UPPSALA UNIVERSITET 080107 Företagsekonomiska institutionen
Examensarbete D-nivå HT 2007
K ALININGRAD S PECIAL E CONOMIC Z ONE
E N STUDIE AV DE SKANDINAVISKA FÖRETAGENS ERFARENHETER AV SEZ-K ALININGRAD
Författare: Anna Rozhdestvenskaya
Handledare: Christine Holmström
SAMMANDRAG
Bakgrund: Kaliningrad är den mest västliga ryska regionen som ligger mellan två EU-länder. I takt med den höjda levnadsstandarden och på grund av det gynnsamma geografiska läget ökar svenska företagens intresse för regionen. För att öppna upp regionens ekonomi för direkta investeringar från utlandet introducerades Special Economic Zone. Syftet med SEZ-Kaliningrad var att kompensera regionen för det isolerade läget genom tull- och skattelättnader för varor som tillverkas där. SEZ-insatsen i Kaliningrad har attraherat en del direkta investeringar, men resultaten har hittils inte varit speciellt imponerande.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av de skandinaviska företagens erfarenheter av SEZ-Kaliningrad. I samband med detta vill författaren även undersöka hur representanter från de lokala myndigheterna, som arbetar med SEZ-frågor, upplever SEZ.
Teori: Inom uppsatsens teoretiska ramverk diskuteras de viktiga anledningarna för företagens investeringsbeslut och samband mellan statlig politik, marknadens ofullständighet och direkta investeringar i utlandet. Vidare diskuteras begreppen enklav och Special Economic Zone.
Avslutningsvis framställs några kriterier för en framgångsrik Special Economic Zone.
Metod: Uppsatsens undersökning genomfördes med hjälp av den kvantitativa metoden. Svaren på enkät från sex skandinaviska bolag, som är etablerade i Kaliningrad och använder sig av SEZ- villkor, analyserades. Även två representanter från lokala myndigheter, som jobbar med SEZ- frågor, deltog i undersökningen. Resultaten av undersökningen presenterades i löpande text och illustrerades med diagram.
Analys: Resultatet av den genomförda undersökningen visar att det finns skillnader mellan de lokala myndigheternas uppfattning om hur effektivt Special Economic Zone i Kaliningrad är och de skandinaviska företagens erfarenhet av den. För att öka SEZ-åtgärdernas effektivitet krävs det större intresset från de lokala myndigheternas sida i investerarnas problem. Det krävs även djupare förståelse och högre grad av samarbete mellan parterna för att förbättra den befintliga situationen.
Nyckelord: Direkta investeringar i utlandet, Special Economic Zone, Kaliningrad
ABSTRACT
Background: Kaliningrad is the western Russian city situated between two EU countries. Due to the higher living standard and the favourable geographical position the interest from the Swedish companies in the region is growing. In order to open the region’s economy to direct investments, the Special Economic Zone was introduced in the region. The purpose with the SEZ-Kaliningrad was to compensate the region for its isolation with customs and tax reductions on goods manufactured there. The SEZ in Kaliningrad has drawn a number of direct investments, but the results have not been very impressive so far.
Purpose: The purpose of this thesis is to study the Scandinavian companies’ experience of the SEZ-Kaliningrad. In connection with this the author also wants to study how the representatives from the local authorities, who work with the SEZ matters, experience the SEZ.
Theory: Within the thesis’ theoretical framework I discuss the important grounds for the companies’ investment decisions and the relation between state policy, the market’s deficiency and the direct investments abroad. Furthermore, enclave and Special Economic Zone concepts are discussed. In conclusion, a number of criteria for a successful Special Economic Zone are presented.
Method: The survey is carried out with the help of the quantitative methodology. The answers from six Scandinavian companies, which are established in Kaliningrad and implement SEZ conditions, were analyzed. Besides that, two representatives from the local authorities, who work with the SEZ matters, took part in the survey. The results of the survey were presented in the text and illustrated with diagrams.
Analysis: The results from the survey show that there are differences between the local authorities’ understanding of the efficiency of the Special Economic Zone in Kaliningrad and the Scandinavian companies’ experience of it. To make the SEZ measures more effective a greater interest is needed from the local authorities in the investment companies’ problems. There is even a need of a better understanding and a higher level of cooperation between the parties to improve the present situation.
Keywords: Foreign Direct Investments, Special Economic Zone, Kaliningrad.Index
1.1. INLEDNINGINLEDNING 11
1.1. INTRODUKTION 1
1.2. SYFTE 3
2.2. TEORITEORI 44
2.1. INVESTERINGSBESLUT OCH DIREKTA INVESTERINGAR I UTLANDET 4
2.2. SPECIAL ECONOMIC ZONE 6
2.2.1. ENKLAV 6
2.2.2. SPECIAL ECONOMIC ZONE 7
2.2.3. KALININGRAD SPECIAL ECONOMIC ZONE 8
2.3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN EFFEKTIV SPECIAL ECONOMIC ZONE 10 3.3. METODMETOD 1212
3.1 FORSKNINGSANSATS OCH UNDERSÖKNINGENS OLIKA MOMENT 12
3.2. UNDERSÖKNINGSOBJEKT OCH URVAL 13
3.3. DATAINSAMLING OCH DATABEHANDLING 14
3.3.1. PRIMÄRDATA 15
3.3.2. SEKUNDÄRDATA 16
3.4. KÄLLKRITIK 16
3.4.1. KÄLLKRITISKA KRITERIER PRIMÄRDATA 17
3.4.2. KÄLLKRITIK SEKUNDÄRDATA 17
3.5. EN DISKUSSION OM UPPSATSENS VALIDITET OCH RELIABILITET 18 4.4. EMPIRIEMPIRI 1919
4.1. KALININGRAD – ENKLAV OCH SEZ NUVARANDE SITUATION 19 4.2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN EFFEKTIV SEZ OCH LOKALA MYNDIGHETERNAS INSATS I
KALININGRAD 21
4.2.1. GYNNSAM GEOGRAFISK POSITION 22
4.2.2. LÅG UTVECKLINGSGRAD 22
4.2.3. STARK CENTRAL LEDNING 22
4.3. LOKALA MYNDIGHETER OM SEZ-KALININGRAD 23
4.3.1. BETYDELSEN AV SPECIAL ECONOMIC ZONE FÖR UTLÄNDSKA FÖRETAGENS INVESTERINGSBESLUT 23
4.3.2. INFORMATIONSTILLGÄNGLIGHET 23
4.3.3. LOKALA MYNDIGHETERNAS ENGAGEMANG/HJÄLPSAMHET 23
4.3.4. DE STÖRSTA PROBLEMEN SOM UPPKOMMER UNDER VERKSAMHETEN I SEZ-KALININGRAD 24 4.4.1. FÖRÄNDRINGAR SOM SKULLE KUNNA GENOMFÖRAS AV DE LOKALA MYNDIGHETERNA FÖR ATT
AVHJÄLPA BEFINTLIGA PROBLEM 24
4.3.5. SEZ SOM ETT EFFEKTIVT EKONOMISKT INSTRUMENT 24
4.4. SKANDINAVISKA FÖRETAG OM SEZ-KALININGRAD 25
4.4.2. KORT OM DE UNDERSÖKTA FÖRETAGEN 25
4.4.3. ANLEDNINGAR TILL ETABLERING I KALININGARD 25
4.4.4. BETYDELSEN AV SPECIAL ECONOMIC ZONE FÖR INVESTERINGSBESLUT 26
4.4.5. INFORMATIONSTILLGÄNGLIGHET 27
4.4.6. LOKALA MYNDIGHETERNAS ENGAGEMANG/HJÄLPSAMHET 28
4.4.7. DE STÖRSTA PROBLEMEN SOM UPPKOMMER UNDER VERKSAMHETEN I SEZ-KALININGRAD 29 4.4.8. FÖRÄNDRINGAR SOM SKULLE KUNNA GENOMFÖRAS AV DE LOKALA MYNDIGHETERNA FÖR ATT
AVHJÄLPA BEFINTLIGA PROBLEM 29
4.4.9. SEZ-KALINIGNRAD SOM ETT EFFEKTIVT EKONOMISKT INSTRUMENT 30
5.5. ANALYSANALYS 3131
5.1. ANLEDNINGAR FÖR ETABLERING I KALININGRAD OCH BETYDELSEN AV SPECIAL ECONOMIC
ZONE FÖR INVESTERINGSBESLUT 31
5.2. SKANDINAVISKA FÖRETAG OM ÅTGÄRDER SOM VIDTAS AV LOKALA MYNDIGHETER I SEZ-
KALININGRAD 32
5.2.1. INFORMATIONSTILLGÄNGLIGHET OCH DE LOKALA MYNDIGHETERNAS HJÄLPSAMHET 32 5.2.2. DE STÖRSTA PROBLEMEN SOM UPPKOMMER UNDER VERKSAMHETEN I SEZ-KALININGRAD OCH
FÖRÄNDRINGAR SOM SKULLE KUNNA GENOMFÖRAS AV LOKALA MYNDIGHETER FÖR ATT ÅTGÄRDA
DEM. 33
5.2.3. SEZ-KALINIGNRAD SOM ETT EFFEKTIV EKONOMISKT INSTRUMENT 34 5.3. JÄMFÖRELSE MELLAN DE LOKALA MYNDIGHETERNAS OCH DE UNDERSÖKTA FÖRETAGENS
UPPFATTNING AV SEZ-KALININGRAD 34
6.6. SLUTORD OCH FÖRSLAG TILL VIDAREFORSKNINGSLUTORD OCH FÖRSLAG TILL VIDAREFORSKNING 3737
6.1. SLUTORD 37
6.2. FÖRSLAG TILL VIDAREFORSKNING 38
KÄLLFÖRTECKNING 39
KÄLLFÖRTECKNING 39
BIBILALAGGOORR
BILAGA 1ENKÄT ”SPECIAL ECONOMIC ZONE FÖR INVESTERARE”
BILAGA 2ENKÄT ”SPECIAL ECONOMIC ZONE FÖR LOKALA MYNDIGHETER” BILAGA 3FÖRETAG SOM DELTOG I UNDERSÖKNINGEN
1
1. 1. INLEDNING INLEDNING
I den inledande delen kommer anledningar för att genomgöra en studie om Special Economic Zone i Kaliningrad att presenteras. De viktiga frågeställningarna kommer att diskuteras och senare konkretiseras i introduktionen. Avslutningsvis kommer uppsatsens syfte att redovisas.
1.1. Introduktion
Kaliningrad oblast (region) är en rysk region som ligger inklämd mellan Polen och Litauen. Den har ingen landförbindelse med resten av Ryssland. Regionen är den västligaste delen av Ryssland och har vattengräns med Sverige genom Östersjön. Den är Rysslands till ytan minsta region och tredje största befolkningstätaste1. Under de senaste åren har Kaliningrad-regionen haft en positiv ekonomisk utveckling och från och med år 2001 har dess tillväxt varit högre än i övriga Ryssland. Kaliningrad har på grund av sin geografiska position alltid haft en speciell ställning bland ryska regioner, och Moskva har försökt stärka regionen politiskt och ekonomiskt2.
EU är Rysslands viktigaste ekonomiska partner. Rysslands export till EU uppgår till omkring 56 procent av landets totala export. EU i sin tur är Rysslands största importör, dess importandel uppgår till cirka 45 procent.3 Den ryska marknaden har även stor potential vad gäller konsumentvaror4. I det utvidgade EU utgör Kaliningrad en enklav och är EU:s vidare väg mot de övriga ryska regionerna. Detta ställer höga krav på samarbete kring kommunikationer och gränsöverfarter.5
I takt med att den inhemska efterfrågan ökar och befolkningens ekonomiska ställning förbättras, stiger också svenska företags intresse för Ryssland. Dels förbättras möjligheterna att öka försäljningen på en växande marknad, dels finns det utrymme att förlägga produktion i ett land, som fortfarande har låga arbetskraftskostnader och en relativt god utbildningsnivå.6 Skandinaviska företag har länge varit intresserade av Kaliningrad-regionen på grund av dess geografiska läge och utvecklingsmöjligheter7.
1 Kozlov 2002:15 f
2”Amber Shore of Russia: fun and games on the Baltic” Euromoney Sep. 2007.
3 http://ec.europa.eu/external_relations/library/publications/34_eu_russia.pdf, 2007-11-08
4 Artisen-Maksimenko 1996:111
5 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Omvarld/Dokument/RapportRyskaRegioner.pdf, 2007-10-30
6 http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,486630,00.pdf, 2007-11-07
7 http://www.exportnytt.swedishtrade.se/docfile/28846_%C3%96stersj%C3%B6rapport%202006-10.pdf,2007-11-04
2 ringar från utlandet i regionen.
Förutom regionens fördelar finns också en hel del svårigheter, som utländska företag möter.
Kaliningrad har redan brist på arbetskraft och det kan pressa upp lönerna som i sin tur kan öka produktionskostnaderna. Det saknas ofta specialutbildad arbetskraft, särskilt i de högteknologiska sektorerna. Kaliningrad är i hög grad beroende av Ryssland på grund av sitt energibehov och av federala subventioner8. Slutligen har regionen liksom övriga Ryssland ett svårt system av lagar och regler som skall följas. Rysslands svagaste områden är tillstånd, registrering och finansieringsprocesser9. Befintliga nivån på byråkrati och korruption kräver en hög grad av förtroende för ryska partners och goda relationer med lokala myndigheter.
Kaliningrad-regionens investeringsbehov är många och intresset från utländska investerare har varit stort under de senaste åren10. I Ryssland med ett svagt finansiellt system och låg teknologisk utveckling är direkta investeringar från utlandet det bästa sättet att locka kapital från utlandet. För utländska investerare är det i sin tur konkurrensfördelar på grund av kostnadsminskning som är de stora vinsterna.11 För att öppna upp ekonomin för direkta investeringar från utlandet introducerade Ryssland frihandelszoner (Free Economic Zones)12. 1991 inrättades en frihandelszon i Kaliningrad, som 1996 utvecklades till Special Economic Zone (SEZ). I januari 2006 förnyades lagen om SEZ. Den nya lagen kommer att gälla ytterligare 25 år. Syftet med den är att kompensera regionen för det isolerade läget genom tull- och skattelättnader för varor som tillverkas i regionen och sedan exporteras utanför regionens gränser. Därmed gynnas direkta investe
SEZ-insatsen i Kaliningrad har attraherat en del direkta investeringar både från ryska och utländska företag. Det har beräknats att cirka 27 miljarder rubel (omkring 7 miljarder SEK) är involverade i investeringsprojekt, som genomförs i samband med SEZ13. De lokala myndigheterna som arbetar med SEZ-frågor presenterar stolt denna siffra. Fördelad på de 12 år som SEZ har funnits i Kaliningrad är summan dock inte längre lika imponerande. De genomförda studierna visar, att SEZ i Kaliningrad, trots de fördelaktiga förutsättningarna inte har varit särskilt framgångsrik. Anledningar till detta är ännu oklara. De befintliga studierna om Special Economic Zones runt om i världen visar, att för att SEZ skall vara effektiva, krävs det att,
8http://www.exportnytt.swedishtrade.se/docfile/28846_%C3%96stersj%C3%B6rapport%202006-10.pdf,2007-11-04
9 http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/occasional_papers/2007/ocp30en.pdf, 2007-11-10
10 Ibid
11 Manezhev “Free Economic Zones in the Context of Economic Changes in Russia”, Europe-Asia Studies, Vol. 45, No. 4. (1993).
12 Ibid.
13 http://www.gov.kaliningrad.ru/index.php?action=oezrezident, 2007-12-27
3
vissa faktorer är uppfyllda. Bland annat är det mycket viktigt, att det finns ett gynnsamt politiskt system, som stödjer och stärker SEZ14.
1.2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av de skandinaviska företagens erfarenheter av SEZ-Kaliningrad. I samband med detta vill författaren även undersöka, hur representanter från de lokala myndigheterna, som arbetar med SEZ-frågor, upplever SEZ.
Följande frågor är intressanta att undersöka i samband med denna studie. Hur viktig är Kaliningrads SEZ-status för direkta investeringar i regionen? Vilka är de största problemen i SEZ-Kaliningrad? Vilka förändringar skulle kunna genomföras av lokala myndigheter för att underlätta investerarnas verksamhet?
Målgruppen för denna uppsats är framförallt företag som är intresserade av att genomföra direkta investeringar i regionen. Även lokala myndigheter i Kaliningrad som jobbar med SEZ-frågor kan vara intresserade av undersökningen. Uppsatsens problemformulering kommer i första hand att vara intressant för dem som vill veta mer om SEZ i Kaliningrad och hur effektiv den är från investerarnas och de lokala myndigheternas synpunkt.
14 Curtis, Hill, Chia Lin “Special Economic Zones: Chinese, Russian, and Latin American Cases and the Use of SEZs as an Economic Development Tool”, University of Michigan, 2006
4
2. 2. TEORI TEORI
I detta kapitel sammanställs den teoretiska bakgrunden för undersökningen. Först diskuteras de viktiga anledningarna för företagens investeringsbeslut och samband mellan marknadens ofullständighet och direkta investeringar i utlandet. Vidare diskuteras begreppen enklav och Special Economic Zone både inom en teoretisk och en praktisk referensram med applicering på Kaliningrad-regionen. Avslutningsvis framställs några kriterier för en effektiv SEZ.
2.1. Investeringsbeslut och direkta investeringar i utlandet
Världens marknader för varor, tjänster och finansiella instrument är inte perfekta.
Ofullständigheter skapar möjligheter för företag att komma in på utländska marknader. Det finns flera anledningar för företag att investera utomlands. Dessa kan bli summerade under fem kategorier. Företag som letar efter marknader (Market seekers) – när ett företag vill producera på en utländsk marknad antingen för att tillfredställa den lokala efterfrågan efter en vara eller för att exportera till marknader utanför företagets egna hemmamarknader. Företag som söker råvaror (Raw material seekers) – när ett företag letar efter råvaror för att använda dem i sin produktion eller sälja dem vidare. Företag som vill förbättra sin produktivitet (Production efficiency seekers) – när företag letar efter en marknad där en eller flera produktionsfaktorer är billigare än på hemmamarknaden. Företag som söker kunskap (Knowledge seekers) – när företag etablerar sig på nya marknader för att kunna ta del av en ny kunskap eller en teknologi. Företag som söker politisk trygghet (Political safety seekers) – när företag vill agera på en politiskt trygg marknad för att få garanterad stabilitet i framtiden.15 Dessa fem kategorier exkluderar inte varandra. Ett företag som söker sig till en ny marknad passar oftast in under mer än bara en kategori.
Företagsledningen kan allokera resurser i företagets olika enheter och investeringsprojekt.
Resultatet från olika investeringar går oftast inte att förutspå med hjälp av enbart värderingsmodeller. Därför är investeringsbeslut inte alltid rationella.16
Även statlig politik kan bidra till marknadens ofullständighet. Det gör direkta investeringar i utlandet till en lönsam strategi för vissa företag. Förutom handels- och investeringspolitik kan staten bedriva en rad andra politiska åtgärder som direkt eller indirekt påverkar marknadens
15 Moffet 2007:419 f.
16Hamberg 2004:365 f.
5
ofullständighet och i sin tur inflödet av utländska direkta investeringar.17 Inte sällan föredras länder eller regioner som har en speciell geografisk position före andra potentiella konkurrenter och även hemländer när det gäller beslut om investeringar. Statlig politik i dessa länder spelar stor roll för marknadens ofullständighet och gör oftast direkta investeringar till det mest attraktiva sättet av kapitalplacering.18
Orsaken till att företag investerar utanför sina hemländer är begränsningar som uppkommer om företag endast använder sig av internationell handel19. Enligt Brewer finns det främst tre anledningar till direkta investeringar i utlandet. Dessa är strävan efter nya marknader, viljan att förbättra effektivitet genom att minska kostnader och strävan efter råvaror. Om strävan efter råvaror ses som en del av effektivitetsförbättring kan direkta investeringar i utlandet delas i två typer. Den första är investeringar som är huvudsakligen riktade mot att serva marknader där investeringarna genomförs. Den andra gruppen är investeringar riktade mot produktion med låga kostnader för varor som skall exporteras vidare. Den första gruppen av direkta investeringar i utlandet är riktad mot ökning av företagens försäljning och den sistnämnda gruppen är riktad mot kostnadsminskning.20
Innan beslut om investering utomlands tas, måste företagsledningen först definiera vilka konkurrensfördelar företaget har. Konkurrensfördelarna skall vara företagsspecifika, överförbara och tillräckligt starka för att kompensera företaget för potentiella förluster som kan förekomma på den nya marknaden.21
Företaget kan använda sina konkurrensfördelar på olika sätt för att stärka sin tillvaro på den utländska marknaden eller öka sina investeringar i utlandet. Sambandet kan illustreras med en figur som presenterades av G. Dufey och R. Mirus ”Foreign Direct Investment: Theory and Strategic Considerations” och bearbetades av M. Moffet, A. Stonehill och D. Eiteman. Figuren visar ett samband, där företagets volym av investeringar ökar tillsammans med ökad närvaro i utlandet.
17 Brewer “Government Policies, Market Imperfections, and Foreign Direct Investment” Journal of International Studies, Vol. 24, No. 1.
18 Ibid.
19 Moffet 2007:413.
20 Brewer
21 Moffet 2007:420 ff.
The Firm and Its Competitive Advantage Change
Competitive Advantage
Exploit Existing Competitive Advantage Abroad Production at Home:
Exporting Production Abroad
Licensing Management Contract
Control Assets Abroad
Joint Venture Wholly-Owned
Subsidiary Greenfield
Investment
Acquisition of a Foreign Enterprise
Greater ForeignPresence
Greater Foreign Investment
Figur 1 Sequence: Foreign Presence and Foreign Investment
Helägda företag (Wholly-Owned Subsidiary) är enligt schemat den form av direkta investeringar, som har starkaste närvaro i utlandet. Gruppen inkluderar förvärv av utländska bolag och Greenfield investment. Greenfield investment står för direktinvestering i utlandet genom att starta produktion där från grunden.
Det finns fördelar med att investera direkt i utlandet. Ett företag som investerar utomlands har möjlighet att internalisera och utnyttja resultaten av sin forskning och utveckling mer effektivt än ett företag som bara exporterar utomlands. Det finns dessutom konkurrensfördelar med att flytta sin produktion till ett land med lägre kostnader. Det är även möjligt, att ett företag som har etablerat sig starkt på den utländska marknaden kommer att exportera sina varor tillbaka till hemmamarknaden.22
2.2. Special Economic Zone
2.2.1. Enklav
Med enklav menas ett territorium, som är helt separerat från resten av landet och är omgivet av ett annat land/ länder. En enklav har några specifika egenskaper. En enklav är oftast ekonomiskt oförmögen på grund av den ringa storleken på den lokala ekonomin och regionens geografiska avskildhet. För att förbättra situationen måste regionen vara djupt integrerad med sina
6
22 Moffet 2007:426 f.
7
grannländer. För att uppnå sådan grad av integration skall fri rörelse av människor, pengar, varor, tjänster och arbetskraft tillåtas mellan gränser.23
En enklav är ekonomiskt sårbar. Sårbarheten uppkommer inte bara på grund av ekonomins ringa storlek och avskildhet utan även från regionens specifika geopolitiska ställning.24
En enklav har speciell ekonomisk ställning/ särskilda ekonomiska villkor. Eftersom den avskilda regionen oftast inte kan konkurrera med andra regioner eller sina grannländer måste staten införa fördelaktiga ekonomiska villkor för att förbättra handelsklimatet och stärka enklaven. Två olika taktiker kan användas: liberal taktik – när enklavens gränser öppnas för grannländer och omvärlden; kompenserings taktik – när staten försöker kompensera enklaven för dess avskildhet.25 En av åtgärderna inom kompenserings taktik kan vara införande av Special Economic Zone i enklaven.
2.2.2. Special Economic Zone
Special Economc Zone (SEZ) är en region med lagar som oftast är mer liberala än de ekonomiska lagar som gäller i övriga delar av landet. Special Economic Zones skapas för att stimulera privata investeringar och ekonomisk utveckling genom förmånlig statlig politik.
Special Economic Zone skapas ofta i regioner som har en särskild geografisk position. Dessa regioner har oftast enklav status, då staten försöker kompensera regionerna för deras avskildhet genom att erbjuda ekonomiska förmåner.26 Förmåner som SEZ erbjuder inkluderar ofta skatteminskning eller eliminering, tullättnader eller avreglering av arbetsmarknader.27 Figur 1 visar två bolagsformer, genom vilka SEZ lättnaderna kan åtnjutas av utländska företag. Dessa är joint venture och helägda dotterbolag som kan till exempel kan vara förvärvade utländska bolag eller Greenfield investment.
I 90-talets Ryssland, som befann sig i ett utvecklingsstadium, fanns ett akut behov av utländskt kapital. Låg teknologisk utveckling, svaga finansiella system och brist på kunskap i företagsstyrning har skapat ett särskilt behov av direkta investeringar från utlandet. Trots växande aktivitet från de utländska investerarnas sida har den dåliga infrastrukturen skapat ett fenomen, där investeringar koncentrerades i stora administrativa enheter. För att locka
23http://www.vinokurov.info/downloads/theoryofenclavescomplete.pdf, 2007-11-14
24 Ibid.
25 Ibid.
26 Ibid.
27 Curtis.
8
investeringar till mindre regioner behövdes det speciella åtgärder. Därför skapades ett antal frihandelszoner i Ryssland (Special Economic Zones).28
2.2.3. Kaliningrad Special Economic Zone
I början av 90-talet formades en frihandelszon som senare utvecklades till Special Economic Zone för att locka in investeringar till Kaliningrad-regionen. Åtgärden innebär, att produktionskostnaderna i Kaliningrad nu är cirka 35 procent lägre än i övriga ryska regioner29.
I början av sin existens användes SEZ oftast bara för transit av importvaror till övriga Ryssland.
Företagen fick utlovade skattelättnader genom att göra minsta möjliga förädling i regionen, det kallades för en ”grå transit”. Med tiden dock fler och fler av företagen flyttade sin produktion in till regionen.30
I januari 2006 förnyades lagen om SEZ. Lagen ”The Federal Law on the Special Economic Zone in the Kaliningrad Region” kommer att gälla ytterligare 25 år. Lagens mål är att utveckla den befintliga lagstiftningen om SEZ för att göra ekonomiska villkor i regionen bättre. För att ta del av särskilda ekonomiska villkor, skall företaget vara registrerat i SEZ och bedriva en aktiv verksamhet där. Lagen fokuserar sig på tre huvudfrågor: skattelättnader och tullättnader, statliga finansiella infrastrukturer och minskning av administrativa hinder. De enskilda faktorernas roller är kanske inte så stora. En kombination av alla tre skall dock göra SEZ till en attraktiv region för investeringar.
Tullättnader i SEZ innebär i huvuddrag att regionen har en fri tullzon. Det betyder att tullavgifter och mervärdesskatt inte betalas för varor från utlandet, som importeras till regionen av juridiska personer, som är registrerade i Kaliningrad. Dessa varor skall emellertid vara avsedda för tillverkning eller vidarebearbetning för konsumtion i regionen. Om företaget planerar att sälja varorna vidare till andra länder, behöver bara de tullavgifterna betalas som förekommer i samband med export utanför regionens gränser. Om företaget säljer varor eller bearbetade produkter som förs in i regionen med hjälp av tullättnader till övriga Ryssland, skall tullavgifter och skatter betalas enligt gällande regelverket i Ryssland.31 Med andra ord SEZ är orienterat mot tillverkning för vidare export. SEZ stödjer inflöde av råvaror och komponenter, vidarebearbetning i regionen och export.
28 Manezhev
29 Kozlov 2002:197 ff.
30 Lamande,Vinokurov ”Trade in Kaliningrad Oblast” Problems of Economic Transition, vol. 46, no. 6.
31 The Federal Law on the Special Economic Zone in the Kaliningrad Region, Chapter 3
9
Skattelättnader i SEZ innebär reduktion av inkomstskatt och fastighetsskatt för företag, som är registrerade som juridiska personer i Kaliningrad och genomför investeringsprojekt i regionen.
Investeringsprojekt, som kan ge skattelättnader, skall ha anläggningstillgångar, som överstiger 150 miljoner rubel (omkring 40,8 miljoner svenska kronor) under de första tre åren från den tidpunkt, då företaget ansökte om skattelättnader32. Företag, som ansöker om skattelättnader och som uppfyller gällande krav, förs in i ett speciellt register över alla så kallade ”residents”33 of the Special Economic Zone.
Skattelättnader för inkomstskatten innebär att under de första sex åren av ett projekt behöver företaget inte betala inkomstskatt. Från år sju till år tolv behöver ett företag bara betala 50 procent av inkomstskatten34 och efter år tolv skall den gällande företagsinkomstskatten betalas fullt ut.
Skattelättnader för företags fastighetsskatt35 beräknas på samma sätt som för inkomstskatten.
Följaktligen skall ingen skatt betalas under de första sex åren. Följande sex år betalar företaget bara hälften av skattesumman och efter det betalas skatten fullt ut. 36
En av de viktigaste punkterna som ligger till grund för beslut om direkta investeringar i utlandet är komplexitet av investeringsprocessen. Investerarna vill oftast veta hur registreringsprocessen kommer att gå till, hur företaget får olika tillstånd, hur äganderätt registreras och hur lättillgänglig information om verksamheten i regionen kommer att vara. Därför är det viktigt att lokala myndigheter skapar en särskild infrastruktur som underlättar etableringsprocessen och som stödjer företag i deras verksamhet.37
I SEZ-Kaliningrad finns det en särskild förvaltning, som administrerar Special Economic Zone- frågor. Förvaltningen har sin egen länk på hemsidan, som regionens regering har. Där finns information på ryska om gällande lagar och regler i SEZ och regionens program för ekonomisk utveckling.
32 The Federal Law on the Special Economic Zone in the Kaliningrad Region, Chapters 2, 4
33 Federal Law on the Special Economic Zone in the Kaliningrad Region, Chapter 2.
34 Nuvarande skattesatsen för inkomstskatt för juridiska personer i Ryssland är 24 procent (The Tax Legislation of the Russian Federation, Article 288.1)
35 Nuvarande skattesatsen för fastighetsskatt för juridiska personer i Ryssland är 2 procent (The Tax Legislation of the Russian Federation, Article 385.1)
36 The Federal Law on the Special Economic Zone in the Kaliningrad Region, Chapter 9.
37 http://www.rosez.ru/?news_id=1907, 2007-11-15.
10
Kaliningrads status som SEZ ger även personer som inte är medborgare av Ryska Federationen möjlighet att komma till regionen utan att behöva ha visum, under är med en förutsättning att dessa personer är representanter för utländska investerare eller har för avsikt att investera i regionen. De skall även ha en särskild inbjudan från regionens regering. Dessa personer kan få ett förenklat tillstånd för kortare vistelse i regionen omedelbart när de kommer till Kaliningrad.
2.3. Förutsättningar för en effektiv Special Economic Zone
Resultat från forskning om Special Economic Zone tyder på, att det inte går att skapa en framgångsrik industri orienterad mot export enbart med hjälp av skattelättnader och handelsfördelar. Flera faktorer är viktiga för att skapa ett SEZ, som attraherar direkta investeringar från utlandet, gynnar lokal exportorienterad tillväxt och behåller sin konkurrenskraft även om konkurrensfördelarna försvinner. Dessa faktorer är en gynnsam geografisk position, låg utvecklingsgrad och stark central ledning.38
Gynnsam geografisk position. SEZ kommer att locka till sig utländska direkta investeringar, endast om den är skapad i en region som ger möjligheter att få tillgång till andra eftertraktade marknader. Regionen skall således ha en gynnsam geografisk position. Sådana regioner är oftast belägna vid kusten eller med gräns mot andra länder. Utöver den speciella geografiska positionen skall regionen även ha etablerade förbindelser med näringslivet, som är riktad av SEZ mot expansion39.
Låg utvecklingsgrad. För att få konkurrensfördelar i en exportorienterad industri skall SEZ kunna konkurrera med sina låga arbetskraftskostnader. Arbetskraften i länder med medelinkomst tenderar att ha en relativt låg utbildningsnivå. Därför är vissa företag villiga att investera direkt i områden, där lönerna är tillräckligt låga för att kompensera kostnader för utbildning av arbetskraft.40
Stark central ledning. Alla lättnader, som SEZ erbjuder till utländska investerare, kommer att kunna genomföras enbart om de stöds av nationella och internationella lagar. Information om dessa lagar skall vara tillgänglig till alla intresserade parter. Informationens tillgänglighet skapar öppenhet i relationen mellan investerarna och representanter för den lokala ledningen.
Arbetskraftsintensiva tillverkande inrättningar kräver stora direkta investeringar. Därför skall
38Curtis.
39 Ibid.
40 Ibid.
11
investerare vara säkra på att byråkrati och regionala tvister inte kommer att leda till ändringar i det lokala företagsklimatet.41
Ryssland har under de senaste decennierna haft ett instabilt politiskt system och en ekonomi som missgynnade utvecklingen av det framgångsrika SEZ. Praktiken har visat, att SEZ-institutioner utnyttjades ofta för personliga vinster av den lokala ledningen. Dess mål var att behålla och utöka kontroll över den regionala ekonomin och att öka möjligheterna till korrumperad vinst och att skapa extra tillgångar som skulle kunna mobiliseras för politiska syften. Det vill säga att ändamålet var att behålla makten.42
41 Curtis.
42 Ibid.
12
Figur 2 Undersökningens viktiga moment
Sökning efter en intressant frågeställning att undersöka
Formulering av problemet
Sökning efter ett lämpligt tillvägagångssätt för att genomföra undersökningen
Sökning efter litteratur och utformning av teoribakgrund
för undersökningen
Kvantitativ undersökning
Sammanställning av resultat från kvantitativa undersökningen
Sammanfattning och analys av studiens resultat
3. 3. METOD METOD
I detta kapitel förklaras hur datainsamling och databehandling har gått till och även hur urval av undersökningsobjekt utförts. Vidare redogörs det för uppsatsens primärdata, sekundärdata och källkritik.
3.1 . Forskningsansats och undersökningens olika moment
Det finns två forskningsmetoder: kvantitativ och kvalitativ. Med hjälp av dessa metoder kan olika processer i vårt samhälle beskrivas.43 Den kvantitativa metoden har varit det mest lämpade tillvägagångssättet för denna uppsats. Denna är mer inriktad på att utföra observationer och tolka dessa för att utforma resultatet.44 I verkligheten används dock sällan endast en av metoderna,
snarare en kombination av båda.
Den genomförda undersökningen består av sju viktiga moment.
Dessa moment och sammankoppling mellan dem återspeglas i figur 2. Det första steget har varit att hitta en intressant frågeställning att undersöka. Special Economic Zone-problematiken är relativt ny.
Det är särskilt intressant att undersöka SEZ i Kaliningrad, eftersom denna region är en av de närmaste grannarna till Sverige och representerar en spännande marknad med stor möjlighet till utveckling45.
Det andra steget gällde formuleringen av ett problem, som sedan skulle undersökas i studien. Uppsatsens syfte var att genomföra en studie av de skandinaviska företagens erfarenheter av SEZ- Kaliningrad. I samband med detta ville författaren även undersöka hur representanter från de lokala myndigheterna upplever SEZ.
Det tredje steget var att hitta ett lämpligt tillvägagångssätt för att genomföra en undersökning. Det skulle kunna förbinda den valda problemställningen och teorin.
43 Holme & Solvang 1997:76 f.
44 Ibid s. 78 f.
45 http://www.exportnytt.swedishtrade.se/docfile/28846_%C3%96stersj%C3%B6rapport%202006-10.pdf,2007-11-04.
Nästa steg inkluderade sökning av litteratur som skulle utforma en lämplig teoribakgrund för undersökningen. Det funna materialet skulle sedan läggas till grund för frågeställningarna i den kvantitativa undersökningen.
Steg fem omfattade den kvantitativa undersökningen av 6 skandinaviska företag som är verksamma i regionen och använder sig av SEZ speciella villkor. Detta steg innefattade även en enkätundersökning, som skickades till två representanter från lokala myndigheter som arbetar med SEZ-frågor i Kaliningrad.
Under steg sex och sju sammanställdes resultaten av den kvantitativa undersökningen och presenterades sedan i analysen och därefter utformades konklusioner av undersökningen i slutsatsen.
13 Etablerade företagens
erfarenhet av SEZ
De lokala myndigheternas perspektiv
Frågor med graderade svar, samt öppna frågor
Sammanställningar Jämförelser RESULTAT
Figur 3 Uppsatsens undersökningsprocess
Stegen fem, sex och sju är grafiskt illustrerade i figur 3 ovan, som beskriver uppsatsens undersökningsprocess.
3.2. Undersökningsobjekt och urval
För att samla in information för undersökningen har en enkät med aktuella frågor skickats ut till 40 företag. Dessa företag fanns på Sveriges generalkonsulats lista över ”Svenska och skandinaviska företag som har visat intresse i Kaliningrad-regionen” (Swedish (& Scandinavian) Companies with interests in Kaliningrad and Kaliningrad Oblast). Listan är daterad oktober 2007 och innehåller kontaktinformation för skandinaviska företag i Kaliningrad. Listan var dock inte komplett, då det fattades information huruvida företag utövar sin verksamhet i regionen eller bara är intresserade av att starta verksamhet där i framtiden. Undersökningen skulle framförallt rikta sig till företag, som utövar en aktiv verksamhet i regionen och dessutom använder sig av
14
speciella villkor som erbjuds av SEZ. Det finns givetvis företag från andra länder, som också är verksamma i regionen. Urvalet av skandinaviska företag är emellertid motiverat av undersökningens problemformulering.
För att få svar på frågor ställda i problemformuleringen skulle en kvantitativ undersökning genomföras. Undersökningen har emellertid visat att det inte fanns så många skandinaviska företag som var verksamma i regionen och dessutom använde sig av SEZ skatte- eller tullättnader. Därför skulle den kvalitativa metoden ha kunnat vara mer användbar.
En enkät skickades även till två representanter för de lokala myndigheterna, som jobbar med Special Economic Zone-frågor. Enkäten besvarades av två personer, som aktivt jobbar med Special Economic Zone och har en bred kunskapsbas och erfarenhet i frågan. Den första respondenten är biträdande chef för Department för strategisk planering och social och ekonomisk utveckling av regionen. Den andra respondenten är en verkställande direktör för Kaliningrad-regeringens fond, som stödjer små och medelstora företag i regionen. Han är också delägare i ett konsultbolag, som bland annat arbetar med rådgivning gällande SEZ lagstiftning.
Undersökningens specifika grund krävde att utfrågningen gjordes på olika språk. Tillfrågade företag fick enkäter på svenska och engelska. Representanter för de lokala myndigheterna fick enkäter på ryska och deras svar översattes senare till svenska.
3.3. Datainsamling och databehandling
Det finns tre vanliga typer av datainsamlingsmetoder: dokumentstudier, observationsmetoder och frågemetoder.46 I denna uppsats har frågemetoden använts. Det finns två typer av data:
primärdata och sekundärdata. Primärdata är data, som undersökaren samlar in själv för sin forskning och sedan bearbetar. De kan samlas in genom intervju, enkät eller observation.47 Under informationsinsamlingen från respondenter har primärdata använts. För att samla in den teoretiska bakgrunden till undersökningen har sekundärdata använts.
46 Andersen 1994:73 f.
47 Holme & Solvang 1997:72 ff.
15
3.3.1. Primärdata
Primärdata (förstahandsdata) är data som samlades specifikt för undersökningens ändamål. Den har inte varit insamlad eller publicerad vid tidigare tillfällen.48 Uppsatsens primärdata insamlades med hjälp av en enkätundersökning.
Det fanns två kategorier av enkäter, som var förberedda för två olika mottagare. Enkätformulären är bifogade som bilagor 1 och 2. Den första var en enkät för svenska och andra skandinaviska företag, som är verksamma i regionen. Den innehöll generella frågor om företaget, frågor om vilka anledningar företaget hade för att etablera sig i Kaliningrad och frågor om SEZ i Kaliningrad. Den sistnämnda gruppen av frågor är centrala i undersökningen, eftersom den skulle återspegla företagets uppfattning om SEZ som ett effektivt ekonomiskt instrument. Den andra enkätkategorin var avsedd för representanter från lokala myndigheter som jobbar med SEZ i Kaliningrad. Enkäten började med generella frågor som skulle ge uppfattning om i vilken utsträckning respondenten jobbade med SEZ. Sedan följde frågor anående SEZ och hur effektiv den är enligt de lokala myndigheterna.
Frågorna i båda enkäterna var utformade enligt den teoretiska referensramen som förklarades i kapitel två. Det fanns två grupper av frågor i enkäterna: öppna frågor och slutna frågor. Med slutna frågor menas frågor, som har strukturerade, givna svarsalternativ49. För att svara på dessa frågor skulle respondenten markera det valda alternativet med ”+”. För att få djupare förståelse i ämnet fanns det även öppna frågor i enkäterna.
I öppna frågor är respondenten inte styrd av förutbestämda val och kan svara på frågor fritt med egna ord50. Dessa typer av frågor är mer tidskrävande, men de ger också bättre förståelse av problemet. Alla frågor kopplade till SEZ är öppna frågor. Där skulle respondenten även tolka verbala beskrivningar av den erbjudna skalans ändpunkter och sedan ta ställning till frågan genom att välja ett värde51 mellan 1 och 10, där 1 står för ”inte alls/väldigt lite” och 10 ”i stor utsträckning/mycket”. Valet av skala hänger samman med vilken bearbetning och vilken typ av analys som kommer att göras.52 Skala med ändpunkter 1 till 10 valdes för att ge svararen möjlighet att med större precision beskriva sin uppfattning angående vissa aspekter av SEZ.
48 Holme & Solvang 1997:132 f.
49 Ibid. s. 173 ff.
50 Ibid.
51 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2000I02_BR_X97%c3%96P0101.pdf, 2007-12-17
52 Holme & Solvang 1997:173 ff.
16 ic Zone” och ”Kaliningrad”.
Denna skala ger respondenten möjlighet att ta ställning genom att välja alternativ som inte är mellanalternativ.
Användning av öppna frågor i enkäterna gav författaren möjlighet att få utförliga svar på frågorna, detta har bidragit till djupare analys av problemet och därmed fullbordandet av uppsatsens syfte. Frågor om SEZ i båda enkäter är nästintill lika med skillnaden att de är kan sägas vara en spegelbild av varandra. På detta sätt kommer undersökningens resultat att bli mer djupgående och pålitlig.
Enkäten skickades till alla företag, som befann sig på Sveriges generalkonsulats lista av Skandinaviska företag, som har visat intresse i Kaliningrad-regionen. Av de 40 företag som fick frågeformuläret har 14 ej svarat på förfrågan om att delta i undersökningen. 16 företag har svarat att de av olika anledningar inte har någon verksamhet i Kaliningrad. Av de företag som svarade att de hade verksamhet i regionen använde sig fyra inte av SEZ-lättnader. Eftersom uppsatsens mål var att undersöka effekter av SEZ-åtgärder på skandinaviska företag som använder sig av speciella villkor som SEZ erbjuder återstod bara de resterande 6 företagens svar.
3.3.2. Sekundärdata
Sekundärdata (andrahandsdata) är data, som redan är insamlade av andra personer. Sekundärdata samlas in för ett speciellt syfte.53 Användning av sekundärdata är viktig för att öka trovärdigheten i det som undersöks. Uppsatsens sekundärdata består av vetenskapliga artiklar och rapporter som behandlar direkta investeringar, Special Economic Zone och Kaliningrad- regionen, likaså användes det Ryska Federationens lag om Special Economic Zone och skattelagstiftning. Även tidigare forskning som är presenterad i andra kandidat- och magisteruppsatser har studerats. De mest använda sökorden är ”foreign direct investment”,
”Special Econom
3.4. Källkritik
Det är väsentligt att bedöma informationens relevans. För att öka uppsatsens tillförlitlighet är det avgörande att använda sig av kritisk granskning av de källor som används.
53 Holme & Solvang 1997:173 ff.
17
3.4.1. Källkritiska kriterier primärdata
Vid användning av informationskällor skall flera källkritiska kriterier beaktas. Dessa kriterier är samtidskrav, tendenskritik, beroendekritik och äkthet. Samtidskrav bedömer källans aktualitet.54 Arbetet kan anses uppfylla samtidskravet, då SEZ problematiken är relativ ny. SEZ i Kaliningrad bildades 1996 och är därmed knappt 10 år gammalt. Samtidigt är forskning om SEZ fortfarande aktuell, för att resultat av SEZ verksamhet inte har fullständigt sammanfattats någonstans.
Tendenskritiken bedömer i hur stor utsträckning forskaren påverkar sitt arbete i bestämd riktning55. Det kan föreligga en risk att respondenter, i första hand lokala myndigheter, kommer att utforma svar till sin fördel. Det kan även finnas information, som respondenterna väljer att inte presentera i enkäten. Utgångspunkten för denna undersökning måste dock vara att all information som lämnas in är trovärdig. Företag som deltar i undersökningen är helt oberoende av varandra och därmed är kriteriet av oberoende också uppfyllt.
Äkthetskriteriet bedömer avsikten med källans tillkomst samt dess äkthet56. All data som lämnas in i enkäterna anses vara äkta. Vad gäller andra källor anser författaren att kriteriet är uppfyllt, då endast relevanta källor har använts under forskningsprocessen.
3.4.2. Källkritik sekundärdata
Det är viktigt att tänka på att all information inte kan vara objektiv när sekundärdata används, eftersom sekundärkällor hämtar sin information från primärkällor och därför är beroende av dem.57 Därför bör en forskare alltid tänka på vem som har skrivit texten, vem den riktar sig till och vad den skall användas till. Det är dessutom viktigt att ta hänsyn till källans väsentlighet för frågeställningen, dess relevans och reliabilitet.
Under forskningsprocessen har det upptäckts, att en del av litteraturen som handlar om direkta investeringar i Ryssland varit gammal. Av denna anledning har endast de senaste publikationerna i ämnet använts. Detta ledde till att undersökningen inkluderar mycket information hämtad ifrån Internetkällor. Vid behandling av dessa sekundärdata har författaren haft i åtanke att publikationer kan vara subjektiva. Därför har det tagits hänsyn till ovanstående genom att använda sig av relevanta databaser vid sökning av vetenskapliga artiklar. Vid inhämtning av statistik och även lagstiftning har bara de etablerade, statliga Internetkällor använts.
54 Eriksson & Wiedersheim-Paul 2001:150ff.
55 Ibid.
56 Ibid.
57 Holme & Solvang 1997:136 f.
18
3.5. En diskussion om uppsatsens validitet och reliabilitet
En förutsättning för att forskningsresultat skall kunna förklara faktiska förhållanden är, att de fakta som observeras är pålitliga. Viktiga begrepp i detta sammanhang är validitet och reliabilitet.58
Uppsatsens syfte var att genomföra en studie av de skandinaviska företagens erfarenheter av SEZ-Kaliningrad. För att mäta de faktiska förhållandena skickades sex enkäter ut. Det var viktigt för uppsatsens reliabilitet att endast företag, som är verksamma i regionen och använder sig av SEZ-lättnaderna, deltog i undersökningen. Därför fanns det efter urvalsprocessen endast sex besvarade enkäter kvar. Eftersom inte alla tillfrågade företag svarade, blev det slutgiltiga antalet relativt litet. Detta kunde ha försämrat resultatet av uppsatsens undersökning.
Författarens ambition har även varit att undersöka hur representanter från de lokala myndigheterna, som arbetar med SEZ-frågor, upplever SEZ, för att senare kunna jämföra deras svar med företagarnas svar. För att förbättra undersökningens reliabilitet skickades enkäten till två representanter från myndigheterna istället för en som tidigare tänkts. Det totala antalet av respondenter blev ganska litet, därför vore det bättre att använda sig av den kvalitativa undersökningsmetoden istället för den kvantitativa.
58 Andersen 1994:92
19
4. EMPIRI EMPIRI
I detta kapitel kommer den nuvarande situationen i Kaliningrad-regionen presenteras i huvuddrag. Sedan kommer förutsättningar för en lyckad SEZ att analyseras, med SEZ- Kaliningrad som exempel . Efter det kommer resultaten av den genomförda undersökningen att sammanföras. Där effekterna av SEZ kommer att undersökas både från investerarnas och lokala myndigheternas synvinkel.
4.1. Kaliningrad – enklav och SEZ nuvarande situation
Kaliningrad har en begränsad marknad och en begränsad resursbas. Regionen som enklav är ekonomiskt oförmögen, till följd av den ringa omfattningen av den lokala ekonomin och regionens geografiska isolering från övriga Ryssland. Det skapar asymmetri mellan intern produktion och konsumtion. Därför spelar handelsflöden en central roll för regionen.59 För att minska oförmögenheten skall regionen vara djupt integrerad med sina grannländer. Regionen är även ekonomiskt mycket sårbar på grund av sin geopolitiska ställning.
Kaliningrad importerar en enorm mängd av konsumentvaror. SEZ gör Kaliningrad till en mycket öppen region. Den höga graden av öppenhet ger regionen åtskilliga fördelar i dess politik som stimulerar internationell handel. Öppenheten gör dock även regionen sårbar för makroekonomiska chocker vad gäller växlingskurser, tull, gränsförbindelseavtal och ändringar i internationella uppgörelser. Regionen är dessutom i hög grad känslig för skiftningar i rubelns växlingskurs. Stark rubel stödjer import och ökar konsumtion i regionen.60 De senaste månaderna har rubeln varit stark och växelkursen har visat positiv ökning61. Det har minskat de lokala tillverkarnas konkurrenskraft men ökat exportmöjligheterna för utländska företag.
Kaliningrads historiska bakgrund och geografiska läge skapar en identitet av potentiell brobyggare mellan Ryssland och EU. De totala investeringarna till regionen från utlandet ökar varje år, och år 2006 uppgick de till 80,814 miljoner US dollar eller 530,948 MSEK62. Av dessa är 21,21 miljoner USD (139, 35 MSEK) direkta investeringar.63
59Lamande.
60Samson, Eliseeva ”The New Image of Kaliningrad Oblast” Problems of Economic Transition, vol.46, no. 6.
61http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/ReadSentDIArticle.aspx%3FDIArtId%3D%25C2%25AE%25E2%2580%25A0%25C 3%25BFS%255C%25C5%25BD%25C3%258899%25C3%25BF%25C3%2587i%25C3%25B7%25C3%25BF%25C3%259BY
%25C3%25B7%2540%25C3%25A1A, 2007-11-13.
62 Dagens Industri:Växlingskurs 1 USD = 6,57 SEK, 2007-12-20.
63http://www.gov.kaliningrad.ru/index.php?idpage=632, 2007-12-11.
Figur 3 nedan illustrerar relation mellan de totala och direkta investeringarna i Kaliningrad- regionen under året 2006.
530,948
138,915
0 100 200 300 400 500
Totalt investeringar Direkta investeringar Investering i Kaliningrad från utlandet, Mkr
Figur 4 Investeringar i Kaliningrad från utlandet, 2006
Fördelning av direkta utländska investeringar mellan olika ekonomiska sektorer är representerad i figur 5 nedan.
Direkta investeringar i olika sektorer, 2006
6%
9%
1%
19%
9%
47%
4%
2%0,1%3%
0,03%
Jordbruk, skogsbruk Tillverkning av livsmedel Textilindustri
Pappersbruk Buggindustri
Handel och serviceindustri Hotel och restoranger Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighetsförvaltning Övrig service '
Figur 5 Direkta investeringar i Kaliningrad från utlandet fördelade på olika sektorer
Som framgår av diagrammen är de sektorer som har dragit in flest direkta investeringar finansiell verksamhet, handel och serviceindustri och även transport och kommunikation.64 Dessa sektorer är sådana som har störst behov för moderniserig i samband med regionens ökande behov.
20
64 http://www.gov.kaliningrad.ru/index.php?idpage=632, 2007-12-11.
Länder som investerade mest i Kaliningrad under 2006 är regionens grannländer, Litauen och Polen. Deras investeringar uppgick till 65,20 MSEK och 40, 57 MSEK respektive.65
Direkta investeringar från olika länder, 2006
1% 3%
51%
32%
1%2%
1%
4% 0,2%
5%
Cypern Danmark Holland Litauen
Normandiska Öarna Polen
Tyskland UK USA Övriga länder
Figur 6 Direkta investeringar i Kaliningrad från utlandet fördelade på olika länder
För skandinaviska företag kan Kaliningrad bli en språngbräda till affärer i det övriga Ryssland.66 Enligt den federala statistiska byrån i Ryssland har svenska direkta investeringar i Kaliningrad- regionen år 2006 uppgått till omkring 592,4 tusen USD. Vilket motsvarar 3,892 MSEK.67 Det visar en ökning på 11,7 procent i jämförelse med föregående år.
4.2. Förutsättningar för en effektiv SEZ och lokala myndigheternas insats i Kaliningrad
Lokala myndigheterna i Kaliningrad försöker skapa ett starkt incitament för direkta investeringar i regionen. Därför togs redan 1991 initiativ av dåvarande ledningen att öppna en frihandelszon.
Frihandelszonen utvecklades till en Special Economic Zone som 1 januari 2006 fick en ny lagstiftning enligt vilken SEZ skulle bibehållas i Kaliningrad ytterligare 25 år. Resultaten från forskning om Special Economic Zone tyder dock på att det är näst intill omöjligt att skapa en framgångsrik industri orienterad mot export genom att endast erbjuda företag skattelättnader och handelsfördelar. Flera faktorer borde vara uppfyllda för att SEZ skulle vara framgångsrik.68
65 http://www.gov.kaliningrad.ru/index.php?idpage=632, 2007-12-11.
66 http://www.exportnytt.swedishtrade.se/docfile/28846_%C3%96stersj%C3%B6rapport%202006-10.pdf,2007-11-04.
21
67Statistisk bulletin ”Utländska Investeringar i Kaliningrad”. Federal statistisk byrå, Ryssland, Kaliningrad, 2006.
68 Curtis.
22
4.2.1. Gynnsam geografisk position
Kaliningrad är gynnsamt beläget mellan EU-länder och har en isfri hamn och etablerade transportförbindelser med övriga Ryssland, vilket ger potential för att skapa framgångsrika handelsrelationer. Kaliningrad har under många år haft brist på resurser, nödvändiga för att utveckla infrastruktur i SEZ till önskad nivå. Emellertid har det antagits en lag, som stödjer utveckling av en Special Economic Port Zone. Detta förväntas förbättra infrastrukturen och öka tillväxten för hamnverksamhet.69 Den svaga punkten i regionens position är dess ännu oklara läge angående transitregler genom Litauen till övriga Ryssland.70
4.2.2. Låg utvecklingsgrad
En framgångsrik SEZ skall kunna konkurrera med sina låga arbetskraftskostnader.71 Kaliningrad har relativt låga löner i jämförelse med övriga Ryssland. Ekonomiska utvecklingen i regionen har dock bidragit till arbetskraftsbrist och har pressat upp lönerna. Den nye guvernörens strategi är att låta omkring en halv miljon människor invandra från övriga Ryssland och Centralasien över en tioårsperiod för att bibehålla befintliga tillväxttakten.72 Kaliningrad har en relativt hög utbildningsnivå. Dock krävs oftast vidareutbildning för unga ingenjörer och andra professionella som skall arbeta i högteknologiska sektorer73.
4.2.3. Stark central ledning
Lättnader som SEZ erbjuder är trovärdiga när de stödjas av nationella och internationella lagar.74 Kaliningrad har här en stark fördel, då den var en av de första ryska regioner som fick SEZ- status. Emellertid behövs det förutom lagstiftning en stabil regional politik, som stödjer och stärker SEZ:s utveckling. Det har dock visat sig att det befintliga ryska politiska systemet har missgynnat framgångsrik utveckling av SEZ. I praktiken har ofta de lokala politikernas personliga mål ställts mot regionens intressen.
Regeringen för Kaliningrad-regionen har en särskild förvaltning som administrerar Special Economic Zone-frågor. Förvaltningen är en del av Department för strategisk planering och social och ekonomisk utveckling av Kaliningrad-regionen. Därför arbetar den inte bara med SEZ frågor utan också med strategisk planering och utveckling av program för regionens ekonomiska
69http://www.rosez.ru/?news_id=1907, 2007-11-15
70 Curtis.
71 Ibid.
72 http://www.exportnytt.swedishtrade.se/docfile/28846_%C3%96stersj%C3%B6rapport%202006-10.pdf, 2007-11-04 73Ibid.
74 Curtis.
23 utveckling. Förvaltningen har sin egen länk på regeringens hemsida med information om de lagar och regler som gäller i SEZ.
4.3. Lokala myndigheter om SEZ-Kaliningrad
Enkäten besvarades av två representanter från de lokala myndigheterna i Kaliningrad. Båda respondenterna arbetar aktivt med SEZ-frågor. Kuznetsov Sergey Nikolaevich, som var den första respondenten arbetar, som biträdande chef för Department för strategisk planering och social och ekonomisk utveckling av regionen. Sergey Kuznetsov arbetar framförallt med uppföljning av de investeringsprojekt, som genomförs i SEZ-Kaliningrad.
Den andra respondenten var Grinko Vladislav Stanislavovich – verkställande direktör för Kaliningrad-regeringens fond, som stödjer små och medelstora företag i regionen. Parallellt arbetar respondenten med rådgivning angående SEZ-lagstiftning.
4.3.1. Betydelsen av Special Economic Zone för utländska företagens investeringsbeslut Båda respondenterna värderar vikten av Kaliningrads SEZ-status som mycket viktig (10 i skalan 1 till 10). De båda tycker att Kaliningrads status som Special Economic Zone i samspel med dess unika geografiska läge är en av regionens starkaste konkurrensfördelar. Samtidigt värderas andelen av utländska investerare i regionen som använder sig av tull- och skattelättnader endast till cirka 20 procent.
4.3.2. Informationstillgänglighet
Vladislav Grinko tycker att utländska investerare har obehindrad tillgång till all nödvändig information angående lagar och regler, som gäller i SEZ-Kaliningrad. Därför värderar han tillgängligheten av information om SEZ som 10, alltså som mycket tillgänglig.
Sergey Kuznetsov värderar däremot informationens tillänglighet med 4, således lägre än medelnivå. Han konstaterar, att det finns en del information om SEZ och andra lagar och regler, som gäller i regionen på regionens regerings hemsida. Ändock tycket han, att det skulle behövas en speciell hemsida som är dedikerad till bara Special Economic Zone.
4.3.3. Lokala myndigheternas engagemang/hjälpsamhet
Vladislav Grinko bedömer hjälpsamhets/engagemangs graden med betyg 5 (där 1 är i liten utsträckning/ lite och 10 är i stor utsträckning/ mycket). Han tycker även, att nivån på byråkrati fortfarande är stor i regionen.
