Examensarbete i byggteknik
Livscykelanalys av interiöra
golvmaterial
Life cycle analysis of interior floor material
Författare: Martin Ljungman & Jennie Svärd-Husu Handledare: Ambrose Dodoo & Whokko Schirén Handledare företag: Emelie Jensdotter
Examinator: Björn Johannesson Termin: VT20
Sammanfattning
Den globala uppvärmningen och de konsekvenser som medföljer är en stor utmaning för mänskligheten. Årligen släpper byggsektorn ut ca 40 % av jordens GHG-utsläpp och producerar över 100 miljoner ton avfall. Vid klimatkonventionen i Paris 2015 enades världens länder om att reducera sina utsläpp i ett försök att hålla jordens
medeltemperaturökning under två grader. Sverige har satt flera mål fram tills år 2045 då Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av GHG-gaser och Sverige ska under vägen mot målet arbeta för att bli en förebild i det klimateffektiviserande arbetet.
Vid val av golvmaterial i offentliga miljöer spelar flera olika aspekter in, på senare år har materialens klimatpåverkan spelat en allt större roll vid valet. Brist på information kring klimatpåverkan för olika golvmaterialet gör dock valet svårt.
En fallstudie har utförts på fyra olika golvmaterial som är vanligt förekommande i offentliga byggnader, golvmaterialen har jämförts genom en livscykelanalys. Golven som ställdes mot varandra var linoleum mot massivt furugolv och keramikplattor mot enomergolv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö. Analysen gav ett generaliserat resultat vilket medför att studien kan användas som stöd för projekterande arkitekter för kommande
byggnader.
Studien visar att för allmänna utrymmen är linoleum ett lämpligt golvmaterial ur en miljösynpunkt, 20 % mindre klimatpåverkan efter 75 år. För att det massiva furugolvet ska ha en mindre klimatpåverkan behöver underhållet minimeras. För fuktkänsliga utrymmen visar studien att livslängden för byggnaden spelar stor roll kring vilket av golvmaterialen som lämpar sig bäst ur ett miljöperspektiv. På kort sikt är enomergolv det bästa alternativet men på lång sikt är keramikplattor bättre, då klimatpåverkan är ca 38 % mindre.
Abstract
I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.
Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera
klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse.
Abstract
In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.
This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.
Förord
Det här examensarbetet är den avslutande delen för Byggnadsutformningsprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö och omfattar 15 hp. Studien har utförts på uppdrag av
Arkitektbolaget i Växjö.
Ett välfungerande samarbete har lett fram till det här arbetet och samtliga delar i rapporten har utförts gemensamt. Efter att ha tillbringat många timmar för att
åstadkomma detta examensarbete vill vi tacka samtliga personer som varit involverad och hjälp oss på vägen.
Ett extra stort tack till våra handledare på Linnéuniversitetet, Ambrose Dodoo och Whokko Schirén. Ambrose, tack för att du har väglett oss igenom hela arbetet, hjälpt till att utveckla tillvägagångssättet för utförandet av livscykelanalyserna och för att du har delat med dig av din kunskap till oss. Whokko, tack för din tålmodighet, vägledning, positivitet och för att du hjälpt till att utveckla studien. Vi vill även tacka Emelie Jensdotter, vår handledare på Arkitektbolaget. Ett stort tack för att du har delat med dig av din expertis från en arkitekts synpunkt och för att du gjort det möjligt för oss att utföra studien. Berit Ljungman, ett stort tack för att du bidragit med din expertis i det
akademiska skrivandet.
Tack till Anton Pashorin som ställde upp på en intervju och tack till samtliga företag som ställde upp på att svara på frågor via mejl och telefon.
• Forbo Flooring AB • Moelven AB • Mosa • Upofloor • VGT i Växjö AB
Det är med stolthet vi presenterar resultatet av den här studien och mycket är tack vare Er.
Martin Ljungman & Jennie Svärd-Husu Växjö, 10 augusti 2020
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund och problembeskrivning ... 1
1.2 Syfte och mål... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2 Teoretiska utgångspunkter ... 3
2.1 Begreppsförklaring ... 3
2.2 Växthuseffekten ... 4
2.3 Internationella och nationella klimatmål ... 5
2.3.1 Parisavtalet ... 5
2.3.2 Nationella energi och klimatmål... 6
2.4 Framtidens byggande ... 6
2.4.1 Effektivisera och reducera byggsektorns utsläpp... 6
2.4.2 Materialens klimatpåverkan ... 7
2.5 Beskrivning av livscykelanalys ... 9
2.5.1 Definition av mål och omfattning ... 10
2.5.2 Inventeringsanalys... 10
2.5.3 Klimatpåverkansbedömning ... 10
2.5.4 Tolkning ... 10
2.6 Funktionella krav för golvmaterial ... 11
2.7 Miljövarudeklaration ... 11 2.7.1 Klimatdeklarationer av byggnader ... 11 2.7.2 Golvbranschen ... 11 2.7.3 Architect declare ... 12 3 Objektsbeskrivning ... 13 3.1 Byggnaden ... 13
3.1.1 Funktionella krav i byggnaden ... 13
5.1 Indata... 19
5.1.1 EPD ... 19
5.2 Intervju ... 21
5.3 Teoretiska beräkningar ... 21
5.4 LCA ... 21
5.4.1 Definition av mål med livscykelanalysen ... 21
5.4.2 Inventering ... 23 5.4.3 Klimatpåverkansbedömning ... 24 5.4.4 Tolkning ... 24 6 Resultat ... 25 6.1 Intervju ... 25 6.1.1 Personlig kommunikation ... 25
6.2 LCA förberedande beräkningar ... 26
6.3 Linoleums förutsättningar ... 26
6.3.1 LCA linoleum... 26
6.3.2 Känslighetsprövning av förändrad transportsträcka för linoleum ... 27
6.4 Massivt furugolvs förutsättningar ... 27
6.4.1 LCA massivt furugolv ... 27
6.4.3 Halverat utsläpp i underhållsskedet för massivt furugolv ... 28
6.5 Keramikplattors förutsättningar ... 28
6.5.1 LCA keramikplattor ... 28
6.5.2 Känslighetsprövning av förändrad transportsträcka för keramikplattor .. 29
6.5.3 Känslighetsprövning med sänkt livslängd för keramikplattor ... 29
6.6 Enomergolvs förutsättningar ... 29
6.6.1 LCA enomergolv ... 30
6.6.2 Känslighetsprövning av förändrad transportsträcka för enomergolv ... 30
6.7 Jämförelse linoleum mot furugolv ... 30
6.8 Jämförelse keramikplattor mot enomergolv ... 31
7 Analys ... 33
7.1 Intervju ... 33
7.2 LCA – Linoleum jämfört med massivt furugolv... 33
7.2.1 Materialet med lägst CO2-ekv vid nyproduktion ... 33
7.2.2 Materialet med lägst CO2-ekv efter 25 år ... 34
7.2.3 Materialet med lägst CO2-ekv efter 50 år ... 35
7.2.4 Materialet med lägst CO2-ekv under byggnadens totala livslängd, 75 år . 35 7.2.5 Underhållsarbete ... 36
7.2.6 Återvinningssynpunkt ... 37
7.3.1 Materialet med lägst CO2-ekv vid nyproduktion ... 37
7.3.2 Materialet med lägst CO2-ekv efter 50 år ... 38
7.3.3 Materialet med lägst CO2-ekv under byggnadens totala livslängd, 75 år . 39 7.3.4 Underhållsarbete ... 39
7.3.5 Återvinningssynpunkt ... 40
7.4 Känslighetsprövning med förändrad transportsträcka ... 40
7.5 Känslighetsprövning halverat utsläpp i underhållsskedet för massivt furugolv ... 40
7.6 Känslighetsprövning med sänkt livslängd för keramikplattor... 41
8 Förslag till arkitekter ... 43
8.1 Linoleum eller massivt furugolv ... 43
8.1.1 Livslängd ... 43
8.1.2 Totala CO2-ekv/m2 ... 43
8.1.3 Underhållsarbete ... 43
8.1.4 Funktionella krav ... 43
8.2 Keramikplattor eller enomergolv ... 44
8.2.1 Livslängd ... 44 8.2.2 Totala CO2-ekv/m2 ... 44 8.2.3 Underhållsarbete ... 44 8.2.4 Funktionella krav ... 44 9 Diskussion ... 47 9.1 Metoddiskussion... 47 9.1.1 Urvalet ... 47 9.1.2 Referensobjektet ... 47 9.1.3 Intervju ... 47 9.1.4 Teoretiska beräkningar ... 47 9.1.5 Sekundärdata ... 48 9.1.6 LCA ... 49 9.2 Resultatdiskussion ... 49
9.2.1 Linoleum mot massivt furugolv ... 49
9.2.2 Keramikplattor mot enomergolv ... 49
9.2.3 Känslighetsprövning ändring av transport ... 49
9.2.4 Känslighetsprövning massivt furugolv ... 50
9.2.5 Känslighetsprövning keramikplattor ... 50
9.3 Förslag... 50
10 Slutsatser ... 51
10.1 Linoleum och massivt furugolv ... 51
10.2 Keramikplattor och enomergolv ... 51
1 Introduktion
I agenda 2030 som världens stats- och regeringschefer antog den 25 september 2015 återfinns 17 globala mål mot ett hållbart samhälle (Finansdepartementet 2018). Två av målen, mål 12 – Hållbar konsumtions- och produktionsmönster och mål 13 – Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser, påverkar direkt byggsektorn (Finansdepartementet 2018). Inom byggsektorn finns det stora möjligheter att förändra och arbeta mot en hållbar utveckling. Ett av områdena är projekteringsskedet, där samtliga materialval görs. Projekterande arkitekter ställs regelbundet inför val där de ska ta hänsyn till ett flertal olika aspekter, såsom att välja material som har minimal klimatpåverkan, går att återvinna och som orsakar så små hälsoproblem som möjligt. Ett exempel på materialval som görs är val av interiöra golvmaterial.
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
I takt med den ökande populationen på jorden samt den växande ekonomin, ökar även de dagliga basbehoven för människorna. Energibehov, transporter och nya byggnader är exempel på några av de basbehov som ökar (Wang, Chen & Shi 2018). Människans ändrade levnadssätt har börjat få stora konsekvenser på miljön och det behöver göras omfattande åtgärder för att minska påverkan på miljön. Vid klimatkonventionen i Paris 2015 enades världens länder om Parisavtalet, ett nytt klimatavtal. Huvudmålet med avtalet är att samtliga länder som skrivit under avtalet ska minska sina utsläpp av växthusgaser för att hålla den globala uppvärmningen under två grader (Naturvårdsverket 2019b). Ett område där det går att göra betydande förändringar för att reducera utsläppen är
byggsektorn.
Varje år producerar byggsektorn över 100 miljoner ton avfall och är därmed den största producenten av avfall (Giesekam, Barrett, Taylor & Owen 2014). Byggsektorn står även för 39 % av jordens totala växthusgasutsläpp, GHG-utsläpp, och det har gjorts mycket forskning på hur det går att reducera utsläppen (UNEP 2017, s.6). Mycket av forskningen har behandlat större delar av byggnader såsom väggar, tak och stommaterial. För att kunna klara av en allt striktare miljöpolitik behöver även de mindre byggnadsdelarna väljas ut noga. Det kan kopplas till mål 12 och mål 13 i Agenda 2030. ”År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa
utsläpp.” (Naturvårdsverket 2019c). Sverige har även som mål att bli det första fossilfria välfärdslandet. Samverkan mellan samtliga samhällsaktörer är en avgörande faktor för att uppnå ett fossilfritt Sverige (Finansdepartementet 2018).
Sverige ska arbeta för att bli en förebild i arbetet mot de 17 globala målen för en hållbar utveckling där kommuner, landsting och stat ska ha en viktig roll i att representera allmänintresset för att uppnå målen (Kulturdepartementet 2018). Dock saknas tillräckligt med kompetens inom arkitektur- och gestaltningsfrågor hos många kommuner. Enligt regeringens proposition Politik för gestaltad livsmiljö (Kulturdepartementet 2018). I förlängningen leder kompetensbristen till att den byggda miljön, vad gäller kvalitet och effektivitet, blir lidande. Det medför att felaktiga beslut angående materialval, ur ett miljöperspektiv, kan uppstå. För att minimera kunskapsbristen behöver staten agera föredömligt i byggande och förvaltning (Kulturdepartementet 2018).
s.31). Ett sätt att öka kompetensen inom arkitektur- och gestaltningsfrågorna är att förse kommuner, landsting och andra parter med vägledning och kunskap.
Att ha kunskap eller att få vägledning underlättar varje val som görs under projekteringsskedet. Det är i projekteringsskedet som det finns möjlighet att göra förändringar i val av material till fördel för miljön. Om arkitekterna har kunskap om hur ett material påverkar miljön, vilken livslängd och vilket underhåll ett material kräver, kan arkitekterna göra bra och medvetna val, för att arbeta mot de mål och krav som finns i Sverige.
Ett område där det för närvarande saknas vägledning inom är interiöra golvmaterial. Det finns inte någon sammanställning om hur lång livslängd, vilken klimatpåverkan eller vilket underhåll ett golvmaterial behöver. För att underlätta för de projekterande arkitekterna behöver det tas fram en guide om interiöra golvmaterial.
1.2 Syfte och mål
Syftet är att studera samt jämföra olika miljöaspekter hos fyra olika golvmaterial, för att underlätta för projekterande aktörer att göra medvetna val utifrån ett klimatperspektiv. Målet är att utifrån en livscykelanalys kunna bedöma vilket av materialen som har minst klimatpåverkan vad gäller GHG-utsläpp för att på så sätt kunna vägleda företag som skrivit under Architect Declare att välja golvmaterial med minimal klimatpåverkan och små underhållskrav.
1.3 Avgränsningar
I samråd med aktiva arkitekter har ett urval gjorts utefter de material som projekterande arkitekter oftast väljer emellan. Linoleum jämförs med massivt furugolv och
keramikplattor jämförs med enomergolv.
Livscykelanalysen av materialen kommer att omfatta produktion, transport, montering, underhåll och återvinning med hänsyn till GHG-utsläpp.
2 Teoretiska utgångspunkter
Nedan kommer begrepp och fakta som är relevant i studien att presenteras.
2.1 Begreppsförklaring
Förkortning Förklaring
CO2-utsläpp Koldioxidutsläpp
CO2-ekvivalenter Förkortas CO2-ekv och är en enhet som beskriver en växthusgas potentiella uppvärmning jämfört mot samma mängd CO2.
COP Conference of the Parties. Ett klimatmöte som årligen hålls mellan parterna som skrivit under klimatkonventionen. Driftenergi Den energi som det krävs för att driva en byggnad. Driftkoldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp som bildas i samband med driften av
byggnaden.
Funktionell enhet En referensenhet som ger en rättvis bild av det som ska undersökas i livscykelanalysen.
Inbyggd energi Energi som går åt till att bryta råmaterial, processa och transporter samt underhålla och reparera material.
Inbyggd koldioxid Koldioxid som bildas när råmaterialet bryts, processas och transporteras samt vid olika kemiska reaktioner.
EPD Enviromental Product Declaration. En miljödeklaration för en produkt.
FN Förenta nationerna
Fältspat En mineralgrupp av olika aluminiumsilikater.
GHG Greenhouse gases eller växthusgaser. Gaser som påverkar växthuseffekten i olika grader.
GWP Global Warming Potential. En växthusgas förmåga att bidra till uppvärmningen av jorden.
GWP 100 Global Warming Potential 100 är en integreringstid som används vid beräkning av GWP.
Kaolin En lera som till största del består av mineralet kaolinit.
LCA Livscykelanalys
Monomer En molekyl, utgångsmolekylen vid polymerisation. Negativa utsläpp Utsläppen är mindre än noll, istället för att släppa ut
Polymerisation En kemisk reaktion där monomer sammanfogas till långa kedjor. Polymerisera Att utföra polymerisation
PPM Parts per million. En enhet som används för att beskriva hur mycket partiklar det finns i luften. Ratificerat Ett avtal eller protokoll som fått rättslig giltighet.
Substrat
Ett lager av isolerande material.UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change även kallad klimatkonventionen.
2.2 Växthuseffekten
Människans påverkan på växthuseffekten via greenhouse gases, GHG, börjar bli allt mer påtaglig. Påverkan beror på att utsläppen människan producerar börjar lägga sig allt tjockare vid atmosfären och solens strålar har svårare att reflekteras ut i rymden. Istället för att reflekteras ut i rymden återstrålas energi från atmosfären på grund av GHG och värmer upp jorden, se Figur 1.
Figur 1: Växthuseffekten (National park service, u.å, med medgivande).
en högre medeltemperatur (Ma 2018). Sedan 1950 har koldioxidkoncentrationen ökat med ca 100 ppm och jordens medeltemperatur har ökat med 0,98 °C (Nasa 2020). År 2019 fanns det 33 gigaton koldioxid i atmosfären (IEA 2020). Mycket av koldioxiden som finns i atmosfären härstammar från utsläpp från industrier som producerar material (Allwood, Cullen & Milford 2010). I atmosfären finns det förutom koldioxid även andra
växthusgaser som reflekterar en större mängd av solens strålar. För att kunna jämföra växthusgaserna multipliceras alla växthusgaser, förutom koldioxid, med deras uppvärmningspotential, GWP.
Forskning tyder på om jordens medeltemperatur överstiger 2 °C kommer jorden själv att starta en process som värmer upp jordklotet. Självuppvärmningen kommer att leda till tinad permafrost och minskat upptag av koldioxid av haven som i sin tur leder till att vattenånga kommer att stiga upp till atmosfären och stärka växthuseffekten
(Naturskyddsföreningen 2020).
2.3 Internationella och nationella klimatmål
Det finns både internationella och nationella klimatmål. Sverige ska vara ett ledande land i arbetet för att uppnå de olika klimatmålen (Regeringen 2015). Nedan beskrivs de olika målen och i vilka avtal målen återfinns. Parisavtalet är det mest aktuella och viktigaste avtalet och beskrivs därför först, sedan beskrivs de i turordning utefter hur aktuella avtalen är.
2.3.1 Parisavtalet
Den viktigaste punkten i Parisavtalet är att hålla jordens temperaturökning långt under 2 °C och begränsa den till 1,5 °C. Länderna ska även vart femte år förnya eller uppdatera sitt tillvägagångssätt i arbetet mot klimatförändringarna (Naturvårdsverket 2019a).
Redan 2009 vid Conference of the Parties, COP 15, i Köpenhamn kom parterna fram till att en förändring måste ske för att hålla ner den globala uppvärmningen under 2°C. Året efter på COP 16, beslutades det att temperaturökningen inte får passera 2 °C. Men det var först vid COP 21 i Paris 2015, som parterna enades om ett globalt avtal. Avtalet fick namnet Parisavtalet och är det andra underavtalet till klimatkonventionen.
Avtalet är det senast tillkomna globala och rättsligt bindande dokumentet i kampen mot klimatförändringarna och ska ligga till grund för hur varje enskilt land ska arbeta för att motverka klimatförändringarna. Det finns ingen tidsbegränsning för avtalet utan det syftar till ett långsiktigt arbete för att uppnå målen.
2.3.1.1 Klimatkonventionen
Klimatkonventionen arbetades fram för att begränsa klimatförändringarna då
klimatförändringarna påverkar samtliga länder i världen och för att världens länder bidrar till klimatförändringarna i olika grad. Konventionen fungerar som ett ramverk för
klimatarbetet och är en global konvention (Naturvårdsverket 2020). ”Målet med konventionen är att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären.” (Globalis 2016). För att uppnå målen krävs ett långsiktigt arbete samt att de rika länderna med hög industriell kapacitet bör ta ett större ansvar i arbetet för klimatet. Det finns dock inte några restriktioner på hur mycket utsläpp varje land får ha (Globalis 2016).
2.3.1.2 Kyotoprotokollet
Kyotoprotokollet tillkom under COP 3 som hölls 1997 i Kyoto i Japan. Protokollet var det första underavtalet som tillkom till klimatkonventionen. Avtalet trädde i kraft 2005 och innebar att mellan åren 2008-2012 skulle 37 industriländer reducera sina utsläpp med fem procent i genomsnitt i jämförelse med år 1990:s utsläpp (Naturvårdsverket 2019a). Kyotoprotokollet är idaginaktuellt och ersatt med Parisavtalet men protokollet har haft en viktig roll i arbetet för miljön då protokollet banade vägen för överenskommelsen och beslutfattandet av Parisavtalet.
2.3.2 Nationella energi och klimatmål
Sverige har som mål att till år 2020 göra byggnader 20 % mer energieffektiva jämfört med 2005 och till 2030 ska byggnader vara 50 % mer energieffektiva jämfört med 2005. 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp i atmosfären och ska därefter arbeta mot att ha negativa utsläpp (Energimyndigheten 2019a).
2.4 Framtidens byggande
Årligen används 60 miljarder ton material i världen, varav 70 % av materialet kommer från icke förnyelsebara källor. Det är en åttafaldig ökning i total materialtillverkning bara det senaste seklet (Krausmann et al. 2009). Fram till 2050 förväntas behovet av material som aluminium, betong, plast, papper och stål att fördubblas, vilket kommer att leda till ännu högre utsläpp av koldioxid. Ett tillvägagångssätt för att bemöta det ökande behovet av material är att återvinna de redan existerande materialen och på så sätt minska koldioxidutsläppen (Allwood, Cullen & Milford 2010).
Antalet kvadratmeter golv förväntas att öka med cirka 230 miljarder kvadratmeter till år 2060, vilket motsvarar en fördubbling av nuvarande kvadratmeter golvarea (UNEP 2017, s.13). Genom att välja klimatsmarta alternativ vid val av golv finns det betydande
besparingar att göra för miljön. Fördubblingen av kvadratmeter golvarea som förväntas ske, innebär att kunskap som går att applicera i ett tidigt skede av byggprocessen kommer att vara av stor vikt för att inga ineffektiva byggnader byggs.
2.4.1 Effektivisera och reducera byggsektorns utsläpp
effektivisera byggnader då driften är den process av husets livscykel som påverkar miljön mest (UNEP 2017, s.13).
2.4.1.1 Drift- och inbyggdkoldioxidutsläpp
Byggsektorns utsläpp kan delas upp i två olika kategorier, driftkoldioxidutsläpp och inbyggt koldioxidutsläpp. Det har lagts stort fokus på att reducera driftutsläppen genom att använda energieffektiva material vid produktion. Detta har kombinerats med att använda en större mängd isolerande material för att få ner driftenergin för byggnader och i sin tur minska driftutsläppen. Den ökande materialefterfrågan för att minska driftenergin har medfört att de inbyggda utsläppen vid materialproduktionen har ökat. Det är därför än viktigare att se till hela livscykeln för en byggnad på grund av de ökade utsläppen.
Eftersom det har visats att de inbyggda utsläppen har en mycket större betydelse på miljön än vad som tidigare var känt. En undersökning i Storbritannien visade att 10 % av de totala CO2-utsläppen som nyproducerade byggnader släppte ut bestod av inbyggda utsläpp. Utvinningen av råmaterial och tillverkningen stod för hälften av utsläppen av de 10 % (Ibn-Mohammed, Greenough, Taylor, Ozawa-Meida & Acquaye 2013).
2.4.2 Materialens klimatpåverkan
Utöver att effektivisera byggnader ur driftsynpunkt spelar val av material en stor roll eftersom materialproduktionen stod för hälften av de totala inbyggda koldioxidutsläppen år 2011 (Giesekam 2014). En byggkomponent såsom golvmaterial spelar därför in, trots att golv är en relativt liten procentandel av den totala byggnadens massa. Ett golvmaterial har flera olika faktorer som kan påverka miljön negativt. En faktor som har en central roll i klimatpåverkan är om källan för råmaterialet är en förnybar källa eller en icke förnybar källa. Två andra faktorer som spelar in i hur ett golvmaterial påverkar miljön är bland annat vilken livslängd materialet har samt vilket underhållsarbete materialet kräver (Jönsson, Tillman & Svenson 1997). Ett välgjort underhållsarbete kan resultera i att golvmaterialet håller en längre tid.
2.4.2.1 Linoleum
Linoleum är ett golvmaterial som består av ett bindemedel av linolja alternativt tallolja och ett fyllmedel av trämjöl och kalkstensmjöl. Forbo, som är golvleverantör av linoleum i den här studien, använder sig av 97 % naturliga råvaror i sina produkter och deras golv innehåller 72 % förnyelsebara råvaror (Forbo u.å.).
Första steget i tillverkningen av linoleumgolv är att oxid tillsätts till bindemedlet varvid bindemedlet oxiderar och stelnar. Oxidationen fortgår under några dagar och bildar linoleumcement. Linoleumcementen blandas därefter med fyllmedlet och blandningen läggs på ett substrat för att sedan torkas i ett torkrum i ungefär 14 dagar. Sista steget i tillverkningsprocessen är att ett skyddande ytskikt läggs över golvet (Forbo u.å.)..
2.4.2.2 Trägolv
tillverkas behöver vissa golv även ytbehandlas. De olika ytbehandlingarna är lack, olja, målarfärg eller vax.
Petersen & Solberg (2004) utförde en livscykelanalys för att jämföra trägolv med ett flertal andra golvmaterial, där bland linoleum. Trägolvet visade sig vara ett betydligt bättre alternativ sett till koldioxidutsläppen jämfört med linoleum. Därav kan användandet av träprodukter vara en av många potentiella lösningar på klimatproblemen. Eftersom att trä som material inte har några koldioxidutsläpp under produktionen och är en
förnybarkälla (Petersen & Solberg 2004).
2.4.2.3 Keramikplattor
Keramikplattor är en icke förnybar produkt som består av lera, sand, kaolin, fältspat, skort och pigment. Leran som är huvudprodukten i keramikplattor utvinns från jorden och genomgår ett flertal olika processer innan den formges. Vilka olika processer leran genomgår innan den formges är beroende på vilken typ av lera som används. Det finns två olika tillvägagångssätt att formge leran, strängpressning eller formpressning.
Strängpressning går ut på att leran pressas genom ett format munstycke och därefter kapas plattorna till lämpliga storlekar. Vid formpressning placeras lera i en form och pressas ihop under högt tryck och på så sätt formas keramikplattorna. Nästa steg i tillverkningen är bränning, plattorna bränns i en temperatur på 1200 ºC, efter att plattorna bränts glaseras de (Golvbranschen 2018).
Produktionen av olika golvmaterial ger upphov till en varierande volym av GHG-utsläpp. Ett golvmaterial vars utsläpp är som störst under produktionen är keramikplattornas. Orsaken till de stora utsläppen är behovet av elektricitet och naturgas vid framställning av materialet (Ibáñez-Forés, Bovea & Simó 2011). Det finns stora möjligheter att reducera GHG-utsläppen genom att effektivisera de olika stegen i produktionen.
Keramikplattor är ett material som till stor del är en exportvara. Beroende på avståndet från fabrik till beställare kan distributionen vara det steg i livscykeln som står för de största utsläppen (Ibáñez-Forés, Bovea & Simó 2011).
2.4.2.4 Plastmatta
Plastgolv finns i olika sammansättningar, där PVC-golv är det vanligast förkommande plastgolv (Golvbranschen 2015). Ett PVC-golv är en icke-förnyelsebar produkt då råmaterialet som används i tillverkningen är råolja eller naturgas. Från oljan och naturgasen utvinns eten. Utöver dessa råvaror används koksalt för framställning av klorgas som sedan tillåts reagera med eten. Den kemiska reaktionen mellan ämnena bildar då kloreten som tillsammans under hög värme bildar vinylklorid (VCM).
Vinylkloriden används sedan som bas för tillverkningen av polyvinylklorid (PVC). PVC torkas och mals ner till ett pulver som används i golvtillverkningen (Made how 2020). PVC-pulvret blandas ihop med bindemedel, stabilisatorer och pigment och blir en massa som sedan hettas upp så att det kväve som bildats under processen, och som inte är önskvärt i golvet, kan avgå. När massan har svalnat läggs den ut över ett bärande lager. Massan torkas genom värme och ventilation för att sedan värmas upp i en ugn varvid ett dekorativt lager läggs på (Made how 2020).
Då det dekorativa lagret har torkat värms golvet upp ytterligare en gång och ett
rullar eller plattor beroende på tillverkare och golvet är redo att skickas till beställare (Made how 2020).
2.4.2.4.1 Enomergolv
Upofloor som är golvleverantör i den här studien har ett golvmaterial som ingår i produktgruppen plastmatta men som är fritt från PVC, klor, tungmetaller, halogener och mjukgörare. Golven är tillverkade av enomer som har en mineralbaserad uppbyggnad. Enomergolven har samma funktionskrav som plastgolv och kan därför användas i den här studien. Enomergolv lämpar sig i offentliga lokaler då den är PVC-fri och bidrar till en renare inomhusluft (Upofloor u.å.).
2.5 Beskrivning av livscykelanalys
En livscykelanalys, LCA, används för att analysera en produkts hela livscykel, från det att materialet utvinns till att produkten inte används längre och materialet återanvänds, återvinns eller deponeras. Med LCA ges det en klar bild över hur mycket produkten påverkar miljön samt vilket steg i livscykeln som bidrar till störst klimatpåverkan. Informationen från analysen kan sedan användas till att finna förbättringsmöjligheter för produktens klimatpåverkan vid dess olika skeden. För att en LCA ska vara trovärdig behövs det pålitliga källor om vart information hämtas samt en transparens kring hur den har genomförts. För att analysen ska vara relevant behöver det finnas en tydlig funktionell enhet som är lämplig för vad produkten ska användas till.
Den internationella standarden ISO 14040 (SIS 2006) används för att ge en tydlig struktur över hur en livscykelanalys ska genomföras. Standarden delar upp analysen i fyra faser. Faserna är, definition av mål och omfattning, inventeringsanalys, klimatpåverkan och tolkning, se Figur 2.
Figur 2: Livscykelns olika faser (Swedish Standards Institute (SIS) 2006a, med medgivande).
2.5.1 Definition av mål och omfattning
Arbetet börjar med första fasen som är definition av mål, här beskrivs det varför analysen ska genomförs och vad som ska uppnås med analysen. Omfattningen är hur målen som definierades tidigare ska nås, vad det är för produkt som ska undersökas, avgränsningar och funktionell enhet. Den funktionella enheten (FU) är avgörande för jämförandet mellan produkter inom samma användningsområden och med liknande egenskaper. Den
funktionella enheten fungerar som referens och är avgörande för att jämförelser sker på samma grunder.
Avgränsningar i analyser beror på vad målet för undersökningen är. En LCA kan handla om en produkts livscykel, från vaggan till graven, men kan avgränsas till råvaruutvinning samt produktion, från vaggan till dörren. Alltså att undersökningen begränsas till att studera processen fram tills produkten lämnar fabriken. I avgränsningarna bestäms även vilken sorts klimatpåverkan som ska undersökas samt vilket sätt som ska användas för att inhämta information. Avgränsningar innehåller vilka antaganden som har gjorts för analysen samt vilka begränsningar som finns för analysen.
2.5.2 Inventeringsanalys
Inventeringsanalysen handlar om vad som är känt för produkten och vad som behöver undersökas närmare för att kunna ge ett resultat som handlar om målet med analysen. De viktigaste stegen i inventeringsanalysen är inhämtning av korrekt data och beslut kring vilka kalkyler som behöver utföras
.
Dessa fallstudier går in på materialets flöde från råvara till färdig produkt för att se hur materialets olika livsskeden påverkar slutresultatet. Om olika produkter tillverkas i samma tillverkningsprocess är det viktigt att ta det i beaktning och bara använda sig av de råvaror som används för berörd produkt för analysen. För att enklare förstå vart data samlas in byggs ett processträd upp där de relevanta kvantiteter material och processer som krävs för den slutgiltiga produkten sammanställs. Vid brist på information utelämnas delen och läggs till i avgränsningarna med en förklaring till varför den utelämnades.
2.5.3 Klimatpåverkansbedömning
När beräkningarna har utförts påbörjas nästa fas i analysen, klimatpåverkansbedömning. Fasen är riktad till att bedöma den potentiella klimatpåverkan utifrån data insamlad i det tidigare skedet, inventeringsanalys. För att göra analysen lättare att förstå kan den bearbetas på följande sätt; klassifikation och karaktärisering, som är obligatoriskt, och viktning och normalisering av insamlad data, vilket är valfritt. Klassifikation handlar om att dela in indata utefter vilken klimatpåverkan de har, till exempel växthuseffekt eller försurning. Karaktärisering görs för att se vilken klimatpåverkan som är dominerande. Vid komplett data görs viktning för att summera klassifikation och karaktäriseringen vilket leder till ett komplett resultat. Normalisering kan utföras för att öka förståelsen för karaktäriseringens resultat.
2.5.4 Tolkning
slutsatser kring användandet av en produkt är LCA ett bra verktyg. LCA ska inte enbart ligga bakom ett beslut utan andra aspekter måste tas i beaktning för att optimera
materialet. En jämförelse mellan olika produkters LCA ger endast en klar bild ifall de har utförts med lika villkor i beräkningarna.
2.6 Funktionella krav för golvmaterial
Ett golvs utformning kan se olika ut beroende på vilken verksamhet som sker i lokalen. Vilket ändamål ett rum har, har också en betydelse för utformningen av golvet. Utöver utformningen på golvet ställs det även olika krav på golvets egenskaper, de funktionella kraven. Exempel på funktionella krav är: stegljudsisolering, halksäkerhet, rengörlighet, slittålighet och fuktmotstånd (Arbetsmiljöverket 2015).
2.7 Miljövarudeklaration
En produkts totala klimatpåverkan sett till hela produktens livscykel redovisas i en miljövarudeklaration, EPD (Environmental Product Declaration). Produktdatablad, metodval och resultat från bedömningen av klimatpåverkan, är de tre delar som ingår i en miljövarudeklaration. Hur en EPD ska utföras finns föreskrivet i standarden EN 15804 och innehåller de huvudsakliga produktkategorireglerna för framtagandet av en miljövarudeklaration för byggprodukter. Några saker som standarden nämner är att en EPD ska beskriva vilka stadier som analyseras, regler för beräkningar och bedömning av produktens klimatpåverkan och hur analysen ska sammanställas och rapporteras i EPD:n (SIS 2019). Indata från en miljövarudeklaration kan anses som trovärdig då data granskats av en oberoende källa och kan därför användas vid en livscykelanalys (Boverket 2019).
2.7.1 Klimatdeklarationer av byggnader
Som tidigare nämnts i avsnitt 2.3.2 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp i atmosfären år 2045. Ett sätt att arbeta mot målet är att införa krav på klimatdeklarationer för
nyproducerade byggnader, regeringen föreslår att från och med den 1 januari 2022 ska det bli lag på klimatdeklarationer. En klimatdeklaration ska upplysa om vilken
klimatpåverkan en byggnad har sett till sin livslängd och på så sätt öka medvetenheten hos byggherrar och andra involverade aktörer (Boverket 2018).
2.7.2 Golvbranschen
Golvbranschen är ett samlingsnamn för Golvbranschens Riksorganisation, GBR, dess servicebolag och de arbetsgrupper och kommittéer som medverkar i organisationen. Framtagning av information, forskning, utbildning och teknisk rådgivning är de kategorier som GBR arbetar med (Golvbranschen 2020). Vid upphandlingar ställs det ofta krav på att golvmaterial ska ha någon typ av miljöcertifiering, GBR anser att dessa
bedömningssystem är bristfälliga och ensidiga. Miljöbedömningsföretagen riktar in sig mest på att bedöma produktionens klimatpåverkan och bortser från nästintill hela
2.7.3 Architect declare
Architect declare är namnet på ett upprop som startades av en grupp arkitektkontor i Storbritannien. Uppropet startades för att förena arkitektbranschen runt klimatfrågorna och för att möjliggöra för arkitektkontor att arbeta mer klimatsmart. De anser att samtliga aktörer inom byggbranschen behöver utveckla sina arbetsmetoder för att kunna bemöta samhällsbehoven utan att överstiga jordens resurser (Architects declare 2020).
Gruppen arbetar aktivt med flera olika delar för att säkerställa flera miljövänliga alternativ och förespråka alternativen till beställaren. Tar beställaren till sig vad arkitekten
förespråkar kan beställaren på så sätt minska byggnadssektorns påverkan på miljön. Architect declare arbetar även mot att förmedla allvaret om klimatkrisen till sina kunder och leverantörer. För att minska byggavfallet vill Architect declare samarbeta med ingenjörer och beställare. Två andra punkter som Architect declare sträva efter är att arbeta bort slösaktig resursanvändning, samt att skynda på omställningen till användandet av material med låga koldioxidutsläpp (Architects declare 2020).
I Sverige är det ett flertal arkitektföretag som är värdar för den svenska versionen av Architect declare, Arkitektbolaget är ett av dem. Antal företag från Sverige som har skrivit under uppropet är 262 stycken och antalet förväntas att öka ytterligare (Architects declare 2020).
3 Objektsbeskrivning
Studien hade en referensbyggnad belägen i södra Växjö. En referensbyggnad var nödvändig att ha för att få fram antal kvadratmeter golvyta som fanns i de olika
utrymmena, men även för att kunna utföra de teoretiska beräkningarna för transporterna av materialen.
3.1 Byggnaden
Referensbyggnaden var Torparskolan som är en F-6 skola. Skolan valdes som
referensbyggnad då det är en av flera skolor som Arkitektbolaget har varit involverade i under en om- och tillbyggnad. Skolan valdes även för att samtliga golvmaterial som undersöktes i studien använts i byggnaden. Torparskolan består av tre olika byggnader men det är endast hus 1 och hus 4 som berördes av om- och tillbyggnaden. Det är de två byggnader, hus 1 och hus 4, som varit relevanta i den här studien, se Figur 3.
Figur 3: Orienteringskarta över Torparskolan (Arkitektbolaget 2018, med medgivande).
Referensbyggnaden användes för att beräkna
transportsträckan från de olika golvleverantörernas fabriker till skolan och för att beräkna den totala golvarean för de olika materialen.3.1.1 Funktionella krav i byggnaden
Funktionella krav som ställts för golven i skolan är att i utrymmen som eventuellt undervisningssalar, bibliotek, expedition och eventuellt korridorer ska golven vara slitstarka, städvänliga och bidra till goda akustikförhållanden. Linoleum ställs mot ett massivt trägolv då det är de golvmaterial som uppfyller de funktionella kraven. Den totala golvarean för linoleum och massivt furugolv uppmättes till 2 367 kvadratmeter.
4 Metod
Studien genomfördes som en fallstudie där en LCA utfördes på fyra olika interiöra golvmaterial, linoleum, massivt furugolv, keramikplattor och enomergolv, för att se vilka av materialen som har lägst klimatpåverkan. Studien undersökte även ett flertal andra aspekter såsom livslängd och underhåll.
Resultatet analyserades och de olika aspekterna jämfördes. Därefter sammanställdes resultatet för att kunna användas som en vägledning till projekterande arkitekter.
4.1 Urval
Antalet material som valdes ut var fyra stycken och urvalet gjordes i samråd med
Arkitektbolaget. I den här studien valdes materialen ut dels utifrån material som uppfyller likvärdiga funktionskrav men också utefter vilka material som en projekterande arkitekt oftast väljer emellan under projekteringsskedet. I allmänna utrymmen såsom i klassrum, korridorer och receptioner ska ett material vara slitstarkt, städvänligt och bidra till goda akustikförhållanden och därför föll valet av material på linoleum och massivt trägolv. I våtutrymmen ställs funktionskrav på halksäkerhet och fukttålighet, därav valdes keramikplattor och enomergolv.
Producenterna av golvmaterialen valdes till de producenter som Arkitektbolaget
föreskriver i sina handlingar. Undantaget var massivt trägolv där valet av producent föll på det företag som kunde tillhandahålla en EPD.
4.2 Primärdata
För att ha möjlighet att utföra en livscykelanalys på de olika materialen behövdes data inhämtas. Primärdata till studien och livscykelanalysen inhämtades genom en intervju och teoretiska beräkningar.
4.2.1 Intervju
För att säkerställa att underhållsarbetet utfördes i enlighet utefter vad producenterna rekommenderade för sina produkter, hölls en intervju med företaget Förenade Service. Förenade Service sköter underhållet av golven i Växjö kommuns skolor. För att få konkreta och tydliga svar på hur de arbetar och underhåller de olika golvtyperna hölls en strukturerad intervju. Intervjun genomfördes via mejlkontakt där Förenade Service svarade på frågorna i ett Word-dokument.
4.2.2 Personlig kommunikation
4.2.3 Teoretiska beräkningar
Egna teoretiska beräkningar utfördes för att få fram data på hur mycket CO2 ekvivalenter transporterna stod för från golvleverantörens fabrik till referensbyggnaden i Växjö. Beräkningarna utfördes på grund av oklarheter i företagens beräkningar av
transportsträckan efter färdig produkt.
4.3 Sekundärdata
Sekundärdata till livscykelanalysen inhämtades från företagens EPD och byggdeklarationer.
4.3.1 Företagens EPD
Data från företagens EPD:er har använts i den här studien. Företagens EPD räknas som sekundärdata i studien då data tagits fram av andra, i det här fallet golvproducenterna själva.
För de företag som hade en bristande EPD samlades data in via mejl- och telefonkontakt med berörda företag.
4.3.1.1 Linoleum
Linoleumtillverkaren Forbo hade en komplett EPD och indata som användes från Forbos EPD var information om CO2-ekv vid produktion, där även transport och utvinning av råvaror ingick. Även indata om CO2-ekv vid underhåll, montering och återvinning togs från EPD:n. Livslängden för linoleum hämtades från företagets byggdeklaration.
4.3.1.2 Massivt trägolv
På grund av bristande tillgång på EPD hos golvleverantörer om massivt trägolv
inhämtades indata från det företag som hade en EPD, vilket var Moelven. Moelven hade en EPD för deras massiva furugolv och det är av den anledningen som livscykelanalysen görs på ett massivt furugolv och inte på ett massivt ek- eller askgolv, som båda är ett hårdare träslag och därför lämpar sig bättre i skolmiljö än furu.
Moelvens EPD var komplett och bidrog med indata om CO2-ekv vid produktion, där även transport och utvinning av råvaror ingick. Även indata om CO2-ekv vid underhåll, montering och återvinning togs från EPD:n. Livslängden för massivt furugolv hämtades från företagets EPD.
4.3.1.3 Keramikplattor
Tillverkaren av keramikplattor var Mosa. Mosa hade en komplett EPD, indata som användes från EPD:n var information om CO2-ekv vid produktion där även transport och utvinning av råvaror ingick. Indata om CO2-ekv vid underhåll, montering och återvinning inhämtades även från EPD:n. I Mosas EPD hade de även en beräknad livslängd på golvet som användes i studien.
Upofloor är tillverkare av det valda enomergolvet och Ehrenborg är återförsäljaren. Från Upofloors EPD hämtades indata om CO2-ekv vid produktion, underhåll, montering och återvinning. För att få indata om livslängden kontaktades Ehrenborg via telefon.
4.4 LCA
För att kunna beräkna vilken klimatpåverkan varje produkt hade sammanställdes och beräknades all indata från de teoretiska beräkningarna, företagens EPD:er och
byggdeklarationer. Referensbyggnaden användes för att sammanställa två areor, den totala golvarean av linoleum och massivt furugolv samt den totala golvarean av keramikplattor och enomergolv. Efter sammanställningen användes den ena totalarean till LCA:n för keramikplattor och enomergolv och den andra till LCA:n för massivt furugolv och linoleum. Genom att i livscykelanalysen använda de totala golvareorna för de material som jämfördes så kunde en rättvis bild av vilken klimatpåverkan de olika materialen hade erhållas.
Vid beräkningarna av transporterna undersöktes olika scenarier, till exempel vad som hände med utsläppen om avståndet till beställaren ändrades. Programvaran Excel användes vid de olika beräkningarna.
4.5 Granskning av data
Studien anses ha hög validitet då ett flertal metoder använts för att få fram trovärdig data till livscykelanalyserna. Indata från företagens EPD:er ansågs vara trovärdiga och har inte granskats ytterligare då en EPD utförs av en extern aktör och sedan granskas av en oberoende källa. Då data från fyra olika material och en leverantör av varje material undersöktes kunde slutsatser kring materialen dras och det blev en kvantitativ studie. Studien undersökte enbart en golvleverantör av varje material och gav därför enbart en översiktlig bild av hur en livscykel kan se ut för olika golvmaterial.
Urvalet av golvmaterialen gjordes strategiskt i samråd med en aktiv arkitekt samt efter att ritningar från två olika skolor granskats. På så sätt representerade studien vanligt
förekommande golvmaterial i Växjö kommuns skolor.
5 Genomförande
Nedan beskrivs hur genomförandet av de olika metoderna utförts och vilken data som samlats in. Samtliga beräkningar redovisas under bilagor och resultat av beräkningarna redovisas i kapitel 6 Resultat.
5.1 Indata
Inhämtning av indata utfördes genom att besöka företagens webbsidor och studera deras EPD:er och byggvarudeklarationer. Vid bristfällig information från företagens hemsidor kontaktades de först via telefon och därefter skickades ett mejl ut med kompletterande frågor. Syftet med att skicka ut frågorna via mejl var att företagen skulle få tid till att undersöka och besvara frågorna. Två frågor som företagen fick var om var fabrikerna ligger och hur transporten sker från fabrik till beställare.
5.1.1 EPD
Syftet med att studera och samla in företagens EPD:er var att få indata om de olika materialens klimatpåverkan. Indata om materialen från företagens EPD:er sammanställdes i ett Exceldokument som sedan blev underlaget till livscykelberäkningarna.
5.1.1.1 Linoleum
Indata från EPD:n redovisas nedan, se Tabell 1. En uträkning genomfördes för att se vad den totala klimatpåverkan blev för en kvadratmeter på ett år, se Tabell 1. Linoleum har negativa utsläpp under produktionen på grund av att linoleum innehåller naturliga samt återvunna råvaror.
Tabell 1: Indata inhämtat från EPD om linoleum.
Linoleum Produktion Transport Montering Underhåll Återvinning Totalt Enhet
Klimatpåverkan -0,1 0,6 0,8 0,3 5,6
kg CO27,2
ekv/m2
För CO2-ekv vid underhållet i EPD:n räknades det med dammsugning 2 gånger/v, en dammsugare som drog 1,5 kW och 0,21 min/ m2, vilket blev en energiförbrukning på 0,55 kWh/år. Värdena är hämtade från EPD:n.
För CO2-ekv vid återvinningen räknades faktorerna demontering, avfallsbehandling och slutlig avfallshantering med. Demonteringen beräknades ske med en eldriven maskin som drog 0,03 kWh/m2. Värdena är hämtade från EPD:n.
5.1.1.2 Massivt trägolv
kvadratmeter på ett år, se Tabell 2. Massivt furugolv har negativa utsläpp under
produktion eftersom golvet är tillverkat av trä och trä lagrar koldioxid under sin livstid.
Tabell 2: Indata inhämtat från EPD om massivt furugolv.
Massivt
furugolv Produktion Transport Montering Underhåll Återvinning Totalt
Enhet
Klimatpåverkan -14,0 0,3 0,2 0,6 16,2
kg CO23,3
ekv/m2
För CO2-ekv vid underhållet i EPD:n räknades vardagligt underhåll in, såsom
torrmoppning, samt att golvet underhålls med hårdvaxolja vart fjärde år och att det går åt 10 ml/m2 vid varje behandling. Värdena är hämtade från EPD:n.
För CO2-ekv vid återvinningen räknades faktorerna demontering, avfallsbehandling och slutligavfallshantering med. Värdena är hämtade från EPD:n.
5.1.1.3 Keramikplattor
Indata från EPD:n redovisas nedan, se Tabell 3. En uträkning genomfördes för att se vad den totala klimatpåverkan blev för en kvadratmeter på ett år, se Tabell 3
Tabell 3: Indata inhämtat från EPD om keramikplattor.
Keramik Produktion Transport Montering Underhåll Återvinning Totalt Enhet
Klimatpåverkan 8,8 2,1 0,4 0,3 5,7 17,3 kg CO2ekv/m2
För CO2-ekv vid underhållet i EPD:n räknades det med att underhållsarbetet sköts enligt tillverkarens råd. Information om skötselråd för keramikplattorna gick inte att finna. Värdena är hämtade från EPD:n.
För CO2-ekv vid återvinningen räknades faktorerna demontering och avfallshantering med, 98 % beräknades återvinnas och 2 % förbränns eller dumpas som deponi. Värdena är hämtade från EPD:n.
5.1.1.4 Enomergolv
Indata från EPD:n redovisas nedan, se Tabell 4. En uträkning genomfördes för att se vad den totala klimatpåverkan blev för en kvadratmeter på ett år, se Tabell 4.
Tabell 4: Indata inhämtat från EPD om enomergolv.
Enomergolv Produktion Transport Montering Underhåll Återvinning Totalt Enhet
För CO2-ekv vid underhållet i EPD:n räknades det med våtmoppning och dammsugning för en elförbrukning på 0,55 kWh/år. Värdena är hämtade från EPD:n.
För CO2-ekv vid återvinningen räknades faktorerna demontering, avfallshantering och återvinning med. Värdena är hämtade från EPD:n.
5.2 Intervju
En intervju hölls med Anton Pashorin1 för att få en helhetsbild över hur underhållet av de olika golvmaterialen utförs i verkligheten. Intervjun var en strukturerad intervju där Pashorinfick bestämda frågor. Intervjun gick till på så sätt att frågorna mejlades över till Pashorin och han fick besvara dem och mejla tillbaka svaren.
5.3 Teoretiska beräkningar
Underlag till beräkningarna har hämtats från golvleverantörerna, Forbo, Moelven, Mosa och Upofloor. En sammanställning av all indata redovisas i Bilaga 4.
Referensbyggnaden användes för att sammanställa mängden golvarea, se Bilaga 2.
Ritningar tillhandahölls från Arkitektbolaget och lades in programvaran Autocad där varje rums area beräknades. Parallellt med mängdberäkningen av areorna sammanställdes varje materials golvarea i ett Exceldokument, se Bilaga 2.
5.4 LCA
I avsnitt 2.5 redovisades de fyra stegen av en livscykelanalys enligt ISO 14040. Nedan redovisas hur genomförandet av de fyra stegen utfördes i den här studien.
5.4.1 Definition av mål med livscykelanalysen
Målet med livscykelanalysen var att jämföra olika material, med samma funktionskrav, med varandra och se vilket av materialen som hade lägst klimatpåverkan. Analysen innefattar de material som en arkitekt oftast väljer emellan vid projekteringen. Linoleum ställdes mot massivt furugolv och keramikplattor ställdes mot enomergolv.
Med hjälp av materialens densitet beräknades samtliga materialmängder om till kilogram, det utfördes för att kunna göra en massbalansberäkning, se Bilaga 3.
I syfte att ge analysen en rättvis jämförelse sattes systemgränser för livscykelanalysen. Nedan redovisas och förklaras de avgränsningarna som sattes för den här
livscykelanalysen:
1 Anton Pashorin, serviceledare på företaget Förenade service. Mejlkontakt och intervju över mejl
• Livscykelanalysen undersökte materialens GWP.
• GWP faktorn 100 år användes i beräkningarna.
• Analysen begränsades till att jämföra fyra olika golvmaterial från Torparskolan i Växjö.
• Samtlig transport från fabrik till Torparskolan beräknades ske med en 25 tons lastbil utan släp.
• Efter att mängden golv hade beräknats kunde totalvikten för golven beräknas och därefter bestämdes antal vändor som krävdes från fabrik till Torparskolan.
• I beräkningarna angavs avståndet mellan fabrikerna och Torparskolan i mil.
• Utsläppen per mil av lastbilen var densamma för samtliga transportsträckor.
• Transport från referensbyggnaden till avfallsanläggning togs inte med i beräkningarna på grund av bristande information angående
transportsträckan.
• Förenkling av transporten för enomergolvet gjordes på grund av att fabriken ligger i Finland och transporten till Sverige sker med både båt och lastbil. Transporten med båt antogs ske med lastbil istället. Analysen tog enbart hänsyn till transport som sker med lastbil, där det totala avståndet från fabriken till skolan togs med i beräkningarna.
• Beräkningarna bortser från båttransporten mellan Rödby-Puttgarden och beräknas som transport med lastbil.
• Indata om materialen inhämtades från företagens EPD:er. Företagens EPD:er gav indata om CO2-ekv i följande skeden, råvaruutvinning, produktion, montering, underhåll och återvinning eller återanvändning.
• Golvarean är en överslagsberäkning och den har avrundats till närmsta en-tal (m2).
• Spill av golvmaterial som sker vid montering av golven togs i beaktning, procentandelen för spill inhämtades från företagens EPD:er.
o Spill för linoleum antogs till 6 %. o Spill för massivt furugolv antogs till 5 %. o Spill för keramikplattor antogs till 5 %.
• Utöver linoleum, massivt furugolv, keramikplattor och enomergolv har övriga golvmaterial i Torparskolan bortsetts ifrån och ingår inte i analysen.
• Analysen utgår från att livslängden på byggnaden är 75 år.
• Varje materials livslängd har tagits med i beräkningarna, indata om materialens livslängd är inhämtade från företagens EPD:er och byggvarudeklarationer.
o Livslängden för linoleum antogs till 25 år. o Livslängden för massivt furugolv antogs till 60 år. o Livslängden för keramikplattor antogs till 75 år.
o Livslängden för enomergolv antogs till 25 år.
5.4.2 Inventering
Efter att definitionen av målet med livscykelanalysen var klar genomfördes en inventering som bestod av att identifiera relevant indata som behövdes för analysen. I Figur 4 visas processträdet, där de faser som ingår i samtliga materials livscykel identifierats. Faserna i livscykeln är produktion, transport från fabrik till referensbyggnaden, montering,
underhåll och återvinning.
Produktion
(Inkl. råmaterial och transport till
fabrik)
Transport
(Från fabrik till referensbyggnad) Montering Underhåll Återvinning
Figur 4: Illustration av processträd för samtliga golvmaterial.
När identifieringen av relevanta data var klar påbörjades inhämtningen av samtlig data för att kunna genomföra beräkningarna av massbalansen och göra livscykelanalysen av varje material. Genom mätning på ritningarna av referensbyggnaden, togs areorna fram. Areorna var nödvändiga att ha vid beräkning av massbalansen för att få ut den totala massan (kg) för respektive material. Den totala massan användes sedan i nästa steg, beräkning av transporten från fabrik till referensbyggnaden i Växjö, se Bilaga 3 för uträkning.
Insamling av data till beräkning av transporten från fabrik till referensbyggnaden
inhämtades från olika källor som sekundärdata. Indata om lastbilarnas bruttovikt hämtades från Transportstyrelsen (2017), lastbilarna bränsleförbrukning per mil inhämtades via telefonkontakt med Svensson2. För beräkning av dieselns klimatpåverkan vid transport hämtades indata om CO2-ekv från Energimyndigheterna (2019b). Efter att all indata om transporten inhämtats, beräknades de totala utsläppen för transporten av respektive golvmaterial från fabrik till referensbyggnaden, se Bilaga 3 för fullständig uträkning av transporterna. De utförda beräkningarna av transporterna användes sedan som primärdata till livscykelanalysen.
Vid beräkning av golvmaterialens totala klimatpåverkan, bortsett från transporten från fabrik till referensbyggnaden, multiplicerades mängden golvarea med beräknat CO2-ekv för en kvadratmeter. Efter det multiplicerades livslängden med underhållsutsläppen. GWP faktorn 100, användes under uträkningen.
5.4.3 Klimatpåverkansbedömning
När inventeringen var klar genomfördes en klimatpåverkansbedömning som innefattade bedömning av uträkningarna. Klassifikationen för samtliga beräkningar var totala klimatpåverkan sett till CO2-ekv. Karaktäriseringen handlade om vilket skede i
livscykelanalysen som var dominerande i de totala utsläppen alternativt vilket skede som hade lägst CO2-ekv utsläpp, för de olika materialen.
5.4.4 Tolkning
Efter att miljöpåverkningsbedömningen var gjord utfördes en tolkning av
miljöbedömningen. Resultatet analyserades och slutsatser drogs kring varför vissa material släppte ut mer CO2-ekv än andra samt vilket av materialen som hade lägst klimatpåverkan.
6 Resultat
Resultat från intervjuer och beräkningar kommer att redovisas nedan. För att se fullständiga intervjuer och beräkningar se bilagor, hänvisning till exakta bilagor ges under respektive underrubrik nedan.
6.1 Intervju
Nedan redovisas en sammanställning av intervjun som hölls med Förenade Service, frågorna som besvarades återfinns i Bilaga 1.
Intervjun med Pashorin3 gav ett helhetsperspektiv på hur underhållsarbetet sköts på Torparskolan i Växjö. Samtliga golvmaterial kräver underhåll minst tre gånger i veckan och samtliga golv torrmoppas. Utöver torrmoppning behöver vissa golvtyper även fuktmoppas eller dammsugas. Det är behovet som styr underhållsarbetet beroende på vilket utrymme och vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalerna. Golvens livslängd påverkas av vilket slitage golven utsätts för, vilken typ av verksamhet som är i lokalen och hur underhållsarbetet utförs.
6.1.1
Personlig kommunikationHär redovisas svaren som inhämtats via mejl- och telefonkontakt.
I mejlkontakt med Rothén4 uppgav han att de får dagliga leveranser från deras
huvudfabrik i Assendelft utanför Amsterdam. De dagliga leveranserna levereras till ett centrallager i Viared utanför Borås. Leveranserna från huvudfabriken till centrallagret sker via tåg eller lastbil, beroende på tillgängligheten vid tillfällena de skickas. Från
centrallagret ut till kunderna sker leveranserna till stor del via andra logistikföretag och materialet skickas som styckegods.
Vid telefonkontakt med Björling5 uppgavs att transporten sker via båt och lastbil från Finland till Sverige. Leveranserna sker direkt från fabriken till beställaren. Ehrenborgs är återförsäljare av golven och Upofloor producerar och levererar materialen.
Lekander6 meddelar via mejl att fabriken ligger i staden Maastricht i Nederländerna och att distributörerna hämtar sitt gods med lastbil.
3 Anton Pashorin, serviceledare på företaget Förenade Service, intervjusvaren mejlades tillbaka den
6 maj 2020.
4 Jonas Rothén, Manager Sustainability & Technical Services på Forbo Flooring AB.
Golvleverantör av linoleum. Mejlkontakt den 4 maj 2020.
5 Telefonmöte med Johan Björling på Ehrenborg AS, återförsäljare av Upofloor, enomergolv.
Telefonmöte den 30 april 2020.
6 Björn Lekander, Architectural Sales Consultant på Mosa. Golvleverantör av keramikplattor.
I telefonkontakt med Persson7 uppgav han att de endast har en EPD om sitt massiva furugolv och att transporten sker med lastbil. Han skulle undersöka om de har en EPD på sitt massiva ekgolv.
Svensson8 meddelade via telefonkontakt att en 25 tons lastbil drar i snitt 3,5 l/mil.
6.2 LCA förberedande beräkningar
En massbalans med utgångspunkt från referensbyggnaden utfördes för att få ut materialens massa som behövdes för att kunna beräkna transportens klimatpåverkan, se Tabell 5.
Tabell 5: Massbalans av varje material.
Material Area (m2) Tjocklek (m) Volym (m3) Densitet (kg/m3) Massa (kg) Spill (%) Total massa (kg) Linoleum 2 367 0,0025 5,918 1 200 7 101 6 % 7 527 Massivt furugolv 2 367 0,020 47,340 435 20 593 5 % 21 623 Keramik 571 0,010 5,710 2 276 12 996 5 % 13 646 Enomergolv 571 0,002 1,142 1 625 1 856 10 % 2 041
6.3 Linoleums förutsättningar
Insamlade data kring linoleum sammanställdes och presenteras nedan. Beräkningarna anger klimatpåverkan för linoleum på en kvadratmeter från insamlade data. Arean för beräkningarna är hämtade från referensobjektet och uppmättes till 2 367 kvadratmeter och har en livslängd på 25 år. Transportsträckan uppmättes till 130 mil.
6.3.1 LCA linoleum
Under byggnadens livslängd på 75 år behövde golvet bytas ut två gånger, därav ökningen av CO2-ekv vid samtliga skeden för materialet. Materialet hade en negativ CO2-ekv effekt från råvaruutvinning till produktion. Referensobjektets klimatpåverkan för linoleum efter 75 år beräknades till cirka 108 091 kg CO2-ekv, se Tabell 6.
Tabell 6: GWP över år för linoleum.
Linoleum Produktion Transport Montering Underhåll Återvinning Totalt Area Totalt
kg CO2-ekv/m2 m2 kg CO2-ekv 0 år -0,1 0,6 0,8 0,0 5,6 6,9 2 367 16 443,3 25 år -0,1 0,6 0,8 8,3 5,6 15,2 2 367 36 030,2 50 år -0,1 1,2 1,5 16,5 11,3 30,5 2 367 72 060,5 75 år -0,1 1,8 2,3 24,8 16,9 45,7 2 367 108 090,7
7 Bengt Persson, produktchef på Moelven. Golvleverantör av massivt furugolv. Telefonkontakt den
11 maj 2020.
6.3.2 Känslighetsprövning av förändrad transportsträcka för linoleum
Ändringen av transportsträckan till 50 mil innebar en minskning med 80 mil mellan fabrik och referensobjekt. Transportens klimatpåverkan minskade med ungefär 62 %, från cirka 0,6 till 0,2 kg CO2-ekv, medan den totala klimatpåverkan minskade med cirka 2 %, se Tabell 7. Totala klimatpåverkan efter beräkningarna var cirka 105 476 kg CO2-ekv, en minskning med ungefär 2 615 kg CO2-ekv.
Ändring av transportsträckan till 100 mil innebar en minskning på 30 mil mellan fabrik och referensobjekt. Transportens klimatpåverkan minskade från cirka 0,6 kg CO2-ekv till 0,5 kg CO2-ekv, en minskning på ungefär 23 %, medan den totala klimatpåverkan
minskade med cirka 1 %, se Tabell 7. Totala klimatpåverkan efter 75 år för hela golvarean var cirka 107 110 kg CO2-ekv, en minskning med ungefär 981 kg CO2-ekv.
Tabell 7: GWP vid förändrad transportsträcka för linoleumgolv.
Avstånd Produktion Transport Montering Underhåll Återvinning Totalt Area Totalt
kg CO2-ekv/m2 m2 kg CO 2-ekv 130 mil -0,1 0,6 0,8 0,3 5,6 7,2 2 367 108 090,7 50 mil -0,1 0,2 0,8 0,3 5,6 6,8 2 367 105 475,8 100 mil -0,1 0,5 0,8 0,3 5,6 7,1 2 367 107 110,1
6.4 Massivt furugolvs förutsättningar
Insamlade indata om furugolv sammanställdes och presenteras nedan. Beräkningen anger klimatpåverkan för furugolv på en kvadratmeter från insamlade data. Arean för
beräkningen är hämtad från referensobjektet och använder samma area som linoleum, 2 367 kvadratmeter. Golvet har en beräknad livslängd på 60 år och transportsträckan uppmättes till 69 mil.
6.4.1 LCA massivt furugolv
Under byggnadens livslängd på 75 år behövde golvet bytas ut en gång, därav förändring av utsläppen under samtliga skeden vid 75 år, se Tabell 8. Materialet har en negativ CO2ekv effekt från råvaruutvinning till produktion, den här CO2-ekvupptagningen släpps sedan ut igen vid återvinningsfasen. Materialets CO2-ekv vid underhåll var de största i undersökningen. Referensobjektets totala klimatpåverkan för massivt furugolv efter 75 år beräknades till cirka 134 044 kg CO2-ekv.
Tabell 8: GWP över år för massivt furugolv. Massivt
furugolv
Produktion Transport Montering Underhåll
kg CO2-ekv/m2
Återvinning Totalt Area
