Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi

Påverkar polisens attityder till brottslingar

deras inställning till vilken förhörsstil som bör

användas?

Pernilla Tönnäng

2021

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Psykologi

Psykologiska metoder och examensarbete C 30 hp Handledare: Linda Langeborg

1 Sammanfattning

Syftet med förekommande studie var att undersöka om polisens attityder till två olika typer av brottslingar, ekobrottslingar respektive sexualbrottslingar skiljde sig åt och om attityden till dessa brottslingar påverkade deras inställning till vilken förhörsstil som borde användas samt om polisen förespråkade en mer dominant förhörsstil vid förhör med misstänkta för sexualbrott jämfört med misstänkta för ekobrott. För att kunna besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ metod med en

mellangruppsdesign. En webbenkät i två olika versioner användes, en för

ekobrottslingar och en för sexualbrottslingar. Varje enkät bestod sedan av två delar, en som avsåg attityder och en som avsåg förhör. 55 poliser deltog i studien och fördelades genom ett slumpmässigt urval till respektive betingelse. Resultaten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader i polisens attityder till ekobrottslingar respektive sexualbrottslingar, inte heller förespråkade polisen en specifik förhörsstil för någon av brottstyperna. Dock visade resultaten på en signifikant prediktion mellan attityd och förhörsstil när det gäller sexualbrottslingar men inte för ekobrottslingar, vilket innebär att attityd predicerar förhörsstilen för sexualbrottslingar men inte för ekobrottslingar.

2 Title: Does police officer´s attitudes towards criminals affect their attitude to the

style of interrogation that should be used? Abstract

The purpose of this study was to investigate whether police attitudes towards two different types of offenders, economic offenders and sex offenders differed and whether the attitudes towards these offenders influenced their choice of interrogation style and if the police advocated a more dominant interrogation style when questioning suspects for sexual offences compared to suspects of economic offences. In order to answer the study's questions, a quantitative method was used with a between group design. One online survey in two different versions were used, one for economic offenders and one for sex offenders. Each survey then consisted of two parts, one related to attitudes and one related to interrogation. 55 police officers participated in the study and were distributed by random sampling to each condition. The results showed that there were no significant differences in police officer´s attitudes between economic offenders and sexual offenders, nor did the police officer´s advocate a certain interrogation style for any of the crime types. But the results showed a significant prediction between attitude and interrogation style when it comes to sex offenders but not to economic offenders, which means that attitude predict the interrogation style for sex offenders but not for economic offenders.

3 Introduktion

Det finns många olika typer av attityder som kan påverka polisens beslut och handlingar. Attityden till brott och brottslingar är en av dem (Soares Cunha &

Abrunhosa Gonçalves, 2017). Polisens attityder till brott och brottslingar har visat sig ha betydelse både för genomförandet av brottsbekämpande åtgärder som för hur de responderar till olika brott och hur de interagerar med olika brottslingar (Melvin, Gramling & Gardner, 1985; Soares Cunha & Abrunhosa Gonçalves, 2017).

Redan i mitten av 1960 talet fann Glaser (1969) att positiva attityder var en stor bidragande faktor vid framgångsrika rehabiliteringar och frigivningar av fångar. Detta ledde sedermera till att Melvin et al. (1985), i syfte att hjälpa till att standardisera och undersöka generella attityder till kriminella hos olika grupper, utvecklade

självskattningsformuläret Attitudes Towards Prisoners (ATP) scale. Formuläret innehåller 36 påståenden inklusive uppfattad farlighet, moral och förmåga till

rehabilitering och ger ett indexvärde mellan 0 – 144, där ju högre indexvärde desto mer positiv attityd. Melvin et al. (1985) undersökte i sin studie sju olika grupper. Tre bedömdes ha mer positiva attityder till kriminella (volontärer i ett

rehabiliteringsprogram för fångar, en grupp arbetande i ett fängelseprojekt och de kriminella själva), två bedömdes ha mer negativa attityder till kriminella (poliser och kriminalvårdare) och två bedömdes vara neutrala (studenter och allmänheten). Resultatet visade att polisen, med ett indexvärde på 67, var den grupp med starkast negativa attityder jämfört med övriga. Resultaten visade vidare på stora

medelvärdesskillnader, över 40 poäng, mellan polisen och de som ingick i den positiva gruppen. I en liknande studie undersökte Soares Cunha och Abrunhosa Gonçalves (2017) med hjälp av Attitudes Towards Offenders (ATO) scale, en justerad version av ATP skalan, polisens, kriminalvårdares och studenters attityder till brottslingar.

Resultatet föreföll samstämmigt med Melvin et al. (1985) och visade att polisen, med ett indexvärde på 73, var den grupp med starkast negativa attityder jämfört med övriga.

Enligt Stalans och Diamond (1990) uppkommer människors attityder till brott genom en av två olika processer, erinran eller uppbyggnad. Vid erinran minns individen

4 karaktäristiska drag. Ovanstående process leder till en inre emotionell respons som sedan påverkar hur individen gör bedömningar kring brottet och hur man upplever att brottslingen bör behandlas.

Människor tenderar generellt att ha negativa attityder till brottslingar. Olika brott väcker dock olika attityder och attityderna till en specifik grupp av brottslingar kan vara ännu mer negativa (Ferguson & Ireland, 2006). Attityden till sexualbrottslingar är ett sådant fall. Överlag har såväl allmänheten som polisen mer negativa attityder till sexualbrottslingar jämfört med andra brottslingar (Hogue, 1995; Holmberg & Christianson, 2002; Lea, Auburn & Kibblewhite, 1999; Willis, Levenson & Ward, 2010). Utgångspunkten kan tänkas grunda sig i hur människor värderar olika brott som moraliskt förkastliga eller som tekniskt förbjudna men mer förståeliga ur ett moraliskt perspektiv (Alalehto & Larsson, 2020). Brott som förefaller strida mot vad människor anser vara moraliskt förståeliga väcker ofta starka negativa attityder (Ask & Granhag, 2008). Sexualbrott till exempel, väcker många gånger starka negativa attityder då de ofta värderas som både moraliskt förkastliga och moraliskt oförståeliga (Alalehto & Larsson, 2020; Holmberg och Christianson, 2002; Willis et al., 2010) medan ekonomisk brottslighet överlag möts av större tolerans och mer värderas som tekniskt förbjudna för att exempelvis få välfärdssystemet att fungera men mer förståeliga ur ett moraliskt perspektiv (Alalehto & Larsson, 2020; Wärneryd & Walerud, 1982).

5 Engelberg,1993; Moston & Stephenson, 1993) och att brottslingarna upplevde mer tvång från poliserna än öppensinnat samarbete (Holmberg & Christianson, 2002).

Polisförhör är en av de viktigaste delarna i en förundersökning och dess

huvudsyfte är att få fram information som är begriplig, detaljerad, tillförlitlig, trovärdig och fullständig (Gudjonsson, 2006). I termer av mängden erhållen information,

psykologiskt välbefinnande och ett erkännande eller förnekande av brottet visar en experimentell studie att det finns ett samband mellan sättet polisen förhör på och hur framgångsrikt utfallet blir (Madsen & Holmberg, 2015). Exempelvis visar Holmberg och Christianson (2002) i sin svenska studie av 83 dömda sexualbrottslingar och mördare att sexualbrottslingarna oftare förhördes på ett otåligt, fördömande och oempatiskt sätt jämfört med mördarna och att fler sexualbrottslingar än mördare förnekade brottet.

Sett ur ett brett perspektiv har två olika förhörsstilar och deras effektivitet identifierats av forskare, den informationsinsamlande metoden och den

erkännandeinriktade metoden (Evans, Meissner, Ross, Houston, Russano & Horgan, 2013). Metoderna används olika i olika delar av världen varav den svenska polisen utgår ifrån den informationsinsamlande metoden (Granhag, Strömwall & Montecinos, 2013). I litteraturen har metoderna vidare operationaliserats ned till förhörsstil, den humana och den dominanta stilen (Holmberg, 2004; Holmberg & Christianson, 2002; Madsen 2017). Holmberg och Christianson (2002) och Holmberg (2004) har i sina studier utformat ett antal olika faktorer som anses vara karaktäristiska för respektive förhörsstil. Den humana förhörsstilen karaktäriseras av att förhörsledaren visar empati och respekt, är hjälpsam och samarbetsvillig, visar ett positivt förhållningssätt gentemot den

misstänkte som person samt ger denne tid för reflektion, medan den dominanta förhörsstilen karaktäriseras av faktorer som aggressivitet och otålighet hos

6 Förekommande studie kan anses vara motiverad utifrån framförallt tre punkter: (1) Människor tenderar att bedöma hur man anser att brottslingar bör behandlas utifrån attityden man har till det specifika brottet (Stalans & Diamondt, 1990). Detta kan anses vara av särskilt intresse att undersöka inom rättsväsendet, i förekommande fall, polisen, då forskning har visat att polisen ofta uttrycker en starkare negativ attityd gentemot sexualbrottslingar jämfört med brottslingar överlag (Hogue, 1995; Holmberg & Christianson, 2002; Lea et al., 1999; Willis et al., 2010) och att dessa ofta förhörs med en dominant förhörsstil (Holmberg & Christianson, 2002; Kebbell, Alison, Hurren & Mazerolle, 2010), vilket kan leda till ett mindre framgångsrikt förhör, både i termer av psykologiskt välbefinnande hos förhörspersonen som i mängden erhållen information (Madsen & Holmberg, 2015). (2) Flera tidigare studier som undersöker polisens förhörsstil utgår ifrån brottslingarnas perspektiv (Holmberg & Christianson, 2002; Kebbel et al., 2010). Brottslingarnas perspektiv behöver inte nödvändigtvis stämma överens med polisens. I Holmberg och Christiansons (2002) studie har det dessutom för många brottslingar gått lång tid mellan förhörssituationen och studien, vilket kan ha en påverkan på minnesåtergivningen. Det brottslingarna återger av förhöret behöver således inte stämma överens med hur det faktiskt var. Det är därför av värde att även undersöka polisens perspektiv. (3) Det finns ytterst lite forskning om polisens attityder till brott och brottslingar. Till min kännedom finns det inte heller någon tidigare studie av liknande slag som denna.

7 Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med förekommande studie var att undersöka om polisens attityder till

ekobrottslingar respektive sexualbrottslingar skiljde sig åt och om attityden till dessa brottslingar påverkade deras inställning till vilken förhörsstil som borde användas. Utifrån ovanstående syfte utformades följande frågeställningar:

Frågeställningar

1. Finns det någon skillnad i polisens attityder till ekobrottslingar jämfört med sexualbrottslingar?

2. Predicerar attityden till ekobrottslingar respektive sexualbrottslingar inställningen till vilken förhörsstil som bör användas vid ett förhör med en ekobrottsling respektive sexualbrottsling?

8 Metod

Deltagare och urval

Till studien rekryterades poliser från fyra olika polisregioner. Då delar av studien har för avsikt att undersöka polisers inställning till hur de anser att ett förhör bör hållas gjordes begränsningar i urvalet till poliser med erfarenhet av förundersökningar och således också förhör.

Totalt deltog 55 personer i åldern 23 - 64 år med en medelålder på 41.3 år (SD=10.3) i studien. Av dessa var 22 kvinnor och 33 män. Antal respondenter i

betingelsen för sexualbrottslingar var 33 stycken i åldern 23 – 64 år med en medelålder på 42.6 år (SD =11.2). Av dessa var 12 kvinnor och 21 män. Antal respondenter i betingelsen för ekobrottslingar var 22 stycken i åldern 29 – 61 år med en medelålder på 39.2 år (SD=8.1). Av dessa var 10 kvinnor och 12 män.

Material och mätinstrument

För att besvara studiens frågeställningar användes en webbenkät i två olika versioner, en som berörde ekobrottslingar och en som berörde sexualbrottslingar (Bilaga 1). Varje enkät var indelad i två delar, en som berörde attityder (del ett) och en som berörde förhör (del två).

Del ett baserades på Attitudes Towards Prisoners (ATP) scale (Melvin et al., 1985) och bestod av 36 påståenden om attityder till kriminella, exempelvis ” Bara ett fåtal kriminella är riktigt farliga” eller ”Kriminella förändrar sig aldrig”. Av dessa var 19 påståenden negativt riktade, det vill säga, påståendet har sin utgångspunkt i att kriminella betraktas som avvikande och oförmögna till en positiv förändring. Resterande 17 påståenden var positivt riktade, det vill säga påståendet har sin utgångspunkt i att kriminella betraktas som vanliga människor med kapacitet till förändring. Svaren angavs utifrån en fem-gradig bedömningsskala där ett (1) stod för instämmer inte alls och fem (5) stod för instämmer helt. Summan räknades därefter ihop och det konstanta värdet av 36 drogs bort. Detta gav ett indexvärde mellan 0 - 144 där ju högre indexvärde desto mer positiv attityd. För att passa studiens syfte bättre justerades denna del av enkäten genom att ordet kriminella ersattes med ekobrottsling respektive sexualbrottsling såsom följande exempel, ”Bara ett fåtal

ekobrottslingar/sexualbrottslingar är riktigt farliga”

9 ”Murderers´ and sexual offenders´experiences of police interviews and their inclination to admit or deny crimes” (2002) som undersökte hur sexualbrottslingar och mördare upplevde sitt förhör och polisens förhörstil i termer av dominant eller human. Hälften av frågorna innehöll faktorer som ansågs vara karaktäristiska för den dominanta

förhörsstilen, till exempel ”I vilken omfattning var din förhörsledare aggressiv?” och hälften innehöll faktorer som ansågs vara karaktäristiska för den humana förhörsstilen, till exempel ”I vilken omfattning förmedlade din förhörsledare en positiv attityd till dig som person?”. Svaren angavs utifrån en sju-gradig bedömningsskala där ett (1) stod för ingen omfattning alls och sju (7) stod för i stor omfattning. I förekommande studie har denna del av enkäten justerats på följande sätt: tolv frågor plockades ut från originalets 22 och ekobrottsling respektive sexualbrottsling lades till efter ordet den misstänkte. Därutöver omformulerades frågorna något då frågorna i originalenkäten utgick från brottslingarnas perspektiv medan förekommande studie utgick från polisens. Frågorna i förekommande studie formulerades följaktligen såsom följande exempel:” I vilken omfattning anser du att en förhörsledare bör visa aggression mot den misstänkte ekobrottslingen/sexualbrottslingen under förhöret?” eller ”I vilken omfattning anser du att en förhörsledare bör visa en positiv inställning mot den misstänkte

ekobrottslingen/sexualbrottslingen som person under förhöret?”.

Utöver ovanstående innehöll enkäten två demografiska frågor, ålder och kön. Både del ett och del två har i förekommande studie översatts från engelska till svenska.

Tillvägagångssätt

För att nå ut till så många poliser som möjligt med en förfrågan om deltagande i studien har kontakt tagits med ett antal lokalpolisområdeschefer samt genom ett mejlutskick till respektive polisregion via ett kontaktformulär på polisens hemsida. I mejlet fanns förutom en förfrågan om deltagande i studien och en förfrågan om att få skicka länken till webbenkäten också samma information som deltagarna fick ta del av i inledningen av enkäten. När kontakt erhållits har länken till webbenkäten skickats till en person som sedan vidarebefordrat den internt till, för studiens syfte, lämpliga respondenter.

10 sin medverkan samt att deras svar är helt anonyma.

Svaren har sedan automatiskt erhållits via webbenkätens hemsida.

Design och dataanalys

Förekommande studie genomfördes med en kvantitativ metod med en mellangruppsdesign. Två olika betingelser ingick i studien, en som berörde

sexualbrottslingar och en som berörde ekobrottslingar och variablerna som undersöktes i respektive betingelse var attityd och förhörsstil (i termer av human respektive

dominant förhörsstil).

De analysmetoder som användes var två stycken independent sample t-test och två stycken linjära regressionsanalyser (en för varje brottstyp). En signifikansnivå på 95% sattes för samtliga analyser.

I det första t-testet var attityd beroende variabel och brottstyp oberoende variabel och i det andra t-testet var förhör beroende variabel och brottstyp oberoende variabel. I de två regressionsanalyserna var attityd beroende variabel och förhör prediktor.

För att testa den interna reliabiliteten på mätinstrumenten gjordes två Cronbach´s alpha tester, en för attityd och en för förhör.

Samtliga analyser har genomförts i IBM SPSS Statistics 24.

Forskningsetiska överväganden

I inledningen av enkäten fanns ett informationsbrev (Bilaga 2) där deltagarna i stora drag informerades om studiens syfte, enkätens olika delar, förväntad tidsåtgång samt att studien är en del av ett examensarbete. Vidare informerades deltagarna om frivilligheten att delta i studien, om rätten att närsomhelst kunna avbryta sin medverkan samt att deras svar är helt anonyma. Avslutningsvis fanns en förfrågan om att delta i studien samt för studien relevanta kontaktuppgifter.

11 Resultat

För att mäta skillnader i polisens attityder till ekobrottslingar respektive

sexualbrottslingar genomfördes ett independent sample t-test. Analysen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan attityden till ekobrottslingar (M=79.7 SD=11.8) och attityden till sexualbrottslingar (M=74.2 SD=20,7), t(53)= -1.12, p=.267, d=0.3. Konfidensintervallet låg på CI95%= - 15.301-4.331.

Ytterligare ett independent sample t-test genomfördes för att undersöka om poliser förespråkar en mer dominant förhörsstil vid förhör med misstänkta för sexualbrott jämfört med misstänkta för ekobrott. Även denna analys visade på en icke signifikant skillnad mellan sexualbrott (M=6.0, SD=0.68) och ekobrott (M=5.9, SD=0.46) t(53)=0.76, p=.448, d=0.2. Konfidensintervallet låg på CI95%= .207-.462

För att undersöka om attityden till ekobrottslingar respektive sexualbrottslingar predicerar inställningen till vilken förhörsstil (human eller dominant) som bör användas genomfördes en linjär regressionsanalys för respektive betingelse. Analysen visade att attityd predicerar förhörsstilen för sexualbrottslingar (r=.757, R2

adj = .559, t(32)=-3.01,

b=23.02, p=<0.001) men inte för ekobrottslingar (r=.287, R2

adj =.037, t(21)=1.12,

b=7.30, p=.195). De justerade R2 _{värdena visar att attityd står för 55,9 procent av den}

förklarade variansen i förhörsstil för sexualbrottslingar och 3,7 procent för

ekobrottslingar. Korrelationen mellan attityd och förhörsstil för sexualbrottslingar (Figur 1) visar att ju mer positiv attityd till brottslingen desto mer human förhörsstil. Något sådant samband finns inte mellan attityd och förhörsstil för ekobrottslingar vilket Figur 2 visar.

12 Figur 1. Samband mellan attityd till sexualbrottslingar och val av förhörsstil.

Högt värde på ATP Index indikerar positiv attityd och högt värde på Förhörsstil indikerar en human förhörsstil.

Figur 2. Samband mellan attityd till ekobrottslingar och val av förhörsstil. Högt värde på ATP Index indikerar positiv attityd och högt värde på Förhörsstil indikerar en human förhörsstil.

13 Diskussion

Förekommande studie syftade till att undersöka om det fanns någon skillnad i polisens attityder till sexualbrottslingar respektive ekobrottslingar och om attityden påverkade inställningen till vilken förhörsstil som borde användas samt om polisen förespråkade en mer dominant förhörsstil vid förhör med misstänkta för sexualbrott jämfört med misstänkta för ekobrott. Resultaten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader i polisens attityder gentemot sexualbrottslingar respektive ekobrottslingar, inte heller förespråkade polisen en annan förhörsstil för sexualbrottslingar jämfört med

ekobrottslingar. Dock visade resultaten på en signifikant prediktion mellan attityd och förhörsstil när det gäller sexualbrottslingar men inte för ekobrottslingar, vilket innebär att attityd predicerar förhörsstilen för sexualbrottslingar men inte för ekobrottslingar.

Resultatdiskussion

Polisens attityder till sexualbrottslingar respektive ekobrottslingar. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan attityderna till

sexualbrottslingar jämfört med ekobrottslingar. Resultatet förefaller därmed gå emot tidigare forskning som visat att polisen har en mer negativ attityd till sexualbrottslingar jämfört med andra brottslingar (Hogue, 1995; Holmberg & Christianson, 2002; Lea et al., 1999; Willis et al., 2010).

För ovanstående frånvaro av skillnad mellan gruppen för sexualbrottslingar och gruppen för ekobrottslingar kan flera tänkbara förklaringar framföras. För det första är variansen inom respektive grupp stor. Exempelvis varierade indexvärdet i ATP skalan mellan 22 och 114 i gruppen för sexualbrottslingar och mellan 51 och 105 i gruppen för ekobrottslingar. Det är möjligt att den stora variansen inom de två grupperna beror på svårigheter med tolkningen av de olika brottslingarna, kanske framförallt

sexualbrottsling. Begreppet sexualbrottsling rymmer stora skillnader i såväl typ av brott som grovheten av detsamma och beroende på om respondenten haft något specifikt brott i åtanke och i så fall vilket kan detta givetvis ha påverkat svaren. För det andra kan konstateras att indexmedelvärdet för ekobrottslingar respektive sexualbrottslingar ligger nära mittpunkten på ATP skalan. Detta kan tolkas på två sätt. Å ena sidan kan

respondenterna, trots garanterad anonymitet, känt en skyldighet att skildra

14 Å andra sidan kan det helt enkelt innebära att polisen faktiskt ställer sig neutral oavsett typ av brottsling, vilket följaktligen indikerar på ett rättssäkert förhållningssätt. Med tanke på polisyrkets uppdrag och karaktär kan extrema attityder såväl positiva som negativa få problematiska konsekvenser (Soares Cunha & Abrunhosa Gonçalves, 2017). Polisens förhörsstil vid förhör med misstänkta för sexualbrott respektive misstänkta för ekobrott. Resultaten visade på en icke signifikant skillnad i val av förhörsstil mellan sexualbrottslingar respektive ekobrottslingar. Förhörsstil mättes på en 7-gradig skala där högre tal indikerar en mer human förhörsstil och lägre tal indikerar en mer dominant förhörsstil. I förekommande studie låg medelvärdena för både

ekobrottslingar och sexualbrottslingar på den övre delen av skalan, vilket visar att polisen förespråkar en mer human förhörstil oavsett typ av ovanstående brottsling. Konfidensintervallet var dessutom snävt (CI95%= .207 till .462) vilket innebär att sannolikheten att få ett liknande medelvärde vid en upprepad mätning är stor. En trolig förklaring till de höga medelvärdena och frånvaron av skillnader mellan förespråkad förhörsstil är att den svenska polisen utgår ifrån en informationsinsamlande

förhörsmetod (Granhag et al., 2013) vilket i mångt och mycket tar sig i uttryck genom den humana förhörsstilen (Madsen, 2017).

Resultatet i förekommande studie förefaller gå emot tidigare forskning som visat att sexualbrottslingar ofta förhörs med en dominant förhörsstil (Holmberg &

Christianson, 2002; Kebbell et al., 2010

).

Ovanstående slutsats bör dock tolkas med viss försiktighet utifrån ett par aspekter. Exempelvis utgår den nämnda forskningen från brottslingarnas perspektiv på hur de upplevt sitt förhör medan förekommande studie undersöker polisens perspektiv. Brottslingens upplevelse av ett dominant förhör

behöver inte nödvändigtvis stämma överens med polisens upplevelse av detsamma. Det är möjligt att ovanstående forskning av Holmberg och Christianson (2002) och Kebbel et al. (2010) hade sett annorlunda ut om även polisens perspektiv på förhörssituationen hade undersökts. Dessutom är det stor skillnad mellan inställningen till hur ett förhör bör hållas och hur det faktiskt praktiseras.Det bör exempelvishas i åtanke att en

15 resultatet i förekommande studie skulle kunna se annorlunda ut om det undersökts hur något faktiskt görs istället för hur något bör göras.

Studien av Holmberg och Christianson (2002) har många år på nacken. Det är högst troligt att kunskapen på området förhörsmetodik har utvecklats både inom polisens grundutbildning såväl som i eventuella vidareutbildningar. Detta kan förklara bristen på skillnader mellan förhör med misstänkta för sexualbrott och förhör med misstänkta för ekobrott och att resultatet därmed förefaller gå emot tidigare forskning. Det bör emellertid noteras även här att inställningen till hur ett förhör bör hållas (som kan grunda sig i utbildning) inte nödvändigtvis alltid stämmer överens med hur det faktiskt praktiseras. Slutligen är det viktigt att notera att studien av Kebbel et al. (2010) är en australiensisk studie, vilket innebär att riktlinjer och regelverk för polisens förhörsmetodik kan vara annorlunda jämfört med de svenska. Det är möjligt att den australienska polisen utgår ifrån den mer erkännandeinriktade metoden, för vilken om den misstänkte anses vara skyldig, uttrycks genom en mer dominant förhörsstil (Madsen, 2017).

Attityd predicerar förhörsstil för sexualbrottslingar men inte för ekobrottslingar. Resultaten visade en stark positiv korrelation mellan attityd och förhörsstil för sexualbrottslingar, vilket innebär att ju positivare attityd desto mer human förhörsstil. För ekobrottslingar fanns inget sådant samband.

Enligt Stalans och Diamond (1990) uppkommer attityder till brott genom bland annat tidigare erfarenheter och utifrån attityden till brottet görs en bedömning av hur brottslingen bör behandlas. Utifrån ovanstående kan förekommande resultat tolkas som att polisens tidigare erfarenheter av sexualbrottslingar varierar i större utsträckning när det gäller typ av brottsling jämfört med ekobrottslingar vilket sedan ligger till grund för inställningen till vilken förhörsstil som bör användas. Det går inte heller att undgå att nämna tidigare diskussion kring problematiken av definitionen av sexualbrottsling. Det kan exempelvis vara så att de som haft mer negativa attityder och också förespråkat en mer dominant förhörsstil haft mer grova brott i åtanke vid besvarandet av enkäten medan de som haft mer positiva attityder och också förespråkat en mer human förhörsstil haft mindre grova brott i åtanke eller förhållit sig neutrala kring

16 välfärdssystemet att gå runt och därmed är lättare att förhålla sig neutral till än brott mot person (Alalehto & Larsson, 2020).

Resultatet i förekommande studie förefaller kunna ge stöd åt tidigare forskning som visar att poliser som uttrycker negativa attityder tenderar att inta en konfrontativ och bestraffande stil vid interaktioner med dessa (Soares Cunha & Abrunhosa

Gonçalves, 2017; Willis et al., 2010). I praktiken skulle ovanstående kunna resultera i ett sämre utfall av ett förhör, framförallt i termer av mängden erhållen information, psykologiskt välbefinnande och ett erkännande eller förnekande av brottet (Madsen & Holmberg, 2015).

Metoddiskussion

I förekommande studie har enkätfrågorna som baseras på Holmberg och Christiansons studie ”Murderers´ and sexual offenders´experiences of police interviews and their inclination to admit or deny crimes” (2002) ändrats på flera punkter. För det första utgår förekommande enkät från polisens perspektiv istället för brottslingens som i

originalenkäten. För det andra avser förekommande enkät mäta inställningen till hur ett förhör bör hållas istället för originalenkätens upplevelse av ett faktiskt förhör. Att mäta polisens inställning till förhör är inte helt oproblematiskt då det är tänkbart att svaren är påverkade av såväl de juridiska kraven ett förhör i verkligheten kantas av som social önskvärdhet. Detta innebär att förekommande resultat kan ge en mer positiv bild av en förhörssituation än vad som är den faktiska verkligheten. Vissa påståenden är också mer omfattande än i originalet, exempelvis ”I vilken omfattning anser du att en

förhörsledare bör vara lugn och ge den misstänkte sexualbrottslingen tid till eftertanke med möjlighet att föra fram sina egna upplevelser, tankar och känslor under förhöret?” jämfört med ”To what extent did your interviewer act with calmness and gave you time to comment?”. Dessutom förekommer påståendet ”I vilken omfattning anser du att en förhörsledare bör visa respekt för den misstänkte sexualbrottslingen under förhöret?” endast i förekommande enkät och inte i originalet.

17 bitterhet hos ekobrottslingen/sexualbrottslingen” och 54 procent för påståendet ”Ger man en ekobrottsling/sexualbrottsling lillfingret tar denne hela handen”. Det är fullt tänkbart att ovanstående påståenden är lättare att applicera på brottslingar generellt än att det skulle gälla specifikt för en viss typ av brottsling. Å andra sidan är det oklart vilka svar dessa påståenden genererat i originalstudien. Det är möjligt att

svarsfrekvensen av ”vet ej” varit lika hög som i förekommande studie och att

påståendena överlag är svåra att svara på. Att svarsalternativet ”vet ej” används i så stor omfattning medför även funderingar kring hur innebörden av begreppet har tolkats. Det är exempelvis stor skillnad på att uppge ”vet ej” för att man inte kan svara på frågan för att den är svårt ställd mot att uppge ”vet ej” för att man förhåller sig neutral till

påståendet. Eftersom det går att argumentera för att neutrala attityder är att föredra utifrån polisyrkets uppdrag och karaktär har svarsalternativet ”vet ej” i förekommande studie valts att tolkas neutralt. Att resultaten i studien bygger på stora delar ”vet ej” data är dock problematiskt för resultatets tillförlitlighet. Resultaten för frågeställning ett och tre bör således tolkas med försiktighet. Det går att i efterhand se att en annan analys av datamaterialet, där ”vet ej” svaren plockats bort hade varit att föredra, eller möjligtvis en annan utformning av skalstegen i mätinstrumentet. Detta hade troligtvis gett andra resultat.

I övrigt bör det även noteras att ATP skalan i sin originalform är utformad för amerikanska förhållanden. Även om resultaten i förekommande studie inte skiljer sig överdrivet mycket från Melvin et al. (1985) går det inte att utesluta att kulturella skillnader mellan USA och Sverige kan påverka hur deltagarna tolkar innebörden i de olika påståendena.

I förekommande studie undersöks också attityder till olika brottslingar utifrån ett grupperspektiv, det vill säga sexualbrottsling och ekobrottsling. Detta kan medföra ett stort tolkningsutrymme för deltagaren då varje brottskategori rymmer både många olika typer av brott såväl som grovheten av dessa. Det är möjligt att svaren är påverkade utifrån vilket brott deltagaren haft i åtanke. Detta kan antas vara särskilt troligt i gruppen för sexualbrottslingar där variansen i de individuella svaren var mycket stor. Det är exempelvis tänkbart att åtanken av en misstänkt för grov våldtäkt mot barn vid besvarandet av enkäten jämfört med åtanken av en misstänkt för sexuella trakasserier, eller för den delen, en helt neutral inställning till gruppen, kan ge skillnader i svaren. Ovanstående påverkar både den interna och den externa validiteten.

18 vardags. Deltagarna kan således ha olika erfarenheter och kunskap av utredningar gällande de två olika brottstyperna. Det är till exempel möjligt att deltagare som svarat på enkäten om sexualbrottslingar i större utsträckning arbetar specifikt med att utreda sexualbrott än vad deltagarna som svarat på enkäten om ekobrottslingar gör när det gäller att utreda ekobrott eftersom dessa brott även utreds av ekobrottsmyndigheten. Detta kan ha påverkat svaren.

Förslag på framtida forskning

Förekommande studie har bidragit med att ge en insikt i att attityden till brottslingen kan ha ett samband med val av förhörsstil för sexualbrottslingar men inte för

ekobrottslingar. För att undersöka om sambandet gäller specifikt för sexualbrottslingar eller om det återfinns även vid andra typer av brott mot person föreslås en liknande studie som undersöker, förslagsvis, någon typ av våldsbrott.

Sexualbrottslingar respektive ekobrottslingar består inte av en homogen grupp brottslingar utan begreppen kan ses som en typ av paraplybegrepp för vilket det finns flera olika typer av brott. Att undersöka attityder till gruppen som helhet ger möjligen inte en helt rättvis bild då det finns risk att respondenternas svar grundar sig på olika brott inom kategorin. Förslagsvis kan en framtida studie specificera brott och därefter jämföra attityder emellan dessa.

En studie med fler deltagare skulle kunna öppna upp för större möjligheter att undersöka fler faktorer, exempelvis skillnader i attityder mellan poliser i storstäderna kontra poliser på landsbygden, skillnader mellan kvinnor och män eller skillnader beroende på antal år inom yrket. Dessutom vore det intressant att undersöka om det finns skillnader mellan civilt anställda utredare och poliser, såväl i attityder som i förhörsstil.

19 Referenslista

Alalehto, T., & Larsson, D. (2020). Kartellbrottslighetens moraliska ekonomi. Uppdragsforskningsrapport 2020:3. Konkurrensverket

Ask, K., & Granhag, P.A. (2008). Psykologiska påverkansfaktorer vid utredningsarbete. I P.A. Granhag & S.Å. Christianson (red). Handbok i rättspsykologi. Stockholm: Liber 161-174

Evans, R.J., Meissner, A.C., Ross, B.A., Houston, A.K., Russano, Allyson B.M., & Horgan, J. (2013). Obtaining guilty knowledge in human intelligence

interrogations: Comparing accusatorial and information gathering approaches with a novel experimental paradigm. Journal of Applied Research in Memory and Cognition, Vol. 2(2), 83-88

https://doi.org/10.1016/j.jarmac.2013.03.002

Ferguson, K., & Ireland, C.A. (2006). Attitudes towards sex offenders and the influence of offence type: A comparison of staff working in a forensic setting and students. The British Journal of Forensic Practice, 8(2).

Glaser, D. (1969). The effectiveness of a prison and parole system. Bobbs-Merrill, Indianapolis, IN.

Granhag, P.A., Strömwall, L.A., & Montecinos, S.C. (2013). Polisens förhör med misstänkta. Svensk utbildning i internationell belysning. Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion. Rapport 2013:7. Göteborg: Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hämtad 210427 från

http://www. C296734_Rapport-forhor_2013-7.indd (gu.se)

Gudjonsson, G.H. (2006). Sex offenders and confessions: How to overcome their resistance during questioning. Journal of Clinical Forensic Medicine, 13(4), 203-207

Hogue, T. E. (1995). Training multidisciplinary teams to work with sex offenders in the English prison system. Criminal Justice and Behaviour, 21, 55-71

Holmberg, U. (2004). Crime victim´s experiences of police interviews and their

20 Holmberg, U., & Christianson, S-Å. (2002). Murderers and sexual offenders experience

of police interviews and their inclination to admit or deny crimes. Behavioral Sciences and the Law, 20, 31-45

https://doi.org/ 10.1002/bsl.470

Kebbel, M., Hurren, E., & Mazerolle, P. (2006). An investigation into the effective and ethical interviewing of suspected sex offenders. Trends and Issues in Crime and Criminal Justice, Iss 327, 1-6

Kebbel, M., Alison, L., Hurren, E., & Mazerolle, P. (2010). How do sex offenders think the police should interview to elicit confessions from sex offenders? Psychology, Crime and Law, Vol, 16(7), 567-584

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/10683160902971055

Lea, S., Auburn, T., & Kibblewhite, K. (1999). Working with sex offenders: The perceptions and experiences of professionals and paraprofessionals. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 43, 103-119

Madsen, K. (2017). Therapeutic Jurisprudence in Investigative Interviews: The effects of a humanitarian rapport-orientated and a dominant non-rapport orientated approach on adult’s memory performance and psychological well-being. Department of Psychology and Logopedics Åbo Akademi University. Åbo, Finland

Madsen, K., & Holmberg, U. (2015). Personality affects memory performance and psychological well-being in investigative interviews: A therapeutic jurisprudential approach. Psychiatry, Psychology and Law, 22(5), 740-755

https://doi.org/10.1080/13218719.2014.986838

Melvin, B. K., Gramling, K. L., & Gardner, M. W. (1985). A scale to measure attitudes toward prisoners. Criminal Justice and Behavior, 12(2), 241-253.

Moston, S., & Engelberg, T. (1993). Police questioning techniques in tape recorded interviews with criminal suspects. Policing and Society, 3, 223-237.

Moston, S., & Stephenson, G. M. (1993). The changing face of police interrogation. Journal of Community and Applied Social Psychology, 3, 101-115.

21 Soares Cunha, O., & Abrunhosa Gonçalves, R. (2017). Attitudes of police officers

toward offenders: Implications for future training. Policing: An International Journal, 40(2), 265-277.

Vanderhallen, M., Vervaeke, G., & Holmberg, U. (2010). The working alliance in police interviewing. Paper presented at the 4th International Investigative Conference in Brussels

Bilaga 1

Nedan följer ett antal påståenden. Dessa utgår ifrån Attitudes Towards Prisoners (ATP) Scale och beskriver attityder till kriminella.

Inga svar är rätt eller fel, detta är endast dina åsikter. Vänligen svara på påståendena genom att indikera huruvida du:

(1) Inte alls instämmer, (2) Inte instämmer, (3) Vet ej, (4) Instämmer (5) Instämmer helt.

Ange vilket svarsalternativ som stämmer bäst överens med dina åsikter och känslor genom att skriva någon av ovanstående siffror i vänstra marginalen. Uppskattningsskala

1 2 3 4 5

Instämmer inte Instämmer inte Vet ej Instämmer Instämmer alls helt

___ 1. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar skiljer sig från de flesta andra människor. ___ 2. Bara ett fåtal sexualbrottslingar/ekobrottslingar är nämnvärt farliga.

___ 3. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar förändras aldrig.

___ 4. De flesta sexualbrottslingar/ekobrottslingar är offer för omständigheterna och förtjänar att vårdas.

___ 5. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar har känslor som alla andra.

___ 6. Det är inte förnuftigt att lita på en sexualbrottsling/ekobrottsling alltför mycket. ___ 7. Jag tror att jag kan tycka om de flesta sexualbrottslingar/ekobrottslingar. ___ 8. Dåliga fängelseförhållanden bidrar till bitterhet hos

sexualbrottslingar/ekobrottslingar.

___ 9. Ger man en sexualbrottsling/ekobrottsling lillfingret tar denne hela handen. ___ 10. De flesta sexualbrottslingar/ekobrottslingar är obegåvade.

___ 11. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar behöver tillgivenhet och bekräftelse som alla oss andra.

___ 12. Man bör inte förvänta sig alltför mycket från en sexualbrottsling/ekobrottsling. ___ 13. Att försöka rehabilitera en sexualbrottsling/ekobrottsling är slöseri med tid och pengar.

___ 14. Man vet aldrig om en sexualbrottsling/ekobrottsling talar sanning.

___ 16. Man måste ständigt hålla sig på sin vakt när man har med en sexualbrottsling/ekobrottsling att göra.

___ 17. Generellt sett tänker och agerar sexualbrottslingar/ekobrottslingar på samma sätt.

___ 18. Om man ger en sexualbrottsling/ekobrottsling respekt, får man respekt tillbaka. ___ 19. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar tänker bara på sig själva.

___ 20. Det finns vissa sexualbrottslingar/ekobrottslingar jag litar på fullt ut.

___ 21. De flesta sexualbrottslingar/ekobrottslingar är för lata för att kunna göra gott för sig själva.

___ 22. Jag skulle inte ha något emot att bo granne med en före detta sexualbrottsling/ekobrottsling.

___ 23. Sexualbrottslingar/ekobrottsling är kallhjärtade.

___24. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar försöker bara utnyttja andra.

___25. Värderingarna hos sexualbrottslingar/ekobrottslingar är generellt sett som hos alla oss andra.

___26. Jag skulle aldrig vilja att något av mina barn dejtar en före detta sexualbrottsling/ekobrottsling

___27. De flesta sexualbrottslingar/ekobrottsling har kapacitet att älska. ___28. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar har ingen moral.

___29. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar bör vara under sträng, hård disciplin. ___30. Generellt sett är sexualbrottslingar/ekobrottslingar onda människor. ___31. De flesta sexualbrottslingar/ekobrottslingar kan bli rehabiliterade. ___32. En del sexualbrottslingar/ekobrottslingar är ganska trevliga. ___33. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar respekterar endast hårda tag.

___34. Om en sexualbrottsling/ekobrottsling gör bra ifrån sig i fängelset, bör han bli frigiven.

___ 35. Sexualbrottslingar/ekobrottslingar lyssnar till förnuftet.

Följande frågor berör din åsikt om hur man bör bemöta en misstänkt person i en förhörssituation. Vänligen ringa in den siffra som närmast uttrycker din åsikt utifrån:

I vilken omfattning anser du att en förhörsledare bör…

1. Vara lugn och ge den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen tid till eftertanke med möjlighet att föra fram sina egna upplevelser, tankar och känslor under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

2. Vara barsk och obstinat mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7 Ingen omfattning alls I stor omfattning 3. Vara hjälpsam och tillmötesgående mot den misstänkte

sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7 Ingen omfattning alls I stor omfattning

4. Visa avståndstagande och fördömande mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

5. Visa en positiv inställning mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen som person under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

6. Visa aggression mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7 Ingen omfattning alls I stor omfattning 7. Skapa en personlig atmosfär med den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen

under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

8. Vara nonchalant mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

9. Visa empati och förståelse under förhöret med den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

10. Vara ovänlig mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

11. Visa respekt för den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

12. Vara otålig mot den misstänkte sexualbrottslingen/ekobrottslingen under förhöret?

1 2 3 4 5 6 7

Ingen omfattning alls I stor omfattning

Vänligen kryssa i:

Man Kvinna Annan Vill ej uppge Ålder

Bilaga 2

Förfrågan om att delta i en studie om attityder till kriminella och förhör med misstänkta gärningspersoner

Syftet med denna studie är att undersöka polisens föreställningar kring brottslingar och förhör. Studien är mitt examensarbete på grundnivå och en del av min utbildning i psykologi vid Högskolan i Gävle.

Studien kommer genomföras via en webbenkät under två veckor i november/december 2020. Enkäten är uppdelad i två delar där den första delen berör attityder till kriminella och den andra delen berör förhör med misstänkta gärningspersoner.

Din medverkan är helt frivillig och du kan närsomhelst, utan att behöva uppge någon förklaring, avbryta ditt deltagande. Studien beräknas ta ca 10 minuter och du är helt anonym.

Jag vänder mig härmed till dig i egenskap av polis med erfarenhet av förundersökningar med en förfrågan om Du vill delta i denna studie?

Vid frågor och funderingar kring studien eller om du vill ta del av resultatet är du varmt välkommen att kontakta mig, Pernilla Tönnäng

Telefon: Mejl:

eller min handledare, Linda Langeborg Akademin för hälsa och arbetsliv Telefon: