Institutionen för ABM
Biblioteks- & informationsvetenskap
Musikavdelningar ur ett tidsperspektiv
En kvalitativ studie av musikavdelningarna på fem folkbibliotek
Esther Thegel
Masteruppsats, 30 högskolepoäng, vt 2009
Institutionen för ABM
Författare
Esther Thegel
Svensk titel
Musikavdelningar ur ett tidsperspektiv: En kvalitativ studie av musikavdelningarna på fem folkbibliotek.
English title
Music Departments from a Time Perspective: A Qualitative Study of the Music Departments of Five Public Li-braries.
Handledare
Anne-Christine Norlén
Abstract
The aim of this study is to examine how work at music departments in public libraries has changed with time. To analyze this, the role of music libraries as well as music library users, selection, holdings, acquisition and techno-logical development have been examined. The examined data consists of qualitative interviews with music li-brarians and library assistants at public libraries in Sweden. To get a time perspective, handbooks and articles about music departments in libraries have also been analyzed.
This study emanates from Sanna Talja’s discourse analysis of music libraries in Finland. In her study of Fin-nish music libraries she has found three discourses that give the library different roles in society. The first dis-course, The General Education Repertoire, states that the role of the music library is to educate the citizens by supplying a broad record collection with “classics” from all kinds of genres. The second discourse, The
Alterna-tive Repertoire, states that the role of the library is to be an alternaAlterna-tive to commercial music and the record
indus-try by providing alternative music, that can’t be found everywhere. The third discourse, The Demand Repertoire, states that the role of the library is to satisfy the library users’ needs and thus adapt the collection and acquisitions to the local demand.
The study shows that all three discourses are present at the public libraries examined in this master’s thesis. My interviewees state that they want to offer a broad collection with all genres represented but they find it also important to provide alternative music that is difficult to find elsewhere. At the same time, a demand repertoire, where the collection is more adapted to users’ wishes and needs, gets more common and librarians have a less critical attitude towards certain genres that were formerly banned at public libraries.
The study also shows that work at public libraries has changed a lot with time. The music departments started with only listening service, began later to loan their music collections to the users and now even provide music files that can be downloaded and played on mp3-players. Loan figures of phonograms remain high, but have started to drop, which can partly be due to downloading and the fact that the number of young music library users, such as adolescents, has gone down. The technological development has also changed work at the music library, among other things information research, acquisition and selection. Even though technological develop-ment has changed the work and tasks at music libraries, the role of the librarian is still quite the same. An impor-tant task still is to search for and provide information even though the strategies and facilities are different.
Ämnesord
Folkbibliotek, Musikbibliotek, Biblioteksanvändare, Beståndsutveckling (bibliotek), Teknikutveckling.
Key words
1
Inledning ...6
Disposition ...7
Definitioner ...7
2
Bakgrund och forskningsöversikt ...9
Musikbibliotekshistoria ...10
1970-talet...11
Musikbibliotekets roll och urvalsprinciper ... 11
Exempel på musikbiblioteksverksamhet ... 12 1980-talet...13 Musikbiblioteksutredningen... 13 Musikbibliotekets roll ... 15 Exempel på musikbiblioteksverksamhet ... 16 1990-talet...16 Musikbibliotekets roll ... 17 Exempel på musikbiblioteksverksamhet ... 17 2000-talet...18 Musikbibliotekets roll ... 18
3
Syfte och frågeställningar ...20
Informant 4... 31 Informant 5... 32 Informant 6... 32 Informant 7... 32 Informant 8... 32 Musikbibliotekets roll ...33 Avlyssning av fonogram ... 33 Utlåning av fonogram ... 36 Annan musikverksamhet ... 38 Musikbibliotekets användare...40 Bibliotekens samlingar ...42 Fonogram ... 42
Tidskrifter, musikalier och musiklitteratur ... 45
Elektroniska databaser för avlyssning och nedladdning ... 46
Inköpsvägar ...49 Bibliotekstjänst ... 49 Fysiska butiker ... 50 Nätbutiker... 51 Musikgenrer...52 Urvalsvägar ... 60
Den nya tekniken ...63
Informationssökningar ... 64
Webbsidor och bloggar ... 66
Format och upphovsrätt ... 67
Bibliotekarierna och den nya tekniken... 71
Framtiden ... 72
7
Resultat och diskussion...74
Musikbibliotekets uppdrag ...74
Musikbibliotekets användare...77
Musikbibliotekets bestånd...78
Musikbibliotekets urval och genrefördelning...80
Den nya tekniken ...87
Inköps- och urvalsvägar ... 87
Informationssökning- och förmedling... 89
Attityder till den nya tekniken ... 90
Framtid ...91
8
Sammanfattning ...95
9
Källförteckning...96
Otryckt material ... 96
1
Inledning
Nästan 60 år har gått sedan ett svenskt folkbibliotek för första gången startade en musikverksamhet. Musikavdelningar på bibliotek blev vanligare under 1960- och 1970-talen och från att enbart erbjuda avlyssning av LP-skivor och kassetter bör-jade biblioteken också låna ut sina fonogram till användarna. Många bibliotek vittnar om att musikutlåning varit mycket framgångsrik och lockar nya användar-grupper till biblioteket, exempelvis ungdomar.
Människors åtkomst till musik har också förändrats mycket de senaste decen-nierna. När folkbiblioteken började sin musikverksamhet hade många människor inte tillgång till uppspelningsanordningar hemma och gick till biblioteken för att lyssna på de senast utkomna skivorna. Med tiden har i princip alla människor fått tillgång till musikuppspelning hemma via dator eller stereo och i takt med tekni-kens utveckling har musiken blivit allt mer av en bärbar kultur som människor bär med sig i mobilen eller mp3-spelaren.
Den tekniska utvecklingen har också förändrat arbetet på biblioteken. Detta gäller i högsta grad även på musikavdelningarna, där man från att ha erbjudit LP-skivor och kassettband nu tillhandahåller musikfiler från olika databaser. Internet har inte bara förändrat medieformaten utan också hjälpmedel för informationssök-ning. Från att ha samlat information om sånger i kortkataloger och pärmar kan man nu med hjälp av knapptryck få reda på sångtitlar och upphovsmän i stora webbkataloger.
Disposition
I mina inledande kapitel presenterar jag mitt uppsatsämne, följt av en forsknings-översikt om vad som tidigare skrivits om musikbibliotek. Min inledande del av uppsatsen avslutas med syfte och frågeställningar.
I kapitel fyra presenteras den teori jag utgår ifrån. Jag kommer att använda mig av diskursanalys för att analysera musikbibliotekens utveckling över tid och kommer att utgå ifrån de diskurser Sanna Talja skriver om i sin studie av musik-bibliotek.
I kapitel fem presenteras kvalitativa metoder. Därefter följer det sjätte kapitlet, där biblioteken, informanterna och min undersökning presenteras. Jag har valt att dela in min undersökning i olika teman som uppkom under intervjuerna och pre-senterar på så vis olika delar av musikbiblioteksarbetet.
Slutligen innehåller min uppsats en avslutande diskussion, där jag utifrån mina teman i undersökningen presenterar det jag fått fram utifrån mina frågeställ-ningar. Där kommer jag också att jämföra mina intervjuer med de tidigare skrivna handböckerna för att se hur diskurserna och biblioteksarbetet förändrats. Uppsat-sen avslutas sedan med en sammanfattning, följd av källförteckning.
Definitioner
För att förklara vissa begrepp som används frekvent i uppsatsen följer här några definitioner.
BTJ= Förkortning för Bibliotekstjänst, ett företag som levererar informationstjäns-ter och medier till bibliotek. Jag kommer i huvudsak att använda mig av förkort-ningen BTJ i min uppsats.
Fonogram = Enligt Nationalencyklopedin är fonogram ”samlingsnamn på ljudbä-rare med inregistrerat ljud som kan avspelas, till exempel grammofonskivor och
inspelade ljudband”.1 I min undersökning ingår LP-skivor, CD-skivor och
kasset-ter i begreppet fonogram. Jag har valt att även låta musik-DVD ingå i begreppet fonogram, då dessa också lyssnas på.
Musikalier = Musikalier är detsamma som noter, det vill säga allt från vissamling-ar till pvissamling-artitur och libretter.
1
Musikbibliotek = Termen musikbibliotek används för musikavdelningar på folk-bibliotek men också för specialfolk-bibliotek som Statens musikfolk-bibliotek och musikin-stitutioners bibliotek som Kungliga Musikhögskolans bibliotek. I Ian Ledshams
Music Librarianship: The Comprehensive Guide to Music Librarianship
definie-ras den engelska motsvarigheten till musikbibliotek, music library som följande:
An organization, or part of an organization, the main aim of which is to maintain a collection and to facilitate, by the services of a staff, the use of such documents as are required to meet the informational, research, educational or recreational needs of its users. Any staffed and or-ganized collection of documents such as manuscripts, printed books, printed music, re-cordings, serial publications, and microforms, or any other graphic, audiovisual, and elec-tronic documents available for reading, listening, performing, study, loan, and/or consultation. The term music library encompasses any library offering such facilities whether or not this is in a physically separate collection.2
Enligt denna definition är musikbibliotek alla bibliotek som i sin samling erbjuder användarna någon form av musik. När jag talar om musikbibliotek i min under-sökning menar jag enbart musikavdelningar på folkbibliotek.
Musikbibliotekarie = En musikbibliotekarie är en bibliotekarie som är anställd på bibliotekets musikavdelning. Vissa musikbibliotekarier sysslar enbart med musik-verksamhet på biblioteket, medan andra också har andra ansvarsområden på sin arbetsplats.
Världsmusik = Termen world music lanserades i slutet av 1980-talet av brittiska skivbolag för att täcka musikgenrer från olika delar av världen. Den svenska ter-men världsmusik syftar ofta på olika former av traditionell folkmusik som blandas med andra genrer som rock och jazz.3 Mina informanter använder både termen
världsmusik och folkmusik för att beskriva denna typ av musik. Västerländsk konstmusik = En annan beteckning på klassisk musik.
2
Ledsham, Ian, 2000, Music Librarianship : The Comprehensive Guide to Music Librarianship, s. 16
3
2
Bakgrund och forskningsöversikt
Det har skrivits några magisteruppsatser som handlar om musik på folkbibliotek. En av dessa är Populärmusik på folkbibliotek: en studie kring urval (2004), som skrivits av Karin Schelin vid Bibliotekshögskolan i Borås. Uppsatsen grundar sig på intervjuer med bibliotekarier på folkbibliotek och handlar om urval och riktlin-jer när det gäller inköp av populärmusik till folkbibliotek och kvalitetstänkande vid inköp. Schelin kopplar detta till de kulturpolitiska mål som finns i samhället.
En annan magisteruppsats som behandlar musik på folkbibliotek är Kvalitet:
självklar måttstock eller förlegat tankesätt (2005), där Linn Kvist och Liv
Olofs-son Lundström intervjuar inköpsansvariga bibliotekarier om kvalitetstänkande. I uppsatsen undersöker de om och hur kvalitetstänkandet påverkar urvalet samt hur synen på användarna och deras möjligheter att påverka fonogramutbudet ser ut.
Tre perspektiv på musikavdelningarna vid Stadsdelsbiblioteken i Göteborg
(2004) är en annan magisteruppsats om musikarbete, där Mattias Larsson gör en kvalitativ studie av utbud och målsättningar för folkbiblioteken i Göteborg. Ge-nom att göra kvalitativa intervjuer undersöker han om det finns kvalitetskrav för utbud, hur de inköpsansvariga bibliotekarierna väljer vad de köper in samt i vilken mån biblioteksanvändarna själva kan påverka utbudet.
Musiken och folkbiblioteket: en studie av musikverksamheten på folkbibliote-ken i Borås stad (2004) är också en magisteruppsats som undersöker
musikavdel-ningar på bibliotek. Martin Sundin har genomfört sin studie med hjälp av intervju-er, där han talat med bibliotekarier på stadsdelsbibliotek i Boråstrakten. Aspekter som Sundin behandlar i sin uppsats är musikverksamheten i Borås, folkbibliote-kens samarbete med kulturskolan och musikföreningar i staden samt musikbiblio-tekens och musikbibliotekariernas uppgifter.
I bibliotekslagen som kom 1997 finns ingenting specifikt skrivet om musik-verksamheten på biblioteken.4
De tidigaste riktlinjerna för musikarbete på folkbibliotek finns i Musik på
bib-liotek (1970). Det är framför allt en handbok i hur musikanläggningar fungerar
och hur man katalogiserar och klassificerar skivor. I boken finns även kapitel om urvalsprinciper och beskrivningar av musikverksamheten på tre bibliotek.
4
Utbildningsdepartementet gav 1984 ut en rapport som heter Musik och
folk-bibliotek. Det är undersökning av olika folkbiblioteks arbete med musik, både
tillhandahållande, utbud och användning av fonogram och musikalier samt syn-punkter på hur folkbiblioteken bör fortsätta utveckla verksamheten.
Tonvikt på musik är en skrift som gavs ut av DIK-förbundet 1986 Den
be-handlar bibliotekens roll i musikarbetet och vikten av deras arbete när det gäller tillhandahållande av musik.
Den senast utgivna boken som nämner musik är BTJ:s bok Modern teknik-
moderna medier: biblioteken i IT-samhället från 1997, där medlemmar i SAB:s
Kommitté för AV- och elektroniska media tillsammans skrivit en bok som be-handlar bland annat Internet, ljud- och filmmedier.
Efter 1997 har det inte getts ut någon skrift om musikverksamheten på folk-bibliotek i Sverige. I Danmark har man däremot infört obligatorisk musikförmed-ling på folkbibliotek och gett ut en handbok om arbetet med musikförmedmusikförmed-ling,
Musik på biblioteker, så sent som år 2000.
Den enda större nordiska studie som undersöker bibliotek och musik och är relevant för min undersökning är biblioteksforskaren Sanna Taljas Music, Culture
and the Library: An Analysis of Discourses från 2001. I den studerar hon de
dis-kurser som finns på musikbibliotek i Finland genom att undersöka officiella poli-cydokument samt intervjua musikanvändare om deras åsikter om musikbibliote-ken och vad de borde erbjuda. Talja kommer fram till att det finns tre ledande per-spektiv som går att hitta i princip överallt. Dessa perper-spektiv är The General
Edu-cation Repertoire, The Alternative Repertoire och The Demand Repertoire. Den
första diskursen menar att musikbiblioteket ska fungera som en bildande institu-tion av medborgarna och erbjuda dem en kulturell grund och deras fonogramsam-lingar ska spegla musikhistorien och dess utveckling. Den andra diskursen menar istället att biblioteket ska vara ett komplement till masskulturen, överraska använ-darna och tillhandahålla ett alternativt utbud, musik som annars kan vara svår att få tag på. Enligt den tredje diskursen ska biblioteket helt anpassa sitt utbud till den lokala efterfrågan och anpassa samlingarna efter användarnas behov. Istället för att tillbringa tiden med att välja ut musik till samlingen, ska bibliotekarierna analyse-ra och identifieanalyse-ra sina användares behov och anpassa samlingarna efter dessa.5
Musikbibliotekshistoria
De tidigaste musikbiblioteken utvecklades i kloster och kyrkor, där man samlade noter för att kyrkokörer och sångare skulle ha tillgång till dessa. Ett annat tidigt musikbibliotek var det rörliga musikbiblioteket, en verksamhet som började på
5
1700-talet. Det var ett slags bokvagnar som både arbetade som förläggare och hyr-de ut noter till kunhyr-der i Storbritannien. I slutet av första världskriget, när folkbib-liotek där människor gratis kunde låna böcker och noter blev vanligare, upphörde
också dessa musikvagnars verksamhet.6
Efter att folkbiblioteksverksamheten öppnat i Storbritannien 1850 dröjde det inte länge innan den första musikavdelningen såg sitt ljus. Den första musikbiblio-teksavdelningen öppnade i Liverpool 1859. På den tiden handlade det enbart om noter. Musikinspelningar började dyka upp på bibliotek i Storbritannien kort efter andra världskrigets slut och under 1960- och 70-talen blev de allt vanligare.7
I Sverige öppnade den första musikavdelningen på ett folkbibliotek 1949 i Karlstad. I början kunde man enbart komma dit för att lyssna på skivor, men 1963 började fonogram lånas ut. Malmö stadsbibliotek var också ett av de första biblio-teken som startade musikverksamhet, först avlyssning 1958, men även utlåning från och med mitten av 1970-talet. Den musik som först fanns var klassisk musik och det gick inte att lyssna på pop och rock förrän 1975.8
Från 1960-talet och framåt har svenskarnas tillgång till uppspelningsapparatur förändrats kraftigt. I mitten av 1960-talet hade ungefär hälften av befolkningen tillgång till skivspelare och/eller bandspelare och 1993 hade detta ökat till 96 (bandspelare) respektive 85 (skivspelare) procent. Samtidigt var antalet svenskar som införskaffade CD-spelare på stark tillväxt (då 50 procent) och den bärbara musiken med freestyle-bandspelare hade blivit allt vanligare.9
1970-talet
Musikbibliotekets roll och urvalsprinciper
En undersökning gjord i mitten av 1960-talet visade att 42,3 procent av den svenska befolkningen varken hade tillgång till grammofonspelare eller bandspela-re.10 Detta gjorde att många kom till biblioteket enbart för att lyssna på musik,
eftersom de inte hade tillgång till detta hemma. I handboken Musik på bibliotek, utgiven av Bibliotekstjänst 1970, poängteras bland annat hur viktigt det är att er-bjuda avlyssning på biblioteket. Hans Rådahl menar att musikbibliotekets verk-samhet ska rymmas i två olika sorters lokaler, en lokal med sittplatser och okon-centrerad avlyssning, där lyssnaren samtidigt kan läsa, men också ett avgränsat musikrum. En del av musikrummet ska vara vigt åt de besökare som vill utöva
6 Ledsham, 2000, s. 3. 7
Ledsham, 2000, s. 5.
8
Musik och folkbibliotek, 1984, s. 16.
9
Digitala drömmar, 1993, s. 66.
10
musik, medan den andra delen ska vara till för avlyssning. Där ska det finnas skö-na fåtöljer samt en heltäckande matta, tänkt för den biblioteksbesökare som vill ligga och lyssna på musik.11
Hans Rådahl ger också förslag på hur fonogramsamlingens genrefördelning ska se ut och hur man kan välja skivor. Med hjälp av siffror från Grammofonleve-rantörernas förening har han tagit reda på att det år 1968 såldes 8,2 miljoner skivor i Sverige, av vilka 80 procent utgjorde popmusik och 20 procent ”seriös musik”. Dessa siffror bör, enligt Rådahl, vara värdefulla för biblioteken när de gör sina skivurval, eftersom de speglar den svenska befolkningens musikvanor. Hjälpme-del till att göra dessa urval är enligt Rådahl radion samt musiktidskrifter som
Me-lody Maker, Rolling Stone och Orkesterjournalen. 12
I början av 1970-talet innehöll bibliotekens fonogramsamlingar i genomsnitt 80 procent klassisk musik.13 Rådahl uttrycker viss oro över detta och menar att det
är viktigt att biblioteken för fram den nya musiken. Han anser att biblioteket har en för stor koncentration av klassisk musik i sina samlingar och att det kan ”leda till självstympning av diskoteken på våra bibliotek”, eftersom färre människor kommer att komma till biblioteket för att lyssna.14 Istället föreslår han att
bibliote-kens klassiska repertoar bör ligga på runt 20 procent, medan musik riktad till ung-domar, som innehåller genrer som pop, visor och folkmusik och jazz bör ligga på 45 procent.15 Detta kommer att göra att biblioteken når fler människor och får fler
lyssnare. Rådahl påpekar däremot att biblioteket inte bör köpa in ”ljudkulissmu-sik” och ”partymu”ljudkulissmu-sik”, då dessa genrer är hemmusik och inte fungerar i bibliote-kets ljudmiljö. Musikbibliotebibliote-kets mål ska vara att aktivera och medvetandegöra, men även roa sina lyssnare.16
Exempel på musikbiblioteksverksamhet
I Musik på bibliotek finns tre fältbeskrivningar på bibliotek med musikverksam-het. En av dessa beskriver Stockholmsterrassen, nuvarande Läsesalongen, där bib-liotekarien Britta Carlsson berättar om det dagliga arbetet.
Carlsson berättar att avlyssningen är den centrala verksamheten på biblioteket. På bibliotekets åtta anläggningar spelas cirka 200 skivor upp per dag. Man har tolv lyssnarplatser samt en hörsal med högtalare. Förutom avlyssningsverksamhe-ten ordnar biblioteket också lunchkonserter varje dag i hörsalen. På sommaren anordnas även utomhuskonserter 17
11 Rådahl, 1970, s. 97. 12 Rådahl, 1970, s. 96 ff. 13 Rådahl, 1970, s. 97. 14 Rådahl, 1970, s. 104. 15 Rådahl, 1970, s. 103 f. 16 Rådahl, 1970, s. 96. 17
Biblioteket har en samling på ungefär 3000 skivor och till skillnad från resten av Stockholms stadsbibliotek som har centraliserade inköp får man själv bestäm-ma vad som ska köpas in. De inköpsansvariga baserar sina inköp på recensioner i svenska och utländska musiktidskrifter som Gramophone och Fono Forum. Per-sonalen ber även de som arbetar i musikhandeln om goda råd samt tillgodoser de inköpsförslag som lämnas in.
Skivorna är numrerade i tre serier, en för seriös musik, en för jazz och pop och en för talskivor. Samlingen upplevs väl representera västerländsk klassisk musik, men man har också en hel del jazz och visor. Popmusik köps in i begränsad om-fattning, men Carlsson påpekar att det inte är en värderingsfråga, utan att det handlar om att biblioteket inte har plats för mer sådan musik just nu. Förutom fo-nogram köper biblioteket in både uppslagsverk, temaförteckningar och svenska och utländska tidskrifter. 18
Alla besökare har rätt att höra en hel skiva eller ett helt stycke. Då biblioteket är välbesökt får besökarna räkna med en väntetid på upp till två timmar. Hälften av lyssningsanordningarna på Stockholmsterrassen är reserverade för seriös mu-sik, men man spelar också upp pop på dessa. Carlsson nämner att uppspelningen av denna genre ”inte gett disciplinproblem”, men att musik av ”hårdare typ repre-senterad av t.ex. Fleetwood Mac och International Harvester drar till sig de mind-re önskvärda gängen från tunnelbanestationen vid Sergels torg”.19
Hälften av dem som lyssnar är ungdomar mellan 14-20 år. Många av dessa är musikstuderande eller personer som sjunger i kör eller är med i ett band. Bland äldre lyssnare återfinns yrkesmusiker, musikskribenter och pensionärer som vill förbereda ett operabesök genom att lyssna igenom ett stycke. Till biblioteket
kommer också många invandrare som vill höra musik från sina hemländer.20
1980-talet
Musikbiblioteksutredningen
Den senaste svenska musikbiblioteksutredning gjordes 1983. Svenska Musikbib-lioteksföreningen önskade en kartläggning av musikarbetet på de olika folkbiblio-teken i landet och en undersökning genomfördes av Svenska folkbiblioteksutred-ningen. Enkäter skickades ut till bibliotek i 155 kommuner och man fick en svars-frekvens på cirka 90 procent.21
18 Carlsson, 1970, s. 119 ff. 19 Carlsson, 1970, s. 120. 20 Carlsson, 1970, s.120 ff. 21
Musikbiblioteksutredningen visar att det vid denna tid det fanns avlyssnings-verksamhet på ungefär 70 procent av alla folkbibliotek i Sverige. En del bibliotek som tidigare haft avlyssning hade redan lagt ner denna, men siffrorna visar att det fortfarande var en utbredd verksamhet. 55 procent av biblioteken hade utlånings-verksamhet och denna var på framfart eftersom fler bibliotek ville att fonogram-men skulle användas.22
Utredningen visar att bibliotekens fonogramsamlingar var ganska olika. Bibli-oteken med äldst och störst fonogramsamlingar hade genremässigt en stor andel västerländsk konstmusik, vilket beror på att det var denna genre som köptes in när bibliotek började med fonogramverksamhet. På många bibliotek i mindre kom-muner, där fonogramsamlingarna var av senare datum, hade man istället en myck-et lägre andel klassisk musik, då man ofta velat köpa in musik som skulle uppskat-tas av barn och ungdomar. Enkäterna visade överlag att många bibliotek nuförti-den inte prioriterade någon speciell genre. På vissa bibliotek framkom att barnmu-sik var prioriterad och några bibliotek nämnde att de satsade på pop och rock.23
Samtidigt fanns i vissa biblioteks enkätsvar, en negativ inställning till denna gen-re. Bland annat nämndes att den ”skvalar ändå överallt” samt att den drog många tonåringar till biblioteket, något som enligt vissa gjorde att det blev stökigt.24
Den vanligaste inköpsvägen för biblioteken var Bibliotekstjänst, som började
erbjuda fonogram 1969.25 Musikutredningen visade dock att en del mindre
biblio-tek valde att inte köpa därifrån, då de ansåg att abonnemangskostnaden för fono-gramlistorna var för dyr.26
I musikbiblioteksutredningen ville man också ta reda på vilka musikinstitutio-ner biblioteken samarbetade med. Man kom fram till att de allra flesta biblioteken samarbetade med den kommunala musikskolan, men att man i många kommuner också samarbetade med studieförbund på orten. Konsertsamverkan var det område man oftast samarbetade inom.27
Endast 9 procent av biblioteken som var med i undersökningen hade någon målformulering med sin musikverksamhet. Dessa målformuleringar skilde sig också mycket från varandra, då det i vissa enbart stod att biblioteket skulle ha fo-nogramverksamhet, medan andra i detalj beskrev hur genrefördelningen och sam-arbetet med det lokala musiklivet skulle se ut.28
Författarna menar att rapporten verkligen visar att biblioteken behöver erbjuda fonogram och noter. Här talar man inte så mycket om att användarna behöver till-gång till grammofonspelare, snarare att biblioteken kan erbjuda dem ett varierat
22 Musik och folkbibliotek, 1984, s. 11 ff. 23
Musik och folkbibliotek, 1984, s. 62 ff.
24 Musik och folkbibliotek, 1984, s. 34. 25
Musik och folkbibliotek, 1984, s. 20.
26
Musik och folkbibliotek, 1984, s. 66.
27
Musik och folkbibliotek, 1984, s. 47 ff.
28
musikutbud. Författarna hävdar att tillgängligheten på musikalier och fonogram i många delar av Sverige är så begränsad att det är ett kulturpolitiskt problem. Många skivor säljs i rackbutiker som mackar och livsmedelsaffärer, där skivutbu-det är cirka 130 skivor och man inte heller kan lyssna på musiken innan man kö-per den. Biblioteken är alltså nödvändiga för att människor ska ha tillgång till ett brett musikutbud.29
Musikbibliotekets roll
I antologin Tonvikt på musik, utgiven 1986 ger flera bibliotekarier sin syn på hur bibliotekens musikarbete ser och borde se ut.
I boken är det tydligt att biblioteken bör satsa på sitt musikarbete. Bibbi An-dersson, dåvarande kultur- och bibliotekschef i Upplands-Bro, menar att bibliote-ken måste erbjuda fonogram, om de vill ge sina användare möjligheter till ”konst-närliga upplevelser”.30
Barbro Borg, dåvarande musikbibliotekarie i Solna, skriver i Tonvikt på musik också om riktlinjer för musikarbetet. Hon berättar att efterfrågan på uppspelning på biblioteket har minskat, eftersom fler personer har stereoanläggningar hemma. Detta har gjort att det för de bibliotek som ännu inte har fonogramverksamhet, är mest rationellt att satsa på utlåningsverksamhet, men de bibliotek som redan har avlyssning bör också behålla den. Det är också viktigt att dessa bibliotek börjar låna ut sina skivor, då ”skivor inlåsta i ett magasin och sällan spelade är ett dåligt utnyttjat kapital”.31
Enligt Borg ska samma urvalsprinciper gälla för fonogram som vid andra me-dier och samlingen ska vara allsidig, aktuell och tillgodose kommuninvånarnas behov. Borg påpekar att bibliotek med äldre skivsamlingar ofta har en ”omotiverat stor, andel fonogram med västerländsk konstmusik” och föreslår istället att biblio-teken ska köpa 25 procent vardera av klassisk musik och pop och rock och sedan 10 procent av övriga genrer.32
För att göra ett gott urval, nämner Borg att man kan använda hjälpmedel som Bibliotekstjänst sambindningslistor, dagstidningar och tidskriftsrecensioner. Då det tar tid för en skiva som släppts att komma in i sambindningslistorna pekar Borg framför allt på dagstidningarnas recensioner som ett bra och aktuellt hjälp-medel och hon nämner också katalogen utgiven av Grammofonleverantörernas förening, som kan hjälpa biblioteken att belägga att fonogrammen finns. Borg menar också att det är viktigt att biblioteken lyssnar på allmänheten och att de därför bör trycka upp blanketter som besökarna kan lämna inköpsförslag på.33
29 Musik och folkbibliotek¸1984, s. 98 f. 30
Andersson, Bibbi, ”Vem tar ansvar för musikmedierna? ” 1986, s. 53.
31
Borg, Barbro, ”Musikmedier i praktiken”, 1986, s. 86.
32
Borg, 1986, s. 81.
33
Exempel på musikbiblioteksverksamhet
I ett specialarbete från 1987 har Lars-Arne Persson undersökt genrefördelning och urvalsprocessen vid musikbiblioteket i Västerås. Han beskriver också delvis den verksamhet de då hade.
I uppsatsen framgår att avlyssningsverksamheten är kärnverksamheten på Västerås stadsbibliotek. Av bibliotekets cirka 8000 LP-skivor är enbart 200 till utlån och de andra skivorna är till för avlyssning i biblioteket. Det nämns att bibli-oteket via ett avtal med STIM34 gör kassettkopior av sina grammofonskivor och att
cirka 4000 kassettband finns i utlåningsverksamheten.35
Enligt det målsättningsprogram för Västerås stadsbibliotek som upprättats 1977, står att musikbibliotekets centrala verksamhetsformer ska vara informa-tionsservice, uppspelning och utlåning. Biblioteket vill utbjuda ett ”rikt och diffe-rentierat bestånd av musikmaterial” och vid inköp av skivor, kassettband och noter ”bör dock sådant material som har en ensidig kommersiell prägel uteslutas”.36
I uppsatsen gör Persson en undersökning av bibliotekets fonogramsamling och jämför inköp under 1970- och 1980-talen. Han kommer fram till att den klassiska musiken tydligt dominerar inköpen under de två första perioderna, då hälften av det som köps tillhör denna genre. I mitten av 1980-talet har beståndet av pop- och rockmusik kraftigt ökat, och inköpen av klassisk musik och pop och rock är unge-fär lika stora. Biblioteket köper ungeunge-fär 60 procent av sina skivor i den lokala skivhandeln, medan 40 procent av skivorna beställs från Bibliotekstjänst. 37
Uppsatsen visar också att Västerås stadsbibliotek har ett stort samarbete med olika institutioner i staden. Musikföreningar som länsteatern, närradion och orkes-terföreningen använder ofta biblioteket och både förskolor och stadens musik-gymnasium förlägger lektioner och studiebesök där. Dessutom pågår mellan tio och femton studiecirklar, ofta i samarbete med studieförbund. Många av bibliote-kets besökare är ungdomar, vilket enligt bibliotekarierna ”ställer krav på urva-let”.38
1990-talet
Ingen musikbiblioteksutredning har gjorts i Sverige sedan 1980-talet. På 1990-talet gav Bibliotekstjänst dock ut boken Modern teknik – moderna medier om den nya tekniken, där det finns ett kapitel om nya ljudmedier.
34
Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå är en förening som förvaltar upphovsmäns rättigheter.
35 Persson, Lars Arne, 1987, Urval och genrefördelning av grammofonskivor vid musikbiblioteket i Västerås,
Musikbibliotekets roll
Ingemar Johansson, musikbibliotekarie i Västerås, skriver i Modern teknik–
mo-derna medier att musikutlåning inte är någon krävande verksamhet för biblioteket
och även ger bra utlåningsstatistik. Förutom att erbjuda utlåning är det också bra om biblioteken har möjlighet att spela upp skivor, till exempel LP-samlingar som kanske lämpar sig mindre bra till utlån. Biblioteket kan också ha avlyssning för att göra reklam för sina nyinköpta skivor samt placera CD-spelare ute i biblioteket, där besökarna själva kan sköta uppspelningen.39
För att hitta musiken menar Johansson att man antingen kan vända sig till BTJ eller de lokala skivaffärerna på orten. För vissa typer av musik, exempelvis folk-musik från olika länder är det bra att bygga upp ett kontaktnät med specialister på orten, då dessa fonogram kanske inte går att få tag på i den vanliga skivbutiken eller via BTJ. För att belägga skivorna kan man använda kataloger som
Grammo-tex (populärmusik) och Bielefelder (klassisk musik). Hjälp med att göra urval kan
man få genom att läsa recensioner i musiktidskrifter samt titta i böcker med
re-kommenderade inspelningar som Rock on CD.40
Johansson anser att biblioteken, om de satsar på musik, har goda förutsätt-ningar att ge ovana biblioteksanvändare en anledning att gå till biblioteket. Mu-sikverksamhet kan göra biblioteket intressant för nya låntagargrupper, som annars inte hade hittat dit. Då många ungdomar är musikintresserade, är detta en grupp biblioteket kan behålla kontakt med, om de har ett utbud som upplevs som aktuellt och relevant av dessa.41
I slutet av kapitlet siar Johansson också om CD-skivans framtid. Han menar att man kan anta att människor i framtiden kommer att kunna köpa och ladda ned enskilda sånger på Internet. Detta kan komma att göra att bibliotekens fonogram-förmedling försvinner eller minskar i betydelse.42
Exempel på musikbiblioteksverksamhet
Västerås stadsbibliotek förekommer i ytterligare en artikel, den här gången från mitten av 1990-talet. Ingemar Johansson, musikbibliotekarie på biblioteket, skrev då en artikel i tidskriften Scandinavian Public Library Quarterly.
I mitten av 1990-talet är både avlyssningen och utlåningen av musik stora de-lar av verksamheten. 1996 finns 28 lyssnarplatser, fördelade på 13 musikanord-ningar (LP, CD, kassett). Dessutom finns fem jukeboxar med vardera sex skivor i varje, där de nyaste inköpen sätts upp för att besökarna ska kunna lyssna.
39
Johansson, Ingemar, 1997 , ”Nya ljudmedier på biblioteken”, s. 110 f.
teket har fortfarande kvar ett lyssningsrum, där man förutom att lyssna på musik kan titta på video eller laser disc.43
Johansson berättar i artikeln att den största genren i bibliotekets fonogram-samling tidigare var klassisk musik, men att ”musik för unga människor”, som pop och rock nu är det man köper in mest. Då Västerås är en invandrarstad, har man också satsat på att ha mycket musik från olika länder och man samarbetar med olika invandrarföreningar i staden för att få tag på musik och hjälp med att katalogisera den.44
Studiecirkelverksamheten, som det talas om i Perssons uppsats från 1987, har 1996 gått ned något. Johansson berättar att sex studiecirklar använder lyssnings-rummet, framför allt för att lyssna på klassisk musik. Något man istället börjat satsa på under 1990-talet är demoverksamhet. Lokala musiker kan lämna in sina demokassetter och biblioteket lägger in skivorna i katalogen. Man för också regis-ter över grupperna, deras medlemmar, genre och kontaktpersoner för att göra ett arkiv som visar Västerås musikliv.45
Den vanlige besökaren på biblioteket i mitten av 1990-talet, är enligt Johans-son vilken musikintresserad perJohans-son som helst. De flesta besökarna är där för att låna CD-skivor eller kassetter, men många musiker och musiklärare kommer ock-så för att låna noter. Under lunchen kommer ockock-så elever från närliggande skolor för att lyssna på skivor och utöver detta är det alla möjliga personer som vill ha hjälp av biblioteket, allt från anställda på de lokala radio- och TV-kanalerna till par som planerar sitt bröllop.46
2000-talet
Musikbibliotekets roll
I Danmark är musikverksamhet på bibliotek obligatoriskt sedan några år tillbaka och med anledning av detta gavs handboken Musik och biblioteker ut år 2000. Handboken är till för bibliotek som planerar att starta upp musikverksamhet och författaren Tine Vind beskriver olika medietyper och inköpsvägar.
Författaren berättar att undersökningar visat att musikbibliotek har många oli-ka besöoli-kare. Detta gör att biblioteken genom denna verksamhet oli-kan nå användar-grupper som tidigare inte varit på biblioteket, bland annat genom att köpa in mu-sik som de tycker om. Vind nämner ungdomar och säger att biblioteket kan nå
43
Johansson, Ingemar, 1996, ”The Music Library in Västerås”, s. 24.
dem genom att köpa in populärmusik, trots att det kanske inte är musik som kommer att bestå.47
Ledorden för bibliotekens samlingar ska vara allsidighet, kvalitet och aktuali-tet. Det kan vara svårt att välja ut musiken, då utbudet är så stort, men det är vik-tigt att ha en balans mellan aktualitet och kvalitet och mellan kommersiell och smal musik. Samlingen ska motsvara användarnas förväntningar och hänsyn ska därför tas till inköpsförslag, men besökarna ska också överraskas och bibliotekari-erna ska därför också köpa in musik som väcker nyfikenhet och ger upplevelser. Vind anser att en tredjedel av samlingen bör vara klassisk musik, medan resteran-de genrer ska vara två tredjeresteran-delar. Alla stilar och genrer ska vara representeraresteran-de och det ska finnas plats både för etablerad och ny, experimentell musik.48
Vind påpekar att hemsidan är ett viktigt hjälpmedel för att synliggöra musik-biblioteket. Förutom att göra samlingen sökbar i sin katalog kan man också lägga ut listor över nyinköpta skivor, göra listor med länkar och låta lokala musikgrup-per och föreningar presentera sig själva på hemsidan. Ett gott samarbete med det lokala musiklivet är viktigt och musiken ska få komma in på biblioteket genom exempelvis konsertarrangemang.49
Vind menar att den nya tekniken har skapat en rädsla för att musiken inte kommer att finnas kvar på biblioteket, men att det inte finns någon anledning att oroa sig. Även om mer och mer musik går att få tag på elektroniskt kan biblioteket fortfarande erbjuda artister och musikstilar som användarna inte lika lätt får tag på. Biblioteket har dessutom en viktig roll i att vara informationsförmedlare och kan förmedla allt från noter till gamla visor och behöver därför inte känna att mu-sikindustrin är deras konkurrenter.50
47
Vind, Tine, 2000, Musik på biblioteker, s. 17.
3
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem olika bibliotek arbetar med musik och hur det har förändrats över tid. För att ta reda på detta har jag intervjuat bibliotekarier och biblioteksassistenter på folkbibliotek med musikavdelningar i Mellansverige samt läst handböcker och artiklar om musikbiblioteksarbete. För att kunna analysera detta har jag formulerat följande frågeställningar för de fem bibli-oteken i undersökningen:
Hur har arbetet på musikbiblioteket förändrats de senaste fyrtio åren?
4
Teoretiska utgångspunkter
Denna undersöknings teoretiska utgångspunkt är diskursanalys. Den diskursanalys jag kommer att göra är inspirerad av Sanna Taljas studie Music, Culture and the
Library. Syftet med Taljas studie är att se vilka diskurser som finns på
musikbib-liotek när det gäller kultur, urval och utbud. Dessa diskurser har hon hittat genom att intervjua musikbiblioteksanvändare samt analysera några biblioteks officiella policydokument. Då min undersökning också behandlar musik på bibliotek är det relevant att undersöka om Taljas diskurser är något som återfinns även på de bib-liotek som varit med i denna undersökning. Eftersom Taljas studie framför allt rör bibliotekens urval och utbud och de diskurser som finns där, blir det också intres-sant att se om dessa diskurser går att anpassa till annat musikbiblioteksarbete. I de fall detta inte är möjligt kommer jag även att behandla andra teman som inte faller in under diskurserna.
Diskursanalys
Det finns många olika förslag och försök att förklara begreppet diskurs. En defini-tion som Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips använder i sin bok
Diskursanalys som teori och metod är att en diskurs ”ett bestämt sätt att tala om
och förstå världen eller ett utsnitt av världen”.51 Enligt Sanna Talja betonar
diskursanalys språkets roll i konstruktionen av den sociala verkligheten. När man gör en diskursanalys och analyserar tal eller skrift, gör man det inte för att upp-skatta om de utsagor man hittar är sanna eller falska eller hur exakt de beskriver verkligheten. Man vill istället se hur verkligheten är representerad i dessa utsagor och vilka konsekvenser detta får. Genom att systematisera olika sätt att tala om
något synliggör man de antaganden och utgångspunkter en utsaga grundar sig på.52
Talja skriver att man i diskursanalys studerar konkreta kontexter eller institu-tioner. De diskurser som finns formas över tid och historien reflekteras därför i diskursen. Detta innebär att en diskurs också kan utvecklas i historiska kontexter och olika sociala omständigheter. Om man med hjälp av diskursanalys exempelvis
51
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips Louise, 2000, Diskursanalys som teori och metod, s. 7.
52
analyserar biblioteket som institution kan man se vilka diskurser som är närvaran-de unnärvaran-der en viss tidpunkt. 53
Sanna Talja menar att diskurserna i hennes studie är de sätt man talar om mu-sikbiblioteket på. Genom att fråga biblioteksanvändare hur de upplever musikbib-lioteken och vad bibmusikbib-lioteken borde erbjuda får hon fram diskurser som hon sedan kopplar till allmänna diskurser kring kultur. På så vis kan man jämföra och urskil-ja de tankar och diskurser som formar biblioteket till vad det är idag.54
Talja påpekar att man i verkligheten aldrig hittar en hel diskurs i tal eller text, utan istället ser fragment av olika diskurser blandade med andra. Intervjuer ska exempelvis inte tolkas som berättelser med ett tydligt och klart budskap, utan kan hjälpa till att identifiera olika mönster och utgångspunkter. Då man inom diskurs-analys kan använda sig av olika typer av källor och material, menar Talja att en kombination av intervjuer och textmaterial är en bra idé, eftersom man på så vis kan jämföra de diskurser man får fram i de olika källorna.55
De tre perspektiven
I sin diskursanalys tycker sig Talja urskilja tre perspektiv som är genomgåen-de på biblioteken. Den första diskursen är The General Education Repertoire, som innebär att biblioteken ska fungera som en bildande institution för medborgarna. Utbildning och kulturellt kapital dikterar medborgarnas möjligheter att agera och en person som saknar kulturellt kapital har inte lika stora möjligheter att vara en aktiv medborgare. Genom att ha ett gott kulturellt kapital kan man bli en själv-ständig individ. Kulturellt kapital påverkar också människors möjligheter att ut-trycka sig och vara kreativa och att ha god kunskap om kultur är oerhört viktigt för individens livskvalitet och sociala liv. Alla kulturinstitutioner ska ha som mål att föra människor närmare kulturen och konsten och skapa en publik med en aktiv och positiv attityd gentemot kultur och öka människors förmåga att också tolka kulturen. 56
Biblioteken ses i denna diskurs som en institution för utbildning och studier som också har ett kulturellt ansvar att överföra och vidarebefordra kulturen till medborgarna.57 Musikbibliotekets roll är att erbjuda medborgarna en kulturell
eftersom den representerar det västerländska kulturarvet.58 Man har ingenting emot
andra genrer, men menar att populärkultur produceras på samma sätt som andra industriprodukter och enbart styrs av vinstsyfte.59 Enligt denna diskurs har
biblio-tekarierna förmågan att urskilja kvalitetsmusik från mer ytlig musik, vilket gör att de kan få användarna att vidga sina musikaliska vyer.60 Kvalitetskultur skapas av
professionella som har mycket teoretisk kunskap och professionellt kunnande och kvalitet kan inte skapas bara utifrån entusiasm och gott uppsåt.61 Bibliotekets
per-sonal är helt enkelt kulturens förmyndare och kvalitetsexperter och dess samlingar
ska spegla musikhistorien och dess utveckling.62 Användargrupper som anses vara
viktiga är musikstuderande.63
Den andra diskursen som Talja urskiljer är The Alternative Repertoire, där det anses att bibliotekens uppdrag är att tillhandahålla ett alternativt utbud. Inom denna diskurs anses lättlyssnad underhållningsmusik ha en dominerande position inom musikkulturen och man menar att den dominerar alla kanaler som radio, TV och olika topplistor.64 Media har gjort att musik förvandlats från kultur till
kon-sumtionsvaror och det anses att stora skivbolag och producenter har makten att bestämma vilken musik som produceras och vilka artister som blir framgångsrika. Den riktiga musikkulturen är inte den kommersiella mainstream-musiken, utan allt som representerar ”independent”-musiken, som små och oberoende skivbolag och livemusik. Det anses som sunt förnuft att ha en kritisk attityd gentemot kommersi-alismen och dess påverkan på musiken. 65
Inom den alternativa diskursen ska biblioteken vara ett komplement till all lättillgänglig musik och till masskulturen och ge användarna möjlighet att upp-täcka alternativ musik, som kanske inte spelas på radion och på så vis verkligen ge dem möjlighet att välja.66 Biblioteken ska inte satsa på att tillhandahålla
”klassi-ker” eftersom dessa lätt går att få tag på ändå, utan ska våga ta risker och överras-ka användarna med sådant de inte hört tidigare. Om biblioteken anpassar sig allt-för mycket till efterfrågan kan det leda till begränsade och ensidiga fonogramsam-lingar. Det understryks att det alltid finns kanaler för dem som vill stilla sitt un-derhållningsbehov, medan biblioteken behövs för att också stilla informationsbe-hov.67 Biblioteken ska bredda lyssnarnas musikaliska horisont och stärka
passiva mottagare av ”plastig” musik.68 Då biblioteken ofta inte har ekonomi till
att köpa all musik, ska de inte satsa på den hit-musik som ändå går att hitta på andra ställen, utan istället satsa på genrer som världs- och folkmusik, indiepop- och rock samt nyheter inom klassisk musik och jazz. För att bibliotekarierna ska kunna erbjuda denna alternativa musik, krävs också att de specialiserar sig på att hitta olika alternativa inköpskällor. 69 Inom den alternativa diskursen påpekas
ock-så att viss hänsyn ska tas till efterfrågan Om biblioteken bara erbjuder alternativ musik kommer många passiva lyssnare och framför allt ungdomar att sluta använ-da biblioteken. Musiken som majoriteten tycker om ska givetvis också erbjuanvän-das, men den får inte ta över.70 Det alternativa utbudets samlingar ska inrikta sig
fram-för allt på människor som har ett aktivt specialintresse fram-för musik.71
Den tredje diskursen kallar Talja The Demand Repertoire. Inom denna diskurs vill man anta ”folkets” perspektiv på kultur och analysera den utifrån medborgar-nas kulturella engagemang och intressen. Dessa intressen och erfarenheter bör prioriteras över statens långsiktiga utvecklingsstrategier och pedagogiska och ut-bildningsinriktade mål.72 Staten, experter och de professionella ses inte som
aukto-riteter inom kulturfältet och de ska inte heller bestämma vad som är värt att satsa på eller inte. De ska istället lyfta fram de olika synpunkter som finns om kultur och hålla diskussionen omkring dem levande. Om de utvecklar sådana koncept, kan de synliggöra olika nya kulturella fenomen och utvecklingar. För att uppnå en kulturell demokrati behöver makten att definiera kulturella värden decentraliseras. Kommersiellt producerad musik gör inte de produkter som skapas mindre artistis-ka eller viktiga, utan sartistis-kapar istället nya sätt att delta i kulturen och nya möjligheter för det individuella och kollektiva uttrycket. Den internationella populärkulturen är istället kärnan i världskulturen eftersom den skapar nya modeller för hur man kan leva och utvecklas. 73
Inom denna diskurs anses att biblioteken ska anpassa sitt utbud efter den loka-la efterfrågan. Biblioteket ska genom att göra användarundersökningar och titta på lånestatistik se vad som efterfrågas mest och satsa på detta. På samma sätt ska de, när de ser att viss musik inte lånas ut, sluta satsa på denna, eftersom det inte finns någon anledning att tillhandahålla sådant som inte efterfrågas.74 Ju populärare
på kvalitetstänkande eller ideologi, utan på det behov som användarna visar ge-nom sin efterfrågan. Bibliotekariernas viktiga roll blir då att analysera och identi-fiera just användarnas behov och anpassa bibliotekets samlingar efter dessa.75
Ef-terfrågediskursen riktar sig inte till någon speciell användargrupp, utan vill att man genom undersökningar får fram vilka som går till biblioteket mest och vad de tycker om för att på så vis kunna anpassa samlingarna efter dem.76
Talja menar att dessa biblioteksdiskurser har sin grund i de kulturteorier och diskurser som finns i vårt samhälle, då biblioteket som institution också skapas och ges mening i samhället. Hon knyter sina tre perspektiv till tre samhällsdiskur-ser; Common Culture Repertoire som stämmer överens med diskursen om det allmänna bildningsutbudet, Consumer Culture Repertoire, som stämmer överens med biblioteksdiskursen om det alternativa utbudet och Mosaic Culture
Repertoi-re som hänger samman med diskursen om det efterfrågestyrda utbudet. Dessa
oli-ka perspektiv definierar möjligheter och metoder för hur bibliotek och andra kul-turinstitutioner kan föra kulturutvecklingen framåt. De förespråkar alla kulturell demokrati, men de gör olika tolkningar av vad som är kvalitetskultur och kulturell demokrati.77 Då det inte finns någon total samstämmighet om bibliotekens sociala
och kulturella roll fortsätter dessa diskurser leva i samexistens och konstruera oli-ka sanningar om musik, bibliotek och kultur och oli-kan på så vis komplettera var-andra.78
Taljas studie är gjord på finska musikbibliotek, men det påpekas att biblio-teksdiskurser liknar varandra i Skandinavien och i USA, eftersom de skandinavis-ka biblioteken i mycket inspirerats av de angloameriskandinavis-kansskandinavis-ka biblioteken.79
Jag kommer i min undersökning att använda de svenska översättningar av Tal-jas diskurser som finns i Kvist & Olofssons uppsats om kvalitet på musikavdel-ningar. De kallar de tre diskurserna det allmänna bildningsutbudet, det alternativa utbudet och det efterfrågestyrda utbudet.80
75 Talja, 2001, s. 62. 76 Talja, 2001, s. 64 f. 77 Talja, 2001, 2. 71 ff. 78 Talja, 2001, s. 201 ff. 79 Talja, 2001, s. 4. 80
5
Metod
För att genomföra min undersökning har jag valt att använda kvalitativa metoder. Genom att göra intervjuer med bibliotekarier och biblioteksassistenter vid fem olika folkbibliotek vill jag ta reda på hur arbetet med musik ser ut på biblioteket och hur det har förändrats med tiden.
Jan Trost skriver i sin bok Kvalitativa intervjuer att man när man ska göra en studie först måste välja antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. Trost nämner vidare att en kvalitativ undersökning är ett bra val om man är intresserad av att förstå människors sätt att resonera eller vill förstå och hitta mönster. En kvantita-tiv undersökning är däremot ett bra val om man vill ange frekvenser och ta reda på hur vanligt något är. 81
I min undersökning vill jag ta reda på hur arbetet på musikavdelningar har förändrats med tiden och hur den nya tekniken har påverkat detta. Trost menar att kvalitativa intervjuer bland annat går ut på att ta reda på hur informanterna tänker och känner samt hur deras erfarenheter ser ut. 82 Då mitt mål är just detta passar
kvalitativa metoder min undersökning.
Trost talar också om begreppen standardisering och strukturering. En hög grad av standardisering i en intervju innebär att man ställer samma frågor, på samma sätt och i samma ordning. Om man istället väljer en låg grad av standardisering anpassar man ordningen och formuleringarna efter de man intervjuar och kan även ställa följdfrågor som kommer upp. 83 Strukturering innebär helt enkelt att det
finns en struktur på intervjun, att man som intervjuare vet vad man vill fråga om och håller sig till ett ämne eller område. Jag har i min undersökning valt att ha en låg grad av standardisering och anpassat ordningen på mina frågor efter mina in-formanter, för att samtalet lättare ska flyta på. Om jag i någon av intervjuerna kommit på följdfrågor som jag inte tänkt på i tidigare intervjuer har jag ställt dem och vid behov mejlat de andra informanterna, om frågan känts så pass viktig att jag velat ha ett svar från alla mina informanter. Jag har hållit mina intervjuer rela-tivt strukturerade eftersom jag innan jag gjorde dem visste ungefär vilka frågor jag var intresserad av att få svar på och vilket ämnesområde de låg inom.
81
Trost, Jan, 2005, Kvalitativa intervjuer, s. 14.
82
Trost, 2005, s. 23.
83
Trost påpekar att man vid en kvalitativ intervju inte ska använda sig av fråge-formulär med förformulerade frågor. Istället ska man låta den intervjuade be-stämma ordningen på frågorna och vara följsam inför dennes tankegångar och som stöd för sig själv göra en lista med intresseområden. 84 Innan jag gjorde mina
in-tervjuer utformade jag därför en intervjuguide med olika teman som jag var intres-serad av att veta mer om. Där skrev jag också exempelfrågor som skulle fungera som stöd vid intervjutillfällena, detta för att jag bättre skulle minnas mina olika intresseområden.
Mina intervjuer genomfördes på informanternas arbetsplatser, framför allt i deras arbetsrum. Intervjuerna var mellan 50- 120 minuter långa och spelades in med diktafon. Trost menar att det finns både för- och nackdelar med att spela in sina intervjuer. Till det positiva hör att man kan lyssna på intervjun om och om igen och höra informanternas tonfall och formuleringar samt transkribera intervju-erna så att man ordagrant kan läsa vad de säger. Om man spelar in är det också lättare att koncentrera sig under intervjun, eftersom man inte behöver anteckna samtidigt. Till det negativa med inspelning hör att det är tidskrävande att lyssna på och transkribera intervjuerna samt att många människor kan bli besvärade och
hämmade om intervjuerna man gör med dem spelas in. 85 Jag ansåg dock att
förde-larna med att spela in på band övervägde nackdeförde-larna och frågade mina informan-ter innan ininforman-tervjutillfället om jag fick spela in dem. Då ingen av dem tyckte att det var ett problem valde jag att göra detta och transkriberade även intervjuerna i sin helhet för att lättare kunna gå tillbaka till dem och citera dem i min undersökning.
Trost anser att man bör göra om sina informanters talspråk till skriftspråk när man citerar dem, eftersom det är oetiskt citera direkt talspråk. 86 När jag i min
un-dersökning citerar mina informanter har jag därför valt att någorlunda normalisera deras språk och ta bort vissa talspråkliga uttryck både för att respektera mina in-formanter och underlätta läsningen.
Innan jag gjorde mina intervjuer frågade jag informanterna om huruvida de ville vara anonyma eller inte. Sju av mina informanter valde att ställa upp med sina namn medan en ville vara anonym. En av anledningarna till att jag önskade att mina informanter skulle framträda med sina namn var att jag i den mån det var möjligt gärna ville använda tidigare skrivet material om dessa bibliotek, för att kunna följa tidsutvecklingen.
ut tidigare. Jag ville också göra mina intervjuer på bibliotek som hade en någor-lunda omfattande samling fonogram och där musikförmedling funnits under en längre tid. Anledningen till att jag begränsade mig till Mellansverige var att jag gärna ville göra intervjuerna på plats och ansåg det vara för tidskrävande att åka runt hela Sverige för att utföra min undersökning. De bibliotek jag valde i Mellan-sverige är alla huvudbibliotek i sina kommuner förutom ett av biblioteken som är en av Stockholms stadsbiblioteks filialer. Jag kontaktade sex bibliotek via e-post och fick svar från alla. Jag valde dock enbart att åka till fem av dem, eftersom ett av biblioteken inte längre hade någon fysisk samling musik, utan enbart elektro-niska databaser.
När jag gjorde mina intervjuer ställde jag både frågor om hur arbetet ser ut idag, men även hur det tidigare såg ut. Jan Trost menar att det kan finnas svårighe-ter med retrospektiva frågor, efsvårighe-tersom det snarare ger svar på hur den insvårighe-tervjuade
nu ser hur det var förr än hur det faktiskt var då. Trost menar att det ändå kan
fi-nans anledning till att ställa sådana frågor, om man verkligen är intresserad av vad som hände tidigare.87 För att komplettera mina informanters svar på hur arbetet var
tidigare och kunna undersöka hur det har förändrats, har jag även läst några hand-böcker och artiklar om arbetet på musikbibliotek, utgivna under 1970–90-talen.
Trots att det är svårt att dra generella slutsatser med ett litet underlag, kan en kvalitativ studie ändå ge en idé om hur arbetet på musikbibliotek ser ut idag.
87
6
Undersökning
I detta kapitel kommer undersökningen att redovisas. Resultaten jag kommit fram till efter undersökningen kommer att diskuteras och sammanfattas i nästkomman-de kapitel, som består av en analys.
Först kommer en kort presentation av biblioteken i min undersökning och mina informanter, följt av de teman som kom upp i intervjuerna.
Beskrivning av musikbiblioteken
När jag talar om stadsbibliotek menar jag kommunernas huvudbibliotek och inte filialerna.
Läsesalongen
Läsesalongen är en av Stockholms stadsbiblioteks filialer och ligger i Kulturhuset i centrala Stockholm. Det är ett bibliotek för skönlitteratur, spelfilm, tidningar och musik och har funnits i Kulturhuset sedan 1971. Biblioteket har länge haft lyss-ningsverksamhet, har en stor referenssamling och började med utlåning av CD-skivor i början av 1990-talet. Biblioteket har ca 18 000 CD-skivor i en referenssam-ling, samt ca 7000 CD-skivor till utlån. I biblioteket finns en informationsdisk, dit alla besökare kan komma med frågor. Biblioteket hade under 2008 ett mediean-slag på 111 000 kr för musik, där fonogram, noter och musik-DVD ingick. 88
Solna stadsbibliotek
Solna stadsbibliotek ligger i Solna centrum och har haft musikverksamhet, med både utlåning och avlyssning sedan 1960-talet. Biblioteket har en egen musikav-delning, men delar informationsdisk med barnbiblioteket. I sin fonogramsamling har man ca 5000 CD-skivor. I Solna hade man förra året ett medieanslag på 95 000 kronor för musikavdelningen, där fonograminköp stod för 55 000 av detta.
88
Även musikdatabaser ingår i medieanslaget, däremot inte musiklitteratur eller musiktidskrifter. 89
Mellanstads stadsbibliotek
Mellanstads stadsbibliotek (fing) har haft sin musikavdelning sedan 1964. Biblio-teket har en egen musikavdelning, men en allmän informationsdisk för alla frågor. Man hade tidigare lyssningsverksamhet, men den är avvecklad sedan slutet av 1980-talet. Utlåningsverksamhet av LP och sedermera CD-skivor har man haft sedan i början av 1980-talet. Biblioteket har en LP-samling på ca 2 500 skivor och ca 7000 skivor. Medieanslaget var under förra året 35 000 kronor för CD-skivor och musik-DVD samt 25 000 kronor för musiklitteratur och noter. 90
Uppsala stadsbibliotek
Stadsbiblioteket i Uppsala startade sin musikverksamhet med ett lyssningsrum i mitten av 1960-talet. Detta rum avvecklades 1992. Tre år senare startade man upp musikverksamhet igen, nu med CD-utlåning som kärnverksamhet. På Uppsala stadsbibliotek finns tre informationspunkter, dit besökarna kommer med alla typer av frågor. Man har en samling på ca 7000 skivor. Bibliotekets budget för CD-skivor var 86 000 kronor för 2008. Andra medier som musikalier och musiklittera-tur ingår i ett annat medieanslag. 91
Västerås stadsbibliotek
Västerås musikbibliotek har funnits sedan 1955. Från att ha legat i en separat byggnad flyttade det in i huvudbiblioteket 1992. Musikavdelningen har en egen informationsdisk med ett arbetslag som arbetar med skönlitteratur och musik. Man har ända från början erbjudit avlyssning och fortsatte med utlåning av kassettband och senare CD-skivor när dessa slog igenom i början av 1990-talet. Biblioteket har en CD-samling på ca 10 000 skivor samt mellan 8000–10 000 LP-skivor. Medie-anslaget var 200 000 kronor för 2008. Av detta gick 110 000 kronor till CD-skivor och resterande till musikalier, musik-DVD och musiklitteratur.92
Informanter
Mina huvudinformanter är bibliotekarier som arbetar med musikverksamhet på folkbibliotek. På fyra av biblioteken innehar de yrkestiteln musikbibliotekarie. En av bibliotekarierna jag intervjuat har enbart musikarbetet som en del av sin tjänst och är därför anställd som bibliotekarie, med ansvar över musikarbetet men har även många andra arbetsuppgifter.
Min tanke var att intervjua en bibliotekarie på varje bibliotek. När jag gjorde intervjun på Läsesalongen blev jag av min informant hänvisad till två biblioteks-assistenter och en biblioteksinformatör på biblioteket, som jag kom att ställa kom-pletterande frågor till. På ett av biblioteken har jag alltså intervjuat fyra personer.
Informant 6 är anonymiserad på egen begäran.
Informant 1
Anneka Lewis är musikbibliotekarie på Läsesalongen och har arbetat inom Stock-holms stad i över 30 år, både som bibliotekarie och kultursekreterare. På Läsesa-longen har hon varit i ca 10 år. Där har hon ansvar för mycket av musikinköpen, framför allt klassisk musik För att fördjupa sig inom musikbiblioteksarbetet har hon gått en kurs om musik och bibliotek i Uppsala.93
Informant 2
Patrik Thorell är biblioteksassistent på Läsesalongen och arbetar med iordningstäl-lande av böcker och fonogram samt inköp av viss musiklitteratur samt fonogram inom alla genrer utom klassisk musik.94
Informant 3
Patrick Linderoth har arbetat som biblioteksassistent på Läsesalongen sedan mit-ten av 1980-talet. Han hade ansvar för inköp av popmusik under 1980-talet och var även med och startade upp bibliotekets CD-utlåning i början av 1990-talet.95
Informant 4
Markus Keiland är biblioteksinformatör på Läsesalongen och har arbetat där sedan början av 1980-talet. Han var tidigare biblioteksassistent, men arbetar nu framför allt med information, till exempel att uppdatera hemsidan, producera skyltar och ta fram intern information till personalen.96
Informant 5
Christel Rosenborg är musikbibliotekarie på Solna stadsbibliotek och har arbeta som bibliotekarie i ungefär 30 år. Tidigare arbetade hon som barnbibliotekarie, men hon tog över musikarbetet på Solna huvudbibliotek när bibliotekarien som tidigare hade ansvar gick i pension. Rosenborg har ansvar för bibliotekets musik-avdelning och de inköp som görs dit. Hon är även webbansvarig och uppdaterar webbsidan. Förutom bibliotekarieutbildningen har hon även gått en kurs i popu-lärmusikens historia, ordnad av Stockholms universitet. Christel Rosenborg har också varit aktiv i Svenska musikbiblioteksföreningen och suttit i deras styrelse.97
Informant 6
Per Larsson (fing) är musikbibliotekarie på Mellanstad stadsbibliotek (fing), en tjänst som han haft i cirka 30 år. Han har ansvar för inköp till musikavdelningen och tar hand om och uppdaterar bibliotekets webbsida samt ordnar en del musikar-rangemang.98
Informant 7
Susanna Gillberg Wallner arbetar som bibliotekarie på Uppsala stadsbibliotek sedan slutet av 1990-talet och har haft musikansvar på biblioteket sedan år 2000. Hon är inte anställd som musikbibliotekarie, utan musikarbetet är en del av hennes tjänst. Detta innebär bland annat inköp av litteratur och fonogram. Förutom detta
är hon också ansvarig för bibliotekets datasystem BOOK-IT.99
Informant 8
Ingemar Johansson arbetar som musikbibliotekarie på Västerås stadsbibliotek Han har arbetat som bibliotekarie i över trettio år, först som barnbibliotekarie och skolbibliotekarie och även som kultursekreterare. Sedan han började arbeta i Väs-terås år 1987 har han enbart arbetat som musikbibliotekarie. Förutom att gå biblio-tekarieutbildningen har han även studerat musikhistoria och en musikbiblioteka-riekurs som ordnades av Bibliotekshögskolan. Johanssons ansvarsområden är bland annat inköp av fonogram (det är uppdelat på arbetslaget som arbetar i mu-sikdisken), programverksamhet i bibliotekets hörsal samt den demoverksamhet som biblioteket också har i samarbete med Kulturskolan i staden.100
Musikbibliotekets roll
Avlyssning av fonogram
Musikbibliotekens roll var tidigare främst att erbjuda avlyssning av musik, då folk inte alls i samma utsträckning hade stereoanläggningar hemma. På alla bibliotek jag besökt var detta från början kärnverksamheten, men flera av dem har mer eller mindre avvecklat den.
I Uppsala var avlyssning den första musikverksamhet biblioteket hade. Biblio-teket hade då en samling LP-skivor och ett musikrum dit folk fick komma och lyssna. Verksamheten var kvar till 1992, då man valde att lägga ned lyssningen eftersom biblioteket stod inför stora nedskärningar. Mellan 1992 och 1995 fanns
ingen fonogramverksamhet överhuvudtaget.101
När Per Larsson började arbeta på Mellanstads bibliotek i början av 1980-talet, fanns fortfarande lyssningsverksamhet på biblioteket. Detta var innan alla hade stereoanläggningar hemma och då kom folk till biblioteket och lyssnade istället.
Det var ju det som var lite av grejen när man började med såna här musikavdelningar, att man skulle komma och lyssna, så var det ju en sån här exklusiv stereo som folk inte hade hemma. Sen ändrades ju det här, så att utvecklingen gick mot att färre och färre lyssnade och då kunde man ju inte hålla på att köpa LP-skivor och bara ställa i hyllorna då, så där kom det igång... och sen var det ju bara naturligt att bygga på med CD, så det har varit ett väldigt bra format att låna ut ändå måste man ju säga, relativt hållbart i alla fall.102
Larsson upplever att lyssningen hade börjat dala redan i början av 1980-talet och att färre och färre människor som kom och lyssnade. De som kom var framför allt några ”stammisar” och personer som kanske inte hade så mycket andra platser att vara på. På grund av det vikande intresset lades lyssningsverksamheten ner i sam-band med en större omflyttning på biblioteket i slutet av 1980-talet.103
På Solna stadsbibliotek finns fortfarande vissa lyssningsmöjligheter kvar. Ti-digare fanns det en CD-spelare där besökarna själva kunde stoppa in skivor och lyssna, men den togs bort efter att ha gått sönder flera gånger. Nu finns en lyss-ningsanordning som är laddad med fyra skivor åt gången. Tidigare sattes framför allt de nyaste skivorna där, men Rosenborg menar att de som kommer för att lyss-na inte nödvändigtvis söker det selyss-naste, utan framför allt vill ha någonting att lyssna på. Även på ungdomsavdelningen finns en lyssningshörna, som ungdoms-bibliotekarierna sköter om och byter skivor i.104
