens studie tolkas som en handling mannen utövar mot kvinnan i Guds namn.
I denna studie används normaliseringsprocessen som teori, eftersom den är ett bra verktyg att utgå från när det gäller att belysa den process kvinnan går igenom. Teorin är ett verktyg som gör det möjligt att förstå varför kvinnan handlar som hon gör i den våldsamma relationen och den hjälper oss besvara den eviga frågan samhället ställer sig “varför går hon bara inte?”.
13
Avsikten med denna studie är bland annat att skapa förståelse för varför en kvinna inte “bara”
går från en våldsam man. Teorin belyser den gradvisa utvecklingen av våldet och hur kvinnan skapar strategier för att anpassa sig och undvika våldet. Normaliseringsprocessen lyfter fram det känslomässiga beroende och den kärlek som finns i en våldsam relation samt förklarar hur detta beroende skapas genom mannens växling mellan värme och våld.
3.2 Coercive control
Sociologiprofessorn Evan Stark (2007) utgår från att det finns en skillnad när det kommer till kön och anser att denna skillnad påverkar hur våld i nära relation tar sig uttryck. Stark menar att våldsutövande män använder sig av coercion och control för att få makt över sin kvinnliga partner. Han menar att kvinnor i högre utsträckning än män blir offer för coercion och control när det kommer till våld i nära relation (ibid).
Stark (2007) beskriver att mannen använder sig av fyra olika tekniker; violence, intimidation, isolation och control för att utöva coercive control över sin partner. Överlien (2018) har översatt dessa tekniker till skada, skrämma, övervaka och isolera. Skada och skrämma är uttryck för coercion och övervaka och isolera är uttryck för control (Stark 2007). Teknikerna skada och skrämma är när mannen använder sig av hot eller slag för att tvinga sin partner till att göra något hon inte vill. Teknikerna skada och skrämma kan ge psykiska besvär hos den som blir utsatt.
Även antydan om slag eller olika former av hot blir skrämmande då partnern har blivit indoktrinerad i att det kan förekomma våld. En antydan om slag blir även det en form av skada och skrämsel, då den som tidigare blivit utsatt vet att förövaren är kapabel till att utföra våld.
Han har gjort det förut så han kan lika gärna göra det igen. Hoten kan även vara latenta vilket betyder att de finns där hela tiden även ifall förövaren inte alltid följer upp dem (Stark 2007).
Teknikerna övervaka och isolera kan ta sig uttryck på olika sätt och kan därför vara svåra att upptäcka. Det kan exempelvis handla om att kvinnan inte får gå till sitt jobb eller att hon måste lämna över sin lön till mannen. Teknikerna övervaka och isolera används för att visa att kvinnan behöver sin partner, att hon är beroende av honom. Exempel på detta är att isolera henne från hennes familj och vänner. Isoleringen bidrar till att hon inte har någon att vända sig till och prata med, vilket leder till att hon blir beroende av honom. Detta kan även göra det svårt för henne att inse vad hon blir utsatt för. Stark (2007) menar att när både coercive och control kombineras kan det liknas med att kvinnan blir utsatt för fångenskap. Coercion och control är länkat till dominans.
14
Anderson (2009) kritiserar synen på könets relevans i coercive control och menar att detta behöver studeras ytterligare. Andersson (2009) menar även att Stark misslyckas med att förklara varför män i högre utsträckning tar kontroll över kvinnor och att Stark istället fokuserar på kvinnors utsatthet och hur dem faller offer för männen. Andersson (2009) menar att männen har en överordnad position i samhället som underlättar för dem att ta kontroll över kvinnorna och att Stark inte lyfter detta i sin teori. Det finns studier som lyfter att även kvinnor försöker att kontrollera sin partner, men männen lyckas med detta i större utsträckning, då maskulinitet i sig går ut på att kontrollera andra (ibid). Stark (2009) besvarar Andersons kritik genom att instämma i att teorin misslyckas med att teoretisera våld och kön generellt. Stark (2009) poängterar att Anderson och han har olika synsätt när det kommer till att teoretisera våld mot kvinnor. Stark (2009) menar att kön har relevans i coercive control, då coercive control visar hur manliga förövare förstärker befintliga könsstereotyper för att bryta ner kvinnan.
Coercive control belyser kvinnans utsatthet i relationen och beskriver hur mannen går tillväga för att ta kontroll över kvinnan, samt hur han använder sig av våld i relationen. Coercive control kompletterar teorin om våldets normaliseringsprocess, då båda teorierna lyfter olika delar i våldsamma relationer. Normaliseringsprocessen lyfter hur själva normaliseringen av våldet och relationen ser ut, medan coercive control belyser hur våldsutövande män använder sig av teknikerna skada, skrämma, isolera och övervaka för att bruka våld över sina kvinnliga partners.
15
4. Metod
I följande kapitel presenteras studiens metod och tillvägagångssätt. Kapitlet inleds med en redogörelse för metodval och empiriskt material. Därefter följer en beskrivning av studiens tillvägagångssätt och urval, samt dess analysmetod och etiska överväganden. Kapitlet avslutas med en beskrivning av vad som har gjorts för att uppnå reliabilitet och validitet.
4.1 Kvalitativ metod
Vi ansåg att en kvalitativ metod var lämplig för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Kvalitativ metod är användbar vid analysering av mjukdata i form av text som behöver analyseras och tolkas (Johannessen & Tufte 2002). En kvalitativ metod är passande när forskaren vill undersöka individers erfarenheter utifrån deras egna ord och upplevelser. Ett sätt att samla in kvalitativa data är genom dokumentanalys, där datan består av skriftliga källor som exempelvis biografiskt material (Larsson 2005). Denna studie avsåg att undersöka kvinnors egna erfarenheter av att bli utsatta för våld av män. Därför användes en dokumentanalys för att besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket gjordes genom att analysera biografiska berättelser. Vid studerandet av biografiska berättelser är det människors egna tolkningar som sätts i fokus och det blir möjligt att ta del av en annans människas liv genom att ta del av berättelsen (Johansson & Öberg 2008).
4.1.1 Empiriskt material
Inledningsvis avsåg vi att genomföra en internetstudie, där det empiriska materialet planerades att inhämtas från öppna och anonyma internetforum. På grund av etiska hinder med att genomföra en internetstudie valde vi istället att göra en dokumentanalys och samlade in empiri från en offentligt publicerad bok. Detta gjorde det möjligt att studera kvinnors våldserfarenheter utifrån deras egna skildringar.
Studiens empiriska material bestod av skriftliga våldsberättelser från den biografiska boken Vi bryter tystnaden (Eklund 2020). Med berättelse avsågs, i denna studie, en avgränsad enhet som utvinns från en kärnberättelse där händelserna följer en kronologisk ordning (Hydén 1997;
Johansson 2005). Hydén (1997) menar att en berättelse kan förekomma i olika former och att en berättelses centrala delar ofta liknar varandra och därför kan utmärkas genom generella drag.
Enligt Hydén (1997) skildrar en berättelse en sekvens av händelser som sker i ett specifikt sammanhang, som har orsakats av något eller någon, som har upplevts av någon och som berättas av någon. En berättelse skiljer sig från en redogörelse som saknar de narrativa element
16
som finns i en berättelse (ibid). De berättelser som ingick i denna studie var skriftliga. När skriftliga narrativ analyseras är det viktigt att ha i åtanke att dessa är skrivna för en grupp som inte är fysiskt närvarande. I studien har kvinnorna själva skrivit berättelsen och Eklund har sedan sammanställt dessa (Eklund 2020). Johansson (2005) menar att vissa element kan adderats eller raderas för att skapa en sammanhängande berättelse. De skriftliga narrativ som har använts i denna studie skiljer sig således från muntliga narrativ som skapas i samspel med den som lyssnar till berättelsen. I muntliga narrativ kan berättaren rätta sig under berättelsens gång och vissa tveksamheter kan höras, vilket kan ha betydelse i analysen. Dessa tveksamheter och rättelser rensas sedan bort i de skriftliga narrativen. Detta betyder att vid analys av skriftliga narrativ går det inte att var helt säker på att det som står skrivet i berättelsen är direkt citerat från berättaren (Johansson 2005).
I denna studie ses narrativen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Det socialkonstruktionistiska perspektivet innebär att det inte finns någon generell sanning utan att det finns många versioner av sanningen som är skapade utifrån olika kategorier och perspektiv.
Dessa sanningar är skapade utifrån samspel mellan människor och omskapas genom att människor berättar vidare berättelserna och utifrån detta skapas nya versioner av berättelsen (Johansson 2005). I studien har kvinnornas berättelser omskapats genom att de först har skrivit ner en version av den. Sedan har författaren sammanställt dessa berättelser och adderat eller raderat frekvenser för att skapa en sammanhängande berättelse. Därefter har berättelserna omskapats och tolkats för denna studie, vilket resulterar i att narrativen kan ses som ännu en ny version av sanningen. Johansson (2005) menar att den som lyssnar till en muntlig berättelse blir medskapare av berättelsen genom sina tolkningar. I denna studie kan vi anses vara medskapare av berättelserna, då vi läst berättelserna i boken och sedan redigerat dem för att få fram den poäng som var relevant för studiens syfte (ibid).
4.2 Tillvägagångssätt och urval
I detta avsnitt presenteras urvalet av studiens empiriska material. Inledningsvis följer en beskrivning av den bok som var utgångspunkt för studiens narrativ. Efterföljande stycke presenterar och motiverar urvalet av narrativ.
4.2.1 Val av empiriskt material
Eftersom studien avsåg att undersöka kvinnors erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation påbörjades en sökning efter biografiska böcker som redogjorde för detta. Detta är enligt
17
Bryman (2018) ett målinriktat urval vilket innebär att forskaren gör sitt urval utifrån undersökningens specifika mål. Undersökningens analysenheter väljs utifrån kriterier som forskaren bestämt innan studiens början (ibid). Inledningsvis fanns det två böcker som var intressanta att använda i studien. Den första boken var Jag var hon - tio berättelser om kvinnor som överlevde (Gartéus 2020). Den andra boken var Vi bryter tystnaden av Pia Eklund (2020).
Det första kriteriet vid val av bok var att berättelserna i den skulle skildra en heterosexuell relation, där en man utsatte en kvinna för våld. Det andra kriteriet var att berättelserna i boken skulle skildra hela relationens händelseförlopp. Det tredje kriteriet var att berättelserna i boken skulle vara detaljerade och skildra olika former av våld. Ett fjärde kriterium var böckerna skulle vara aktuella. Boken Jag var hon uppfyllde kriterium ett, två och fyra men inte kriterium tre då vi ansåg att berättelserna i boken inte var tillräckligt detaljerade och inte skildrade olika former av våld, därför valdes denna bok bort. Vi bryter tystnaden uppfyllde alla våra kriterier och bedömdes därför vara relevant för vår studie. Vi bryter tystnaden består av tolv berättelser, där kvinnor berättar om sina erfarenheter av att ha levt i en våldsam relation där en man varit förövaren. Kvinnorna redogör i sina berättelser för hur de träffade sina män, samt hur relationerna såg ut innan den avslutades. De berättar även om hur männen fortsatte att förfölja dem efter relationens slut. Boken bygger på berättelser som kvinnorna själva har skrivit ner (Eklund 2020).
4.2.2 Val av narrativ
Inledningsvis valde vi ut de kapitel ur boken som ansågs var intressanta på varsitt håll, för att sedan skapa narrativen som blev studiens empiri. Narrativen skapades med hänsyn till studiens definition av en berättelse samt att de skulle skildra olika former av våld. När berättelserna hade sammanställts uppmärksammades det att några av kvinnorna återkom i flera narrativ och därför valdes dessa kvinnors narrativ ut. Detta för att lättare kunna analysera materialet, samt redogöra för olika delar i relationen och våldets processer. Dessa berättelser redogjorde även för olika former av våld, vilket var relevant för studien. För att tydligare visa att narrativen berörde olika delar av relationen strukturerades narrativen utifrån olika teman. Studiens teman avsåg att synliggöra hur relationen inleddes, hur våldet inträdde i relationen, hur våldets olika former tog sig uttryck och hur relationen avslutades. Temana skapades utifrån empirin då det fanns liknande händelseförlopp i dem. Det första temat blev hur relationen inleds, och innehöll tre narrativ som beskriver hur männen och kvinnorna träffades. Syftet med dessa narrativ var att belysa att relationerna började med kärlek. Det andra temat blev hur våldet inträdde i relationen, vilket bestod av tre narrativ som fokuserade på hur våldet gradvis inträder i
18
relationen. Syftet med dessa narrativ var att belysa hur kontrollen och svartsjukan gradvis övergår i grövre våld. Det tredje temat blev våldets olika former, som bestod av tre narrativ som belyser olika typer av våld som männen utsatte kvinnorna för, samt på vilket sätt. Det sista temat blev uppbrott och eftervåld, vilket bestod av två narrativ som redogjorde för hur två kvinnor avslutade sina relationer samt det eftervåld som drabbade en av kvinnorna efter uppbrottet. Syftet med dessa narrativ var att belysa att våldet kan fortsätta även om kvinnan fysiskt har lämnat mannen. Berättelserna analyserades sedan med en strukturell narrativ analysmetod. I studien har dataanalys och resultatanalys separerats för att tydligare sammanställa de narrativ som redogör för liknande episoder.
4.3 Analysmetod
Johansson (2005) menar att Labovs strukturella analysmodell passar undersökningar där syftet är att skildra unika personliga erfarenheter genom att presentera händelserna i en kronologisk ordning. Modellen användes i denna studie för att lyfta hur kvinnorna förstod det våld de blivit utsatta för. I vår studie användes Labovs värderande satser för att fånga kvinnornas erfarenheter av våldet. De värderande satserna belyste det kvinnan upplevde i situationen, samt hur hon förstod det hon blev utsatt för. Med hjälp av Labovs strukturella analysmodell kunde vi lyfta fram vissa händelser i kvinnornas liv som ansågs vara av betydelse för att förstå de olika aspekterna i relationen. Enligt Johansson (2005) används Labovs strukturella analysmodell för att utvinna narrativ ur en kärnberättelse, dessa narrativ ska enligt Labov följa en kronologisk ordning. Labov menar att ett narrativ består av olika element som är länkade till varandra utifrån en sekvens av händelser som sker i kronologisk ordning. Dessa element har en bestämd funktion i narrativet. Tabellen nedan visar berättelsens strukturella element (ibid).
Tabell 1: Berättelsens strukturella element
Strukturella element Funktion
Sammanfattning Berättar vad som kommer ske i berättelsen
Orientering Orientering - var? när? vem? vad?
Händelser Händelseförlopp – vad hände sedan?
Utvärdering Berättarens perspektiv/berättelsens poäng
Resultat Resultatet – hur slutade berättelsen?
Slutkläm Slut och tar tillbaka läsaren till nuet
19
(Johansson 2005) I tabell 1 redovisas Labovs strukturella analysmodell. Enligt Labovs strukturella analysmodell kommer sammanfattningen i början av berättelsen och beskriver vad som kommer att ske i berättelsen. Därefter kommer en orientering som beskriver vilka som är med i berättelsen och var den utspelar sig, samt när i tid berättelsen har skett. Efter det kommer själva händelseförloppet, som svarar på frågan ”vad hände sedan?”. Efter detta följer berättelsens resultat som visar vad som till slut skedde. Berättelsen avslutas med en slutkläm som visar att den är slut och för läsaren tillbaka till nuet. De värderande satserna är de som framhäver poängen med berättelsen. Denna aspekt är viktig att studera i berättelseforskning för att fånga berättarens känslor under händelseförloppet (Johansson 2005). Alla berättelser innehåller inte alla element. Exempelvis kan ett narrativ sakna sammanfattning eller slutkläm (Hydén 2008).
Vid användning av Labovs modell är det framförallt de värderande aspekterna som är viktiga att lyfta i analysen, eftersom det är dessa aspekter som beskriver hur berättaren förstod de händelser hon varit med om. De värderande satserna i händelserna är inte nödvändigtvis kopplade till berättelsens kronologiska följd (Johansson 2005).
4.4 Etiska överväganden
Individskyddskravet är utgångspunkten för all forskning och avser att skydda studiens deltagare från fysisk eller psykisk skada, förödmjukelse eller kränkning (Vetenskapsrådet 2017).
Vetenskapsrådet (2017) redogör för att det efter andra världskriget utvecklades forskningsetiska kodexar. Dessa kodexar är en samling av regler som forskaren kan förhålla sig till under sin forskning. I denna studie har utgångspunkten varit dessa kodexar som behandlar hur forskaren ger information, inhämtar samtycke, utformar forskningen för att undvika risker och slutligen publicering och förvaring av den data som insamlats under forskningen. Inledningsvis i en forskningsstudie ska en forskare ge information om sin studie till studiens deltagare samt inhämta samtycke från studiens deltagare. Under studiens genomförande ska forskaren utforma studien på ett sådant sätt att det inte föreligger risker för att studiens deltagare påverkas på ett negativt sätt. Slutligen ska forskaren efter att studien avslutats förvara det insamlade materialet på ett säkert sätt samt publicera sina resultat (Vetenskapsrådet 2017).
Denna studies empiriska material bestod av självbiografiska berättelser från en publicerad bok.
Eftersom berättelserna är offentligt publicerade är vår uppfattning att kvinnorna både informerats och givit sitt samtycke till att boken publiceras. Då det inte fanns möjlighet att
20
informera eller inhämta samtycke från kvinnorna till denna studie ansågs det vara tillräcklig att boken är offentligt publicerad. Eftersom boken är offentligt publicerad borde det inte föreligga någon risk att någon av kvinnorna påverkas negativt av att deras berättelser används i studien.
I denna studie kan det vara en risk att någon av kvinnorna i berättelserna blir identifierad. För att undvika detta har Pia Eklund, författaren till boken Vi bryter tystnaden fingerat kvinnornas namn samt delar av berättelserna (Eklund 2020). Studien berör ett känsligt ämne och därför har kvinnornas berättelser behandlats på ett respektfullt sätt. Genom att återge berättelserna i citerade narrativ fanns möjlighet att använda kvinnornas egna ord. Det kan enligt oss vara en etisk brist att narrativen är redigerade, då kvinnorna kan uppfatta det som att berättelsen blivit förvrängd eller misstolkats. Det var en nödvändighet att redigera narrativen för att kunna belysa de delar som berörde det studien avsåg att undersöka.
I denna studie har ingen personliga data insamlats och därmed finns ingen känsliga data att förvara. Studien kommer att publiceras offentligt i databasen Diva, vilket ger studien transparens. Det är av vikt att belysa att kvinnorna inte delat sina berättelser för att delta i en vetenskaplig studie. Eftersom det inte finns några andra avsikter med att använda berättelserna annat än i denna studie, anses det inte vara skadligt för kvinnorna att berättelserna används i denna studie.
4.5 Reliabilitet och tillförlitlighet
Reliabilitet innebär att studien ska kunna upprepas och den ska vara detaljerat återgiven så att det ska vara enkelt för andra forskare att repetera studien. Det finns svårigheter med att repetera en kvalitativ studie eftersom den sociala miljön är i ständig rörelse (Bryman 2018). För att uppnå reliabilitet i studien har metodavsnittet redovisats i kronologisk ordning, så att en annan forskare enkelt ska kunna repetera studiens tillvägagångssätt. Det som kan anses vara en brist i reliabiliteten är att forskare som upprepar studien har en annan förförståelse samt kan tolka empirin på ett annat sätt, vilket kan betyda att studiens resultat kan skilja sig (ibid).
Yin (2013) menar att en kvalitativ studie blir tillförlitlig och trovärdig genom att forskaren tar hänsyn till tre delmål: transparens, att arbeta metodiskt och att hålla sig till beläggen. Yin (2013) menar att en studie behöver vara transparent för att uppnå tillförlitlighet och trovärdighet. Forskaren behöver redovisa studiens olika processer och all data ska vara tillgänglig för utomstående att granska (ibid). För att uppnå transparens i denna studie har studiens urval motiverats och framställts i studiens metodkapitel. Metoddiskussionen redogör
21
för studiens tillgångar och brister. Det framgår i studien vilka teorier som ligger till grund för resultatet. Eftersom studiens empiri består av en offentligt publicerad bok föreligger inga svårigheter för utomstående att granska datan. För att uppnå transparens i studien har den löpande blivit granskad av vår handledare som återkommit med förslag om förändringar i studien. Under framställningen av studien har vi även löpande granskat och diskuterat uppsatsens för och nackdelar med varandra.
Det andra delmålet handlar om att forskaren genomfört studien på ett metodiskt sätt för att undvika slarvigt arbete (Yin 2013). För att uppnå detta delmål har vi under framställningen av denna uppsats planerat vecka för vecka vilka delar i uppsatsen som skulle granskas och diskuteras. Genom att ha kontinuerlig kontakt med vår handledare har det säkerställts att arbetet utförts på ett metodiskt vis och att vi därmed inte frångått studiens syfte. Det tredje delmålet är att studien ska bygga på en redovisad mängd data, samt att forskaren har uppfattat det deltagarna vill förmedla med sina berättelser (Yin 2018). I denna studie fanns inte möjligheten att kontrollera med studiens deltagare om berättelserna uppfattats korrekt eftersom de är anonyma.
22
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer studiens resultat och analys att presenteras. Resultatet och analysen är indelade i olika teman för att visa var i relationen kvinnorna befinner sig i. Kapitlet inleds med en dataanalys, där de våldsutsatta kvinnornas berättelser analyseras med hjälp av Labovs strukturella narrativa analysmetod. Därefter följer resultatanalysen som presenterar den analys som gjorts utifrån teorierna våldets normaliseringsprocess och coercive control, samt tidigare forskning.
5.1 Hur relationen inleddes
Detta tema handlar om hur relationen inleddes. I avsnittet kommer läsaren få tal del av hur Charlotte, Sandra och Elisabeth träffade sina våldsutövande män och hur relationerna tog sin början.
Narrativ 1: Charlotte
Det var då det hände … plötsligt stod HAN där och var så himla gullig och förstående. Vilken man! Han var snygg, betydligt äldre än jag, med en fin utbildning, bra jobb och bra lön och ett vackert smakfullt hem. Han stormade in i mitt liv och han överöste mig med kärlek, han var den stora kärleken! Faktiskt var han motsatsen till min förra sambo på många sätt. Jag kunde inte få nog av honom, ville träffa honom jämt. Han skickade kärleksfax till mitt jobb, han ringde mig under arbetsdagen för han ville höra min röst, han visade att jag var allt för honom också. [...] Han uppvaktade mig på alla tänkbara sätt, vi reste tillsammans och bodde på mysiga hotell, åt och drack godare än jag någonsin hade gjort tidigare, han betalade allt. Dessutom hade vi fantastiskt sex på många olika, för mig nya, sätt.
Han var på gränsen till våldsam och jag uppskattade det, tyckte han var spännande och att vi nästan smälte samman när vi låg med varandra. Jag var kort sagt totalt förblindad av honom, och kunde inte få nog av honom. [...] Väldigt snart kände jag mig mogen att flytta in hos honom och hans lilla dotter, då tre år gammal. Redan våren därpå blev det så. (Eklund 2020, s. 48–50)
Charlottes narrativ inleds med en beskrivning av att hon träffade sin man (sammanfattning).
Huvudpersonerna i narrativet är Charlotte och mannen (orientering). Det som utspelar sig i narrativet är att mannen börjar uppvakta Charlotte genom att skicka kärleksfax till hennes jobb, samt ringa henne under arbetstid för att han vill höra hennes röst. Han visar att Charlotte är allt
23
för honom. Senare åker de på semester tillsammans där mannen betalar allt. Charlotte beskriver att de har sex som är på gränsen till våldsamt och att hon uppskattar det (händelseförlopp).
Narrativet avslutas med att Charlotte flyttar in hos mannen (resultat) redan våren därpå (slutkläm).
Charlotte utvärderar i början av narrativet att mannen var snygg, betydligt äldre än henne, med en fin utbildning, bra jobb, bra lön och ett vackert smakfullt hem och hon beskriver honom som den stora kärleken. Hon jämför mannen med sin förra sambo och beskriver att den nya mannen var raka motsatsen till honom. Charlotte beskriver också att hon inte kunde få nog av honom och att hon ville vara med honom hela tiden. Det som framgår av Charlottes narrativ är att relationen började med en intensiv förälskelse som snabbt utvecklades till kärlek. Charlotte beskriver att den nya mannen skilde sig från hennes gamla sambo på många sätt. Detta går att tolka utifrån Charlottes beskrivning av mannen som att hon inte tidigare upplevt kärlek på detta sätt. Senare i narrativet lyfter Charlotte hur de hade fantastiskt sex som var på gränsen till våldsamt, men att hon uppskattade det och tyckte att det var spännande. Detta går att tolka som att Charlotte vill lyfta det som var fantastiskt och spännande när hon ser tillbaka på relationen och att det våldsamma sexet var en del av denna spänning. Det går även att tolka som att Charlotte i efterhand anser att hon borde förstått att mannen hade våldsamma tendenser. Utifrån Charlottes beskrivning av början av relationen är en möjlig poäng av narrativet att Charlotte vill beskriva varför hon föll för mannen, då hon beskriver mannens alla positiva sidor och hur fantastisk han fick henne att känna sig.
Narrativ 2: Elisabeth
Vi träffades ute på krogen i min hemstad, och jag föll pladask. Han var charmig och otroligt bra på att konversera. Jag tyckte att Olle var snygg och lite mystisk, och hade hunnit till en fas i livet när jag längtade efter barn och familj. Jag bodde i Stockholm och var bara på besök i min hemstad när vi träffades. Så han skrev långa kärleksfulla brev till mig och jag kände mig utvald. Vi pratade i timmar med varandra i telefon. Allt gick väldigt fort. Jag var som förblindad av hans charm och utstrålning. Tre månader efter det att vi träffats blev jag gravid. Graviditeten var planerad och jag svävade på moln. [...] Jag sa upp mig från min tjänst i Stockholm och flyttade in hos Olle och hans dotter (Eklund 2020, s.287)
Elisabeth inleder narrativet med att berätta hur hon träffade Olle i sin hemstad och att hon “föll pladask” för honom (sammanfattning och orientering). Efter deras första möte i hemstaden
24
uppvaktar Olle Elisabeth med långa kärleksfulla brev. De pratar även i telefon i timmar.
Elisabeth beskriver att relationen utvecklas snabbt (händelseförlopp). Narrativet avslutas med att Elisabeth blir planerat gravid och hon beskriver att hon på grund av detta säger upp sig från sitt jobb i Stockholm och flyttar in hos Olle och hans dotter (resultat).
Elisabeth utvärderar mötet med Olle genom att beskriva att han var snygg, mystisk och otroligt bra på att konversera. Hon beskriver att hon befann sig i en fas i livet där hon längtade efter barn och familj. Hon beskriver att hon var “förblindad av hans charm och utstrålning”. Elisabeth beskriver vidare att hon blev planerat gravid och att det kändes som att hon svävade på rosa moln. Detta går att tolka som att Elisabeth hade letat efter någon att skaffa familj med och plötsligt står den perfekte mannen där. Läsaren kan följa hur relationen utvecklades snabbt från att Elisabeth möter Olle till att de blir gravida och flyttar ihop. En möjlig poäng av Elisabeths beskrivning av Olle är att läsaren ska förstå hur hon upplevde Olle i början av relationen. Det går att se likheter mellan Charlottes och Elisabeths narrativ, då de båda utförligt beskriver männens positiva sidor samt hur bra de fick dem att känna sig.
Narrativ 3: Sandra
Med ett brinnande intresse för djur åkte jag ganska direkt efter gymnasiet till ett varmare land och sökte jobb på gårdar där jag kunde få jobba med mitt stora intresse. På den första arbetsplatsen blev jag under intervjun helt betagen av chefen, en kille som inte bara vara det vackraste jag sett utan också otroligt charmig och vältalig. [...] Redan dagen efter anställningsintervjun flyttade jag in på hans gård för att börja jobba. Vi gick ut tillsammans redan första kvällen. Jag upplevde genast en känsla av samhörighet med Fabian som var olikt allt annat jag känt. Då, i början, intalade jag mig att vi hade ett gemensamt mål och en dröm. Det blev så att vi inledde ett på- och avförhållande under några veckor. Men i jobbet kunde han visa en annan sida, han var en riktig slavdrivare. Tunga och tråkiga uppgifter, som att skura väggar med en tandborste, kunde belönas med en kall blick, eller ett stort leende. Man visste aldrig. Jag lärde aldrig känna personen bakom masken. Jag såg bara en otrolig charmig och snygg kille som sedan blev en kall och känslolös chef.
En person som växlade mellan Dr Jekyll och Mr Hyde[...] Till slut tog pengarna slut och jag tvingades återvända till Sverige. Jag träffade en annan kille på hemmaplan. Vi flyttade ihop efter två år, men fortfarande var allt jag kunde tänka på den man jag träffat tidigare, trots att vi haft noll kontakt under de här åren. Jag beslutade att åka tillbaka på vinst eller förlust under två semesterveckor för att träffa
25
honom igen, jag kunde helt enkelt inte släppa tankarna på honom, som jag upplevt som min själsfrände. Visserligen var han en riktig slavdrivare till chef, och en närmast schizofren person, men samtidigt var han det vackraste jag sett i mitt liv och kunde som ingen annan få mig att känna mig som om jag flöt på rosa moln [...]
Vi höll ihop dygnet runt under semestern, och jag var helt euforisk av passion och kärlek. Han gav mig 300 procent av sig själv. [...] Tre veckor senare kom han till Sverige för att hjälpa mig att flytta ned med hela min packning. Jag flyttade in hos honom och hans föräldrar i den nya gård han köpt under tiden. Någon vecka efter jag kommit ner, så åkte vi på semester och han friade. Jag blev väldigt rörd och sa:
“Ja”, till vad jag trodde skulle vara mitt livs bästa beslut. Ack, så fel jag hade!
(Eklund 2020, s. 78–80).
Narrativet inleds med att Sandra beskriver hur hennes intresse för djur gör att hon åker ner till ett varmare land för att söka jobb på gårdar. Där träffar hon Fabian (orientering). Sandra flyttar in på gården dagen efter intervjun för att börja arbeta. Första kvällen går Sandra och Fabian ut tillsammans och Sandra beskriver det som att hon och Fabian hade ett gemensamt mål och en dröm. Efter utekvällen inleder Sandra och Fabian ett på- och avförhållande under ett par veckors tid. Till sist får Sandra återvända till Sverige eftersom hennes pengar tar slut. I Sverige inleder hon ett samboförhållande med en annan man som pågår i två år. Hon bestämmer sig för att åka tillbaka till gården där hon tidigare arbetat på vinst eller förlust under två semesterveckor för att träffa Fabian igen, då hon inte kan glömma honom. När Sandra återvänder till Fabian tar han emot henne med öppna armar och han följer med henne tillbaka till Sverige för att hjälpa henne packa då hon ska flytta ner till honom (händelseförlopp). Narrativet avslutas med att paret åker på semester där Fabian friar till Sandra. Sandra blir rörd och tackar ja till frieriet (resultat).
Sandra beskriver beslutet att säga ja till frieriet, vilket hon trodde var hennes livs bästa beslut, med orden “Ack, så fel jag hade!” (slutkläm).
Sandra utvärderar mötet med Fabian genom att beskriva honom som det vackraste hon sett, samt som otroligt charmig och vältalig. Hon beskriver hur hon upplever en samhörighet med Fabian som hon aldrig tidigare känt med någon annan man. Hon kan inte sluta tänka på Fabian efter det att hon återvänt till Sverige, trots att hon är sambo med en annan man under två år.
Detta går att tolka som att Sandra blir förblindad av Fabian och inte kan gå vidare i livet utan att träffa honom igen då hon upplevde att han var hennes själsfrände. Sandra beskriver Fabian som den vackraste man hon sett och att han får henne att känna sig som att hon flyter på rosa
