I
Internationalisering och finansiell prestation
En studie över sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation i svenska börsnoterade företag
S
ARAE
KESIÖÖ& J
OHANNAW
IDENGRENHandledare: Mattias Hamberg
Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats HT 2012
A Abstract
Internationalization has long been considered to be positive and good for companies’
economic growth and global competitiveness. However, there are both advantages and disadvantages, which may vary depending on the company's internationalization process.
How and to what degree, a company internationalizes will affect the costs and benefits.
Several researchers in international business have previously studied the relationship between the degree of internationalization and firm performance. The results have been mixed, but many of the recent findings suggest that a curvilinear relationship exists. No similar studies have been done on Swedish companies, which this study intends to do. We have used a pooled cross‐sectional analysis to investigate whether differences in degree of internationalization have different effects on firm performance. In line with previous studies we also tested for a curvilinear relationship. The results of our statistical analyzes do not support the assumption about a curvilinear relationship. However, the results show that multinationality creates value but it doesn’t have an effect on firm profitability.
Key words: Internationalization, value creation, firm performance, three‐stage theory
I
Sammanfattning
Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke‐linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra. Vi har tillämpat en poolad tvärsnittsanalys för att utreda om skillnader i internationaliseringsgrader har olika effekt på företagens finansiella prestation. Vidare har vi i linje med tidigare studier testat för om ett icke‐linjärt samband även finns hos svenska företag. Resultatet från våra statistiska analyser kunde inte bevisa att ett icke‐linjärt samband mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation existerar. Dock visar resultatet att internationalisering skapar värde i svenska företag men att det inte har någon effekt på lönsamheten.
Nyckelord: Internationalisering, värdeskapande, finansiell prestation, trestegs‐teorin
n
FÖRORD
Vi vill börja med att rikta ett tack till vår handledare Mattias Hamberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, för värdefull handledning. Vidare vill vi även tacka våra opponenter
för givande feedback och tips.
Tack!
Uppsala universitet 17 januari 2013
Sara Ekesiöö Johanna Widengren
l
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...7
1.1 PROBLEMBAKGRUND... 7
1.2 PROBLEMDISKUSSION... 8
1.3 SYFTE... 9
1.4 AVGRÄNSNING... 9
1.5 DISPOSITION...10
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 10
2.1 UPPSALAMODELLEN...10
2.2 TIDIGARE FUNNA SAMBAND...12
2.3 TRESTEGS‐TEORIN...13
2.3.1 Initialt stadium...14
2.3.2 Tillväxtstadium...15
2.3.3 Överexpansion...16
2.4 ANALYSMODELL...17
3. METOD ... 18
3.1 VAL AV METOD...18
3.2 OPERATIONALISERING...18
3.2.1 Finansiell prestation ...18
3.2.2 Internationaliseringsgrad ...19
3.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...20
3.3.1 Datainsamling...20
3.3.2 Urval...21
3.3.2.1 Bortfall...22
3.4 STATISTISK METOD...23
3.4.1 Kontrollvariabler...23
3.4.2 Internationaliseringsindex...24
3.4.2.1 Gruppering av internationaliseringsindex ...24
3.4.3 Preliminär dataanalys...25
3.4.4. Multipel regressionsanalys...26
3.4.5 Variansanalys...27
3.4.6 Kurvilinjär regression...28
4. EMPIRISKA RESULTAT OCH ANALYS ... 29
4.1 KORRELATIONSANALYS...30
4.1.1 Internationaliseringsgrad ...30
4.1.2 Företag med låg internationaliseringsgrad ...30
4.1.3 Företag med hög internationaliseringsgrad...30
4.2 REGRESSIONSANALYSER...31
4.2.1 Internationaliseringsgrad ...31
4.2.2 Företag med låg internationaliseringsgrad ...32
4.2.3 Företag med hög internationaliseringsgrad...33
4.3 FINANSIELL PRESTATION OCH INTERNATIONALISERINGSGRADENS PÅVERKAN...34
4.4 HORISONTELLT S‐FORMAT SAMBAND...35
4.5 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT...36
5. SLUTSATS ... 37
5.1 STUDIENS TROVÄRDIGHET...38
5.2 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING...39
REFERENSER... 41
FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Uppsalamodellen ...11
Figur 2. Tidigare funna samband ...12
Figur 3. Trestegs‐teorin...13
Figur 4. Hemland & Värdmarknad...14
Figur 5. Studiens analysmodell...17
TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Estimering ...21
Tabell 2. Urvalsprocessen ...22
Tabell 3. Resultat principalkomponentanalys...24
Tabell 4. Gruppering av internationaliseringsgrader ...25
Tabell 5. Definitioner av modellernas variabler...27
Tabell 6. Horisontellt S‐format samband...28
Tabell 7. Deskriptiv statistik ...29
Tabell 8. Parvisa korrelationer ...31
Tabell 9. Regressionsanalys ...33
Tabell 10. Regressionsanalys...33
Tabell 11. Variansanalys...34
Tabell 12. Variansanalys...34
Tabell 13. Kurvilinjär regressionsanalys...35
Tabell 14. Kurvilinjär regressionsanalys...35
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
I dagens globaliserade ekonomier möter företag allt större utmaningar. För att vara konkurrenskraftiga är det viktigt för företag att utveckla unika och värdeskapande strategier (Yi‐Chung, 2006). Expansion bortom nationella gränser representerar för många företag en tillväxtstrategi, vilken kan ha en stor potentiell påverkan på ett företags resultat (Capar & Kotabe, 2003). Internationalisering ses som en av de viktigaste källorna till ekonomisk tillväxt och utveckling i Europa (Gruber‐Muecke, 2012). Motiven bakom ett företags val att genomgå en internationaliseringsprocess kan vara marknadsexpansion, utnyttjande av stordriftsfördelar, effektivisering av resursanvändning samt differentiering i syfte att kontrollera politiska och finansiella risker (Chen & Hsu, 2010). Lokala och regionala faktorer kan erbjuda landspecifika fördelar, till exempel naturresurser, humankapital, billig arbetskraft, teknologiska resurser samt institutionella faktorer (Rugman & Hoon Oh, 2009).
Med de positiva aspekter en internationalisering medför, har frågan kring huruvida internationella företag presterar bättre än inhemska företag länge varit i centrum för forskning inom internationell affärsverksamhet. Det har flitigt diskuterats vilka villkor som bör vara uppfyllda för att ett företag ska kunna dra fördelar och skapa värde genom internationalisering (Verbeke et al., 2009). Eckert et al (2010) fann inga implikationer på att multinationalitet i sig skulle vara värdeskapande. Huruvida internationalisering skapar värde menar de beror på företagens innehav av immateriella tillgångar samt om de genom expansion lyckas ta del av skalfördelar. Vidare har fokus riktats mot företagens beslutsfattande bakom valet av utlandsetablering. Den forskning vilken antar att internationaliseringsstrategier bygger på rationella beslut, menar att geografisk spridning av företagens verksamhet kommer att skapa värde. Annan forskning menar att beslut kring internationalisering snarare kan drivas av chefers personliga intressen för tillväxt, till exempel diversifiering, prestige, eller högre lön, än av sunda ekonomiska motiv. Detta kan hämma det eventuella värdeskapandet. (Eckert et al., 2010; Hoon Oh, 2010)
En rad empiriska insatser har gjorts för att skapa förståelse över sambandet mellan internationalisering och finansiell prestation i företag, dock med spridda resultat.
Gemensamt för resultaten är däremot att de gett upphov till teoretiska argument som stödjer tanken att företags internationalisering, till viss grad, är värdeskapande (Eckert et al., 2010).
1.2 Problemdiskussion
De empiriska resultaten från tidigare studier indikerar att internationalisering är ett sätt för företag att skapa värde. Dock har forskare på senare år enats om att den positiva effekten av en internationalisering kommer att variera, beroende på hur internationaliseringsprocessen ser ut samt i vilket stadium av processen företaget befinner sig i (Thomas & Eden, 2004; Lu & Beamish, 2004). Med andra ord är variationen kopplad till att företag inom olika stadier står inför varierande fördelar och kostnader. Dessa kan bero på den utländska marknadens karaktär, men även hur etableringen går till, det vill säga genom export, uppköp av utländska företag eller direktinvesteringar (Gaur et al., 2011;
Verbeke & Goerzen, 2009). Valet av strategi och vilket ändamålet är, kommer troligtvis att ha en stor inverkan på företagens finansiella prestation och en del strategier ger snabbare avkastning än andra. Väljer företaget att främst exportera, kommer det säkerligen att få snabbare avkastning i jämförelse med ett företag som väljer att etablera en produktionsanläggning utomlands vilket innebär stora initiala investeringar (Verbeke &
Goerzen, 2009). Även graden av internationalisering kommer att påverka vilka kostnader och fördelar företag berörs av. Vid en högre grad av internationalisering tilltar komplexiteten i organisationer vilket leder till ökade samordningskostnader (Capar &
Kotabe, 2003). Det är en större utmaning att kontrollera och koordinera ett företag som verkar i kulturellt och institutionellt olika miljöer (Yang & Driffield, 2011).
Vidare kan skillnader mellan ursprungsländer ha en systematisk inverkan på ett företags internationalisering och effekten på företagets finansiella prestation. Ett land med liten inhemsk marknad kan inte ta del av exempelvis stordriftsfördelar från sin hemmamarknad och värdet av en utlandsexpansion, är sannolikt högre (Yang & Driffield, 2011). Den svenska marknaden är liten och ett svenskt företag som vill växa måste, generellt,
expandera utanför landets gränser. Detta har gjort att Sverige är ett av de länder där globaliseringstrenden varit starkast. Förutsättningarna för svenskt näringsliv har förändrats och svenska företag har idag, i allt högre grad, världen som spelplan (Jakobsson, 2007).
Sambandet mellan internationalisering och finansiell prestation i företag är ett av de mest studerade områdena inom internationell affärsverksamhet. Majoriteten (70 %) av tidigare forskning inom området är baserad på amerikansk data (Yang & Driffield, 2011). Hur sambandet ser ut är en viktig aspekt för både akademiker och praktiker. Genom att förstå sambandet kan företag möjligen hitta sin ”optimala nivå” av internationell affärsverksamhet och ledningen kan då styra mot denna, i utformandet och implementerandet av strategier (Contractor et al., 2003). Trots att svenska företag i stor utsträckning verkar på den globala marknaden, har inga tidigare empiriska studier kartlagt sambandet hos dessa mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Denna lucka inom forskningen väcker ett intresse hos oss och vi ämnar studera detta samband för svenska börsnoterade företag.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att utreda om effekten på ett företags finansiella prestation varierar, med företagets grad av internationalisering. Vi ämnar mer specifikt att se hur sambandet mellan internationaliseringsgrad och lönsamhet samt värdeskapande ser ut i svenska börsnoterade företag.
1.4 Avgränsning
Studien ser till sambandet ur ett makroperspektiv vilket innebär att vi inte kommer kunna gå in på vilka strategier och hur internationaliseringsprocessen ser ut för varje enskilt företag. Då tidigare studier visat att processen har en stor påverkan på sambandet mellan internationalisering och finansiell prestation kommer vi dock att använda oss av Uppsalamodellen som beskriver en generell internationaliseringsprocess för företag och anta att denna är applicerbar på vårt urval.
1.5 Disposition
Studiens fortsatta uppbyggnad är indelad i följande kapitel. Kapitel 2 tar upp bakgrunden till internationaliseringstrenden i Sverige i syfte att skapa förståelse för hur Sveriges globala utveckling sett ut. I kapitel 3 presenteras studiens teoretiska referensram där Uppsalamodellen och trestegs‐teorin tas upp. Uppsalamodellen förklarar en generell internationaliseringsprocess hos svenska företag och trestegs‐teorin tar upp vilka kostnader och fördelar företag berörs av under en internationalisering. I detta kapitel sammanfattas även resultat från tidigare empiriska studier över sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Vidare i kapitel 4 redogörs för studiens metodik vilket innefattar tillvägagångssätt vid datainsamling och urval. Kapitel 4 avslutas med den statistiska analysmetoden. Därefter i kapitel 5 presenteras studiens empiriska undersökning och resultatet analyseras utifrån valda teorier samt tidigare forskning. I kapitel 6 summerar vi studien och presenterar våra slutsatser. I detta avslutande kapitel diskuterar vi även studiens trovärdighet och ger förslag på vidare forskning.
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras hur internationaliseringsprocessen kan se ut enligt Uppsalamodellen. Vidare redogörs för tidigare empiriska resultat. Slutligen presenteras trestegsteorin vilken tar upp de fördelar och kostnader som uppkommer under en internationalisering. Detta ger en förståelse för sambandet mellan ett företags internationaliseringsgrad och finansiella prestation och är grunden för valda forskningshypoteser.
2.1 Uppsalamodellen
Ett flertal modeller har utvecklats i syfte att förklara internationaliseringsprocessen och en av de mest framträdande, citerade och debatterade inom litteraturen är Uppsala‐modellen, skapad av Johanson & Vahlne (1977). I deras studie från 1977, vilken grundar sig i en empirisk undersökning över svenska företags internationaliseringsprocess, fann de två mönster. Det första mönstret i internationaliseringsprocessen förklarar de genom en etableringskedja bestående av fyra steg och det andra mönstret beskrivs genom att företag till en början vänder sig till närliggande marknader. Dessa mönster illustreras i figur 1.
Figur 1: Uppsalamodellen
Till en början, inom det första steget, bedriver företag endast sporadisk export. Därefter skaffar de en agent i landet de exporterar till. Efter att företaget genom exporten lärt känna den utländska marknaden är det vanligt att öppna lokala försäljningskontor. I detta steg är företaget fysiskt närvarande på den utländska marknaden och ett naturligt steg därefter har visat sig vara etablering av lokala produktionsanläggningar (Johanson et al., 2002, s. 47). De fyra stegen kräver olika grader av engagemang och resursåtaganden, vilka stegvis ökar med etableringskedjan. De företag som innehar en stor mängd resurser har möjlighet att redan i början av sin internationalisering investera dessa i försäljningsbolag och produktionsanläggningar och kommer därför inte genomgå alla fyra steg. Det andra mönstret inom internationaliseringsprocessen visar att företag initialt väljer att internationalisera sig till fysiskt närliggande marknader för att successivt arbeta sig till marknader längre bort. I detta avseende definieras fysiskt avstånd som skillnader i både geografiska, kulturella och institutionella aspekter, vilka stör informationsutbytet mellan företag och marknaden. (Johanson & Vahlne, 1990)
Ökad internationalisering
Ökat marknadsengagemang
Ökad geografisk spridning
2.2 Tidigare funna samband
Huruvida internationalisering har en positiv effekt på företags finansiella prestation har länge varit en aktuell fråga inom forskningen för internationell affärsverksamhet. Dock har spridda resultat presenterats och en del forskare menar att det kanske inte finns något generaliserbart samband (Hennart, 2007). Den tidiga forskningen såg främst fördelarna med en internationalisering och fann ett linjärt samband (Grant, 1987; Haar, 1989). Fokus har senare flyttats till att även väga in kostnaderna, vilket har resulterat i uppkomsten av tre icke‐linjära samband, ett Uformat (Ruigrok & Wagner, 2003; Capar & Kotabe, 2003), ett omvänt Uformat (Gomes & Ramaswamy, 1999; Hitt et al., 1997) och ett horisontellt S
format (Contractor et al., 2003; Lu & Beamish, 2004; Riahi‐Belkaoui, 1998; Kudina et al., 2009). Den horisontella S‐formen kan ses som en sammanslagning av U‐formen och den omvända U‐formen (Contractor et al., 2003), vilket illustreras i figur 2 nedan.
Gemensamt för samtliga resultat är att de funnit att internationalisering inom något intervall av internationaliseringsgrad har en positiv effekt på företags finansiella prestation vilket föranleder följande hypotes:
H1: Internationalisering har en positiv effekt på företags finansiella prestation
U‐form Omvänd U‐form Horisontell S‐form
Internationaliseringsgrad Finansiell prestation
+ + +
Figur 2. Tidigare funna samband
2.3 Trestegsteorin
Det var i början av 2000‐talet som empiriska resultat över ett horisontellt S‐format samband mellan internationalisering och ett företags finansiella prestation presenterades (Contractor et al., 2003; Lu & Beamish, 2004; Thomas & Eden, 2004). Resultaten visar hur effekten på ett företags finansiella prestation varierar, beroende på i vilket stadium av internationaliseringsprocessen företaget befinner sig i. Studierna har lagt grunden till en ny teori, den så kallade trestegsteorin. Det är den första teorin som visar en ordningsföljd av vilka kostnader och fördelar som uppkommer under de olika stadierna av ett företags internationaliseringsprocess (Contractor, 2007).
Figur 3 ovan beskriver trestegs‐teorin och visar att det endast är i stadium två som fördelarna med en internationalisering väger över de inkrementella kostnaderna. I detta tillväxtstadium ger en ökad internationalisering en positiv effekt på företags resultat (Contractor, 2007). Stadium ett och tre kännetecknas av en negativ nettoeffekt på företags resultat kongruent med ökad internationalisering. Vad som ger denna nettoeffekt är höga initiala kostnader i stadium ett och ökade samordningskostnader i stadium tre. I övergången mellan stadium två och tre är graden av internationalisering hög och en viss
“optimal” nivå har passerats vilken dock kommer att variera mellan företag och industrier (Contractor et al., 2003).
Initialt stadium Tillväxstadium Överexpansion
Finansiell prestation
Figur 3. Trestegs‐teorin
Internationaliseringsgrad
2.3.1 Initialt stadium
Det finns ett flertal faktorer som bidrar till de ökade initiala kostnaderna vid en utlandsetablering vilka i litteraturen benämns som liability of foreignness (LOF) (Contractor, 2007). Liability of foreignness har sina rötter i Stephen Hymers (1976) studie över de inlärningskostnader utländska företag står inför när de verkar på en utländsk värdmarknad. Kostnaderna beskrivs som ovana med den lokala kulturen och marknaden, bristen på informationsnätverk eller politiskt inflytande, likväl en oförmåga att möta lokala kunders preferenser. (Zaheer & Mosakowski, 1997)
Gaur et al (2011) menar att skillnaderna i hemlandet och värdlandets institutionella miljöer avgör i vilken utsträckning företag påverkas av LOF vid en utlandsexpansion. Utländska företag måste anpassa sig till de lokala institutionella normer som existerar i värdlandet i syfte att uppnå legitimitet. Många tillväxtekonomier saknar utvecklade institutioner, vilka är nödvändiga för effektiva och marknadsbaserade ekonomiska transaktioner. För att hantera de institutionella bristerna har inhemska företag anpassat organisationsstrukturen därefter, vilket inte nyetablerade utländska företag har möjlighet att göra. Gaur et al (2011) fann att företag från utvecklade länder vilka investerade i andra utvecklade ekonomier påverkades mindre av LOF och samma mönster för investeringar mellan tillväxtländer.
Detta illustreras i figur 4 nedan. (Gaur et al., 2011)
Pilarna visar till vilken grad företag påverkas av kostnader med LOF beroende på om internationaliseringen går från ett utvecklat
land till ett annat utvecklat osv. (Källa: Gaur et al., 2011) Värdmarknad
Utvecklat land
Outvecklat land
Outvecklat land
Utvecklat land Hemland
Figur 4. Hemland & Värdmarknad
2.3.2 Tillväxtstadium
I stadium två har företaget etablerat sig i utlandet och skaffat sig egna erfarenheter om de internationella marknaderna (Lu & Beamish, 2004). Företagen kan i detta stadium börja dra nytta av internationell tillväxt genom skalfördelar och exploatering av företagsspecifika tillgångar på en bredare marknad. Detta möjliggör i sin tur en spridning av fasta kostnader och omkostnader över ett större antal länder och verksamheter. Detta är särskilt viktigt för forsknings‐ och utvecklingsintensiva företag då de behöver vända sig till större marknader för att täcka höga avskrivningskostnader (Contractor et al., 2003; Hennart, 2007). Lu &
Beamish (2004) fann i sin studie att företag med stora investeringar i immateriella tillgångar i form av bland annat teknologi och marknadsföring har visat sig uppnå en bättre lönsamhet vid expansion utomlands. Internaliseringsteorin1 tar upp att ett marknadsmisslyckande existerar för informationsintensiva tillgångar. För att kunna exploatera immateriella tillgångar som till exempel tekniskt kunnande, patent, varumärken och goodwill måste företag skapa en internmarknad för dessa mellan dotterbolag (Lu &
Beamish, 2004). Därmed förväntas dessa företag att dra stora fördelar av en internationalisering.
Närvaron i utlandet möjliggör även access till billigare arbetskraft och/eller ny kunskap, vilken företag kan applicera och dra nytta av även i andra delar av sin verksamhet. Lokala och regionala faktorer erbjuder landspecifika fördelar, till exempel naturresurser, teknologiska resurser samt fördelaktiga lagar och regleringar och andra potentiella strategiska tillgångar (Rugman & Hoon Oh, 2009; Thomas & Eden, 2004). En expansion till andra länder öppnar upp för nya finansieringsmöjligheter vilket kan leda till en lägre kapitalkostnad. Företag kan söka kapital från nya marknader och ökad expansion kommer sannolikt även att förbättra deras förhandlingsposition (Riahi‐Belkaoui, 1998; Thomas &
Eden, 2004). Genom att sprida sin verksamt till fler länder får företagen också en större strategisk flexibilitet. Verksamheten kan då bättre anpassas efter skiftande konjunkturcykler och störningar i leveranskedjan samt minskas valutarisken genom att kassaflöden genereras i olika valutor (Contractor, 2007). Ju fler länder ett företag väljer att
1 Internalisering: En transaktion vilken sker inom ett företag snarare än på den öppna marknaden. Internalisering kan gälla ett multinationellt företag som gränsöverskridande skiftar tillgångar mellan dotterbolag. (Investopedia, 2012)
expandera till, desto mer erfarenhet och kunskap får företaget om hur en internationaliseringsprocess mest effektivt kan genomföras. Tack vare tidigare erfarenheter kan vidare expansion till nya marknader ske till lägre kostnader i jämförelse med såväl det initiala stadiet som konkurrenter (Ibid).
2.3.3 Överexpansion
Det finns begränsningar i företags möjlighet att expandera globalt vilka förmodligen kommer att inträffa långt före de nått ut till samtliga länder på jorden. I detta stadium av internationaliseringsprocessen finns en risk att ytterligare expansion bidrar till en negativ nettoeffekt på företags resultat. Contractor et al (2003) menar att det är en stor utmaning för företag att veta var den “optimala” graden inträffar. Fortsätter ett företag expandera utöver sin “optimala” grad kommer inkrementella kostnader att överstiga inkrementella fördelar vid etablering på nya marknader (Contractor, 2007). Detta kan förklaras genom att företaget, efter en viss nivå, expanderat till de mest lukrativa marknaderna och de marknader som sedan finns kvar har en lägre vinstpotential (Contractor et al., 2003; Lu &
Beamish, 2004). En vidare expansion skulle troligtvis även ske till mer främmande marknader med större geografisk och kulturell spridning. Då det är mer resurskrävande att anpassa sig till främmande miljöer bidrar detta till en ökad osäkerhet och risk vilket i sin tur gör att företags resultat kan påverkas negativt (Contractor et al., 2003). En ytterligare förklaring till den negativa effekten är de ökade samordningskostnader en globalt växande organisation utsätts för. Komplexiteten i en stor och välinternationaliserad organisation gör det svårt och kostsamt med styrning, koordination och kontroll (Thomas & Eden, 2004).
Förhållandet mellan finansiell prestation och grad av internationalisering kommer därmed att bero på företagets förmåga att hantera de inneboende komplexa aspekter, som kommer med en internationaliseringsprocess (Thomas & Eden, 2004; Hitt et al., 1994).
H2: Effekten på ett företags finansiella prestation kommer att variera med graden av internationalisering. Effekten är positiv i stadium två och negativ vid låga och höga grader av internationalisering.
2.4 Analysmodell
Figur 5 visar analysmodellen vilken presenteras nedan. Den grundar sig i den valda teorin samt i tidigare forskning. Modellen utgår från företagens internationaliseringsprocess vilken innefattar hur och till vilken grad ett företag är internationaliserat. Graden av internationalisering och hur utlandsetableringen går till påverkar vilka kostnader och fördelar företag berörs av. Avvägningen mellan dessa resulterar i en nettoeffekt på företags finansiella prestation. Denna effekt påverkar lönsamheten och huruvida internationalisering skapar värde för företag. Här antar vi att värdering av företag sker i linje med den effektiva marknadshypotesen2.
Figur 5. Studiens analysmodell
2 Den effektiva marknadshypotesen är en investeringsteori vilken antar att aktiemarknaden är effektiv och att de befintliga aktiekurserna till fullo avspeglar all relevant information (Investopedia, 2012)
Internationaliseringsprocess
Kostnader med internationalisering
Lönsamhet
Fördelar med internationalisering
Värdeskapande Finansiell prestation
3. Metod
I detta kapitel redogörs för det tillvägagångssätt som använts i studien. Första delen berör operationalisering, urvalsprocess och datainsamling och den andra delen beskriver den statistiska analysmetoden.
3.1 Val av metod
Studien bygger på en kvantitativ undersökning över sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Antalet observationer är av stor vikt och därmed var valet av en kvantitativ metod naturlig. Fler observationer gör att vi fångar in många företag med olika internationaliseringsgrader, vilket tidigare forskning visat är en förutsättning för att få en helhetsbild över sambandet (Contractor, 2007). För att få önskat antal observationer har vi valt att göra en longitudinell studie över samtliga företag på Stockholmsbörsen under tidsperioden år 2001‐2010. Under denna mätperiod finns 2671 företagsår vilket därmed blir studiens antal observationer. Med detta höga antal förväntar vi oss att fånga in den bredd av data som är nödvändig.
3.2 Operationalisering 3.2.1 Finansiell prestation
De två vanligaste måtten som använts i tidigare studier för finansiell prestation är avkastning på tillgångar (ROA) samt avkastning på försäljning (ROS) vilka är redovisningsbaserade mått (Rugman & Hoon Oh, 2009). De finansiella effekterna som en ökad internationalisering medför, kan få en viss tidsfördröjning så kallad ”time lag”. Att endast använda redovisningsbaserade mått kan snedvrida resultatet i studien då risken finns att dessa inte hunnit reflektera effekterna av en internationaliseringsprocess.
Användandet av ett marknadsbaserat mått kan justera för denna potentiella snedvridning då det bättre väger in även framtida potentiella kassaflöden från ett företags verksamhet (Thomas & Eden, 2004; Eckert et al., 2010). Med detta som bakgrund har vi valt att använda både det redovisningsbaserade måttet ROA samt det marknadsbaserade måttet Tobins Q (TQ) som indikatorer på ett företags finansiella prestation. Genom de två måtten hoppas vi fånga upp både de kortsiktiga och långsiktiga finansiella effekterna av en internationalisering. Lönsamheten (ROA) fångar upp det förflutna och kortsiktiga
resultatet, medan värdeskapande (TQ) bättre speglar framtida potentiella fördelar (Rugman & Hoon Oh, 2009).
!
TQt = MVegetkapital + BVskulder
TotKapital
!
ROAt = Rörelseresultatt
MedelTotKapital
3.2.2 Internationaliseringsgrad
Definitionen av internationalisering i denna studie är företag vilka exporterar och/eller har verksamhet i utlandet som kräver en konsoliderad redovisning i Sverige3. Valet av definition grundar sig i att informationen ska vara tillgänglig i företagens svenska årsredovisningar. Hur internationaliseringsgraden ska mätas är komplext då det finns många sätt för företag att internationaliseras. Rugman & Oh Hoon (2009) fastslår att måttet på internationaliseringsgrad är den viktigaste variabeln inom forskningen kring internationell affärsverksamhet. De spridda resultat som presenterats över sambandet mellan internationalisering och finansiell prestation kan till viss del förklaras av att olika mått använts (Ibid). Det mest använda måttet är utlandsförsäljning/total försäljning, UFTF (Capar & Kotabe, 2003; Ruigrok & Wagner, 2003; Grant, 1987).
Hennart (2007) kritiserar UFTF‐måttet och menar att det utesluter flera viktiga variabler, till exempel kan företag ha en hög kvot utlandsförsäljning, men produktion och huvudkontor beläget i endast ett, eller ett fåtal närliggande länder. I dessa fall ges inte en rättvisande bild av ett företags internationalisering. Vidare har även UFTF‐måttet fått kritik av Gomes & Ramaswamy (1999), Thomas & Eden, (2004) samt Contractor et al (2003) vilka föreslår användning av ett flerdimensionellt mått. Detta för att fånga både bredden och djupet av en internationalisering. Skalmått (utländskt‐till‐total) över försäljning, tillgångar, antal anställda och antal dotterbolag fångar djupet, medan bredden fångas in av antalet länder ett företag har verksamhet i (Rugman, Hoon Oh, 2009). Denna studie fokuserar på internationaliseringens djup varför vi har valt att använda ett flerdimensionellt mått (Thomas & Eden, 2004; Gomes & Ramaswamy, 1999). Utifrån den information som finns
3 IFRS 10 Consolidated Financial Statements outlines the requirements for the preparation and presentation of consolidated financial statements, requiring entities to consolidate entities it controls. Control requires exposure or rights to variable returns and the ability to affect those returns through power over an investee (Deloitte, 2012)
tillgänglig i svenska börsnoterade företags årsredovisningar mäter vi internationaliseringsgraden utifrån två faktorer: 1) andel utlandsförsäljning 2) andel utlandsanställda.
3.3 Tillvägagångssätt 3.3.1 Datainsamling
Vår empiriska studie bygger på numerisk data och information vilken vi har samlat in från sekundärkällor i form av årsredovisningar och publika databaser4. Data för internationaliseringsvariabeln samlade vi in från företagens årsredovisningar. Den information vi hämtade från dessa var total omsättning, omsättning i Sverige, totalt antal anställda och anställda i Sverige. Utifrån dessa variabler räknade vi fram utlandsförsäljningen samt antal utlandsanställda. För att samla in informationen har vi gått in i företagens årsredovisningar och manuellt sökt och hämtat data angående ovanstående variabler. Informationen har vi främst hittat i de noter där en eventuell geografisk segmentrapportering presenteras. Nackdelen är att segmentrapportering inte är obligatorisk för företag att lämna i en årsredovisning5. Under datainsamlingens gång har vi därför stött på problem med att företagen istället för att särredovisa Sveriges försäljning, valt att redovisa försäljningssiffror för Norden eller Europa. Vi har även stött på problem vid insamlandet av antal anställda där ett fåtal företag särredovisat Norden. Att dessa företag inte särredovisar svenska siffror kan indikera att de är så pass internationaliserade att de inte längre ser Sverige som en enskild marknad. Istället för att exkludera dessa företag från den empiriska undersökningen har vi estimerat försäljningen och antal anställda för Sverige efter nedanstående kriterier i tabell 1.
4 En viss del av datamaterialet har erhållits från Mattias Hamberg
5 Enligt RR 25 skall företag lämna information rörande verksamhetens olika delar, varmed avses både rörelsegrenar och geografiska områden. Om rörelsegrenar eller geografiska områden, vilka inte är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra rörelsegrenar eller geografiska områden, kunnat identifieras, krävs ingen rapportering. IFRS 8
Rörelsesegment, kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den ska presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen.
!
AndelUtlandsanställda = Utlandsanställda AnställdaTotalt
!
AndelUtlandsförsäljning = Utlandsförsäljning FörsäljningTotalt
Tabell 1 Estimering Antal företagsår 15 % av försäljningen antas ske i Sverige om endast europeisk
försäljning uppges 160
50 % av försäljningen antas ske i Sverige när endast nordisk försäljning
uppges 47
60 % av totala anställda är verksamma i Sverige då endast anställda i
Norden uppges 16
Totalt 223
Tabell 1. Estimering
Kriterierna baseras på de mönster vi noterat under datainsamlandets gång. Många företag vilka väljer att särredovisa Europa har samtidigt delgivit att 90 procent av försäljningen sker utanför Sverige vilket innebär en försäljning på 10 procent i Sverige. I en del fall delges dock inte denna information och för att inte överskatta utlandsförsäljningen estimeras försäljning i Sverige till 15 procent när enbart europeisk försäljning uppges. När enbart nordisk försäljning uppges antas att 50 procent av denna sker i Sverige. Detta på grund av att Sverige är den enskilt största marknaden i norden, både ekonomiskt och befolkningsmässigt (NE, 2012). Vi har även sett tendenser i majoriteten av de genomgångna årsredovisningarna, att Sverige står för en större del av försäljningen gentemot de övriga nordiska länderna. Slutligen har vi estimerat att 60 procent av anställda i Norden är verksamma i Sverige. Denna andel grundar sig i att företagen i vårt urval har sitt moderbolag i Sverige och därmed antar vi att huvudkontor och en stor del av verksamheten utgår från Sverige.
3.3.2 Urval
Vi har valt att studera samtliga företag på Stockholmsbörsen, oberoende storlek och om de är internationellt verksamma eller inte. Att välja publika bolag var naturligt då tillgången till stor mängd information var nödvändig i den kvantitativa studien. Valet att studera företag av olika storlekar beror på att större företag tenderar att vara mer internationaliserade (Yang & Driffield, 2011) och det är därför viktigt att vårt urval innefattar samtliga storlekar. Antalet anställda i företagen i urvalet varierar från sju anställda till 236 713 anställda och företagens nettoomsättning är också mycket varierande, från det lägsta på 10,1 Mkr till det högsta på 303 667 Mkr. Företagen i urvalet verkar inom fyra olika branscher; tillverkning, handel, finans och tjänstesektorn.
Under vår mätperiod 2001‐2010 har totalt 405 företag varit listade på börsen, dock har inte samtliga varit med under hela tioårsperioden. Att företagen varit listade olika länge kommer inte att påverka studien då den inte ämnar fokusera på det enskilda företaget. Att vi inte utelämnar företag på denna grund gör att vi reducerar risken för överlevnadsbias i vårt urval (Hamberg, 2012). Vi kommer däremot att utesluta företag som varit börsnoterade i två år eller färre under mätperioden på grund av begränsad tid för datainsamling.
3.3.2.1 Bortfall
Vi har valt att utesluta företag inom den finansiella sektorn och flyg‐ och sjöfart från studien då karaktären av dessa skiljer sig markant från övriga branscher och geografisk information är svår att hitta. Vi har uteslutit följande finansiella institutioner; banker och försäkringsbolag, investmentbolag, övriga finansiella tjänster samt fastighetsbolag. Vidare har vi valt att utesluta utlandsägda företag, företag som inte har någon nettoomsättning samt företag som varit börsnoterade två år eller färre. Dessa utgör sammanlagt ett förutsatt bortfall på 829 företagsår. Under datainsamlingsprocessen har vi stött på problem med att ett antal företag inte redovisat anställda eller försäljning per geografiskt segment. I dessa fall har vi inte kunnat utläsa något värde för våra variabler över internationaliseringsgrad och dessa tvingades därför att uteslutas från den empiriska undersökningen. Detta oförutsedda bortfall består av sammanlagt 119 företagsår, se tabell 2.
Tabell 2 Urvalsprocessen
Antal företagsår på Stockholmsbörsen 2001‐2010 2671
Bortfall
Utlandsägda företag ‐151
Företag utan nettoomsättning ‐145
Transportföretag ‐45
Banker & Försäkringsbolag ‐52
Investmentbolag ‐178
Övriga finansiella tjänster ‐63
Fastighetsbolag ‐162
Företag vilka varit börsnoterade 2 år eller mindre ‐70
Justering för dubbelt bortfall 42
Bortfall pga. ej tillgänglig data ‐119
Studiens urval 1728
Tabell 2. Urvalsprocessen
3.4 Statistisk metod
Majoriteten av tidigare studier vilka studerat sambandet har använt sig av en multipel regressionsanalys vilket även vi avser att göra i den empiriska undersökningen (Thomas &
Eden, 2004; Lu & Beamish, 2004; Contractor et al., 2003). Att en enkel linjär regressionsanalys inte används beror på att det inom ekonomi är ovanligt med ett samband mellan endast två variabler (Asteriou & Hall, 2011, s. 66). Att enbart ta hänsyn till en oberoende förklarande variabel kan därmed ge missvisande resultat över sambandet. En multipel regressionsanalys tillåter kontroll för flera oberoende variablers påverkan på den beroende variabeln (Ibid). Internationaliseringsgrad, vilken är studiens oberoende variabel, ligger i fokus medan de övriga oberoende variablerna som ingår i analysen endast är kontrollvariabler. Anledningen till att dessa inkluderas är att de förväntas ha en påverkan på finansiell prestation. Genom att inkludera kontrollvariabler isoleras effekten som internationaliseringsgrad kan komma att ha på företagens finansiella prestation. För att undersöka sambandet genomfördes tre olika analyser, däribland en multipel regressionsanalys, en variansanalys och avslutningsvis testade vi för ett icke‐linjärt samband genom en kurvilinjär regression. För de statistiska analyserna använde vi oss av statistikprogrammet SPSS. Detta program är högt ansett och flitigt använt av många statistiker (Andersson et al. 2007, s. 18).
3.4.1 Kontrollvariabler
Den vanligaste förekommande kontrollvariabeln vilka andra studier har använt är företagets storlek. (Thomas & Eden, 2004; Contractor et al., 2003; Gomes & Ramaswamy, 1999; Capar & Kotabe, 2003). Vi valde att följa Thomas och Edens (2004) metod och använde den naturliga logaritmen för totala tillgångar som mått på storleken. Vi tog även hänsyn till företagens skuldsättningsgrad då denna kan ha en inverkan på företagets värde (Thomas & Eden, 2004; Lu & Beamish, 2004). Slutligen kontrollerade vi för branscheffekter genom att inkludera dummyvariabler för urvalets tre branscher; produktions‐, handel‐ och tjänsteföretag (Thomas & Eden, 2004). En dummyvariabel är en egenskapsvariabel vilken antar värdet 1 när analysenheten innehar egenskapen och 0 om den inte gör det (Field, 2009, s. 254). Vanligt förekommande i tidigare studier har även varit att kontrollera för skillnader mellan företagens hemland. Hemlandets miljö styr till viss del vilka
förutsättningar och förmågor företag har vid en internationalisering och därmed även hur den finansiella prestationen påverkas (Contractor et al., 2003). Då samtliga av företagen i vårt urval har Sverige som hemland sker en liknande påverkan och vi kontrollerar därmed inte för denna (Kudina et al., 2009).
3.4.2 Internationaliseringsindex
För att reducera antalet dimensioner i data och skapa en faktor utifrån flera variabler kan en principalkomponentanalys användas (Thomas & Eden, 2004). Detta görs då variabler förutsätts vara indikatorer på ett större fenomen, i denna studie internationaliseringsgrad (Field, 2009, s. 633). För att se om de två variablerna andel utlandsförsäljning och andel utlandsanställda var lämpliga att slå samman genomfördes fem tester vilka ingår i principalkomponentanalysen. Cronbach’s alpha testar indexets realitet och att variablerna går i samma riktning (Pallant, 2011, s. 98). Vidare bör hänsyn tas till provstorleken och styrkan av förhållandet mellan variablerna. Slutligen är det viktigt att korrelationen är signifikant för att variablerna ska vara lämpliga att sättas samman. Korrelationens signifikans testade vi via Kaiser‐Meyer‐Olkin (KMO) samt Bartlett’s test (Pallant, 2011 s.
183). Resultaten från dessa tester presenteras i tabell 3 och visar att vår data uppfyller samtliga kriterier. Därmed skapades en sammansatt variabel för internationaliseringsgrad genom medelvärdet av andel utlandsförsäljning och andel utlandsanställda.
Tabell 3 Resultat principalkomponentanalys
Gränsv. Resultat Krav uppfyllt
Cronbach's alpha 0,7< 0,798 Ja
Antal observationer 300< 1728 Ja
Korrelation 0,3< 0,664 Ja
Kaiser‐Meyer‐Olkin (KMO) 0,4< 0,5 Ja
Bartlett’s test 0.05> 0 Ja
Tabell 3. Resultat principalkomponentanalys
3.4.2.1 Gruppering av internationaliseringsindex
För att kunna se om effekten på finansiell prestation varierar, beroende på till vilken grad företagen är internationaliserade, grupperades urvalet i fyra undergrupper. Motivet bakom valet av fyra undergrupper kommer från etableringskedjans beskrivning av
internationaliseringsprocessen. Vi antar i denna studie att företag med en lägre internationaliseringsgrad befinner sig i det initiala stadiet av denna process. De fyra grupperna, med tilltagande grad av internationalisering för varje grupp, skapades genom att dela in variabeln för internationaliseringsgrad i dess kvartiler. Grupperna presenteras i tabell 4 nedan.
Tabell 4 Gruppering av internationaliseringsgrader
Min. Max. Medelv. Antal företagsår
Gr 1 0.00 % 29,72% 13,63% 432
Gr 2 29,85% 53,66% 42,43% 432
Gr 3 53,72% 75,41% 64,39 432
Gr 4 75,48% 100% 86,66% 432
Procentuella värden anger min, max och medelvärde av internationaliseringsgrad inom de fyra undergrupperna Tabell 4. Gruppering av internationaliseringsgrader
3.4.3 Preliminär dataanalys
Innan vi utförde regressionsanalysen gjorde vi en preliminär analys av vår rådata för att upptäcka eventuella felaktigheter och extremvärden. Den multipla regressionsanalysen är känslig för extremvärden vilket gör att detta är av stor vikt (Pallant, 2011, s. 151). I dataanalysen tog vi fram histogram för samtliga variabler och fann att extremvärden existerade för både TQ och ROA samt skuldsättningsgraden. För att inte dessa skulle snedvrida resultatet valde vi att trimma de tre variablerna med 1 %. Att trimma innebär att ta bort en procent av de högsta värdena och en procent av de lägsta värdena (Hamberg, 2012). Vidare är det även viktigt att kontrollera för de oberoende variablernas inbördes korrelation. Är dessa starkt korrelerade, med ett samband på 0,9<, uppstår problem med multikollinearitet vilket försämrar resultaten från en regressionsanalys (Pallant, 2011, s.
151). Vi testade våra variabler för multikollinearitet genom en parvis korrelationsanalys och fann inga indikationer på detta problem. Vidare är den parvisa korrelationen av intresse för att se styrkan på sambandet mellan variablerna i undersökningen. Styrkan anges mellan ‐1 och 1 där ‐1 innebär perfekt negativ korrelation och 1 perfekt positiv korrelation. Antar korrelationskoefficienten värdet 0 finns inget samband. Följande gränsvärden har använts: svagt samband 0,1 – 0,29, mellanstarkt samband 0,3‐0,49 och starkt samband 0,5‐1 (Pallant, 2011, s. 134).
3.4.4. Multipel regressionsanalys
Vidare genomfördes två multipla regressionsanalyser, en för vardera beroende variabel. Ett informativt värde från regressionsanalysen är R2, vilket förklarar hur stor del av variationen i den beroende variabeln som förklaras av variationen i den oberoende variabeln (Pallant, 2011, s. 148). Värdet anges mellan 0 till 1 och ju högre värde, desto bättre förklaringskraft. Då vi har inkluderat kontrollvariabler i analysen används justerad R2 för att inte överskatta förklaringsgraden (Asteriou & Hall, 2011, s. 74). Vidare är B‐
koefficienten (β) av stort intresse då denna visar vilken effekt ett steg uppåt på den oberoende (X) variabeln internationaliseringsgrad, påverkar den beroende (Y) variabeln finansiell prestation (Andersson et al., 2007, s. 41). Nedan presenteras regressionsanalysens modeller.
Modell 1
!
ROAt ="0+#1$ Intgradt+#2$ D.Branscht+%t
!
TQt ="0+#1$ Intgradt+#2$ D.Branscht+%t
Modell 2
!
ROAt ="0+#1$ Intgradt +#2$ Stlt+#3$ S / Et+#4 $ D.Branscht+%t
!
TQt ="0+#1$ Intgradt+#2$ Stlt+#3$ S / Et+#4 $ D.Branscht+%t
För att kunna se om det finns någon skillnad i finansiell prestation mellan företag med låg och hög internationaliseringsgrad har vi valt att använda två dummyvariabler regressionsanalysens modell 3 och 4. Modell 3 inkluderar en dummyvariabel, D.Export, för företag med låg internationaliseringsgrad, det vill säga företag som har 10 procent och färre, av sina anställda i utlandet men mer än 1 procent av försäljningen i utlandet.
Modell 4 inkluderar en dummyvariabel, D.Global för företag med hög internationaliseringsgrad, det vill säga företag med över 80 procent anställda i utlandet och 80 procent utlandsförsäljning.
