Upplevelser av djurassisterade interventioner vid psykisk ohälsa
– En kvalitativ litteraturstudie
Författare: Amanda Dahl & Emma Klein Ämne: Vårdvetenskap
Nivå och poäng: C-uppsats 15 hp Kurs: 2VÅ61E
Handledare: Ingrid Gustafsson
Titel Upplevelser av djurassisterade interventioner vid psykisk ohälsa – en kvalitativ litteraturstudie
Författare Amanda Dahl och Emma Klein
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare Ingrid Gustafsson
Examinator Sylvi Persson
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Universitetsplatsen 1 352 52 Växjö
Nyckelord Depression, djurassisterade interventioner, psykisk ohälsa, upplevelser, ångest
SAMMANFATTNING
Bakgrund: I Sverige drabbas var femte person av psykisk ohälsa i form av depression och ångest. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en trygghet och lindra lidande hos personen.
Farmakologisk behandling är det vanligaste men fler metoder borde uppmärksammas. Djur har visats ha en positiv inverkan på den psykiska ohälsan vilket kan vara en alternativ behandlingsmetod.
Syfte: Syftet var att beskriva personers, anhörigas och personals upplevelser av djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa.
Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserat på elva artiklar som analyserats enligt Hällgren Granheim och Lundmans (2017) analysmodell.
Resultat: Resultatet visade hur djuren minskade psykisk ohälsa genom att sprida glädje och lycka, vilket även gav ett lugn. Tryggheten av att vara accepterad kring djuren var tydlig vilket ledde till en avslappning och lättare skapa gemenskap med andra. Upplevelsen av rädsla beskrevs vilket bidrog till personlig utveckling.
Slutsats: Djur har en positiv påverkan på den psykiska ohälsan då det skapas glädjefyllda känslor, ett lugn och en gemenskap i deras närvaro. Sjuksköterskan kan uppmuntra till kontakt med djur som en alternativ behandlingsmetod för att på så vis ge personer meningsfullhet, upplevelsen av ökad hälsa och ett minskat lidande.
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ingrid Gustafsson och vår handledningsgrupp som har stöttat och hjälpt oss genom hela uppsatsen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING………4
BAKGRUND………4
Psykisk ohälsa………4
Behandling vid psykisk ohälsa……….4
Sjuksköterskans roll………….………5
Djurens historia i vården……….5
Krav och risker för djurassisterade interventioner………..5
Djurassisterade interventioner………....6
TEORETISK REFERENSRAM……….6
Hälsa………..6
Mening och sammanhang………....7
Lidande………..7
PROBLEMFORMULERING……….7
SYFTE……….8
METOD………8
Design………..8
Datainsamling………....8
Litteratursökning………....8
Kvalitetsgranskning………....9
Urvalsförfarande………....9
Dataanalys……….………10
Förförståelse………..11
Egna förförståelsen………11
Etiska överväganden……….11
RESULTAT……….12
Skapar ett välbefinnande……….12
Känslor av glädje och lycka………..12
Djuren inger ett lugn……….13
Gemenskap och sammanhang..………...…………13
Öppnar upp för relationer……….…………13
Befinna sig i en trygg miljö………...14
Rädsla som blev en trygghet………14
DISKUSSION……….14
Metoddiskussion………...14
Design………....14
Datainsamling………15
Kvalitetsgranskning………...16
Urvalsförfarande………...………16
Dataanalys………16
Etiska överväganden……….16
Resultatdiskussion………17
Skapar ett välbefinnande………...………17
Gemenskap och sammanhang..……….18
Rädsla som blev en trygghet……….18
FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING………..…..19
SLUTSATS………19
REFERENSER………...21
Bilagor
1. Sökschema PsycINFO 2. Sökschema Cinahl 3. Sökschema PubMed 4. Granskningsmall 5. Artikelmatris
INLEDNING
Sjuksköterskan har ett ansvar för patienters omvårdnad och är utbildad att kunna tolka och bedöma varje patients behov av omvårdnad. Det är även viktigt att sjuksköterskan finns som stöd för patienten i dennes hälsoproblem, detta ska göras i samråd med patienten för att minimera risker och förebygga sjukdom (Willman, 2019). Det förskrivs en stor mängd
läkemedel inom den psykiatriska vården till patienter, till exempel antidepressiva. Detta beror på flera olika faktorer såsom tillgängligheten av läkemedlen, snabb och enkel behandling samt trycket inom vården (Eklundh, 2013). Det är inte alltid det är farmakologiska behandlingar som är det enda rätta för patienten utan det kan röra sig om andra alternativ, såsom
djurassisterad intervention (Edvardsson & Wijk, 2019).
För oss som blivande sjuksköterskor finns ett stort intresse att studera vilka alternativa behandlingsmetoder det finns kring den psykiska ohälsan som inte innefattar farmakologiska preparat. Djur har en stor påverkan på våra liv och vi vill med denna studie belysa att
djurassisterade interventioner kan vara ett alternativ eller komplement till traditionell behandling av psykisk ohälsa.
BAKGRUND
Psykisk ohälsa
Definitionen av psykisk ohälsa kan beskrivas på olika sätt. Det används ofta som ett
samlingsbegrepp för olika typer av psykiatriska åkommor som innefattar bland annat psykiska störningar, psykiska sjukdomar och upplevelser av psykiska besvär. Psykisk ohälsa kan ses som ett fenomen som träder fram i individers liv men som av olika orsaker blir starkare och påverkar det dagliga livet (Hedelin, 2006). Enligt Beryl Brew et al., (2018) finns det olika orsaker till varför personer drabbas av psykisk ohälsa, som till exempel förändrade
livsstilsfaktorer, trauman eller en stressig och påfrestande livssituation.
I takt med att dagens samhälle förändras bidrar det enligt Hallberg (2019) till en ökad psykisk ohälsa bland befolkningen. Samhället har ett högre krav på individen och normer som inte alltid alla kan uppnå. Detta skapar en vilsenhet och osäkerhet hos individen vilket vidare bidrar till att en del hamnar utanför samhället. Individer som lider av psykisk ohälsa förväntar sig att få, och får ofta, mindre positiva reaktioner från omgivningen när det talas om den psykiska ohälsan. Trots att det idag talas mer om den psykiska ohälsan är det inte tillräckligt och ämnet har fortfarande en negativ klang över sig vilket anses vara ett allvarligt problem (Hallberg, 2019).
Socialstyrelsen (2020) rapporterar att var femte person i Sverige har eller kommer drabbas av diagnosen depression. Vidare beskrivs det att 41 % av befolkningen upplevt psykisk ohälsa i form av depression, ångest och oro. De två tillstånden depression och ångest kommer vidare i studien innefatta det som beskrivs som psykisk ohälsa.
Behandling vid psykisk ohälsa
Det som vanligtvis ordineras till individer med psykisk ohälsa är en farmakologisk behandling. Farmakologisk behandling används oftast på grund av att den är enkel att
administrera och även enkel för individen i fråga att få tillgång till. Den enkla tillgängligheten av farmakologiska preparat i kombination med ett tryck på vården att det ska hinnas med så
mycket som möjligt leder till att det skrivs ut en stor mängd läkemedel. Vid farmakologisk behandling krävs det är en noggrann uppföljning, speciellt i början av behandlingen, av läkemedlets effekt och ifall olika biverkningar uppkommit. Det är inte ovanligt att individer får flera olika biverkningar som beror på att olika läkemedel ordinerats från olika vårdplatser, detta är viktigt att hålla koll på under uppföljningarna (Eklundh, 2013). En annan vanlig behandlingsmetod är kognitiv beteendeterapi, vilket syftar till att ersätta och/eller ändra olika beteendemönster och tankar (Socialstyrelsen, 2019a). Resultat som Socialstyrelsen (2019b) tagit fram indikerar att alternativa behandlingsmetoder används för att förbättra psykisk ohälsa, till exempel djurassisterade interventioner som visat sig ha en god effekt.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans roll är viktig i processen till en bättre psykisk hälsa (Davidson et al., 2019).
En sjuksköterskas närvaro skapar en trygghet (Davidson et al., 2019; Sundal & Vatne 2020) vilket ger ett lugn när patienter befinner sig i en sårbar situation och i underläge (Davidson et al., 2019). Sundal & Vatne (2020) menar att det krävs en ömsesidig relation mellan
sjuksköterskan och patienten för att kunna skapa trygghet och tillit för att på så vis kunna utföra den bästa och mest anpassade vården. Sjuksköterskan har som roll att ge stöttning (Davidson et al., 2019; Sundal & Vatne, 2020) och vården ska ses till patientens bästa och anpassas efter dennes behov (Davidson et al., 2019). Att aktivt förebygga ohälsa är ett av sjuksköterskans största ansvar, även att motivera till en förändrad livsstil utefter patientens egen förmåga och resurser. Sjuksköterskan har utbildning i att undervisa patienten med avsikten att främja hälsa (Willman, 2019), det kan tillexempel vara djurassisterade
interventioner. Slutligen beskriver Sundal & Vatne (2020) att anhöriga kan spela en viktig roll i processen till ett bättre mående och att det även är viktigt för sjuksköterskan att skapa en relation till dem byggd på förtroende.
Djurens historia i vården
I Morrisons artikel från 2007 framgår det att djur och människor har levt i terapeutiska relationer i över 12,000 år. Under 1700-talet i England började små djur, som till exempel kaniner, användas till individer med psykisk ohälsa under terapi som handlade om
förbättringen av deras självkontroll. Senare under 1800-talet började England rekommendera psykiatriska institutioner att ta in djur för att skapa en lugnare och mindre fängelseliknande atmosfär för de individer som befann sig där (Morrison, 2007). Både Morrison (2007) och Fedor (2018) beskriver att Florence Nightingale under sin karriär noterade att djur hade en positiv effekt hos individer med psykiatriska sjukdomar. Gilmer & Tielsch Goddard (2015) beskriver hur en barnpsykolog uppmärksammade att även barn blir positivt påverkade av djurs närvaro. Det beskrivs att barnen blev mindre oroliga och mer villiga till vården. Enligt Morrison (2007) har det sedan sent 1970-tal gjorts flera undersökningar kring djurs effekter på individers psykiska hälsa, dessa effekter visade sig vara positiva. Lerner (2014a) skriver även att djur alltid haft en lugnande effekt på individen, vilket gör att individen känner sig bättre och blir friskare fortare.
Krav och risker för djurassisterad intervention
Det finns krav att varje behandlingstillfälle med djurassisterade interventioner ska anpassas efter varje enskild individ och dess behov (Lerner & Silfverberg, 2014). De djur som används inom interventionerna ska lämplighetstestas och utbildas (Höök, 2010). Gilmer & Tielsch Goddard (2015) förklarar olika tester som djur behöver gå igenom, det är bland annat tester inom lydnad, höga ljud och temperament.
Olika risker måste tas i akt vid djurassisterade interventioner, både utifrån djurets som människans perspektiv. En aspekt att tänka på att zoonoser, vilket är bakterier som kan
överföras från djur till människor. Även människor kan överföra smitta till djur, det handlar för det mesta om den mänskliga influensan. Multiresistenta bakterier, främst MRSA, är en vanlig bakterie som smittar mellan djur och människa. Både patienten och djuren som används inom vården bör ha en god hygien och vårdmiljön ska vara renlig (Lerner, 2014b).
Det är även viktigt att djuren går på regelbundna kontroller hos veterinären för att i tid upptäcka olika smittor eller skador (Fedor, 2018).
Djurassisterade interventioner
Djurassisterade interventioner används som ett samlingsnamn för de olika
behandlingsmetoderna inom vård- och omsorg och innefattar främst två olika delar, djurassisterad terapi och djurassisterad aktivitet (Lerner & Silfverberg, 2014). Både
djurassisterad terapi och djurassisterade aktiviteter utförs av utbildad personal som har licens inom ämnet (Georgopoulou et al., 2019).
Djurassisterad terapi innebär ett strukturerat terapeutiskt program där djur är med som en del i behandlingsprocessen (Socialstyrelsen, 2019b). Den här formen av terapi används främst på bland annat olika rehabiliteringscenter, vårdhem eller fängelser. Målet och syftet med terapiformen är att utveckla och förbättra den känslomässiga, sociala, fysiska och kognitiva förmågan hos människan (Georgopoulou et al., 2019).
Djurassisterad aktivitet är en något enklare variant där syftet och målet är att djuret ska ge en stimulans och en aktivitet som till exempel promenader. Det inriktar sig främst på äldre personer på särskilda boenden. Aktiviteterna bör vara upprepande och har en kontinuerlig följd och även innehålla individuella sessioner i kombination med gruppaktiviteter
(Socialstyrelsen, 2019b). Djurassisterade aktiviteter kan bidra till en ökad livskvalitet genom bland annat motivation, utbildning och avkoppling (Georgopoulou et al., 2019).
TEORETISK REFERENSRAM
Studien har sin grund i det vårdvetenskapliga perspektivet vilket grundar sig i kunskapen om hälsa och vårdande. Kunskapen om vårdvetenskap ska i första hand utgå från patienten och vad som är det bästa för just denne (Dahlberg & Segersten, 2015). Patientperspektivet utgör en fundamental värdegrund som sedan ingår i ett livsvärldsperspektiv, som vill beskriva och ge en förståelse för den enskilda människans livssituation (Dahlberg & Segersten, 2015).
Hälsa
Ett centralt begrepp inom omvårdnaden är hälsa. Det är ett individuellt fenomen och upplevelsen av hälsa är inte konstant utan det speglar individens aktuella och totala
livssituation. Genom att må bra och känna ett välbefinnande upplevs hälsa. Hälsa handlar om att känna en inre balans, att ha jämvikt i olika relationer och i livet. När en individ drabbas av psykisk ohälsa påverkas hälsan negativt. När känslor av nedstämdhet och stress framträder kan upplevelsen av hälsan bli försämrad för en majoritet av alla individer (Ekebergh, 2015).
Den enskilda individens upplevelse av sin hälsa påverkas av miljön. En naturlig miljö har visat sig vara effektivt och symtomlindrande i ett terapeutiskt syfte. Genom att anpassa miljön ges goda förutsättningar att kunna uppleva en god hälsa. Att ha djur i närmiljön kan inge en trygghet och kan stärka individens egna resurser att kämpa sig mot en god hälsa (Möller &
Wikström, 2014).
Mening och sammanhang
Mening och sammanhang är något som individer enligt Dahlberg och Segersten (2015) ständigt söker efter i livet. De beskriver det som en längtan och att det är individuellt, det vill säga att något som kan upplevas som meningsfullt för den ena kan för den andra upplevas som meningslöst. Det som upplevs som antingen meningsfullt eller meningslöst för en och samma individ kan skifta över tid och ändras. Att känna en mening och ett sammanhang kan ge en livskraft för att kunna klara av motgångar och olika påfrestningar. Enligt Beck- Friis et al., (2007) kan ett djur, exempelvis en hund, ge individen en meningsfullhet och en känsla av att betyda något för någon annan som i sin tur kan vara livsavgörande för dennes psykiska tillstånd.
Lidande
När man talar om lidande ska man se till hela människan. Lidande behöver inte alltid enbart vara kopplat till sjukdom eller skada av kroppsdel utan kan ibland vara sammanflätat med individens existentiella upplevelse. En del individer som lever med en livslång sjukdom kan ha svårt att uppleva full hälsa (Ekebergh, 2015). Att uppleva lidande är en naturlig del av livet och det är något som alla är med om. Lidande är något som alla individer förhåller sig olika till då alla har olika erfarenheter av lidande. Upplevelsen av lidandet kan ses som en positiv del då det kan bidra till en personlig utveckling (Arman, 2015). Att ha ett djur i sin närhet, antingen med beröring eller enbart närvaron, har visats ge en minskning av lidandet för bland annat personer med en psykisk ohälsa. Djuret ger en stimulerande effekt och en distraktion från lidandet och framkallar glädje och ett ökat välbefinnande (Möller & Wikström, 2014).
PROBLEMFORMULERING
Socialstyrelsen (2020) rapporterar att det är 41 % av den svenska befolkningen som upplevt psykisk ohälsa. På grund av det tryck som finns på vården idag får patienter med psykisk ohälsa ofta farmakologisk behandling med anledningen att det går snabbast och är det enklaste. Detta bidrar bland annat till att patienterna inte alltid får den vårdrelation som behövs för att vården ska kunna individanpassas på bästa sätt. Det leder även till att tryggheten och tilliten till sjuksköterskan och vården uteblir.
Dagens vård av psykisk ohälsa behöver hitta fler alternativa behandlingsmetoder som kan användas som en komplettering eller i kombination med det farmakologiska. Eftersom djur har levt tillsammans med människor i över 12,000 år i ett terapeutiskt ändamål och har visat ha goda effekter på den psykiska ohälsan skulle djurassisterade interventioner kunna fungera som ett bra alternativ. Dels genom olika aktiviteter och dels i terapisessioner. Att använda djur som behandling istället för farmakologiska preparat skulle kunna öka upplevelsen av en god hälsa och minska lidandet hos personen då eventuella biverkningar uteblir. Detta är av intresse för sjuksköterskan då denne ska minska lidande och främja hälsa genom att motivera och undervisa patienten till en bättre livsstil. Studien är gjord för att lyfta fram och beskriva upplevelser av djurassisterade interventioner som en alternativ behandlingsmetod för personer med psykisk ohälsa.
SYFTE
Syftet var att beskriva personers, anhörigas och personals upplevelser av djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa.
METOD
Design
Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats eftersom fokuset var att beskriva upplevelser. Detta har genomförts som en litteraturstudie grundat på vetenskapliga artiklar.
Kristensson (2014) menar att denna typ av design beskriver personers erfarenheter och upplevelser och sätter det i fokus för att inge en djupare och bredare förståelse. En
litteraturstudie innebär att systematiskt söka och samla in relevant litteratur inom det specifika ämnet och sedan analysera och sammanställa det materialet (Kristensson, 2014). Den valda designen för studien i relation till syftet ansågs lämplig för att kunna få fram en översikt om kunskapen kring det kvalitativa materialet som innefattar personers, anhörigas och personals upplevelser av djurassisterade interventioner.
Datainsamling
Sökningen av artiklar gjordes i tre databaser, Cinahl, PsycINFO och PubMed för att få en bredare och ett större utbud av artiklar. Enligt Kristensson (2014) innehåller Cinahl artiklar som handlar om vårdvetenskap, PsycINFO är mer inriktat på artiklar inom psykologi och beteendevetenskapen och PubMed har artiklar inom medicinskt vetenskap. Dessa databaser var därför relevanta till syftet.
Litteratursökning
Sökningen av relevant data genomfördes i två faser. Först en inledande informationssökning där det skapades en grund för studien. Syftet med att börja processen med en
informationssökning var att få den bakgrundsinformationen som krävdes för att kunna gå vidare till nästa steg. Nästa fas var den egentliga informationssökningen där ett systematiskt arbete användes för att få fram de slutgiltiga artiklarna till studien (Östlundh, 2017).
Det första steget i datainsamlingen var att formulera sökord som var i relation till studiens syfte, dessa översattes sedan till engelska. Ämnesord och fritextord användes för att få en så korrekt och tillförlitlig sökning som möjligt. I sökningen tillämpades sökteknikerna trunkering och boolesk. Trunkering innebär att med hjälp av trunkeringstecknet “*” får fram ordets alla böjningar. Exempelvis animal assisted therapy*, ger träffar på pet therapy, animal therapy och animal intervention. Söktekniken boolesk användes för att föra samman olika sökord genom att använda “AND” (Östlundh, 2017). Sökningen avgränsades sedan utifrån peer-reviewed, årtal, metod, fulltext och språk (Se bilaga 1, 2 och 3).
Första sökningen gjordes i databasen PsycINFO med sökordet animal assisted intervention vilket resulterade i 394 träffar. För att få en bredare och mer specifik träfflista söktes det även på sökordet mental health vilket gav 219,579 träffar. När sökningen hade gjorts på båda sökorden användes AND för att få ihop sökningarna. Detta resulterade i 121 träffar där författarna läste 56 abstrakter och 11 artiklar lästes varav två inkluderades då de var av relevans för syftet. Nästa sökning i databasen resulterade i 37 artiklar där sökorden animal assisted therapy AND mental health AND qualitative kombinerades, där lästes tio abstrakter,
sedan tre artiklar i fulltext varav två stycken inkluderades. Sökorden animal assisted
intervention AND qualitative gav tillsammans 49 träffar där 14 abstrakter lästes, sedan lästes fyra artiklar vilket gav två artiklar som kunde inkluderas. Sökorden assisted therapy AND animals AND experience kombinerades vilket gav 98 träffar. Utav de lästes 23 abstrakter och tre artiklar varav endast en inkluderades i studien, se bilaga 1. Likadan sökstrategi användes i databasen Cinahl som vid första sökningen gav 14 träffar där det lästes åtta abstrakter och av dem fyra artiklar i fulltext. Av dem fyra inkluderades en artikel till studien. Den andra sökningen i Cinahl användes sökorden animal assisted therapy som gav 223 träffar och patient som gav 1,305 160 träffar. Kombinationen av dessa sökord resulterade i 62 träffar där det lästes 17 abstrakter, tre artiklar i fulltext där alla tre inkluderades i studien (Se bilaga 2).
Sökningarna som gjordes i PubMed skedde med samma sökstrategi som Cinahl och
PsycINFO. Inga artiklar inkluderades ifrån PubMed då det framkom dubbletter av de utvalda artiklarna i studien (Se bilaga 3).
Kvalitetsgranskning
Studiens artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning baserat på en granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2020). Kvalitetsgranskningen bygger på fem områden, artikelns syfte, urval, datainsamling, analys och forskarens roll genom 21 frågor. Detta besvarades genom antingen “Ja”, “Nej” eller “Oklart”. Granskningsmallen angav inte några riktlinjer för om kvaliteten på artikeln ansågs vara hög, medelhög eller låg vilket innebar att författarna själva fick definiera detta. Svarades alla 21 frågor med ”Ja” gav det artikeln 100 % och gränsen till hög kvalitet bestämdes till mellan 80-100%, medelhög var 65-80% och låg under 65 %. Författarna granskade artiklarna enskilt för att sedan tillsammans jämföra och diskutera kvaliteten. Artiklarna som valdes ut till studien hade en kvalitet som antingen var hög eller medelhög. Av de valda artiklarna var fem från Australien, tre från Norge, två från USA och en från Nya Zeeland (Se bilaga 4).
Urvalsförfarande
Studien skulle utgå ifrån hur Kristensson (2014) definierar en vetenskaplig artikel och hur den är uppbyggd. Den skulle vara skriven enligt modellen IMRaD eller följa strukturen på ett likvärdigt sätt. Artikeln ska vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift och vara en
primärpublikation, alltså inte publicerad sedan tidigare, samt gått igenom peer-review. De vetenskapliga artiklarna valdes ut med förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier (Kristensson, 2014). (Se bilaga 5).
Inklusionskriterier betyder att forskaren bestämmer innan datainsamlingen vilka olika kriterier som de valda artiklarna ska uppfylla (Billhult, 2018). Inklusionskriterierna för denna studie var att artiklarna skulle ha genomgått peer-review, ha en kvalitativ design, vara etiskt granskade, vara publicerade mellan åren 2012-2021 samt handla om hur personer, anhöriga och personal upplevt djurassisterade interventioner för personer med psykisk ohälsa. Alla åldrar inkluderades i sökningen på grund av att det finns för lite kvalitativ forskning inriktat på en specifik ålder som svarar på studiens syfte. De tre olika perspektiven på upplevelser av djurassisterade interventioner var dels personer med psykisk ohälsa, anhöriga som var föräldrar till personerna som var med under interventionerna. Även perspektiv från personal från olika verksamheter inkluderades, det rörde sig om terapeuter, psykologer och
socialarbetare. En av artiklarna som inkluderades var skriven om friska vuxna och hur de uppfattade hälsan och välbefinnandet i samband med hundpromenader. Detta diskuterades mellan författarna som beslutade att artikeln skulle inkluderas trots att den inte handlade om psykisk ohälsa därför att det gick att urskilja flera delar som svarade på den föreliggande studiens syfte.
Billhult (2018) förklarar att exklusionskriterierna utesluter det som inte passar in på studien.
Artiklar exkluderades ifall dem var skrivna på ett annat språk än engelska samt om det var en artikel med inriktning på kognitiv svikt. Det uteslöts eftersom det finns bra kvalitativ
forskning kring hur personer med kognitiv svikt upplever djurassisterade interventioner och författarna ville uppmärksamma ämnet med inriktningen psykisk ohälsa.
Dataanalys
Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med en innehållsanalys är att omvandla stora mängder text till en systematisk och sammanfattning av viktiga delar i texten. Under analys processens början delades texten in i kortare delar som då bildar
meningsbärande enheter. Dessa meningsbärande enheter ska vara kopplade och i relation till studiens syfte, det kan vara enstaka ord eller enklare meningar. Efter att de meningsbärande enheterna plockats ut görs en kondensering av texten vilket innebär att det centrala innehållet tas fram och då minskar textmassan, detta för att förenkla analysen. Ur kondenseringarna tas det ut olika koder som beskriver kondenseringen med få ord, likt en etikett. Dessa ord ska vara en så exakt beskrivning av innehållet som möjligt. Nästa steg i den kvalitativa
innehållsanalysen är att kategorisera det insamlade materialet. Det genomförs på så vis att olika koder förs samman som på ett liknande sätt relaterar till varandra, då bildas
underkategorier. Underkategorierna som representerar samma innehåll bildar tillsammans en kategori. De olika underkategorierna ska endast passa in i en kategori, så gott det går, för att på så vis tydligare kunna skilja sig från varandra (Hällgren Granheim & Lundman, 2017).
Författarna har fram till kodningen gjort analysen enskilt för att sedan tillsammans gå igenom det som kommit fram och för att jämföra likheter och skillnader. (Tabell 1). Alla artiklarna var skrivna på engelska och därför användes ett lexikon för att underlätta översättningen och för att texten inte skulle misstolkas.
Tabell 1. Exempel på kvalitativ innehållsanalys.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
I smiled
inwardly when I saw the dogs for the first time.
(Smith & Smith, 2019).
Log inombords vid första mötet med hundarna.
Hundarna gav glädje.
Känslor av glädje och lycka.
Skapar ett välbefinnande.
It is a special tranquility when you are in the milk parlor milking; it is … a sorts of harmony.
(Ihlebæk et al., 2012).
Ett speciellt lugn vid
mjölkning… en slags harmoni.
Lugn vid mjölkning.
Djuren inger ett lugn.
The horses accepts you, like, for who you are.
(Arnevik et al., 2016a).
Hästen accepterar en för den man är.
Bli accepterad för den man är.
Öppna upp för relationer.
Gemenskap och meningsfullhet.
Förförståelse
I Erlingsson & Brysiewicz (2017) artikel beskrivs vikten av att vara medveten om sin förförståelse och att hela tiden ha den i åtanke genom hela analysprocessen. Det är även viktigt att kunna bortse från förförståelsen trots att det ibland kan upplevas som svårt. Under analysprocessen krävs ett öppet sinne för att då kunna se aspekter från olika perspektiv.
Vidare beskrivs det att texter som kan uppfattas som ovanliga bör ändå vara med i analysens process och inte direkt tolkas som icke relevanta.
Egna förförståelsen
Den förförståelsen författarna till studien hade var att djur har en positiv effekt på psykisk ohälsa i form av depression och ångest av egna erfarenheter. Författarna har under sin praktik inom sjuksköterskeutbildningen lagt märke till att det används en stor mängd läkemedel som förstahandsval och har även personliga erfarenheter av det. Förförståelsen har diskuterats författarna emellan under hela studiens process.
Etiska överväganden
Helsingforsdeklarationen, 2013, har stor betydelse för nationell lagstiftning. Att det finns ett samtyckeskrav är av stor vikt inför en studie. Det innebär att deltagarna ska vara informerade om syftet och att det är frivilligt men även att informationen som samlas in är sekretessbelagd och kommer enbart användas i studien (Stafström, 2017). Det säkerställdes att artiklarna som valdes ut till studien genomförts enligt Helsingforsdeklarationen och dess etiska riktlinjer. Vid granskningen av artiklarna försäkrades det om att de fått ett godkännande av en etisk
kommitté eller hade en motivering och etiska överväganden för att författarna till den föreliggande studien skulle välja att inkludera dem.
Kjellström och Sandman (2016) skriver att de etiska riktlinjerna grundar sig på de fyra principerna, rättviseprincipen, göra-gott principen, autonomiprincipen och icke-skada principen. Rättviseprincipen har som utgångspunkt att alla ska behandlas rättvist och att skydda sårbara grupper. Göra-gott principen anses vara en skyldighet att tillämpa och den innebär att utföra handlingar som ger positiva effekter. Att förebygga och minska skador och att se till det goda. Vidare beskrivs autonomiprincipen rätten till ett självbestämmande och att andra anses skyldiga att respektera en individs rätt att bestämma över sitt egna liv. Slutligen beskriver Kjellström och Sandman (2016) att icke-skada principen utgår från att inte skada andra, skador som kan ge både smärta fysiskt som psykiskt.
Vid granskningen av artiklarna har författarna tagit hänsyn till icke-skada principen och göra- gott principen i form av att en försäkring om det kunde fastställas att ingen skadats eller dylikt i undersökningarna. Även rättviseprincipen har beaktats på så vis att författarna inte har favoriserat någon artikel utifrån egna värderingar.
Det är av stor vikt att en studie är etiskt motiverad och att den utgår från en betydande forskningsfråga. Forskningsfrågan ska i sin tur ha ett syfte som är till nytta för individen, samhället och/eller professionen (Kjellström, 2018). Det är dessutom viktigt att tänka på att som forskare i en studie inte vilseleda eller förfalska resultatet (Stafström, 2017). Författarna har genom processen kontrollerat studiens resultat med artiklarna för att se att inget har förvrängts, misstolkats eller plagierats.
Studiens syfte involverar djur och det är då viktigt att även se till deras säkerhet och
välbefinnande. Enligt den svenska djurskyddslagen (1988:534) ska djur behandlas väl samt skyddas mot ett onödigt lidande och/eller sjukdom (Ohlman, 2014).
RESULTAT
Resultatet beskriver de olika upplevelser som personer, anhöriga och personal upplevt i samband med att personer med psykisk ohälsa fått djurassisterade interventioner. Det
framkom tre kategorier; Skapar ett välbefinnande, Gemenskap och sammanhang och Rädsla som blev en trygghet med tillhörande underkategorier (Se tabell 2).
Personerna som lider av psykisk ohälsa kommer i resultatet benämnas som “personer”, det kommer även framgå ifall det är anhöriga eller personal som beskriver upplevelserna.
Tabell 2. Översikt över huvudkategorier och underkategorier.
Huvudkategori Underkategori
Skapar ett välbefinnande Känslor av glädje och lycka
Djuren inger ett lugn Gemenskap och sammanhang Öppnar upp för relationer
Befinna sig i en trygg miljö Rädsla som blev en trygghet
Skapar ett välbefinnande
Djuren framkallade flera positiva känslor som skapade välbefinnande och minskade den psykiska ohälsan hos personerna. Det uttryckte sig i glädje och lycka när djuren var i närheten vilket gav upplevelsen av en bättre psykisk hälsa. Lugnet var även en bidragande faktor till att personerna fann ett välbefinnande och ett bättre mående då lugnet minskade ångesten och depressionen.
Känslor av glädje och lycka
Redan vid första anblicken på djuren upplevde personerna känslor av glädje och lycka
(Arnevik et al., 2016b; Cameron et al., 2016; Carlson et al., 2015; Dunlop & Tsantefski, 2018;
Smith & Smith, 2019), detta var även något som personal uppmärksammade (Every et al., 2015). Personerna upplevde ett bättre mående, bättre humör och ökade energinivåer. Dessa känslor ökade genom den glädje och värme som djuren gav personerna vilket ledde till att de beskrev att de fick en bättre psykisk hälsa på sikt (Alvarez-Campos et al., 2020; Cameron et al., 2016; Carlson et al., 2015; Dunlop & Tsantefski, 2018; Ihlebæk et al., 2012; Smith &
Smith, 2019). Den tid som personerna tillbringade i stallet med hästarna och skötte om dem gav även det glädjefyllda känslor (Arnevik et al., 2016a).
Djuren inger ett lugn
Personerna upplevde att djurens närvaro skapade ett lugn som minskade den ångest och depression som de hade (Arnevik et al., 2016a; Cameron et al., 2016; Carlson et al., 2015;
Smith & Smith, 2019). Både anhöriga och personal beskrev att även de upplevde personerna som mer lugna i närvaro med djuren och att de kunde märka en minskning av ångesten och depressionen (Alvarez-Campos et al., 2020; Flynn et al., 2020). De personer som var
tillsammans med hästar upplevde dessutom att det gjorde livet mer hanterbart (Arnevik et al., 2016a). En annan känsla som erfors var att de kände sig mindre ensamma, vilket uttrycktes specifikt av personerna när de fick krama och mysa med kalvar. Det beskrevs speciellt att vid mjölkningen kunde personerna finna ett slags harmoniskt läge i sig själva (Ihlebæk et al., 2012).
Att få klappa och beröra hundar ingav ett lugn och de personer som innan kände sig stressade upplevde förutom lugnet också att stressen minskade (Carlson et al., 2015; Smith & Smith, 2019). Dessutom gjorde kontakten med både hundar och hästar att tankarna kretsade kring något annat än den psykiska ohälsan (Arnevik et al., 2016a; Carlson et al., 2015; Smith &
Smith, 2019). Det hade ingen större betydelse vilken djurart som personerna mötte för deras upplevelse av lugn utan det handlade om att få vara i ett eller flera djurs närvaro, detta beskrevs av både personerna, anhöriga och personal (Alvarez-Campos et al., 2020; Cameron et al., 2016; Carlson et al., 2015; Dunlop & Tsantefski, 2018; Every et al., 2015; Ihlebæk et al., 2012). Hästar hade en speciellt lugnande effekt på grund av sin storlek och upplevdes som jämförbart med lugnande läkemedel. Den lugnande effekten var densamma men personerna ansåg att hästarnas lugnande effekt kändes bättre (Arnevik et al., 2016a).
Gemenskap och sammanhang
Det framkom att interventionerna skapade upplevelsen av gemenskap och öppnade upp för nya relationer. Djuren beskrevs tydligt skapa en motivation till relationer samt kunde få personer att känna sig meningsfulla. Miljön ansågs vara viktig för tryggheten därför att en lugn miljö bidrog till att personerna kände sig avslappnade och lättare kunde knyta an till de andra personerna i deras närhet och till djuren.
Öppnar upp för relationer
De anhöriga och personalen uppmärksammade att det uppstod en gemenskap mellan
personerna som deltog och djuren samt med andra som var med under interventionerna, detta upplevde även personerna. Djuren upplevdes som icke dömande och att personerna blev accepterade för den de var (Alvarez-Campos et al., 2020; Arnevik et al., 2016a; Buultjens et al., 2017; Carlson et al., 2015; Dunlop & Tsantefski, 2018; Flynn et al., 2020; Ihlebæk et al., 2012) vilket gjorde det lättare att öppna upp sig och prata om sina problem (Carlson et al., 2015; Ihlebæk et al., 2012). Personerna uppfattade att djuren lyssnade och att de kunde berätta precis vad de ville utan att bli avbrutna eller att någon utomstående påverkade samtalets riktning (Dunlop & Tsantefski, 2018). Djuren upplevdes ge en motivation för personerna till att skapa nya relationer (Cameron et al., 2016; Every et al., 2015; Flynn et al., 2020) och dessa beskrevs bidra till ett bättre mående (Dunlop & Tsantefski, 2018). Personerna
förklarade relationerna som nyfunnen vänskap och att det fick dem att känna att de hade en vän vilket även gällde relationen till djuren (Arnevik et al., 2016a; Arnevik et al., 2016b;
Cameron et al., 2016). Det upplevdes som att det specifikt var djurterpin som bidrog till detta, att djurens närvaro gjorde det enklare för personerna att skapa en anknytning och öppna upp för svårare konversationer (Carlson et al., 2015). De nya relationerna fick personerna att
känna sig inkluderade i något som gjorde nytta (Ihlebæk et al., 2012). Att vara till nytta
upplevde de som något meningsfullt (Arnevik et al., 2016b; Cameron et al., 2016; Flynn et al., 2020) och personal upplevde att det bidrog till att fokuset på personernas sjukdom försvann (Buultjens et al., 2017). Personerna upplevde att djuren gav en känsla av normalitet, att de passade in (Arnevik et al., 2016a; Smith & Smith, 2019).
Befinna sig i en trygg miljö
En tydlig och viktig aspekt som flera personer upplevde var att djuren gav en trygghet (Arnevik et al., 2016a; Arnevik et al., 2016b; Carlson et al., 2015; Dunlop & Tsantefski, 2018). Tryggheten kom av djuret i sig men det uttrycktes även att tryggheten blev påverkad av den miljö som interventionen utfördes i. Miljön upplevdes av både personer och personal som ett bidrag till att det skapades en avspändhet (Arnevik et al., 2016b; Cameron et al., 2016; Flynn et al., 2020). Personal upplevde vidare att de på så vis minskade stressen hos personerna och de kunde känna sig mer avslappnade (Flynn et al., 2020). Personerna
upplevde att den trygga miljön gjorde att de lättare kunde öppna upp sig (Carlson et al., 2015) och prata om sina problem (Carlson et al., 2015; Ihlebæk et al., 2012). Det beskrevs även att de inte upplevde sig som typiska patienter när de befann sig i en miljö med djur. Personerna upplevde att det inte var lika sterilt som det ofta kan upplevas vara i den klassiska terapi miljön vilket gjorde att konversationerna underlättades (Ihlebæk et al., 2012).
Rädsla som blev en trygghet
Personal lade märke till en rädsla hos personerna vid första kontakten med djuren (Every, 2015). Rädslan beskrev personerna berodde bland annat på nervositet och en osäkerhet men även att en del aldrig haft djur i sin omgivning tidigare (Arnevik et al., 2016b; Dunlop &
Tsantefski, 2018). Det var speciellt vid kontakt med hästar som personerna uttryckte rädsla.
Hästarna beskrevs ha stora, mörka och otäcka ögon (Dunlop & Tsantefski, 2018) och även att de var stora djur vilket gav den rädslan och osäkerheten som personerna upplevde. Rädslan gjorde att personerna till en början var avvaktande mot djuren (Arnevik et al., 2016b; Dunlop
& Tsantefski, 2018; Ihlebæk et al., 2012) men med tidens gång beskrev personerna att de överkom sin rädsla för djuren vilket tillslut ledde till att djuren istället upplevdes som en trygghet (Dunlop & Tsantefski, 2018).
DISKUSSION
Diskussionsavsnittet innefattar två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen kommer studiens syfte, styrkor och svagheter samt metodvalets
lämplighet att lyftas. Kristensson (2014) beskriver att trovärdighetsbegreppet bör diskuteras i metoddiskussionen som består av fyra hörnstenar; tillförlitlighet, giltighet, verifierbarhet och överförbarhet. I diskussionen kring resultatet lyfts de viktigaste delarna fram för att kunna argumentera för eller emot samt visa vilken slags nytta resultatet har för det praktiska arbetet.
Metoddiskussion Design
Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats vilket syftar till att få en djupare förståelse av ett fenomen, därför ansågs designen relevant eftersom djurassisterade interventioner kan upplevas på olika sätt av olika personer (Kristensson, 2014). Motsatsen till induktiv ansats är deduktiv som är vanligare inom den kvantitativa forskningen, det betyder att forskaren utgår ifrån en teori för att sedan antingen styrka eller bestrida den (Kristensson,
2014). En deduktiv ansats valdes bort på grund av att den inte ansågs vara relevant i
förhållande till studiens syfte. Den kvalitativa metoden bedömdes som mest lämplig eftersom studiens syfte var att beskriva personers, anhörigas och personals upplevelser av
djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa. En kvantitativ metod innebär att mäta likheter och skillnader på ett objektivt sätt (Kristensson, 2014). Den metoden valdes bort då studiens syfte var att beskriva upplevelser.
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tre databaser användes för att minska risken att relevanta artiklar ska ha gått försummade (Kristensson, 2014). Från början var tanken att studiens utgångspunkt skulle vara baserad på artiklar med intervjuer av patienter som har deltagit i djurassisterade interventioner. Under
informationssökningen av artiklarna upptäcktes att det var svårt att finna sådana artiklar.
Därför utökades syftet från “patienters upplevelser” till ”beskriva personers, anhörigas och personal upplevelser”. Detta gav en möjligheten till en bredare sökning och fler artiklar kunde inkluderas i studien. Dock kan tillförlitligheten i studiens resultat minska då anhöriga och personals upplevelser blir en sekundärkälla för hur djurassisterade interventioner upplevs.
Enligt Kristensson (2014) är det viktigt att alltid vara extra källkritisk när det används sekundärkällor då det är andrahandsinformation. Tillförlitligheten kan dock anses öka då enligt Kristensson (2014) ett varierat och utökat urval kan bidra med synvinklar från olika perspektiv av ett visst fenomen. Under studiens process har det jämförts ifall det finns några skillnader och/eller likheter mellan hur personerna med psykisk ohälsa upplever djuren med hur anhöriga och personal upplever hur djuren påverkar. Det framkom inga tydliga skillnader mellan de tre perspektiven utan upplevelserna var likvärdiga.
Valet att inte söka på specifika djur, såsom hund eller häst gjordes för att sökningen skulle bli så bred som möjligt och där alla djurarterna inkluderades. Genom att inte söka på specifika djur blir sökning bredare och det ökar överförbarheten i studien. Detta val av sökning gjordes för att resultatet ska kunna användas av alla verksamheter och dessutom inkludera alla djurarter. Ämnesord och fritextord ses som en styrka för studien. Enligt Kristensson (2014) måste fritextorden vara begränsade i en sökning för att kunna avlägsna irrelevanta artiklar.
Booleska termen AND användes i sökningen för att föra samman olika sökord vilket ökade specificiteten i sökningen. Trunkering användes också för att få fram ordets alla böjningar vilket gjorde de lättare att hitta artiklar som hade ett liknande innehåll. Sökningen hade kunnat tillämpa den booleska termen NOT vilket enligt Kristensson (2014) används för att
specificera sökningen. Denna begränsning hade dock kunnat påverka studien negativt då relevanta artiklar för studien kunde uteslutits. Termen OR kunde ha använts för att göra sökningen i databaserna bredare och för att ta del av angränsande begrepp (Kristensson 2014).
Användningen av termen OR valdes bort då det hade gett fler träffar och därmed svårare att hitta relevanta artiklar.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna som inkluderades i studien var av hög och medel kvalitet.
Kvalitetsgranskningsmallen hade inte några riktlinjer för vad som anses vara låg, medel eller hög kvalitet utan författarna har själva avgjort gränserna. Det skulle kunna bidra till att artiklarnas nivå blir felaktigt bedömda vilket skulle kunna innebära att tillförlitligheten minskar. Kvalitetsgranskningen genomfördes enskilt av författarna för att kunna skapa egna uppfattningar om kvaliteten, efter varje artikel jämfördes och diskuterades kvalitén för att kunna säkerställa att det granskades likvärdigt. Detta gjordes för att öka tillförlitligheten och för att de egna förutfattade meningarna och antaganden ska förbises (Kristensson, 2014).
Därefter togs beslut om att samtliga artiklar skulle inkluderas då de var av antingen hög eller
medel kvalitet. Tillförlitligheten i studien kunde ökats om endast artiklar med hög kvalitet hade inkluderats.
Urvalsförfarande
Studiens urval innehåller inklusions- och exklusionskriterier som gjorde att sökningen
formades och avgränsades. Enligt Henricson (2017) ökar kvaliteten i studien om artiklarna är peer reviewed, då trovärdigheten stärks. Kriterierna gör även att studien får högre validitet, vilket gör att studien avser att mäta det som faktiskt ska mätas (Kristensson, 2014). För att öka studiens validitet exkluderades artiklar som var riktade mot kognitiv svikt. Personer med diagnosen kognitiv svikt kan ha svårt att uttrycka sina upplevelser på ett trovärdigt sätt.
Artiklar som var skrivna på andra språk än engelska exkluderades då endast dessa språk behärskas. Det togs endast med artiklar som var publicerade mellan 2012-2021 då de ansågs mer tillförlitliga då forskning kring ämnet utvecklas och författarna ville få fram ett så relevant resultat som möjligt med den senaste forskningen. Att använda så nya artiklar som möjligt ökar resultatets giltighet då Kristensson (2014) beskriver att giltigheten ökar när det tydligt visas när materialet samlats in vilket det gör i studien.
Artiklarna representerar olika verksamheter vilket ökar resultatets överförbart inom såväl hälso- och sjukvården som andra typer av verksamheter. Överförbarheten hade minskat ifall studien enbart hade fokuserat på en enda verksamhet. Kristensson (2014) förklarar att
överförbarheten är i vilken omfattning resultatet kan föras över till andra sammanhang. Därför ansågs det som en styrka för den föreliggande studiens resultat att inkludera artikeln om hur friska vuxna upplevde hälsa och välbefinnande i samband med hundpromenader.
Dataanalys
Dataanalysen bygger på en kvalitativ innehållsanalys. Genom en kvalitativ innehållsanalys blev resultatet i studien textnära och mer beskrivande, det finns dock en risk att textens helhet förloras genom en textnära analys (Hällgren Granheim & Lundman., 2017). Därför har innehållet analyserats var för sig för att sedan diskutera tillsammans för att jämföra likheter och skillnader samt för att bevara helheten. Under processens gång har det funnits en medvetenhet om den egna förförståelsen och därför diskuterades den mellan varandra och tillsammans med handledaren och handledningsgruppen för att minimera riskerna att resultatet skulle påverkas. Enligt Henricson (2017) ökar studiens tillförlitlighet om förförståelsen diskuteras med utomstående för att se att det insamlade materialet inte har påverkats egna åsikter och tankar kring ämnet. Eftersom det finns en medvetenhet om förförståelsen ökade studiens verifierbarhet. Kristensson (2014) beskriver att verifierbarhet innebär att insamlat material inte är grundat i författarnas egen förförståelse kring det specifika ämnet.
De vetenskapliga artiklarna var skrivna på engelska och då finns det risk för misstolkning i samband med översättningen till svenska. Därför har ett lexikon använts för att på ett mer säkert sätt översätta texten. Överförbarheten kan minska i och med att texten översatts i analysprocessen då viktig information kan gå förlorat. Artiklarna har hanterats med stor noggrannhet för att på ett så säkert sätt som möjligt minska den risken och det har även diskuterats mellan författarna för att se ifall det finns skillnader eller likheter.
Etiska överväganden
Under studiens process förhöll sig författarna till Helsingforsdeklarationen från 2013 (Stafström, 2017) för att hela tiden försäkra sig om att det material som ingått i studien höll sig till de etiska riktlinjerna. Forskningsetiken är enligt Kjellström & Sandman (2016) huvudsakligen till för att skydda informanterna och det är därför av största vikt att ta hänsyn
till de fyra etiska principerna; rättviseprincipen, göra-gott principen, autonomiprincipen och icke-skada principen. Samtliga av de artiklar som ingått i studien hade fått ett godkännande av en etisk kommitté och ett skriftligt samtycke av deltagarna vilket var viktigt för att på så vis visa respekt för deltagarna i de olika artiklarna. De inkluderade artiklarna och det insamlade materialet bearbetades på ett neutralt och med hänvisningar till originalkällorna eftersom studiens resultat skulle syfta på personers, anhörigas och personals upplevelser och inte präglas av författarnas egen förförståelse.
Resultatdiskussion
Resultatet visade tre huvudkategorier som beskriver personers, anhörigas och personalens upplevelser av djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa.
Huvudkategorierna var: Skapar ett välbefinnande, Gemenskap och sammanhang samt Rädsla som blev en trygghet. Det framtagna resultatet med de olika kategorierna och tillhörande underkategorierna anses svara på den föreliggande studiens syfte på ett sätt som kan göra det kliniskt användbart.
Skapar ett välbefinnande
Resultatet visar att personer, anhöriga och personal upplever att djuren ger känslor av glädje och lycka samt ett ökat välbefinnande vilket visar på att djurassisterade interventioner är något positivt. Denna upplevelse av glädje och lycka styrks av Chalmers et al., (2019) och Edner et al., (2019) vilka menar att djuren bidrar till ett bättre mående. Abrahamson et. al., (2016) redogör för liknande resultat, att djurs närvaro minskar på personers depression.
Haubner et al., (2008) styrker detta ytterligare genom att beskriva att djuren kan bidra till att ångest minskar eller försvinna helt. Ekebergh (2015) förklarar att känna känslan av att må bra inger i sin tur att uppleva hälsa. Djur har bevisats ha en positiv påverkan på den psykiska hälsan i flera hundratals år (Morrison, 2007) och Lerner (2014a) beskriver att personerna blir friskare snabbare och upplever sig ha ett bättre mående. Att vara i djurs närvaro beskriver Möller och Wikström (2014) som stimulerande vilket leder till ett minskat lidande när känslorna av glädje och lycka framkallas. Resultatet redogör för hur djuren gör att tankarna börjar kretsa kring annat är sjukdomen, en slags distraktion, vilket enligt Ekebergh (2015) kan bidra till att personerna upplever en god hälsa eftersom de upplever att de mår bra. Edner et al., (2019) stärker denna studies resultat genom att förklara att när tankarna fokusera på något annat än sjukdomen upplevs känslan av ett bättre mående.
Socialstyrelsen (2020) beskriver att 41 % av befolkningen i Sverige har upplevt psykisk ohälsa som innefattar depression, ångest och oro. I denna studies resultat framkommer det att lugnet som uppstår tillsammans med djuren bidrar till att depressionen och ångesten minskar.
Lugnet som skapades var en viktig aspekt för att uppleva en bättre psykisk hälsa och det beskrivs tydligt att djur är till en stor hjälp för att uppnå det. Förutom den minskade psykiska ohälsan upplevde personerna att få beröra djuren ledde till mindre stress. Dessutom en avslappning som i sin tur gör att livet upplevs mer hanterbart och att tankar kring den
psykiska ohälsan försvinner vilket styrks av Beermann et al., (2017) som tydliggör för hur lätt beröring av ett djur leder till avslappning för personer.
I studiens resultat var det främst hästarna som hade en lugnande effekt på grund av sin storlek.
Den effekten är likvärdig med lugnande läkemedel, fast på ett bättre sätt. Abrahamson et al., (2016) beskriver hur hundar på ett liknande sätt ger samma typ av lugn och jämfördes med lugnande läkemedel. Detta visar att djurarten inte spelar någon roll kring aspekten lugn vilket kan ses som en styrka för studiens resultat. Då det skrivs ut stora mängder av läkemedel idag (Eklundh, 2013) kanske det kan minska genom alternativ eller kompletterande behandlingen
med djurassisterade interventioner. Det skulle kunna minska trycket på vården genom färre besök för uppföljning av eventuella biverkningar. Även risken för åkommor i samband med att olika läkemedel ordineras från olika verksamheter kan minska då det endast är en
verksamhet inblandad (Eklundh, 2013). Att minska utskrifterna av läkemedel kan leda till ett minskat lidande för personen relaterat till eventuella biverkningar. Sjuksköterskan har därför en viktig roll att kunna se och anpassa vården utifrån personens bästa. Det är dessutom viktigt att som sjuksköterska skapa en trygg relation till personen som bygger på tillit för att ge rätt stöttning (Davidson et al., 2019; Sundal & Vatne 2020). Det visar på att sjuksköterskan kan utbilda och informera om en alternativ behandlingsmetod som inte innefattar läkemedel som kan skapa ett lidande ifall biverkningar uppträder. Istället kan djur rekommenderas till de personer som har behov av att få ett lugn och samtidigt få känslor av glädje och lycka.
Gemenskap och sammanhang
Att personerna upplevde en gemenskap och en meningsfullhet beskrivs tydligt i resultatet, även från perspektivet av anhöriga och personal. Djur har levt tillsammans med människor i över 12,000 år vilket tydligt visar på en naturlig gemenskap mellan djur och människa (Morrison, 2007). Enligt Chalmers et al., (2019) skapas det ett band mellan personer och djuren och som bygger på tillit. Den tilliten beror på att djur inte dömer en på samma vis som en person kan göra. Detta gör att personer känner sig accepterade vilket får dem att passa in i den miljön som de befinner sig i. Det gör det lättare för personer att kommunicera och öppna upp för svåra samtalsämnen. Haubner et al., (2008) förklarar att när personerna känner sig trygga blir det lättare att öppna upp sig (Haubner et al., 2008), en närvaro med djur bidrar till en trygghet (Abrahamson et al., 2016; Haubner et al., 2008). Att ha djur i sin närmiljö kan upplevas som en trygghet och kan stärka personens egna resurser till att uppleva en god hälsa (Möller & Wikström, 2014). Att det finns vissa krav för att genomföra djurassisterade
interventioner kan göra att miljön upplevs som tryggare. Det kan till exempel handla om att djur ska ha en god hygien samt att miljön som interventionerna utförs i ska vara hygienisk (Lerner, 2014b).
Socialstyrelsen (2019b) beskriver hur djurassisterad aktivitet kan hållas antingen individuellt eller i grupp vilket gör att en gemenskap kan byggas och få personer att uppleva vänskap.
Chalmers et al., (2019) tydliggör också att djur kan få personer att uppleva att de har en vän.
Enligt Beermann et al., (2017) och Abrahamson et al., (2016) kan djur medverka till en lättare social kommunikation mellan personer och till en öppenhet för relationer att skapas. Det framställs i studiens resultat att djuren ses som en motivation för att kunna knyta an till såväl andra personer som djuren vilket har en positiv inverkan på den psykiska hälsan då något upplevs som meningsfullt. Enligt Dahlberg och Segesten (2015) är meningsfullhet individuellt och att det kan ge en livskraft för att ta sig igenom livets motgångar. Det är inte en
självklarhet att alla personer upplever meningsfullhet av djurassisterade interventioner utan det kan upplevas som något meningslöst för vissa då meningsfullheten kan förändras över tid (Dahlberg & Segesten, 2015). I den föreliggande studien upplevs djuren ge en mening och något betydande vilket enligt Beck-Friis et al., (2017) kan det vara livsavgörande för en person att ha en mening och något av betydelse i livet. Att vara delaktig i djurassisterade aktiviteter och inkluderad i en grupp (Socialstyrelsen, 2019b) bidrar till meningsfullhet och kan bygga vänskaper genom exempelvis promenader. Det innebär att sjuksköterskan kan stödja personers hälsa genom att uppmuntra till kontakt med djur till de som är i behov av gemenskap och att känna en mening i livet.
Rädsla som blev en trygghet
I resultatets tredje kategori framkom det att rädsla hos personerna tillslut blev en trygghet.
Rädslan uppstår på grund av att hästarna upplevs så stora vilket ger en osäkerhet. Edner et al.,
(2019) förklarar att barn även kan uppleva hundar som stora vilket kan ge en liknande rädsla, alltså behöver det inte enbart röra sig om hästar. Rädslan och osäkerheten kan bli ett lidande för personen det rör sig om. Lidande är något som är individuellt och enligt Arman (2015) kan det bidra till en utveckling hos personen som att till exempel ta sig igenom motgångar i livet. I resultatet beskriver personerna att de inledningsvis uppträdde på ett avvaktande sätt gentemot hästarna men att de nu istället ser på hästarna som en trygghet. Detta kan förklaras och kopplas till den personliga utvecklingen som Arman (2015) skriver om då det visar att en rädsla kan utvecklas och att det går att övervinna den. Som Davidson et al., (2019) skriver ska sjuksköterskan med sin närvaro skapa ett lugn när en person befinner sig i en utsatt och sårbar ställning. Sjuksköterskan ska ge den stöttning som krävs för varje unik situation för att på så vis kunna bilda en relation till personen grundat på förtroende (Davidson et al., 2019; Sundal
& Vatne, 2020). Detta innebär att sjuksköterskan kan ge en motivation till personer genom att skapa en trygg relation för att ge personer de bästa förutsättningarna för en personlig
utveckling. Det är inte alltid en sjuksköterska har möjlighet att närvara under de
djurassisterade interventionerna utan då kan det vara bra om sjuksköterskan ser till att det finns en person på plats som kan skapa den trygga relationen till personen som lider av psykisk ohälsa.
FÖSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
Djurassisterade interventioner är till en liten del beforskat och det krävs därför mer forskning och uppmärksamhet kring ämnet. Forskning kring djurassisterade interventioner vid psykisk ohälsa i form av depression och ångest kan behövas för att ge personer fler
behandlingsalternativ vilket är av intresse för sjuksköterskor samt blivande sjuksköterskor.
Förslag till vidare forskning är kvalitativa intervjustudier för att öka kunskapen inom ämnet om upplevelser av djurassisterade. Studier som har ett fokus på åldrar och kön är av stort intresse för att kunna på ett mer detaljerat sätt uppmärksamma eventuella skillnader och likheter. Ytterligare forskning kring ämnet skulle kunna bidra till att djurarterna eventuellt kan specificeras mot olika diagnoser, grad av psykisk ohälsa och kulturella skillnader.
SLUTSATS
Studien visar att upplevelsen av djurassisterade interventioner har en positiv inverkan på den psykiska ohälsan. Djuren ger känslor av glädje och lycka samt ett lugn som leder till en känsla av välbefinnande. Det tydliggörs att den miljön ger en trygghet och att djuren leder till
personlig utveckling i form av att överkomma rädslan för djur. Närvaron av djuren har en stor betydelse för relationer och dess positiva påverkan för den psykiska ohälsan. Djuren är en starkt bidragande faktor till en minskning av lidande och ökad upplevelse av hälsa samt känslan av meningsfullhet och ett sammanhang. Sjuksköterskan kan minska lidandet hos personer genom att visa på flera alternativa behandlingsmetoder, djurassisterade
interventioner är en sådan som är effektiv. En sjuksköterskas mål i sin profession är att få personer att uppleva en ökad hälsa och ett minskat lidande. Detta kan göras genom att
sjuksköterskan kan uppmuntra till kontakt med djur för att ge personer en meningsfullhet och framkallande av glädje samt ett lugn.
Resultatet kan användas av sjuksköterskor, blivande sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt verksamhetsansvariga för att öka kunskapen och förståelsen kring djurs betydande roll för psykisk ohälsa. Det framkommer i studien att varken ålder, kön eller djurart har någon som helst betydelse för hur den psykiska ohälsan påverkas. Detta visar på att alla olika typer av verksamheter kan tillämpa studiens resultat för att bredda kunskapen och förståelsen.
Djurassisterade interventioner ses utifrån resultatet som ett bra alternativ istället för den farmakologiska behandlingen. Det minskar inte bara lidandet från den psykiska ohälsan utan det ger glädje och lycka, det tänds en ny livsgnista.
REFERENSER
* = vetenskapliga artiklar som utgör resultatet
Abrahamson, K., Cai, Y., Cline, K., O’Haire, M., & Richards, E. (2016). Perceptions of a hospital-based animal assisted intervention program: An exploratory study. Complementary Therapies in Clinical Practice, 25, 150-154. DOI: 10.1016/j.ctcp.2016.10.003
*Alvarez-Campos, A., Dickson, C., Doyle London, M., Lovarini, M., & Mackenzie, L.
(2020). Animal assisted therapy for children and adolescents with autism spectrum disorder:
parent perspectives. Journal of Autism and Developmental Disorders, 50(12), 4492-4503.
DOI: 10.1007/s10803-020-04512-5
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 27-60). Liber.
*Arnevik, E., Brenna, I., Kern-Godal, A., Kogstad, N., & Ravndal, E. (2016a). Contribution of the patient-horse relationship to substance use disorder treatment: Patients´ experiences.
Journal of qualitative studies on health and Well-being, 11(1), 31636. DOI:
10.3402/qhw.v11.31636
*Arnevik, E., Halvorsen Brenna, I., Kern-Godal, A., & Ravndal, E.(2016b). More than just a break from treatment: how substance use disorder patients experience the stable environment in horse-assisted therapy. Research and Treatment, 10, 99-108. DOI: 10.4137/SART.S40475 Beck-Friis, B., Beck-Friis, A., & Strang, P. (2007). Hundens betydelse i vården - erfarenheter och praktiska råd. Gothia förlag.
Beermann, M., Fetz, K., MacKenzie, C., Schmitz, A., & Schulz-Quach, C. (2017). Animal- assisted therapy at a University Centre for Palliative Medicine – a qualitative content analysis of patient records. BMC Palliative Care, 16, 1-13. DOI: 10.1186/s12904-017-0230-z
Beryl Brew, G., Kpobi, L., Sarfo, E., & Salifu Yendork, J. (2018). Mental illness has multiple causes: beliefs on causes of mental illness by congregants of selected neo-prophetic churches in Ghana. Mental health, religion & culture, 21 (7), 647-666.
https://doi.org/10.1080/13674676.2018.1511694
Billhult, A. (2018). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 265–274). Lund:
Studentlitteratur.
*Buultjens, M., Karimi, L., Monfries, M., & Wilson, K. (2017). Equine-assisted psychotherapy for adolescents experiencing depression and/or anxiety: A therapist's perspective. Chinical Child Psychology and Psychiatry, 22(1), 16-33. DOI:
10.1177/1359104515572379
*Cameron, C., Campbell, K., Smith, C., Treharne, G., & Tumilty, S. (2016). How does dog- walking influence perceptions of health and wellbeing in healthy adults? A qualitative dog- walk-along study. Centre for Health Activity and Rehabilitation Research, 29(2), 181-192.
DOI: 10.1080/08927936.2015.1082770
*Carlson, L., Dirkse, D., Garland, S., Hermann, M., White, J., Wiebe, P., & Quinn, M.
(2015). Animal-Assisted Therapy and Counseling Support for Women With Breast Cancer:
An Exploration of Patient’s Perceptions. Integravite Cancer Therapies, 14(5), 460-467. DOI:
10.1177/1534735415580678
Chalmers, D., Dell, C., Husband, A., Rohr, B., & Stobbe, M. (2019). Animal-assisted therapy in a Canadian psychiatric prison. International Journal of Prisoner Health, 15(3), 209-231.
DOI: 10.1108/IJPH-04-2018-0020
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2015). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur.
Davidson, L., Eldal, K., Gytri, D., Moltu, C., Natvik, E., Skjölberg, Å., & Veseth, M. (2019).
Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice – a qualitative study. Scandinavian journal of Caring Sciences, 33, 791-800. DOI:
10.1111/scs.12674
*Dunlop, K., & Tsantefski, M. (2018). A space of safety: Children´s experience of equine- assisted group therapy. Child & Family Social Work, 23(1), 16-24. DOI: 10.1111/cfs.12378 Edner, A., Engvall, G., Funquist, E-L., & Lindström Nilsson, M. (2019). Children report positive experiences of animal‐assisted therapy in paediatric hospital care. Acta Paediatrica, 109(5), 1049-1056. DOI: 10.1111/apa.15047
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2019). Omgivningens betydelse. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa (3 uppl., s.133). Studentlitteratur.
Ekebergh, M. (2015). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K. Dahlberg & M.
Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 15-24). Liber.
Ekelundh, T. (2013). Psykiatri för primärvården. Studentlitteratur.
Erlingsson, C., & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African journal of emergency medicine, 7, 93-99. DOI: 10.1016/j.afjem.2017.08.001
*Every, D., Smith, B., Smith, K., Thompson, K., & Trigg, J. (2015). How can a donkey fly on the plane? The benefits and limits of animal therapy with refugees. Clinical Psychologist, 21(1), 44-53. DOI: https://doi.org/10.1111/cp.12071
Fedor, J. (2018). Animal-Assisted Therapy Supports Student Connectedness. Healthy Communities, 33 (6), 355-358. DOI: 10.1177/1942602X18776424
*Flynn, E., Gandenberger, J., Morris, K., & Mueller M. (2020). Animal-Assisted Interventions as Adjunct to Therapy for Youth: Clinical Perspective. Child and Adolescent Social Work Journal, 37(1), 631-642. DOI: 10.1007/s10560-020-00695-z
Georgopoulou, A., Koukourikos, K., Kourkouta, L., & Tsaloglidou, A. (2019). Benefits of Animal Assisted Therapy in Mental Health. International Journal of Caring Sciences, 12 (3), 1898-1905.
Gilmer, M-J., & Tielsch Goddard, A. (2015). The Role and Impact of Animals with Pediatric Patients. Journal Article - pictorial, research, systematic review, tables/charts, 41(2), 65-71.
Hallberg, U. (2019). Att sakna fotfäste i tillvaron psykisk ohälsa hos barn och unga. I L.
Wiklund-Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa på avancerad nivå (3 uppl., s.317-339).
Studentlitteratur.
Haubner, JS., Johnson, RA., Meadows, RL., & Sevedge, K. (2008). Animal-assisted activity among patients with cancer: effects on mood, fatigue, self-perceived health, and sense of coherence. Oncology Nursing Forum, 35(2), 225-232. DOI: 10.1188/08.ONF.225-232 Hedelin, B. (2006). Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. I B. Arvidsson &
I. Skärsäter (Red.), Psykiatrisk omvårdnad - att stödja hälsofrämjande processer (s. 63).
Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 414-415). Studentlitteratur.
Hällgren Granheim, U., & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund- Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppl., s. 216–218). Studentlitteratur.
Höök, I. (2010). Hund på recept - Den professionella vårdhunden. Gothia Förlag.
*Ihlebæk, C., Kirkevold, M., & Pedersen, I. (2012). Important elements in farm animal- assisted interventions for persons with clinical depression: a qualitative interview study.
Disability and Rehabilitation, 34(18), 1526-1534. DOI: 10.3109/09638288.2011.650309 Kjellström, S. (2018). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 64-65). Studentlitteratur.
Kjellström, S., & Sandman, L. (2016). Etikboken – etik för vårdande yrken. Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Lerner, H. (2014a). De första exemplen på djurassisterad terapi. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red.), Hästen, hunden och den mänskliga hälsan - vård, behandling och terapi (s.41-43).
Författarna och Ersta Sköndal högskola.
Lerner, H. (2014b). Risker för djur och risker för människor. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red.), Hästen, hunden och den mänskliga hälsan - vård, behandling och terapi (s.167-172).
Författarna och Ersta Sköndal högskola.
Lerner, H., & Silfverberg, G. (2014). En inblick i terminologin. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red.), Hästen, hunden och den mänskliga hälsan - vård, behandling och terapi (s.32-35).
Författarna och Ersta Sköndal högskola.
Morrison, M. (2007). Health Benefits of Animal-Assisted Interventions. Complementary Health Practice Review, 12 (1), 51-62. DOI: 10.1177/1533210107302397
Möller, A., & Wikström, F. (2014). Om djurens inverkan på välbefinnandet hos personer med långvarig ohälsa. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red.), Hästen, hunden och den mänskliga hälsan - vård, behandling och terapi (s.87-100). Författarna och Ersta Sköndal högskola.
