Grattis på internationella kvinnodagen
- En undersökning om jämställdhet och genus genom gestaltandet av kvinnan via media
Våren 2020 | Termin 6 | Kommunikation & PR | Kandidatuppsats 15 hp Författare: Emmy Blom & Josefin Bäck
Antal ord: 15121
Handledare: Elisabeth Stúr Examinator: Catrin Johansson
Abstract
Sedan grundandet av internationella kvinnodagen har kvinnor givits utrymme att framföra åsikter och förslag för ett jämställt samhälle. Den här undersökningen kastar ljus på hur genus, kvinnan och kvinnofrågor gestaltas och kommuniceras under internationella
kvinnodagen, samt om det skett någon förändring i kommunikation mellan åren 2014-2020.
Undersökningsmaterialet består av fyra rikstäckande dagstidningar där en kvalitativ
innehållsanalys med stöd av en kvantitativ analys besvarar dessa frågor. Att kombinera dessa två undersökningsmetoder hjälper oss att förstå utvecklingen på ett övergripande men också centrerat sätt, vilket skapar en mer komplett bild av utvecklingen av internationella
kvinnodagens gestaltning i media.
Resultatet av innehållsanalysen tyder på en förändring i medias gestaltning av kvinnodagen, från att 2014 ha fokuserat på politiska åtgärder där olika samhällsaktörer har varit
talespersoner till ett mer feministisk perspektiv år 2020. Det går att konstatera att fokuset har förflyttats från att antyda att politik och lagar kommer att skapa ett jämställt samhälle till att den tredje vågens feminism blivit allt mer påtaglig, med frågor om könsmaktsordning, den manliga normen och att förändra den sociala konstruktionen från grunden.
Själva uppmärksammandet av dagen är någonting som idag också diskuteras och
problematiseras medan det år 2014 och även 2016 inte kom på tal i samma utsträckning.
Frågor relaterat till detta ämne kan handla om vad det innebär att vara en god feminist, om det finns rätt eller fel sätt att vara på när en kallar sig feminist och hur dagens feminism kan vara svår att förhålla sig till. År 2020 gestaltas texterna betydligt oftare från ett kvinnligt perspektiv, där feminister tar ordet och sätter ned foten.
Nyckelord: Genus, jämställdhet, gestaltning, 8 mars, internationella kvinnodagen
Innehållsförteckning
1. Introduktion och problemformulering 4
2. Syfte & frågeställningar 5
3. Internationella kvinnodagens historia 6
4. Teori & tidigare forskning 7
4.1 Genus 7
4.2 Gestaltning 10
4.3 Tidigare forskning 12
5. Metod & material 15
5.1 Metod 15
5.2 Urval 15
5.3 Material 16
5.3.1 Kvantitativ textanalys 16
5.3.2 Kvalitativ innehållsanalys 17
5.4 Reliabilitet & Validitet 18
5.6 Metodproblem 19
5.7 Sammanställning av resultatet 19
6. Resultat & analys 20
6.1 Kvantitativ sammanfattning 20
6.2 2014 - Jämställdhet på politisk nivå 20
6.3 2016 - Kvinnors utsatthet globalt 23
6.4 2018 - Metoo-rörelsen & tredje vågens feminism 26
6.5 2020 - Vem är feminist? 29
8. Källförteckning 35
9. Bilagor 38
1. Introduktion och problemformulering
Det finns djupa könsrelaterade maktstrukturer som är konstruerade av samhället, bland annat tillskrivs kvinnor mentala egenskaper men också bestämda sysslor eller intressen på grund av kvinnligt kön. Smith (2018) menar att ett betydelsefullt sätt att ta feministiska relationer längre, trots att de är problematiska, handlar om att människor måste börja ta ställning gentemot underordnade grupper för att göra skillnad. Smiths (2018) teorier vittnar om att både kvinnor och män bidrar till könsnormer och strukturer, detta bland annat på grund av påverkansarbete som konstruerats från media och PR Smiths (2018) teorier vittnar om att både kvinnor och män bidrar till könsnormer och strukturer, detta bland annat på grund av påverkansarbete som konstruerats från media och PR (Nastasia & Rakow 2018:363ff).
Denna studie är kumulativ och tar avstamp från Forsman & Norlings studie “Idag är det internationella kvinnodagen” (2013). Vi tar vid undersökningen från år 2014 och kommer att undersöka de fyra största dagstidningarna i Sverige för att få en bred bild av hur kvinnan gestaltas under internationella kvinnodagen. I studien kommer det genomföras textanalyser och som stöd till detta även en kvantitativ del med statistik över tidningarnas publicerade texter. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv är ämnet jämställdhet en aktiv diskurs som växer sig allt starkare och intar en större position i olika medier och samhällsfrågor. För att organisationer, medier, politiska partier och andra institutioner ska verka jämställt har forskningen en stor roll. Genom att konkretisera och belysa strukturer via vetenskapliga teorier och resultat kan dessa sedan efterlevas.
Året är 1848 i Seneca Falls, USA. Det hålls ett konvent för kvinnors rättigheter och det blir samtidigt upptakten till den organiserade kvinnorörelsen i USA, som först organiserade sig med frågan om kvinnlig rösträtt. Det skulle dröja ända till början av 1900-talet innan det sträcker sig till Europa, med samma budskap - kvinnlig rösträtt. I Sverige börjar vi
uppmärksamma internationella kvinnodagen år 1912. Ämnen som senare uppmärksammats i samband med dagen är bland annat barnomsorg, förbättrad kvinnohälsovård och kamp mot sexuellt våld (Svenska Dagbladet 2018).
Det råder i dagens samhälle otydligheter i vårt sätt att kommunicera, och det skapas
kommunikativa felaktigheter som grundar sig i normer och förväntningar om hur vårt liv ska se ut. För att förbättra vår kommunikation bör vi tänka inkluderande, normkritiskt och jämställt. I media kommuniceras konstant föreställningar om vita medelålders män och kvinnor. Trots att media idag helt självklart diskuterar och klassar jämställdhet som en samhällsdebatt, en debatt som dessutom menar på att Sverige ligger i framkant inom ämnet jämställdhet. Föreställningarna som tidigare nämndes är något som stärks via kommunikation som bekräftar och stärker normer och strukturer, till skillnad mot för hur kommunikationen egentligen borde ske (Widegren 2017).
I linje med Goffman (1974) menar även Nord och Strömbäck (2012:318) att gestaltning är en social konstruktion och att media har ett stort inflytande på människors uppfattning och förståelse för olika samhällsfrågor, men på samma sätt går det också att se hur media
påverkas av diskurser i samhället. Det handlar alltså inte bara om vem som syns, när och hur.
Det handlar om hur en framställer det som kommuniceras. Det finns möjligheter för att kunna bryta upprepade traditionella mönster och skapa nya förväntningar i det vi kommunicerar. Vi har idag mer kunskap än någonsin om ämnet kommunikation och ser idag hur det kan
utvecklas och leda till framgång via kommunikation, forskning, aktivism och studier (Widegren, 2017).
Ur forskning och studier föds medvetenhet om hur strukturer påverkar oss och vårt sätt att arbeta med kommunikation parallellt med genus och jämställdhet. Det är inför framtiden viktigt att ha rätt verktyg för att kunna agera i enlighet med samhällets krav, och då krävs uppdaterade verktyg som ligger i linje med omvärlden. En annan aspekt är även synen på digitaliseringen och sårbarheten i att vara en aktör på internet, sociala medier eller i media.
Kommunikationen blir allt synligare och kan i högre grad ifrågasättas, vilket leder till ett inomvetenskapligt problem - att behärska kommunikation på rätt sätt.
2. Syfte & frågeställningar
Syftet med studien är att i media undersöka hur genus och kvinnan gestaltas och kommuniceras under internationella kvinnodagen.
● Vilka kvinnofrågor uppmärksammas genom media, vilken utveckling kan tolkas?
● Hur gestaltas kvinnorollen och relaterade kvinnofrågor genom media under internationella kvinnodagen och hur har dessa utvecklats?
● Hur kommuniceras genus genom media under internationella kvinnodagen och hur har detta utvecklats?
3. Internationella kvinnodagens historia
Redan år 1848 började kvinnor att organisera sig i USA för att kämpa för lika rättigheter och i synnerhet rösträtt, detta blev startskottet för kvinnokampen även om internationella
kvinnodagen introducerades långt efter detta (Sveriges Radio 2017). I början av 1900-talet började rörelsen få fäste i Europa och 1911 hölls den första internationella kvinnodagen på kontinenten. Det var ledaren för “kvinnokontoren” i det tyska socialistpartiet Clara Zetkin som grundade evenemanget. Detta var då inte ett officiellt internationellt evenemang, utan ett politiskt arrangemang av kvinnor för att ge kvinnor chans att yttra sina krav som då främst berörde ämnena: kvinnors rätt till arbete, rösträtt och diskriminering av kvinnor (Historiska media 2018). Kvinnor i Sverige var också tidiga med att engagera sig i rörelsen vilket resulterade i kvinnlig rösträtt år 1919 (Sveriges Radio 2017). Under kommande decennier hamnade internationella kvinnodagen i skymundan, inte bara i Sverige utan globalt, med inflytande av USA fick dagen i Sverige nytt syre år 1972. Det var “Svenska kvinnors
vänsterförbund” tillsammans med den välkända kvinnoorganisationen Grupp 8 som uprättade evenmanget genom att arrangera aktiviteter - den andra vågens feminism var född.
Grupp 8
“År 1970 har den feministiska rörelsen fått fäste i Sverige. Över hundra kvinnor har samlats i Stadsmuseet i Stockholm för att diskutera kvinnors frigörelse. Det är grupp 8 som står bakom sammankomsten. Grupp 8 grundades 1967 av åtta kvinnor som
tillhörde en feministisk frontrörelse och kom samman under ett seminarium som behandlade könsrollerna. Den feministiska gruppen ökade snabbt i antal deltagare och har kommit att få en avsevärd roll
för den andra vågens feminism i Sverige. De har blivit känd för sin slogan “vi höjer våra röster”, när de tillsammans höjde sina röster fick de igenom debatter och reformer gällande abortlagstiftning, barnomsorg och preventivmedel. Alla dessa frågor har varit viktiga
för kvinnors frigörelse.”
Grupp 8:as kampsång: Vi måste höja våra röster, a song by Liselotte Nilsson
(Kvinnohistoriska u.å)
Tre år senare, år 1977, gick FN ut med uttalandet om att göra internationella kvinnodagen officiell. Kvinnokampen inte bara påverkar men också påverkas och anpassar sig till
samtiden, därför kom det att vara andra frågor som står i fokus efter andra vågens feminism.
Exempel på kvinnofrigörelsefrågor var: utbyggd barnomsorg, bättre kvinnohälsovård och kampen mot sexuellt våld (Historiska media 2018). Alla dessa frågor, men framförallt frågan om barnomsorg var viktig för den fortsatta kvinnofrigörelsen. Detta på grund av att
barnpassningen var förpassad till kvinnorna och därför påverkades av kampen om arbetsmarknaden. Det var då, även om det startade redan under 60-talet, som
kvinnoorganisationer började att koordinera sig. Det skapades förutom politiska även separatistiska samt fristående kvinnoorganisationer för att underlätta för kvinnans liv
(Schmitz 2008:47). Idag har internationella kvinnodagen övergått från att präglas av politiska ideal till att diskutera alla typer av kvinnofrågor, från såväl politiska som icke politiska rörelser och både grupper som privatpersoner (Nordiska museet u.å)
4. Teori & tidigare forskning
4.1 Genus
Genus handlar om hur individer definieras som kvinnor och män och vad det innebär att besitta den ena eller den andra rollen. Detta har byggts upp genom sociala, kulturella och historiska faktorer och hur samhället sedan kommunicerar kring dessa normer. Samhället har accepterat olika sociala villkor som är könsanpassade, dessa villkor innefattar olika
förväntningar och värderingar beroende på könstillhörighet (Genusfokus u.å). Detta kan kopplas till ett genusperspektiv och om det finns någon skillnad mellan hur kvinnor och män framställs och representeras i medierna, samt om de uttalar sig om olika saker och blir förknippade med olika egenskaper.
Medier har tre huvudpunkter i fokus vilket innebär att det via dessa punkter går att beskriva mediernas uppdrag.
● Informera människor och på så sätt ge dem självständigt ansvarstagande i samhällsfrågor.
● Att se på samhällspåverkande aktörer med granskande och kritiska ögon.
● Ge alla åsikter utrymme, men också finnas som ett rum för diskussion och dialog (Jarlbro 2006:23).
I och med att medier kan involvera och påverka människor ses de också som en form av makthavare i mediesammanhang men också i samhället överlag. Det i sin tur kan påverka människor till att känna inkludering och delaktighet i samhällsfrågor. På motsatt sätt kan det däremot också bidra till att människor känner sig exkluderade och inte alls får sin röst hörd, eller att media inte alls lyfter frågor de anser vara viktiga i samhället. Människor kan då uppleva att det bara är vissa typer av människor som får utrymme i media och får sin röst hörd mer än vad de själva får (Jarlbro 2006: 23). Exemplet av manligt och kvinnligt skulle kunna kopplas till dessa två typer av människor i detta fall.
Feminism
Oron över jämställdheten mellan män och kvinnor i samhället existerar idag liksom förr. Män och kvinnors ansvarsområden samt löneskillnader och det berömda “glastaket” kvinnor lever
under är några exempel på vad som hindrar kvinnor från att skapa samma karriär som män, bara för att de är kvinnor (Nastasia & Rakow 2018:354). Enligt Natasia och Rakow (2018) menar Smith att det inom just PR-branschen kallas feminisering. Det betyder att kvinnor fortfarande möter motstånd på grund av dessa djupa könsrelaterade maktstrukturer som skapats i samhället. Feminisering är ett relativt nytt feministiskt perspektiv som uppstått utifrån upplevda problem och som redogör för att det krävs en förändring. Där ifrågasätter en bland annat hur könsidentiteter framställs. Denna nya forskning visar på att PR-teorier som handlar om just feminism kan leda till ett vägskäl där resultatet önskas bli gynnsamt för kvinnor både i, men också utanför branschen (Nastasia & Rakow 2018:355). Det påstås att Smiths arbete möjligen är ett betydelsefullt sätt att ta feministiska relationer längre, trots att det problematiska handlar om att människor måste börja ta ställning i underordnade grupper för att göra skillnad. Dessutom finns det en korsning i teorin om feminism som handlar om att materialet och det symboliska i det möts med det diskursiva och experimenterande.
Ytterligare en problematisering kring kvinnans ståndpunkt är det sociala. Kvinnans sätt att uttrycka nya idéer, möter det medfödda sättet att resonera och kraven på kvinnligt uppförande (Nastasia & Rakow 2018:355).
Kampen om kvinnors självständighet i USA och Europas västra del mellan 1800-talets slut och 1900-talets början ses som den första vågen av feminism (Nastasia & Rakow 2018:355).
Det pratas alltså om vågor i feminismen och mellan slutet av 1800-talet fram tills mer eller mindre idag. Teorin om Smith påstår att feminismen tagit form i tre vågor som inriktat sig mot rösträtt, kvinnors rättigheter och politisk rörelse (Nastasia & Rakow 2018:358).
De tre vågorna har kommit att handla om det centrala paradigmet, liberal feminism, och att slåss mot ojämlikhet mellan könen. Det fokuserar också på ekonomiska strukturer och kräver reformer i nuvarande sociala mönster. Den liberala feminismen har en rad av krav som ligger i fokus:
- könsskillnader mellan män och kvinnor kan reduceras genom att ge kvinnor ökade roller
- identifikationen av att vara kvinna är individuell
- det måste ske en förbättring kring hur män utövar sexism mot kvinnor via sin maktposition
- historiskt sett lider kvinnor av diskriminering i form av social orättvisa.
(Nastasia & Rakow 2018:358)
Några menar att Smiths teori är förknippad med radikal feminism då hon värdesätter kvinnors erfarenheter i förhållande till ett patriarkalt samhälle. Dessutom menar hon att högre
feministisk medvetenhet ger människor bättre verktyg att använda i tolkningar av upplevelser (Nastasia & Rakow 2018:361). En aspekt från Natasia och Rakow (2018) är Smiths sätt att se feminism som en analys av den kapitalistiska ekonomin utifrån klass, status och materiella förhållanden (Nastasia & Rakow 2018:362).
Sociala strukturer
Att vara av kvinnligt kön är något Natasia och Rakow (2018) enligt Smith menar inte är något som kommer medfött. De skriver att Smith förklarar att kön överlag är en social konstruktion och något som skapas via normer, beteenden och förväntningar. Det har också medfört att män tilldelas det maskulina och neutrala medan kvinnor ses som subjektiva (Nastasia & Rakow 2018:365).
De redogör också maktförhållanden i både det sociala livet och i sociologi som är baserade på sociala strukturer. Det är också dessa vita, västerländska och kapitalistiska strukturer som förstärker konservativ sociologi snarare än förändrar dem och dess maktförhållanden. Det går också att förstå hur Natasia och Rakow (2018) menar att kapitalism, enligt Smith, har tagit mer makt över och skapat ett ideal för kvinnors medvetande, men också för deras hem och andra saker som gett förväntningar på kvinnans roll. Men det är inte bara det, vidare tyder det också på att organisationer, myndigheter och olika miljöer spelat stor roll när det handlar om inflytande på kvinnan och hennes sociala relationer. Det går alltså att tolka Smiths teori som att det finns både kvinnor och män som ofrivilligt bidrar till könsnormer och strukturer på grund av påverkansarbete som uppkommit från bland annat media och PR (Nastasia &
Rakow 2018:363ff). Enligt Smith (2005) grundas det som händer mycket av det som sker i nutida organisationer utifrån texter. Härskande relationer kan i vissa sammanhang via texter uppfattas som direkta eller indirekta krav att måla upp verkligheten som allmängiltig (Smith 2005:10). Tal och text är i språk de primära och grundläggande delarna som resulterar i hur människor synkroniserar sin subjektivitet. I samklang med andra, gör språket att vi
gemensamt kan få likvärdig syn. Trots att individuella åsikter kan skilja människor åt så går det enligt Smith (2005) att hitta gemenskap trots separata synsätt och erfarenheter. Det är mellan människors interaktioner och pågående rörelse det via språket skapas handlande (Smith 2005:76f). Det är inte bara upp till den som skriver text som ansvarar för hur den ska kommuniceras och uppfattas. Nej, snarare att det tvärtom är läsaren till texten som har lite utav ett tolkningsföreträde på hur den ska uppfattas (Smith 2005:105).
Makt, kön & struktur
Genus och genussystem är systematiserat. För att belysa och lyfta fram problematiken används begreppet genussystem. Det beskrivs som en struktur där benämningen av ett nätverk med processer, fenomen, förväntningar och föreställningar skapar krav på regler och mönster. Det är ordningsstrukturerat utifrån kön och skapar grundläggande förutsättningar för människor i sociala sammanhang. Påståendet är att det är utifrån kön vi baserar det sociala och interaktionen människor emellan.
Dessa system och strukturer gör att vi kan generalisera och problematisera existensen av det och effekterna individuellt (Hirdman, 1988: 52f). Det går att tänka sig att systemet skapats utifrån två logiker:
1. Dikotomin. Att manligt och kvinnligt inte bör blandas.
2. Hierarkin. Mannen är norm och det är män som är människor. På så vis bildar de normen för det normala och det allmängiltiga (ibid).
Hirdman (1988) menar att det finns en logik i att män och kvinnor systematiskt ska hållas isär, för att de patriarkala strukturerna på så sätt ska fortsätta dominera. Det tillskriver de olika könen fysiska rum, praktiska sysslor och egenskaper som skapar grunder i
arbetsfördelning och normer. Det gör att vi kan orientera oss i världen då dessa regler finns, men det förvandlas också till ett maktskapande. Förutom att det bidrar till rätten att legitimera så verkar det också utnyttja biologiska olikheter som till exempel mannens bristande förmåga att föda barn (Hirdman, 1988: 52).
Hirdman menar liksom Smith också att kön inte är något definitivt i samband med födsel, utan att det skapas och bestäms i form av värderingar, handlingar och förväntningar. Det handlar om socialisering, något vuxna lär barn då de till exempel visar på att det inte är pojkar som ska gråta eller känna känslor (Hirdman, 1988: 52-53). Hon menar också att det inte bara är män som skapar denna process utan att kvinnor fungerar som medskapare även om statusen som kvinna är lägre än mannens. På så vis har alltså kvinnan också en roll i sitt eget förtryck, även om det är lite väl extrem.
Hirdman pratar om längtan efter frihet och symbios. Två uttryck som hon menar symboliserar de båda könen. Längtan efter frihet är det som representerar mannen. Hans strävan och mål ska uppfylla honom med hjälp av strukturer. Medan kvinnan å andra sidan lever för symbios.
Hon står för barnafödande, det trygga, det besvarande och balansen. Det är, menar Hirdman, män som är kvinnornas väktare till frihet. Medan män använder sig av kvinnan för att nå sin frihet (Hirdman, 1988: 55).
4.2 Gestaltning
Erving Goffman är en sociologisk teoretiker som ofta brukar tillskrivas som grundare av gestaltningsteorin (Framingteorin). Goffman (1974) förklarar begreppet i sin bok Frame analysis som är ett verk utifrån hans empiriska arbete i olika miljöer. I boken behandlar Goffman ämnet gestaltning och menar att människor, som han kallar för individuella aktörer, upplever och organiserar omvärlden och dess sociala konstruktioner (Goffman 1974:22).
Nord och Strömbäck (2012: 163,327) menar att begreppet framing kan förklaras som hur en händelse eller ett ämne gestaltas och på så sätt ger en viss vinkel till den händelsen eller ämnet. Goffman (1974) har uttryckt ett liknande synsätt och beskriver hur de sociala händelserna skapas genom kulturella frames, ramar på svenska, och hur människor ser på omvärlden genom dessa ramar, som är olika beroende på erfarenheter och kunskap. Detta leder till att vi kan se på en händelse från olika perspektiv, beroende på vilket ramverk som vi tillskrivit oss (Goffman 1974: 22-23).
Med denna översiktliga kunskap förklarar Goffman mer djupgående kring sin teori om gestaltning, han menar att finns olika typer av ramverk som individer applicerar på sin
förståelse för att enklare uppfatta den sociala verkligheten. Likt Goffman (1974) skriver Nord och Strömbäck (2012:318) att framing är en social konstruktion och att media har ett stort inflytande på människors uppfattning och förståelse för olika samhällsfrågor, detta innebär också att media är påverkat av samhället och dess diskurs. På grund av den sociala
konstruktionen av samhället är gestaltning någonting oundvikligt och sker antingen medvetet eller omedvetet. Det grundläggande konceptet som är viktigt i förståelsen av
Gestaltningsteorin är Primära ramverk (Primary frameworks) som kan förklaras som ett ramverk vilket individen omedvetet har applicerat. Detta på grund av att den sociala verkligheten framstår som så självklar och naturlig att individen inte reflekterar över
ramverket (Goffman 1974:39). Primära ramverk är kända för dess två förgreningar: naturliga och sociala. Den naturliga kategorin kan exemplifieras genom objektiviteten i framställandet av en väderleksrapport som hänvisar till naturliga fenomen som solsken eller mulet, vilket inte lämnar utrymme till sociala gestaltningar där individer kan uttrycka sin åsikt om vad som betraktas som bra eller dåligt väder. Det sociala ramverket yttras i den viljestyrda delen av den sociala verkligheten och där individer ses som aktörer men också hur de styrs av olika attribut, som exempelvis pengar eller musikalitet (Goffman 1974: 22-23). Han menar dock att detta också kan vara problematiskt då vi i samhället gör vissa antagande och att vi inte
ifrågasätter händelser på grund av dess naturliga skildring (Goffman 1974: 26).
Det primära ramverket förvandlas inte sällan till ett sekundärt ramverk som förgrenar sig tillframställning (Fabrications) eller förskjutningar (keys). De båda orden saknar Svensk översättning i sammanhanget men utvecklas vidare nedan, vilket bör förklara val av
översättning. Framställning ses som någonting asymmetriskt och innebär att minst en av de aktörer som är inblandade i situationen inte förstår att det skett en övergång från primärt ramverk till sekundärt ramverk. Denna typ av övergång kan karaktäriseras genom exemplet om att bli grundlurad men inte vara villig att erkänna detta för andra eller sig själv.
Förskjutning är istället symmetriskt vilket innebär att alla aktörer är medvetna om förvandlingen, detta kan exempelvis innebära att ett visst event efter en tid blir till en tradition som alla inblandade är överens och medvetna om. De båda är förskjutningar och förlängningar av det primära ramverket (Goffman 1974: 43). Dessa typer av ramverk är intressanta att applicera på analysen av denna uppsats då undersökningen är tidsbunden, alltså är det av stor vikt att belysa primära ramverk som i denna undersökning går att applicera på genus och hur vissa ämnen eller antaganden nu har blivit förskjutna och inte alls ses som naturliga eller självklara samt vilka ämnen som har fått utrymme.
Även om Goffman, som ses som en stor byggsten i grundandet av gestaltningsteorin, har förklarat några begrepp inom teorin finns det fler förgreningar som är av stor vikt för undersökningen. Iyengar (1991:14) lyfter fram gestaltning som uppdelad i två perspektiv:
episodiska och tematiska. Episodisk gestaltning avser att kasta ljus på specifika frågor och händelser medan de tematiska avser en bredare front som berör långsiktiga trender i
samhället. Iyengar (1991:14) menar att medias val av gestaltning påverkas aktörer att se på nyheten eller händelsen på en samhällelig nivå eller en individuell nivå. Exempel kan vara en skandalnyhet där media väljer att gestalta händelsen som episodisk och mottagaren då lägger skulden på individnivå och vid tematisk gestaltning ser mottagaren det som ett samhälleligt ansvar (Iyengar 1991:136-140). Detta är bara ett exempel på hur media kan spegla samhället men samtidigt styra det genom gestaltning (Ibid 127).
I denna studie är de tematiska framställningarna viktiga ur ett bredare perspektiv för att skapa en större förståelse för hur kvinnan framställs under tid. Medan episodiska gestaltningar avser att undersöka just internationella kvinnodagens framställande och vilka frågor som är viktiga under de specifika åren som undersöks.
Jesper Strömbäck (2001:140) lyfter också fram olika typer av gestaltningar, exempelvis sakgestaltning och persongestaltning - två viktiga synsätt för denna studie. Det
sakgestaltande synsättet behandlar sakfrågor och syftar till att kommunicera samhällsnyttig information till medborgnarna. Detta för att medborgarna ska ha tillräcklig kunskap för att fatta olika typer av val som samhället uppmanar till. Denna gestaltning tittar på händelser som skett och som komma skall samt föreslag i samhället - främst politiska. Det lyfts alltså vilka för och nackdelar som olika åtgärder kan tänkas medföra och argumentationer kring om dessa är bra eller dåliga för samhället (Strömbäck 2001:140). Persongestaltning syftar istället på individen i exempelvis en text, där syns det ofta vem som får utrymme i historien. Då individen ofta tillskrivs yttre och inre beskrivningar genom denna typ av gestaltning är det vanligt att analysera perspektivet utifrån normer och strukturer. Detta går att se genom att exempelvis se på könsstereotyper och om kvinnan följer det förväntade beteendet utifrån rådande normer (Nikolajeva 2004: 133).
Gestaltningsteorin är en bärande del av det teoretiska ramverket för undersökningen då det är av stor vikt att undersöka vilka frågor som får uppmärksamhet i media, kopplat till
jämställdhet i allmänhet och internationella kvinnodagen i synnerhet. Eftersom dagspress är det forum som all datainsamling i undersökning härstammar från i denna undersökning är det extra viktigt att förstå dess roll i samhället och vilken maktstruktur som genomsyras i dessa kanaler samt hur kvinnan gestaltas i de olika årtalen och respektive tidningarna. Denna teori används i studien med tesen att dagspressen speglar men också styr samhällsdebatten genom att gestalta och tillskriva en viss sanning till den subjektiva verkligheten.
4.3 Tidigare forskning
Det urval som har format den tidigare forskningen av denna undersökning är begränsat till Sverige och svensk forskning. Vi har alltså inte kollat på internationella kvinnodagen globalt och i andra länder. Detta av strategisk medvetenhet då studien ämnar behandla internationella kvinnodagen ur just ett svensk perspektiv, även om de granskade medierna rapporterar om globala händelser.
Internationella kvinnodagen - 1978-2013
Denna undersökning ämnar ta avstamp för att bygga ut och hålla studien “Idag är det internationella kvinnodagen” (Forsman & Norling 2013) uppdaterad. Forsman och Norling undersöker internationella kvinnodagen i avsikt att ge en översikt om och hur dagspressen har gett internationella kvinnodagen mening och om någon förändring har skett. Vi kommer att att efterlikna denna studie och influeras av grunden i vår undersökning, men med ett
kommunikativt synsätt. Forsman och Norling gör nedslag i ett urval om fem tidningar den 8 Mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013. De tidningarna är Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenskan. Vi tar vid från år 2014 och undersöker därefter vartannat år.
Resultatet av undersökningen visar bland annat att det år 1978 är arbetsfrågan med inriktning på arbetslöshet som är högst prioritera att skriva om, men det har även givits plats åt kampen om rätten till sin egen kropp. Samtliga tidningar har på något sätt uppmärksammat dagen men endast en ansågs gjort det på ett tydligt sätt. År 1988 är arbetsrelaterade frågor med inriktning på löner fortfarande högst prioriterade. Fyra av fem tidningar har uppmärksammat dagen på ett, enligt skribenterna, tydligt sätt. Detta genom att nämna internationella kvinnodagen i rubriken eller ingressen. År 1998 likt decenniet innan har dagen fått ett större utrymme i pressen, men debatten har expanderat och är inte längre koncentrerad till arbetsmarknaden, det talas mer om könsrollsdebatten och kvinnoporträtt på ämnet “att göra” något som kvinna.
År 2008 har en rejäl förändring skett, internationella kvinnodagen har utrymme av tidningens alla delar: från förstasidan, nöjesbilaga, sportbilaga, huvudbilaga etc. I och med detta ges utrymme till olika ämnen. Jämställdhetsfrågor, kvinnors företagande och våld mot kvinnor är de tre största frågorna som behandlas. En stor förändring har även skett fram till 2013 då ett internationellt perspektiv för första gången av de undersökta åren varit aktuellt. Samt att de flesta tidningarna använt vinjetten “Internationella kvinnodagen” på både framsidan och i tidningen. Kvinnoliv och problematisering av könsroller ligger i fokus (Forman & Norling 2013: 15-28).
Den kollektiva kvinnokampen
I sin bok Förbjuden handling: om kvinnors organisering och feministisk teori menar Eduards (2002:65) att kvinnorörelsen, som slog igenom med rösträtten 1919, tog ett steg tillbaka fram till till den andra vågens feminism i slutet av 1960-talet. Den andra vågens feminism innebär
bland annat att kvinnor nu kollektivt har stärkt sina positioner inom politiken såväl som andra oberoende nätverk, vilket är något som Eduards undersökning behandlar.
Hon undersöker olika tillfällen där kvinnor kollektivt har agerat för att skapa bättre
förutsättningar i samhället. Detta genom både konkreta medel som kvinnohus men också har de agerat genom olika kampanjer som belyser mäns våld mot kvinnor. Eduards vill undersöka hur dessa kollektiva kamper påverkar de normer som finns och på vilket sätt kvinnor
påverkar samhället att bryta dessa (Eduards 2002:154).
Det resultat som Eduards presenterar kan delas upp i två läger. Det ena visar att kvinnorna måste agera utifrån de strukturer som männen har bestämt och hoppas att få utrymme i den sfären, detta eftersom kvinnors handlingsutrymme i stor utsträckning är begränsade. Det andra alternativet är att trotsa samhällets könsnormer, som uppmanar kvinnor att samarbeta och foga sig till männens krav, och öppna upp för konflikt. Allt som oftast blir denna konflikt infekterad just på grund av att de bryter mot dessa samarbetsnormer (Eduards 2002:
154-155).
Undersökningen visar både hur kvinnokampen ständigt stöter på motstånd men också hur viktigt den kollektiva uppslutning är för att uppnå resultat för att bryta ojämställda strukturer i samhället. Det är av yttersta vikt att ha en grundläggande förståelse för den tidigare
forskningen inom ämnet, då strukturer och normer är i ständig förändring. För att kunna ha en förståelse för internationella kvinnodagens idag krävs det en förförståelse av kvinnokampen, om maktstrukturer och könsrelaterade samarbetsnormer.
Eduards (2002:154) menar att samhället kräver av kvinnor att samarbeta med män för kunna klassas som en god och värdig medborgare, en sådan motsvarande referenspunkt existerar inte för män. Eduards problematiserar jämställdhetskampen genom att peka på att män alltid ges olika privilegier och att kampen om ett jämställt samhälle endast bedrivs i syfte att exempelvis lönen ska delas lika mellan kvinnor och män - för ett jämlikt samhälle. Men privilegierna för männen kommer alltid att vara en självklarhet samtidigt som likvärdiga privilegier för kvinnor inte är uppe för diskussion (Eduards 2002: 155).
Kvinnorörelsen som ideologisk motsättning och sociala förutsättningar
När den andra vågens feminism var på intåg under 1970-talet började kvinnorörelsen strukturera sig även utanför den politiska sfären. Men Schmitz menar att kvinnorörelsen stötte på ett stort motstånd och hade svårt att upprätthålla och förankra feminismen, mycket på grund av att kvinnorörelsen var ett hot mot klasskampen. Den mycket välkända sloganen
“Ingen klasskamp utan kvinnokamp, ingen kvinnokamp utan klasskamp”- blev ett sätt att försöka ena dessa två samtida motstridiga kamper men som båda kämpade för att uppnå rättvisa (Schmitz 2008: 44-45).
I likhet med Eduards menar Schmitz (2008) att politiska kvinnorörelsen är en stor del av jämställdhetsarbetet men att även separatistiska kvinnogrupper börjar att förankra sig genom exempelvis kvinnohus (Schmitz 2008: 46-47). Schmitz förklarar detta genom att
kvinnorörelsen inte endast har kommit att behandla sakfrågor på grund av en ideologisk motsättning, utan tar även hänsyn till de sociala förutsättningar som samtiden kräver (Schmitz 2008:47). En stor anledningen till den fristående organisationen är sprungen från 1960-talets omställning när kvinnor äntrade arbetsmarknaden. Detta försvårades och gav stora ringar på vattnet, mycket på grund av barnafödandet men också av den orsaken att abortförbud var ett faktum samt att barnomsorgen fortfarande var helt förpassad till kvinnor - vilket ledde till att kvinnor organiserade sig på olika sätt för att förbättra situationen (Schmitz 2008:47).
Till följd av denna typ av organisering dominerade frågan om kvinnans position på
arbetsmarknad den feministiska diskursen i samhället. Detta ligger i linje med resultatet av Forsman & Norlings studie “Idag är det internationella kvinnodagen” (2013) som menar att internationella kvinnodagen under dessa decennier behandlar politiska sakfrågor i allmänhet och arbetsrelaterade frågor i synnerhet.
Under 1970-talet går kvinnor ut i strejk i syfte att stärka kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden och deras arbetsvillkor. Schmitz menar att detta är den största framgången för feminismen i sin tid. De två största framgångarna var dels att de uppsatta målen
uppfylldes, men också att kvinnor insåg kraften i att agera kollektivt - vilket i sin tur ledde till flera andra politiska framgångar (Schmitz 2008: 63-67). Schmitz (2008: 58-59) är
noggrann med att poängtera att denna pågående resa inte skedde smärtfritt, ofta hånades eller ignorerades kvinnors anspråk på dessa typer av arenor.
5. Metod & material
Enligt Bryman (2018:70) är det av stor vikt att ta hänsyn till två viktiga aspekter i val av metod; val av forskningsdesign och val av forskningsmetod. För att bäst besvara syfte och frågeställningarna i undersökningen anses en kvalitativ innehållsanalys med stöd av en kvantitativ del som den mest lämpade metoden. Det material som tagits fram för analys är Sveriges fyra största rikstäckande dagstidningar.
5.1 Metod
Genom den kvantitativa delen skapas ett helhetsintryck av materialet och vi kan på ett tydligt sätt identifiera ämnen samt antal texter som berör internationella kvinnodagen. När vi
identifierat de ämnena som är representativa för respektive år presenteras och analyserar en text per år och tidning mer djupgående genom en innehållsanalys.
5.2 Urval
Valet att analysera tryckta e-tidningar motiveras med dess egenskap att vara bestående, det går inte i efterhand att ändra/ta bort/tillägga innehållet i tidningar. De typer av texter som vi kommer att analysera är artiklar, insändare, ledare och debatt/ kolumn/ krönika som tydligt lyfter internationella kvinnodagen och/eller talar om jämställdhet, detta då vi vill ha ett helhetsperspektiv av medierna och inte missa någonting relevant för speglingen av kvinnodagen.
Vi har undersökt fyra tidningar, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen. Åren för undersökningen är 2014, 2016, 2018 och 2020. Totalt 102 texter.
Eftersom vi tog vid år 2014 valde vi att studera vartannat år. Dels för att få en bra mängd data men också för att varje år hade blivit för intensivt och svårt att hantera.
Ytterligare ett urval vi gjorde var att vi efter att ha kategoriserat texterna från varje år och tidning, valde ut en text från varje tidning som vi ansåg representerade det övergripande ämnet vi kunde se under året. På så sätt fick vi en text som vi ansåg var ett gott exempel att göra en djupare textanalys kring.
Antal texter som tidningarna sammanlagt har publicerat:
2014: 26 2016: 33 2018: 26 2020: 17
5.3 Material
Materialet som undersökning analyserar är innehåll från Sveriges fyra största rikstäckande dagstidningar; Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet från datumet 8 mars under åren 2014, 2016, 2018 och 2020. Detta resulterar i totalt 16 dagstidningar, där vi samlat in och analyserat alla typer av publikationer som berör ämnet. Valet av dessa fyra tidningar beslutades på grund av att de alla är rikstäckande och når ut till ett stort antal människor och på så sätt har makt att påverka och låta påverkas.
Vi har undersökt tidningarnas totala innehåll med undantag för annonser och notiser. Det innebär att vi även har noterat debattinlägg och insändare trots att dessa är producerade utanför redaktionerna, detta av den anledningen att dessa typer av innehåll speglar personliga åsikter - vilket ger en mer mångsidig analys, samtidigt som dessa godkända publicerade inlägg också kan ge en bild av vad tidningen väljer att publicera i sitt namn. Anledningen till att vi valt att ta med dessa publikationer är för att kunna samla in så mycket data som möjligt vilket vi tror ger ett större helhetsperspektiv. Dessutom har den tidigare studien vi tar vid
också hanterat sitt material på liknande sätt. Kriterierna för vad som är material för studien är att texten ska ha en tydlig koppling till internationella kvinnodagen eller
genus/kvinnorelaterade frågor.
5.3.1 Kvantitativ textanalys
Den kvantitativa delen finns som en stödjande funktion till den kvalitativa studien, och har inte för avsikt att väga tungt i resultatet. Frågorna som analysen besvarar är:
● Antal texter som handlar om internationella kvinnodagen i respektive tidning och år?
● Vilka ämnen berör texterna respektive år?
(Se bilaga 1 & 2)
Eftersom den kvantitativa delen handlar om att redovisa statistik för ovan nämnt material använder vi ett frågeschema där vi kategoriserar materialet och på så sätt får fram resultatet (Barmark & Djurfeldt 2015:137ff). Med en kvantitativ innehållsanalys kan vi se frekvens och utrymme, alltså hur ofta och hur mycket (Esaiasson, 2017: 200). Den kvantitativa delen är till för att få en överblick över hur mycket texter dagstidningarna har publicerat under datumet, men också för att se vilka ämnen som lyfts från år till år. Att räkna dessa och kategorisera in dem i ämnen skapar en förståelse för vilka frågor som övergripande fått tagit plats under åren.
Den handlar också om att se hur de enskilda tidningarna ägnat sig åt rapportering och hur stor plats internationella kvinnodagen tagit i tidningen. De texter som vi ska räkna ska vara texter i tidningen och inte texter som finns i bilagor eller någon specialbilaga. När vi har räknat antalet så ska det också ha finnas en koppling till dagen och ämnet. Den statistiken redovisas via diagram.
5.3.2 Kvalitativ innehållsanalys
Denna analys syftar till att exponera både det självklara budskapet men också underliggande värderingar i texter, detta genom att använda en innehållsanalys med retoriska inslag. Den kvalitativa innehållsanalysen förhåller sig till den kvantitativa delen på så sätt den
kvantitativa delen har identifierat de ämnen som ska analyseras. Vi har aktivt ställt frågor till texten för att kunna bryta ner olika delar och förstå den underliggande meningen. Att använda sig av frågor som stöd kan ge bra verktyg att bryta ned texten i enskilda delar utan att tappa helhetsbegreppet (Ledin & Moberg, 2019: 201). Analysinstrumentet grundar sig i teorierna om genus, jämställdhet och gestaltning som sedan följs av frågeställningar. Dessa frågor har alltså utformats efter teorierna i symbios med de frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara (se bilaga 3).
Det som analyseras är Genusperspektivet i texterna och ämnar besvara uppsatsens frågeställning Hur kommuniceras genus genom dagspressen under internationella
kvinnodagen?. Frågeställningarna handlar om att försöka klargöra huruvida texter i linje med Hirdman (1988) tillskriver kvinnan emotionella egenskaper, som i genusteorier anses vara ett
klassiskt fenomen (Fråga 1). Vi vill också utifrån ett genusperspektiv analysera om texterna utgår ifrån ett manligt eller kvinnligt perspektiv. Det kan vi främst se på vem som är
skribenten om det är en insändare, men också på narrativet i texten (Fråga 2). Därefter undersöks också på vad texten uttrycker om jämställdhet (Fråga 3).
Den andra frågeställningen till uppsatsen, Hur gestaltas kvinnan genom media under internationella kvinnodagen?, omfattas också av frågor i analysverktyget. Det första är Sakgestaltning av kvinnofrågor, de tre frågorna som följer under denna kategori avser att besvara episodiska samt tematiska gestaltningar, alltså sakfrågor som är aktuella just nu men även sakfrågor som förändrats. För utformningen av frågeställningarna betonar Boréus (2015:162) vikten att i ett första steg i analysen skapa sig en förståelse för vad texten övergripligen handlar om, detta har vi gjort genom frågan om vad som uttryckligen påstås (fråga 1). Dock kommer den tematiska gestaltningen som hänvisar till förändring att synas mer tydligt i sammanställning i resultatet genom att analysera de episodiska gestaltningarna när dessa sammanställs och presenteras årsvis. Sedan tittar vi närmare på vilken attityd som texten gestaltar till denna sakfråga och/eller förändring. Detta menar Boréus (2015:162) är en viktig del av innehållsanalysen och hänvisar till argumentationens uppbyggnad. Vi urskiljde påståenden, som är en viktig del av retoriken, och blottade dessa påståenden för att se om de tolkas som ett argument eller ett motargument. Ett motargument kan ses som en pik mot någon som uttalat har uttryckt en åsikt av annan karaktär, eller exempelvis en organisation som många tar för en sanning arbetar för motsatt åsikt, omedvetet eller medvetet (Boréus 2015:162). Detta besvarar vi genom frågan om vilket ämne som behandlas och hur skribenten gestaltar det genom argumentation (fråga 2). Sedan har vi tittat närmare på vilken tonalitet som tillskrivs ämnet; negativt, positivt eller neutralt (fråga 3).
Persongestaltning av kvinnan omfattar tre frågor. Där har vi utifrån persongestaltning tittat närmare på vilka beskrivningar och påståenden som tillskrivs kvinnan och blottlägger om dessa är normaliserande eller sticker ut (fråga 1). Ett exempel kan vara om kvinnan
kommuniceras med normaliserade stereotypiska egenskaper, om detta inte syns i texten eller om texten tillskriver kvinnan icke stereotypiska egenskaper utifrån genusteorin. Sedan tittar vi närmare på vilken inställning och tonalitet som finns till kvinnan (fråga 2), för att lyfta fram detta har vi genom retorikens pathos tittat närmare på vilka känslor som förmedlas.
Boreús (2015:162-163) nämner exempelvis vedertagna känsloladdade uttryck, vilket vi har identifierat i största möjliga mån genom persongestaltningen. Sedan har vi analyserat om texten blottlägger vissa strukturer och normer genom att problematisera kring dessa (fråga 3), alltså att dessa inte stereotypiserar utan istället lyfts som ett problem.
Frågeschema kvalitativ Genusperspektivet i texterna
1. Tillskriver texten kvinnan negativa egenskaper? Vilka? (känslig, upprörd, känslostyrd, svag).
2. Utgår texten ifrån kvinnligt eller manligt perspektiv? (Patriarkal syn) Hur?
3. Vad säger texten om jämställdhet?
Sakgestaltning av kvinnofrågor 1. Vad påstås uttryckligen?
2. Vilka frågor/ ämnen behandlar texten?
3. Med vilken tonalitet gestaltas frågan/ ämnet? negativ, positiv, neutral Persongestaltning av kvinnor
1. Med vilka beskrivningar gestaltas kvinnan? normaliserande eller normavvikande?
2. Hur gestaltas kvinnan utefter kön?
3. Finns det normer och strukturer angående kvinnan som texten synliggör? Vilka?
5.4 Reliabilitet & Validitet
Den kvantitativa analysen når en hög validitet i frågan om antal texter som berör internationella kvinnodagen. Det fanns en tydlig mall att följa med avgränsningar som avgjorde vilka typer av texter som fick räknas till analysen. I identifikationen av ämnet finns risk för att vi oavsiktligt har försummat någon artikel som berör ett visst ämne och istället placerat texten under ett annat ämne, dock bedömer vi att eventuella bortfall har en mindre betydelse för undersökningens resultat.
För att uppnå en hög begreppsvaliditet har vi systematiskt byggt frågeschemat utifrån
teorierna samt kontrollerat att dessa frågor kan besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.
I användandet av kvalitativa analysen har hänsyn tagits till det utrymme som analysen skapar i form av tolkning. En kvalitativ metod präglas i stor grad av forskarens tolkning av
materialet, vilket kan komma att färga analysen (Esaiasson et. al 2012:210). Nyhetsmaterial kan vara tudelat och svårtolkat, “två skribenter skriver aldrig exakt likalydande texter, inte ens om de använder sig av samma TT-material” (Lundgren & Ney et. al 1999:53). Denna tolkning har vi tagit i beaktande för att utesluta egna subjekt i största möjliga mån, detta genom att ställa tydligt utformade frågor till texten samt att följa detta ramverk och utesluta andra intryck, på så sätt ökar det förutsättningarna för att nå så hög reliabilitet som möjligt.
Genom ett systematiskt och välutvecklat frågeschema som stämmer överens med valda teorier menar vi att en hög begreppsvaliditet tillsammans med en hög reliabilitet skapat en hög resultatvaliditet.
5.6 Metodproblem
Undersökningsmaterialet under år 2020 var fattigt i relation till tidigare år. Vi kan bara spekulera kring varför, men vi misstänker att pandemin Covid-19 är en bidragande faktor till att det under 2020 publicerades mindre innehåll angående internationella kvinnodagen än tidigare undersökningsår.
Ett annat metodproblem var att det i exempelvis intervjutexter var svårare att se gestaltningar, medan dessa syns tydligare i en debattartikel. Den massiva textmassan gjorde att det blev svårt att skriva utförligt till varje text med hänsyn till maximalt antal ord. Men att välja färre texter var inte ett alternativ då detta inte hade kunnat bli representativt för de olika årtalen och slutresultatet. Vi behövde därför kompromissa med hur ingående vi kunde vara i den
kvalitativa textanalysen och antalet texter att analysera.
5.7 Sammanställning av resultatet
Resultatet presenteras uppdelat i år följt av tidningarna och en utvald text som representerar varje tidning. Detta för att få ett enkelt helhetsperspektiv på respektive år och tidning. Den första delen av analys och resultatet presenterar vi den kvantitativa delen. Detta för att få en överblick av antalet artiklar, samt vilka ämnen som kunde identifieras till varje år samt vilket/vilka ämnen som var representativt för varje enskilt år.
Varje årtal har en inledande sammanfattning där tidningarna har sammanställts. Där presenteras tidningarnas gemensamma ämne, alternativt ett ämne som sticker ut från mängden, detta beror på vad vi funnit intressant för detta årtal. Detta ger en översikt av den kvantitativa delen för respektive år. I sammanfattningen följer sedan en kvalitativ analys av året. Sedan presenteras och analyseras de enskilda tidningarna genom den kvalitativa
innehållsanalysen. De enskilda tidningarna representeras av en text, som även är den översikt som står efter respektive tidning. Den utvalda texten som analyseras har valts ut då vi anser att den representerar analysårets största ämne, alternativ ett ämne som är representabelt för den tidningen i de fall då tidningen inte berör det ämnet som anses vara störst under analysåret. Texterna rubriceras med tidningens namn följt av textens rubrik.
För att skapa harmoni för läsaren men även för att belysa den rådande gestaltningen som dagspressen speglar har vi valt att använda oss av citat i empirin och resultatet. De citat som lyfts ut syftar till att stärka sammanställningen av texten och skapa en mer levande upplevelse av analysen.
6. Resultat & analys
6.1 Kvantitativ sammanfattning
Totalt har 102 texter ingått i den kvantitativa analysen. Se bilaga 4 & 5 för en
sammanställning av materialet samt en översikt över de populäraste ämnena kopplat till årtal.
Diagram
Diagrammen nedan redovisar för vilka ämnen som identifierats under respektive år. År 2014 visar tydligt att ämnet politik men också jämställdhet är populärt bland dagspressen, till detta ämne hör texter som handlar om generella jämställdhetsfrågor och där inte en specifik person står i centrum. År 2016 lyfts ämnet strukturer, som handlar om att lyfta ojämlikheter på en strukturell nivå i vardagslivet och i samhället, alltså inte de sedvanliga jämställdhetsfrågorna exempelvis gällande löneskillnader. 2016 lyfter även jämställdhetsfrågor globalt, exempelvis trafficking, barngiftemål och flickor som ej får utbildning på grund av menstruation. År 2018 ser vi tydligt hur metoo har slagit igenom och är det ämne det talas om mest om i
dagspressen, det har även börjat talas om feminism och de flesta texterna har en feministisk vinkel. År 2020 fokuserar överlag på strukturer och gestaltar även kvinnoporträtt med en karriär. Vi kan även se att feminismen fortsätter omskrivas, exempelvis problematiseras feminismen och det talas även om definitionen av feminismen och att vara feminist.
Textanalys av artiklar
Utifrån kategorierna har vi valt ut en text per tidning och år som vi anser har en koppling till det mest dominanta ämnet för året. I de utvalda texterna görs en djupare textanalys utefter frågeschemat. På sätt analyseras och tolkas texten för att kunna knyta an till teorierna.
Texterna berättar om texten och lyfter det som vi kopplar ihop med teorierna och svarar på hur gestaltning och genus syns. Här nedan redovisar vi alla texter vi valt ut. Det finns en sammanfattning till varje år, och därefterden kvalitativa innehållsanalysen av den utvalda artikeln från respektive tidningen. Rubrikerna är tidningen och artiklarnas namn.
6.2 Sammanfattning året 2014 - Jämställdhet på politisk nivå
År 2014 är det kvinnors utsatthet och politiska förändringar som kommer på tal, exempelvis kvotering och sexuallagar. Kvinnors utsatthet gestaltas i form av kvinnoporträtt från ett världsperspektiv med
politiska åsikter. Då det i alla tidningar innefattar politiska åsikter går det att tolka att media är påverkad av den rådande samhällsdiskursen på samma sätt som de vill påverka
samhällsdiskursen, då det år 2014 är politiskt valår. Detta i likhet med vad Goffman menar med hur gestaltning är en social konstruktion och att media, samhället och aktörer lever i symbios med varandra (Goffman 1974:22-23). Texterna år 2014 präglas av sakgestaltning som ämnar lyfta stora sakfrågor i samhället och antyder att politik är rätt väg att ändra dessa frågor. Texterna utgår överlag från att kön är socialt konstruerade, liksom Hirdman beskriver har detta skapats utifrån värderingar, handlingar och förväntningar.
Aftonbladet - Det går långsamt, förtvivlat långsamt
Uttryckligen antyder artikeln hur jämställdhetsarbetet blivit bättre, men går alldeles för långsamt. Med en negativ och nedstämd ton berör artikeln ämnen som föräldraledighet, arbete, löneskillnader och liknande strukturella ojämlikheter. “Medieindustrin håller på att bli helt mansdominerad. Av de ansvariga utgivarna och programcheferna på tio stora bolag är den mansmakten kompakt”. Artikeln uppmanar till en förändring och att alla aktörer i samhället behöver hjälpas åt för att förändra jämställdhetsarbetet. Detta ligger i linje med vad Strömbäck beskriver syftet med sakgestaltning, att informera och argumentera för sakfrågor i samhället gentemot individuella aktörer (Strömbäck 2001:104). Detta kan tolkas som ett politisk budskap att informera samhället om dessa ojämställda förhållandena, vilket kommer väl till pass under ett valår. Strömbäck (2001:104) menar att det är nödvändigt att media informerar om samhällsnyttiga sakfrågor, att media lyfter dessa frågor tyder på att de anser att jämställdhetsarbetet är en viktigt fråga.
Texten är skriven av en kvinna vilket kan vara anledningen till att texten utgår från ett kvinnligt perspektiv. Texten insinuerar att samhället inte är jämställt men att det går att se en förbättring, trots att det fortfarande är män som dominerar de flesta yrkesgrupperna. Hirdman (1998) menar att det är patriarkatet som vill särhålla män och kvinnor för att på så sätt
fortsätta att vara dominerande i samhället. Artikeln belyser maktstrukturer i samhället och redovisar statistik för det. “Bland börsens stora bolag är, och var de kvinnliga verkställande direktörerna försvinnande få”. Samtidigt det går att tolka som självklart att alla branscher har en jämställd fördelning av anställda hyllas de branscher som har uppnått denna jämställdhet, detta menar Hirdman är en del av hierarkins logik (Hirdman 1988: 52). Att mannen ses som normen och att det därför inte ses som normalt med jämnt fördelade arbetsplatser - vilket leder till att dessa branscher tilldelas hejarop och guldstjärnor när de uppnår jämställdhet.
Detta kan tolkas som att det är normaliserat att kvinnor inte har samma möjlighet i livet, när de väl ges samma möjlighet som män ses det som någonting sensationellt, vilket även artikeln antyder.
Svenska dagbladet - Gör den 8 mars till helgdag
Intervjuartikeln utgår från Gustav Fridolin (MP) med ett manligt perspektiv. Detta då texten både kan tolkas som patriarkal naivitet och syftningsfel “Det moderna Sverige är byggt på värderingen om jämställda och jämlika villkor”. Texten hänvisar till ett manligt perspektiv när de ställer tjejer parallellt med killar samt förklarar att pojkar har krav på sig att vara macho vilket kan vara tufft. Detta går att likställa med teorin om könsnormer som menar att kön inte är medfödda utan att samhället och vuxna ställer kraven och förväntningarna utefter kön som sedan blir normer (Nastasia & Rakow 2018:363ff). “Många killar växer upp i en kultur där det inte betraktas som manligt att plugga, medan tjejer ställer så höga krav på sig själva att de pressas allt hårdare av stress och prestationskrav”. Det kan tolkas som att kvinnor tillskrivs ett visst attribut endast på grund av att de är kvinna. Dock går citatet att tolkas som att tjejer självmant ställer höga krav på sig själva, att detta inte, som genusteorin menar är en strukturell norm som tillskrivs tjejer utifrån socialisering och alltså inte är medfött på grund av kön (Hirdman, 1988: 52-53).
Undertonen tyder på att MP även tar ett ställningstagande i det politiska spektrat, då de dels talar om att alliansen inte har gjort ett bra arbete men också lyfter de sakfrågor som MP anser viktiga. Dessa sakfrågor handlar främst om arbetsmarknaden och en jämställd
rättspolitik.“Sverige är fortfarande ett ojämställd land. I börsbolagens styrelser är det vanligare att heta Johan än att vara kvinna.” I de rättspolitiska förändringar talar MP om en samtyckeslag som bör träda i kraft, samt kring ökad kunskapsnivå gällande sexualbrott inom rättsväsendet. “Alliansregering har försämrat kvinnors möjligheter att forma sina egna liv ur en ekonomisk synvinkel.”
Utifrån teorin om sakgestaltning ser vi här ett exempel på hur information och argumentation presenteras, vilket kan tolkas som en symmetrisk sekundärt ramverk där involverade aktörer är införstådda med budskapet som förmedlas och förändrats . Medan det i undertonen går att tolka en chans att vinna politisk mark då det är ett parti som styr kommunikationen och att de samtidigt passar på att ge motståndarna en känga, en asymmetrisk gestaltning där alla
mottagare inte är införstådd med vilken gestaltning som förmedlas(Goffman 1974: 43).
Vilket tolkas som att MP har en baktanke med artikeln och egentligen inte förmedlar jämställdhetsfrågan primärt, utan vinner politisk mark genom att utnyttja den frågan.
DN - Viktiga värden i konflikt
Artikeln i sig tillskriver inte kvinnan negativa egenskaper, men skribenten påstår att näringslivet i Sverige uppenbart inte inser att “kvinnor är lika kompetenta som män” vilket framställer kvinnor som mindre kompetenta än män. Att göra det är likt teorin om
sakgestaltning och genus finns tecken på ojämställda värderingar, strukturer och könsroller i samhället. Texten är spekulativ och svävar ibland till föreställningar kring en mer jämställd värld (Hirdman, 1988: 52). Skribenten ställer sig ofta frågande “Varför skulle vi acceptera att de får sämre förutsättningar än deras manliga jämnåriga, att de knuffas åt sidan av någon inskränkt rekryterare som inte klarar att tänka utanför gylfen?”. Skribenten menar att frågan om jämställdhet handlar om att jämställdhet och frihet ställs mot varandra, ur ett
genusperspektiv är det likt det Hirdman beskriver, att friheten är till för män och att det till stor del är kvinnor som möjliggör mäns frihet (Hirdman, 1988: 55).
Skribenten har ett förslag om att lagstifta könskvotering och menar att företagare skulle kunna uppleva att de blir fråntagna sin frihet. Uttryckligen menar skribenten att det är ett komplext problem att det inte idag finns könskvotering i Sverige, men mellan raderna går det att se frustrationen skina igenom. En negativ text som uppmuntrar till jämställdhet i
arbetslivet genom att också kritisera “rekryterare” som skribenten menar väljer män framför kvinnor även om det inte är uttalat. Kvinnan gestaltas normaliserande om än i en underlägsen position, vilket även det kan härledas till teorier om kvinnans underlägsenhet i det sociala (Goffman 1974:22). Det tydliggörs hur mäns strukturella mönster fortfarande härjar. Texten i det stora hela skulle kunna uppfattas som en sakgestaltande text då den talar om strukturer och mer behandlar en sakfråga i form av bland annat könskvotering.
Expressen - Att vara feminist är en självklarhet
“Grattis till alla kvinnor, eller är det bättre att säga beklagar?” inleder skribenten texten med och fortsätter med förklaringen om internationella kvinnodagen uppståndelse. Det går tydligt att förstå att syftet med texten är att uppmana till förändring i patriarkala strukturer. Den har också som syfte att belysa hur ett icke jämställt samhälle har skapats på grund av
könsnormer, vilket ligger i linje med Smiths teori (Nastasia & Rakow 2018:365). “Precis som att det går att diskutera om man ska fira eller sörja är det en dag som denna på sin plats att resonera om feminism”. Det gestaltas också hur självklart det är att vara feminist, och att det inte borde gå att svara nej på den frågan egentligen. Trots det är det bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som kallar sig själva för feminister. Skribenten redogör i texten för hur kvinnor är underordnade män trots att det i unika fall är kvinnor som tjänar mer. Detta uttalande stöds av Smiths teori att kvinnan skapats av sociala strukturer (Nastasia & Rakow 2018:365), i detta fall att kvinnan är underordnad mannen..
Undertonen i texten målar upp bilden av att skribenten förklarar vad det innebär att vara feminist med en ironisk tonalitet, då den annars har en seriös och problematiserande tonläge.
Texten behandlar ämnen som rör radikal feminism och liberal feminism, begrepp som även Smith nämner, när hon pratar om kvinnors erfarenheter i ett samhälle av patriarkala strukturer (Nastasia & Rakow 2018:361f). Detta kan ge styrkande argument till att texten speglar
Smiths teorier om genus och sociala strukturer. Kvinnan och det kvinnliga som beskrivs ligger i linje med en patriarkal struktur och det är skribentens anledning att skriva texten. Det
är också på så sätt hon redogör för normer och strukturer. Skribenten målar varken upp kvinnan som någon kämpe i strid eller något offer, och tillskriver heller inte kvinnan några emotionella egenskaper. Därför går det att tolka det som en neutral persongestaltning (Nikolajeva 2004: 133).
6.3 Sammanfattning 2016 - Kvinnors utsatthet globalt
Även detta år hade många av texterna politiska åsikter. Men de berörde även kvinnors utsatt, både strukturellt och globalt. Det har lyfts i kvinnoporträtt som berör bland annat prostitution och mäns våld mot kvinnor, men det är också texter som uppmanar till förändring som belyser problemet i stort. Kvinnan under 2016 kommuniceras och gestaltas som ett offer för män och patriarkala strukturer. Alla tidningar förutom Dagens Nyheter rapporterade om 21-åriga Nadia som hölls som sexslav hos IS. Texterna överlag gestaltar kvinnan som svag och som någon som behöver räddas, samtidigt som det ofta är kvinnorna själv som behöver göra grundarbetet. Det går också att se att det är stora problematiska sakfrågor som lyfts i texterna, och det är genom politik och förändringsarbete som detta ska förändras
Aftonbladet - Polisen: Kvinnor, gå inte ut
Intervjurtikeln innefattar två delar (från polisens vinklar och från en kvinna som hjälper utsatta kvinnor) men hänvisar uttryckligen till polisen som varnar för en grov ökning av sexualbrott mot kvinnor. Men undertonen gestaltar även att kvinnor bör vara försiktiga och inte gå ut ensamma, detta utan att försöka hjälpa dessa berörda kvinnor, fokus läggs på kvinnan och inte de män som begått dessa brott. Detta går att lika med sociala strukturer som menar att män är det kön som samhället utgår från (Nastasia & Rakow 2018:365). Ämnet som gestaltas här är främst sexualbrott, vilket mestadels nämns i den andra delen av artikeln där texten gestaltar en kvinnas kritik mot polisens agerande. Kvinnan försöker hjälpa de utsatta kvinnorna samt att samarbeta med polisen. Här presenterar texten en kvinnoorienterad gestaltning där kvinnors frihet står i fokus.
Båda delarna av texten går att likna med sakgestaltningens syfte då de båda delarna
kommunicerar samhällsnyttig information. Gestaltningen är i första delen av det episodiska slaget då texten bjuder in till att kritisera en enskild organisation. Men också, i enhet med vad Goffman menar är en viktig del av episodisk gestaltning, lyfter specifika sakfrågor -
sexualbrott. Goffmans beskrivning av det tematiska slaget lyfter strukturella frågor och går att hänvisa till den andra delen av texten som lyfter problemet på samhällelig nivå (Iyengar 1991:14). .
Texten tillskriver kvinnan som utsatt och svag. Den första delen där polisen uttalar sig går det att tolka det patriarkala perspektivet, kvinnor uppmanas att inte gå ut - för att lämna plats åt männen som begår sexualbrott. Vilket går att likna vid genusteorins Hierarkin - mannen är normen och det är män som är människor (Hirdman, 1988: 52f). Genom att uttrycka denna
typ av åsikt påverkas normen att fortsätta normaliseras då det är mellan människors
interaktioner och pågående rörelse det via språket skapas handlande, menar Schmidt. Medan den andra delen där en kvinna uttalar sig riktas frågan istället mot långsiktiga lösningar och fokuserar på kvinnors frihet. I texten gestaltas tydligt att det är kvinnan som behöver hjälpa jämställdheten framåt.
“Det är naturligtvis inte hållbart att uppmana kvinnor att stanna inne eller bara röra sig i grupp. Vi har en stor, stor grupp kvinnor i hemtjänsten och vården som alltid
befinner sig ute ensamma på nätterna i jobbet”
I likhet med persongestaltning försvaras den kvinnan som följer de normer som finns i samhället, exempelvis att kvinnan arbetar inom vården. Det går att tolkas som att kvinnor som gör samhällsnytta bör kunna röra sig fritt, men det är inte lika viktigt om de inte följer den normen, exempelvis att kvinnan inte får gå ut för eget behov (Nikolajeva 2004: 133).
Svenska dagbladet - Tonåringar vann seger mot barnäktenskap
Texten är utformad från en kvinnlig syn, där kvinnan är i fokus. Fokuset ligger helt på att kvinnors utsatthet gällande sexualbrott, misshandel, barnäktenskap och lagar. Inom genus talas det om tredje vågens rådande radikalfeminism, detta är inte applicerbart i Afrika då första vågens feminism inte har slagit igenom ännu. Detta skapar en stor maktfaktor för de utsatta flickorna och de patriarkala strukturerna som Hirdman (1988: 52) menar bör kämpas mot lyfts inte ens upp i denna text. “I hela världen gifts 700 miljoner flickor bort innan de fyller 18, varav 125 miljoner i Afrika söder om Sahara”.
Uttryckligen antyder texten att barnäktenskap i världen går att stoppa och vinna kampen mot genom att vända sig till konstitutionsdomstolen, detta med en hoppfull tonalitet. “Hon vände sig till konstitutionsdomstolen för att få det upphävt - och fick rätt. Nu kan barnäktenskapen stoppas. Även om texten problematiserar ämnet i sin tonalitet ges det sken av en viss naivitet i att detta problem går att få bukt med. Sakgestaltningen av ämnet går där att tolka med en viss lätthet, vilket kan tydas som att kvinnors utsatthet förminskas. Om någon blir undertryckt är det bara att vända sig till domstolen så är problemet löst. Å andra sidan gestaltar texten kvinnor som handlingskraftiga och att de kan uppnå dessa saker genom att agera, vilket kan skapa en positiv bild av kvinnan att bryta könsnormerna. “Nu vill jag bli jurist och arbeta med mänskliga rättigheter för att fortsätta kampen för att få slut på barnäktenskap”
Detta går att tolka som att texten dels ser lätt på kvinnors utsatthet globalt genom att inte problematisera sakfrågorna tillräckligt, vilket är sakgestaltningens syfte, att informera
samhällsnyttig information (Strömbäck 2001:140). Vi menar att denna text går att tolkas med viss lättsamhet och att kvinnorna inte utsätts i sån stor utsträckning och blir därför felaktig och att deras situation förminskas.
Dagens Nyheter - Nadia var sexslav hos Islamistiska staten
