— grundval för nya vetenskapliga paradigm?

E V A L U N D G R E N

Feministisk teori —

grundval för nya vetenskapliga paradigm?

Paradigmbegreppet har inom

kvinnoforskningen främst använts i vetenskaps- kritiskt syfte. Eva Lundgren vill här

klargöra dess ursprungliga innebörder och relevans i förhållande till feministisk vetenskapskritik, och frågar

sig i vilken mening vi kan tala om ett feministiskt paradigm.

E t a b l e r i n g e n av kvinnoforskningen inom den a k a d e m i s k a v ä r l d e n h a r inte b a r a lett till ökad k u n s k a p o m kvinnors liv och le- verne förr och nu. Lika viktig som ökningen av den generella k u n s k a p e n om kvinnors livsvillkor och l e v n a d s f ö r l o p p är den allt- m e r o m f a t t a n d e d e b a t t e n o m de kunskaps- mässiga förutsättningarna eller den vetenskaps- teoretiska grunden för d e n n a forskning.

Ironiskt nog är det en m a n l i g vetenskaps- teoretikers a r b e t e som h a r varit och är en av de viktigaste r e f e r e n s r a m a r n a i d e n n a de- batt. J a g t ä n k e r d å p å T h o m a s S K u h n s The Structure of Scientific Revolutions (1970 a).

Även o m det h a r blivit n ä s t a n trivialt att b e n ä m n a kritiska positioner i n o m de olika vetenskapliga disciplinerna som uttryck för nya p a r a d i g m , så är det långt ifrån klart vilka kriterier som ligger till g r u n d för p å s t å - endet att en position (opposition) är p a r a - d i g m k o n s t i t u e r a n d e . I d e n n a artikel s k a j a g försöka l ä m n a den retoriska a n v ä n d n i n g e n av p a r a d i g m b e g r e p p e t och i stället se när- m a r e p å den konkreta relevansen av d e t t a b e g r e p p i den feministiska analysen.1

Något förenklat avser vi m e d T h o m a s S K u h n s p a r a d i g m b e g r e p p a l l m ä n t e r k ä n d a resultat som u n d e r en tid utvecklar m ö n - sterproblem och m ö n s t e r l ö s n i n g a r i en g r u p p inom ett vetenskapligt s a m h ä l l e . Pa- r a d i g m b e g r e p p e t , så som det f o r m u l e r a t s av K u h n , h a r som b e k a n t utvecklats inom en n a t u r v e t e n s k a p l i g kontext och represen-

terar metodiskt sett ett försök att rekonstru- era utvecklingen i n o m dessa discipliner.

K a n ett s å d a n t b e g r e p p , sett mot d e n n a b a k g r u n d , över h u v u d taget t ä n k a s vara a n v ä n d b a r t — för att inte säga f r u k t b a r t — i en feministisk vetenskapskritik som h u v u d - sakligen rör sig o m h u m a n i s t i s k a och sam- hällsvetenskapliga s a m t i d s p r o b l e m ? Be- g r e p p som intention, m e d v e t a n d e och m å l / medel-strategier ä r alla c e n t r a l a i en h u m a - nistisk/samhällsvetenskaplig analys och d ä r m e d också för d e n vetenskapsteoretiska diskussionen i och o m k r i n g dessa disci- pliner. Vi h a r h ä r att göra m e d mellan- mänskliga förhållanden, d ä r b å d e subjekt och objekt m å s t e u p p f a t t a s som självstän- diga aktörer - ett perspektiv som är f r ä m - m a n d e för n a t u r v e t e n s k a p e r n a . F ö r h å l l a n - det mellan teori och empiri konstitueras m e d a n d r a ord i helt olika s a m m a n h a n g inom n a t u r v e t e n s k a p e r n a respektive h u m a n - och s a m h ä l l s v e t e n s k a p e r n a .

Trots att K u h n själv ä r tveksam om forsk- ningen inom s a m h ä l l s v e t e n s k a p och h u m a - niora h a r n å t t ett s t a d i u m d ä r verkliga pa- r a d i g m h a r utvecklats, h a r f o r s k a r n a inom dessa discipliner u p p e n b a r l i g e n känt igen sig i K u h n s generella r a m och utvidgat om- rådet för p a r a d i g m b e g r e p p e t s a n v ä n d b a r - het. I en s å d a n process kan m a n n a t u r l i g t - vis frestas att ta p a r a d i g m b e g r e p p e t så som det f r a m t r ä d e r i K u h n s n a t u r v e t e n s k a p l i g a kontext och i en stegvis analys se om det går

att identifiera förhållanden av liknande ka- raktär i a n d r a traditioner. Faran är emeller- tid att m a n reproducerar den tekniska strukturen i p a r a d i g m b e g r e p p e t , vilket skulle strida mot dynamiken i K u h n s egen analys.2

J a g försöker i d e n n a artikel att undvika detta — och a n d r a problem som är k n u t n a till a n v ä n d n i n g e n av paradigmbegreppet.

I n n a n j a g ger mig in på en n ä r m a r e precise- ring av vad j a g m e n a r med ett p a r a d i g m , ska j a g emellertid göra en avgränsning av den feministiska vetenskapskritiken. J a g föreslår här

en indelning av d e n n a kritik med tyngd- punkten lagd på olika uppfattningar om könets betydelse som vetenskapslogisk kategori.

Därefter ska j a g ge en beskrivning av K u h n s p a r a d i g m b e g r e p p . Vidare ska j a g se när- mare på paradigmbegreppets användning i ett kort historiskt perspektiv. H ä r inriktar j a g mig på exempel som huvdsakligen h ä m t a t s från den feministiska sociologins tidiga fas, där p a r a d i g m b e g r e p p e t har utgjort en be- greppsmässig r a m för uppgörelsen med den etablerade ämnestraditionen. Därefter ska j a g diskutera p a r a d i g m b e g r e p p e t som be- greppsmässig ram för tolkningen av feministisk

vetenskapskritik, som r a m både för begrepps- liggörandet av den patriarkala traditionen och för b e s t ä m m a n d e t av ett eventuellt fe- ministiskt p a r a d i g m . J a g går sedan in på konsekvenser för en radikalfeministisk op- position av K u h n s inkommensurabilitetsteori och av objektivitets- och rationalitetsbegreppen.

Avslutningsvis försöker j a g diskutera på vil- ken grund feminismen kan sägas vara para- digmkonstituerande.

Humanistisk kontra gynocentrisk feminism J a g definierar " f e m i n i s m " som en motstra-

tegi till den b e s t ä m d a konstellation mellan kön och makt som vi k ä n n e r i det m o d e r n a västerländska samhället, och j a g vill av- gränsa feministisk vetenskapskritik till den kri- tik som har utvecklats parallellt med fram- växten av den moderna kvinnorörelsen.

M o d e r n feministisk analys kan tänkas placerad på en skala mellan två poler: den humanistiska och den gynocentriska feminismen.

Fram till slutet av 70-talet d o m i n e r a d e den

37 humanistiska feminismen både i den anglo- amerikanska och i stora delar av den konti- nentala traditionen. M e n i mitten och slutet av 70-talet försköts intresset mot en mer kvinnocentrerad analys, eller gynocentrisk feminism.

Den humanistiska feminismen h ä v d a r att kvinnan i det patriarkala samhället tillskrivs en kvinnlig natur och en kvinnlighet som hindrar henne från att utveckla sin fulla mänskliga potential. Enligt Simone de Beauvoir (1953) är kvinnlig d e t s a m m a som att framstå som svag, "överflödig" och lätt att kontrollera. M e d hänsyn till d e n n a kvinnlighet måste kvinnan acceptera sig själv som ett passivt objekt; varje självhäv- delse bryter med hennes kvinnliga status — som definierar själva hennes vara. Samti- digt representerar kvinnlighet motsatsen till det reellt mänskliga. D e n n a motsättning mellan könsidentitet och mänsklig status är okänd för m a n n e n . För kvinnan betyder frigörelse en möjlighet att till fullo delta i det manliga samhället. Ett villkor för detta är emellertid avskaffandet av ett eget kvinn- ligt verksamhetsområde. Inom d e n n a tra- dition opererar m a n med ett ideal om en universell humanitet och ifrågasätter inte det bakomliggande människobegeppet eller att man sätter likhetstecken mellan och sam- m a n b l a n d e r det manliga och det mänsk- liga. Iris Young (1984) h ä v d a r att kvinnan inom den humanistiska feminismen be- döms efter formella n o r m e r som är k n u t n a till partiell/manlig rationalitet och enligt rättigheter som traditionellt har definierats i det manliga verksamhetsområdet. Enligt den humanistiska feminismen är skillna- derna mellan kvinnor och m ä n sociala och tillfälliga och inte av essentiell karaktär. Si- mone de Beauvoirs Det andra könet kan ka- rakteriseras som en av de bäst teoretiskt motiverade och mest g e n o m t ä n k t a analy- serna inom d e n n a pol. Polen kallas " h u m a - nistisk feminism" eftersom begrepp om det universellt mänskliga, så som detta har definierats i vår tradition, har företräde framför begrepp om det könsspecifika.

I ett vetenskapskritiskt s a m m a n h a n g skulle den humanistiska positionen därför operera med begrepp om det allmänmänsk-

liga och likhet p å ett f u n d a m e n t a l t p l a n och h ä v d a möjligheten av könsneutralitet. Sett ur d e t t a perspektiv är det överflödigt att ställa f r å g o r o m könsspecifika eller köns- k o n s t i t u e r a n d e k u n s k a p s f o r m e r , m e d påföl- j a n d e konsekvenser för vetenskapliga be- g r e p p o m t ex objektivitet och rationalitet.

K ö n - biologiskt, socialt och symboliskt - utgör således ingen egen vetenskapslogisk kate- gori.

Den gynocentriska feminismen ser i kvinnors biologi, traditionella roll och erfarenhets- sfär källan till positiva v ä r d e n för s a m h ä l l e t och inte b a r a till förtryck så som d e n h u m a - nistiska f e m i n i s m e n gör. Kvinnoförtryck består inte p r i m ä r t i att kvinnors verksam- het b e g r ä n s a s till ett eget o m r å d e , u t a n i en n e d v ä r d e r i n g och ett u n d e r t r y c k a n d e av kvinnors erfarenheter och v ä r d e n i en m a n - lig kultur. Frigörelse b e s t å r i en motsva- r a n d e o m v ä r d e r i n g och u p p v ä r d e r i n g av det kvinnliga och i en o m d e f i n i e r i n g av m a k t f ö r h å l l a n d e t mellan könen. A n v ä n d i ett vetenskapskritiskt s a m m a n h a n g kom- m e r d e n g y n o c e n t r i s k a feminismen att av- visa den h u m a n i s t i s k a t r a d i t i o n e n s ideal o m universell m ä n s k l i g h e t , eftersom gyno- centrisk kritik förutsätter och k o n s t a t e r a r en faktisk skillnad m e l l a n k ö n e n — b e s t ä m d av

biologiska, sociala och psykologiska förhål- landen. Begrepp om det kvinnliga/könsspecifika har företräde framför begrepp om det universellt mänskliga. E x e m p e l p å a n a l y s e r i n o m d e n n a tradition är M a r y D a l y s GynJEcology (1978) och Pure Lust (1985) som innehåller försla- get o m ett nytt gynocentriskt språk, C a r o l Gilli- gans (1982) u p p f a t t n i n g o m en könsspecifik moralisk utveckling, N a n c y C h o d o r o w s (1978) objekt-relationsteori, v i d a r e M a r y 0 ' B r i e n s (1981) u p p f a t t n i n g o m en egen kvinnlig reproduktiv medvetenhet, N a n c y H a r t - socks (1983) " reproduktiva biologi'''' som g r u n d för specifika kvinnliga erfarenheter och d ä r m e d för feministisk teori, S a r a R u d - dicks (1980) u p p f a t t n i n g o m m o d e r s k a p e t som g e n e r e r a r ett specifikt kvinnligt — " m o - d e r l i g t " - t ä n k e s ä t t och d e n f r a n s k a femini- sten L u c e Irigarays (1985) psykoanalytiska synsätt.

Som vi m ä r k e r utgör kön i det gynocen- triska perspektivet en egen vetenskapslogisk ka-

tegori, med relevans för både objektet och subjektet.

I n o m d e n n a tradition b e t o n a s f r å g o r o m granrfforutsättningar för m a n l i g k u l t u r och m a k t , m e n d å m e d u t g å n g s p u n k t i en essen- tialistisk/metafysisk b e s t ä m n i n g av kön el- ler k ö n s k a r a k t ä r .

M o t d e n n a b a k g r u n d blir f r å g a n : n ä r m a n o p e r e r a r m e d en radikal skillnad utifrån kön m e d p å f ö l j a n d e kunskapsteoretiska konsekvenser, m å s t e i så fall inte kön — som det f r a m s t å r i d e n gynocentriska traditio- nen — också s k a p a en radikal skillnad mel- lan det feministiska och det p a t r i a r k a l a ? Vi kan alltså ställa f r å g a n o m d e n gynocentri- ska feminismen kan sägas skapa en radikal paradigmatisk skillnad utifrån kön, med påföl- jande etablering av ett eget feministiskt paradigm.

O m svaret blir positivt eller negativt ä r be- r o e n d e av h u r m a n definierar p a r a d i g m b e - greppet.

Kuhns paradigmbegrepp

Ett p a r a d i g m kan som tidigare n ä m n t s identifieras som a l l m ä n t e r k ä n d a resultat som u n d e r en tid utvecklar m ö n s t e r p r o - blem och m ö n s t e r l ö s n i n g a r i en g r u p p i n o m ett vetenskapligt s a m h ä l l e . I sin precisering av p a r a d i g m b e g r e p p e t v i d g a r K u h n r a m e n för förståelsen av den vetenskapliga kun- skapens s a m b a n d m e d d e n sociala kontex- ten, och s p r ä n g e r d ä r m e d d e n klassiska åt- skillnaden m e l l a n vetenskapsfilosofi och vetenskapssociologi. G e n o m att p å d e t t a sätt sträva efter att integrera en traditionellt n o r m a t i v och en deskriptiv disciplin förut- sätter K u h n en interaktion m e l l a n veten- skapslogiska och vetenskapssociologiska f ö r h å l l a n d e n . D ä r m e d gör K u h n indirekt u p p m e d d e m som negligerar sociala förhål- l a n d e n s inverkan p å v e t e n s k a p e n s s t r u k t u r , och h a n ger legitimitet åt analys av ä m n e n som t ex v e t e n s k a p s s a m h ä l l e t s hierarkiska s t r u k t u r och m a k t f ö r d e l n i n g och vilka im- plikationer dessa f ö r h å l l a n d e n eventuellt h a r för k u n s k a p s u t v e c k l i n g e n . S o m vi se- n a r e ska se h a r feministiska vetenskapskriti- ker tagit u p p d e n n a h a n d s k e .

N u ska vi emellertid hålla oss till K u h n : g e n o m att inrikta sig p å forsknings/jrocmen försöker K u h n förstå och förklara d e n ve-

Channa Bankier, Spring bort fort, Blyerts

tenskapliga f o r ä n d r i n g e n s d y n a m i k . Veten- skap utvecklas inte g e n o m l å n g s a m acku- m u l e r i n g av verifierade eller falsifierade hypoteser, u t a n s p r å n g v i s g e n o m veten- skapliga revolutioner eller p a r a d i g m s k i f t e n .

B e g r e p p o m paradigmatiska och normalve- tenskapliga faser h a r en central plats i K u h n s h e l h e t s u p p f a t t n i n g av d e n vetenskapliga v e r k s a m h e t e n . I n o m r a m e n for p a r a d i g - mets n o r m a l v e t e n s k a p l i g a fas sker en lugn evolution och en k u m u l a t i v tillväxt av ny k u n s k a p . U n d e r d e n n a period offras inno- vation för precision, nya infallsvinklar u n d - viks till förmån för d e t a l j e r a d e förklaringar.

M e d h j ä l p av b e g r e p p e t anomali skisserar K u h n ö v e r g å n g e n f r å n d e n p a r a d i g m a t i s k a n o r m a l v e t e n s k a p l i g a fasen till en potentiellt revolutionär situation, m e d en möjlig föl- j a n d e konstituering av ett nytt, dvs avlö-

sande, p a r a d i g m .

P a r a d i g m e t refererar till en så pass inte- grerad och s a m m a n s a t t helhet att m a n m e d Wittgenstein (1953) skulle k u n n a karakteri- sera det som en hel " l i v s f o r m " , som - ut- vecklad till n o r m a l v e t e n s k a p - innehåller element av en b e s t ä m d metafysisk och en

ö v e r o r d n a d teoretisk förståelse- och tolk- n i n g s r a m . För att karakterisera den insikt ett p a r a d i g m s k i f t e i n n e b ä r b å d e för den en- skilde forskaren och för f o r s k a r s a m h ä l l e t som helhet a n v ä n d e r K u h n psykologins ge- staltbegrepp. P å det sociologiska och psykolo- giska p l a n e t n ä r m a r h a n sig ett slags kon- textualism. Bland a n n a t m o t d e n n a b a k g r u n d utvecklar K u h n teorin om p a r a - digmets inkommensurabilitet?

Som flera kritiker h a r p å p e k a t - och som K u h n h a r försvarat - i n n e b ä r d e n n a teori att det inte finns n å g o n objektiv och g e m e n - s a m m å t t s t o c k m e d vars h j ä l p m a n kan j ä m f ö r a p a r a d i g m . Alltså: i n o m K u h n s r a m

m å s t e k u n s k a p e n accepteras som giltig, eventuellt s a n n , o m d e n v e r k a r s t ä m m a m e d p a r a d i g m e t . K u n s k a p e n s giltighet och u r s p r u n g blir d å två sidor av s a m m a sak.

Eftersom K u h n förnekar existensen av ett neutralt och o b e r o e n d e iakttagelsespråk, le- der p a r a d i g m t e o r i n — enligt m å n g a av h a n s kritiker - till (kunskapsteoretisk) relati- vism.

E n central r e f e r e n s p u n k t i d e b a t t e n om p a r a d i g m b e g r e p p e t ä r M a r g a r e t h Master- m a n s (1970) försök att skilja mellan 21 be- tydelser av p a r a d i g m hos K u h n . Master- m a n gör ett delvis analytiskt index och finner tre g r u p p e r av p a r a d i g m i The Struc- ture of Scientific Revolutions:

1) metafysiska p a r a d i g m eller metapara—

d i g m

2) sociologiska p a r a d i g m 3) m ö n s t e r e x e m p e l

I efterordet till 1970 års u t g å v a replikerar K u h n att d e 21 b e t y d e l s e r n a h u v u d s a k l i g e n beror p å stilistiska inkonsekvenser, m e n ger M a s t e r m a n rätt i att p a r a d i g m b e g r e p p e t i den första u t g å v a n av The Structure of Scienti- fic Revolutions h a r en ö v e r o r d n a d filosofisk

betydelse, dvs "grundläggande antaganden som styrforskningen, implicit eller exphcit", ett slags

Weltanschauung.

Vi kan utkristallisera d e t t a som en hu- v u d t o l k n i n g av p a r a d i g m b e g r e p p e t . Van- ligtvis tolkas paradigmförändring inom d e n n a r a m som förändring av teorins/forsknings- o m r å d e t s kunskapsteoretiska g r u n d v a l , en tolkning som också ser ut att m o t s v a r a d e n

Channa Banker, De sammansvurna! vilka sammansvurna?, Tusch

gynocentriska feminismens uppfattning om den typ av brott med det etablerade para- digmet som den representerar (jfr längre fram med utvecklingen av en feministisk kunskapsteori inom den gynocentriska fe- minismen). Vi bryter därför inte med den feministiska självförståelsen om vi karakteri- serar den gynocentriska feminismen som paradigmkonstituerande i d e n n a betydelse av

begreppet.

Den a n d r a specifikation j a g vill göra före- tar K u h n själv i efterordet till 1970 års ut- gåva och den presenteras d ä r som den all- männa a n v ä n d n i n g e n av p a r a d i g m b e g e p - pet: nämligen p a r a d i g m u p p f a t t a t som en disciplins eller ett ä m n e s matris. K u h n vill här isolera fyra specifika element vilka han ser som styrande inom ett ä m n e s o m r å d e , en disciplin som fungerar som en helhet (härav beteckningen "disciplinens ma- tris"). Elementen är: metafysik, symboliska generaliseringar, värden och förebilder ("exemplars"). Trots att K u h n karakterise- rar d e n n a betydelse av p a r a d i g m som den mest a l l m ä n n a verkar det vara svårt att karakterisera feminismen eller speciella fe- ministiska arbeten som paradigmatiska i d e n n a mening; något som kan ha s a m b a n d med den specifika naturvetenskapliga refe- rensram inom vilken K u h n preciserar para- digmbegreppet.

En tredje specifikation av p a r a d i g m b e - greppet, som K u h n för övrigt föreslår som den normativa för vidare vetenskaplig verk- samhet, finns också i efterordet. Den bygger på det fjärde elementet i den o v a n n ä m n d a definitionen av p a r a d i g m som "disci- plinens m a t r i s " , nämligen förebilder ("ex- emplars"), och preciseras alltså som en mönstergill forskarprestation. H ä r får para- digmbegreppet en vid tillämpning och om- fattar konkreta, gemensamma exempel och kon- kreta problemlösningar som förebilder. I för- hållande till betydelsen av olika feminis- tiska teoretikers problematisering av könets relevans både på ett kunskapsteoretiskt och på ett sociologiskt plan kan d e n n a precise- ring motivera att t ex Simoner de Beauvoirs Det andra könet och M a r y Dalys Gun/Ecology betecknas som p a r a d i g m a t i s k a arbeten. I förlängningen av detta ska vi i det följande

41 se n ä r m a r e på hur K u h n s p a r a d i g m b e - grepp faktiskt har tilldragit sig intresse inom feministisk vetenskapskritik.

Paradigmbegreppet i feministisk vetenskapskritik

Redan tidigt på 70-talet, u n d e r den explo- sionsartade framväxten av feministisk forskning i U S A , verkar K u h n s perspektiv i The Structure of Scientific Revolutions särskilt ha tjänat som analysredskap och r a m för den sociologiska kvinnoforskningens u p p r o r mot och tolkning av den etablerade ämnes- traditionen.

I den k ä n d a artikeln " M y Four Revolu- tions — An Autobiographical H i s t o r y "

n ä m n e r Jessie Bernard (1973) " d e n sexisti- ska bias" som förekommer inom den socio- logiska forskningstraditionen; sociologin är en mansvetenskap om samhället eller en vetenskap om m a n s s a m h ä l l e t och det socio- logiska teoribygget är enligt Bernard para- digmatiskt. H o n u p p m a n a r till kritik av det sätt på vilket kunskap produceras inom ve- tenskapen, eftersom sättet att ställa u p p problemen avslöjar g r u n d s t r u k t u r e n i kun- skapsuppbyggandet. Så vitt j a g kan se an- vänder Bernard p a r a d i g m b e g r e p p e t som m a n b r u k a r göra inom den sociologiska tra- ditionen, där p a r a d i g m n ä r m a s t är syno- nymt med forskningsplan eller forsknings- design. M e n eftersom de vetenskapssociolo- giska aspekterna inte kommer fram blir Bernards a n v ä n d n i n g av K u h n - som det ser ut i d a g — ganska torftig.

Dorothy Smith (1975) verkar i artikeln

" W o m e n ' s Perspective as a Radical Criti- que of Sociology" ta sin u t g å n g s p u n k t i en koppling mellan K u h n och etnometodolo- gins sociologikritik. Sociologisk forskning karakteriseras av att den har en tolkande och begreppsskapande praxis, vars uppgift är att systematisera aktörernas upplevelser i adekvata sociologiska modeller eller be- grepp, men i stort sett utan att e r k ä n n a den interaktion som äger r u m mellan forskaren och forskningsobjektet. Dorothy Smith häv- dar att detta a n t a g a n d e om ett distanserat, icke-interaktivt förhållande mellan forskar- subjekt och forskningsobjekt gör det svårt —

för att inte säga omöjligt — för de sociologi- ska modellerna att fånga in den sociala värld i vilken aktörerna h a n d l a r och utifrån vilken de tolkar världen. På så sätt skapas en skillnad mellan den sociologiska modell- världen och vardagsvärlden som måste få konsekvenser för sociologins förståelse av den senare, eftersom sociologin — genom att inta ett så kallat neutralt, distanserat, "ob- jektivt" och abstrakt icke-interaktionsför- hållande — u p p h ä v e r sin egen placering i världen. Konkret betyder detta att vardags- världen kan uppfattas som uppsplittrad, dvs olika för de b å d a könen, men trots detta beskriver sociologin inte kvinnors liv utifrån begrepp och modeller som fångar den värld inom vilken kvinnor agerar och tolkar.

Detta problem ställs enligt Ann Oakley (1981) på sin spets i de klart definierade, formaliserade och operationella mallarna för sociologiska intervjumetoder. N ä r Oakely i sin stora födelseundersökning följde schemats konventioner för vad som var relevant respektive icke relevant h a m - nade hon i omöjliga situationer, eftersom alla möjligheter till dialog klipptes av. Så fort hon lagt intervjukonventionerna åt si- dan ö p p n a d e sig helt a n d r a möjligheter till information och nya g r u n d l ä g g a n d e tolk- ningar. Oakley var alltså tvungen att bryta med den ämnesmässiga socialisering som hon genomgått.

Smith och Oakley illustrerar - om än bara delvis explicit — hur K u h n s p a r a d i g m - begrepp kan vara ett nyttigt redskap för att förstå n å g r a av de selektiva processer som lig- ger till grund för utvecklingen av vetenskap- lig kunskap. De visar att det finns klara, könsrelaterade vetenskapliga konventioner om vilka förhållanden, begrepp, modeller och teorier som är giltiga eller ogiltiga, rele- vanta eller icke relevanta att d r a in i en diskussion om forskning. J u s t d e n n a skill- nad mellan å ena sidan " ö p p n a " , giltiga, relevanta, sakliga forskningsargument och tankar i överensstämmelse med pardigmets dolda normer och å a n d a sidan konfidentiella, ogiltiga, irrelevanta och osakliga a r g u m e n t är i sig själv en viktig markering av kompetens och inkompetens i forskningsmiljöns socialise- ringsprocess.

Efter dessa linjer och med hänvisning till de sidor av K u h n s p a r a d i g m b e g r e p p som syftar på de sociologiska förhållandena i en for- skar gemenskap resonerar Äse Berge (1977) i artikeln "Kvinneperspektiv på sociologisk forskning — et fagkritisk b i d r a g " . Berge uppfattar ett p a r a d i g m som en form av so- cial organisation, med n o r m e r och kriterier för vad som vid varje tidpunkt skall gälla som giltig, vetenskaplig kunskap. G e n o m kommunikationen i forskarsamhället blir teorier och forskningsresultat g o d k ä n d a och tilldelade vetenskaplig status. Forskning som u t m a n a r tidigare etablerade resultat kommer i detta perspektiv att utsättas för sanktioner från forskningsmiljön och måste finna sig i att leva ett liv i periferin av den paradigmatiska gemenskapen. D e n n a for- skargemenskap kontrollerar forskarrekryte- ringen, bland a n n a t genom att systematiskt kontrollera om a d e p t e r n a känner till de im- plicit etablerade reglerna och de " h e m l i g a "

koderna i forskargemenskapen.

På detta sätt bedrivs en social kontroll på alla nivåer inom normalvetenskapen, d ä r b e s t ä m d a grunduppfattningar enligt Berge b e n ä m n s och värderas som kunskapsmäs- siga komponenter. H o n ser t ex synen på

"objektivitet" inom så kallad positivistisk teoriuppfattning som exempel på en sådan hållning. Berge är således intresserad av hur teorier och metodiska tillvägagångssätt reflekterer b e s t ä m d a hållningar och h u r de fungerar som sociala styrmekanismer. H o n h ä v d a r bestämt att paradigmatiska förstå- elseformer delvis styr forskningen, men utan att detta erkänns explicit och utan att det argumenteras därför på någon legitim, ve- tenskapsteoretisk g r u n d (s 58-59).

Enligt Berge består K u h n s relevans för feministisk vetenskapskritik däri att p a r a - digmbegreppet b å d e är en f r u k t b a r ut- gångspunkt för belysningen av de dolda för- utsättningarna i den normalvetenskapliga forskningsgemenskapen och som inkörs- port till studiet av de sociala attityder som har avsatt sig i d e n n a gemenskap.

Som ovan illustrerats har den tidiga femi- nistiska sociologikritiken knutit an till vad m a n har u p p f a t t a t som det överordnade sociologiska synsättet hos K u h n . Det ver-

kar som om K u h n s syn p å f o r s k a r s a m h ä l - lets s j ä l v b e v a r a n d e m e k a n i s m e r är förenlig m e d erfarenheter som feministiskt oriente- r a d e forskare m e n a r att de gjort i mötet m e d vad de u p p f a t t a r som f o r s k a r s a m h ä l l e t s so- ciala attityder. P a r a d i g m b e g r e p p e t kan så- ledes h a varit en viktig inkörsport till förstå- elsen av kön som vetenskapssociologisk k o m p o n e n t och d ä r m e d - kanske indirekt - till f r å g a n om kön som vetenskapslogisk ka- tegori.

M e d h j ä l p av a n d r a feministiskt oriente- r a d e vetenskapsteoretiker kan d e n n a tidiga sociologikritik föras vidare, u t a n f ö r den egna ä m n e s t r a d i t i o n e n . E t t b e l y s a n d e exempel ä r E l i s a b e t h List i artikeln " T h e Social C o n t e x t o f O b j e c t i v i t y " (1982). Lists u t g å n g s p u n k t ä r trivial: allt tal/all h a n d - ling h a r en dubbel (dual) s t r u k t u r d ä r kogni- tiva och sociala d r a g är k o m b i n e r a d e . Dessa d r a g kan b a r a skiljas åt analytiskt, inte em- piriskt. D e t r å d e r i n o m forskningen stor t y s t n a d o m d e n n a trivialitet, en t y s t n a d som h a r bidragit till att s k a p a m y t e n o m v ä r d e n e u t r a l i t e t och könsneutralitet, t ex i den sociologiska forskningen. G e n o m att a n a l y s e r a såväl d e n b r e d a , kognitiva, ideo- logiska och metafysiska kontexten som d e n kulturella och sociala kontexten för veten- skaplig v e r k s a m h e t visar List h u r dessa fak- torer t i l l s a m m a n s h a r ett a v g ö r a n d e infly- t a n d e p å v å r förståelse av vetenskaplig objektivitet och rationalitet. M e d hänvis- ning till K u h n s p a r a d i g m b e g r e p p a r g u - m e n t e r a r hon för att rationalitets- och ob- jektivitetsbegreppen m å s t e förstås u t i f r å n

de n o r m e r och v ä r d e n som förekommer i en k o m m u n i k a t i o n s g e m e n s k a p . Ifall m a n kan tala o m att d e feministiska forskningsmiljö- e r n a t i l l s a m m a n s u t g ö r en s å d a n k o m m u n i - k a t i o n s g e m e n s k a p i n n e b ä r Lists a r g u m e n - tation att alternativ feministisk forskning k o m m e r att f r a m s t å som en rivaliserande m a k t p o s i t i o n .

I det följande ska j a g d i s k u t e r a p a r a - d i g m b e g r e p p e t först som r a m för begrepps- liggörandet av d e n p a t r i a r k a l a t r a d i t i o n e n och s e d a n som r a m för b e s t ä m m a n d e av g r u n d e n för ett eventuellt feministiskt p a r a - digm.

Att begrepps liggöra den patriarkala traditionen Vi kan acceptera p a r a d i g m b e g r e p p e t som ett nyttigt r e d s k a p vid a v g r ä n s n i n g e n av en patriarkat storhet, det vill säga ett p a t r i a r k a l t p a r a d i g m som feministisk vetenskapskritik definierar sig i förhållande till. B å d e Ber- ges, S m i t h s och O a k l e y s a r b e t e n , som j a g h a r refererat här, v e r k a r a n v ä n d a p a r a - d i g m b e g r e p p e t p å d e t t a sätt. Det k o m m e r bäst till uttryck g e n o m att ingen av förfat- t a r n a tar ställning till eller p r o b l e m a t i s e r a r g r u n d e n för den a l t e r n a t i v a positionen - feminismen - det vill säga hur och varför denna eventuellt skulle representera ett nytt paradigm.

N å g r a av p r o b l e m e n som ä r k n u t n a till d e n n a a n v ä n d n i n g av p a r a d i g m b e g r e p p e t kan vi skissera så h ä r : om vi försöker be- greppsliggöra konsekvenserna av feminis- tisk vetenskapskritik m e d h j ä l p av g ä l l a n d e metoder, teorier, modeller och n o r m e r kom- m e r b e g r e p p s l i g g ö r a n d e t att ske enligt och med hjälp av kriterier f r å n det existerande v e t e n s k a p s s a m h ä l l e t . M a n t a r h ä r sällan uttryckligen ställning till p a r a d i g m e t s för- u t s ä t t n i n g a r u t a n lär sig d e m implicit ge- n o m en effektiv internalisering i socialise- ringsprocessen. Feministiska forskare är också b u n d n a av (den p a t r i a r k a l a ) traditio- nen. Vi m å s t e i f o r t s ä t t n i n g e n förutsätta att de flesta av d e feministiska f o r s k a r n a h a r socialiserats in i en tradition som trots om- f a t t a n d e kritik och b e a r b e t n i n g re- presenterar en p a t r i a r k a l g r u n d för den fe- ministiskt kritiska v e r k s a m h e t e n . D ä r m e d blir det svårt (eller kanske omöjligt) att k o m m a utanför det n o r m a l v e t e n s k a p l i g a pa- r a d i g m e t s förutsättningar — det vill säga enligt feministisk kritik, p a t r i a r k a l a förut- sättningar. I den u t s t r ä c k n i n g som feminis- tisk kritik h ä v d a r att " p a t r i a r k a l a " förut- s ä t t n i n g a r b e s t ä m m e r såväl forskningens källor och tradition som f o r s k a r s a m h ä l l e t s organisering ä r det k n a p p a s t tillräckligt att n ä m n a f e m i n i s m e n som källan till ett alter- nativt p a r a d i g m : den m å s t e d å u p p h ä v a m å n g a av förutsättningarna för sin egen kritik.

G a u t e G u n l e i k s r u d h ä v d a r i artikeln

"Feministisk teologi som p a r a d i g m e - skifte?" (1982) att K u h n s metaspråk är så

v i t t o m f a t t a n d e att m a n med h j ä l p av h a n s historiska och sociologiska perspektiv kan etablera en b e g r e p p s m ä s s i g r a m inom vil- ken det går att beskriva det stora avståndet mellan t ex feministisk och p a t r i a r k a l teo- logi och d e p a r a d o x e r och oklarheter som u p p s t å r n ä r feministisk teologi u p p t r ä d e r inom ett " p a t r i a r k a l t v e t e n s k a p s s a m h ä l l e " . G u n l e i k s r u d tycks i en feministisk teologi se g r o g r u n d e n för ett alternativt p a r a d i g m , m e n , som h a n också själv a n t y d e r , o m den feministiska o p p o s i t i o n e n hör h e m m a inom ett a n n a t p a r a d i g m k o m m e r d e n - och dess konsekvenser - att u t t r y c k a s p å ett för- t r ä n g t sätt i n o m en f r ä m m a n d e , dvs patri- arkal storhet.

De feministiska förutsättningarna kom- mer, enligt r e s o n e m a n g e t att " d e t som m a n befinner sig i ser m a n inte vad det ä r " , b a r a att k u n n a synliggöras som partiella förut- s ä t t n i n g a r i n o m en p a t r i a r k a l n o r m a l v e t e n - skap och inte explicit som en a n n o r l u n d a t o t a l f ö r u t s ä t t n i n g (jfr också Gödels ofull- s t ä n d i g h e t s t e o r e m ) . Inom n o r m a l v e t e n s k a - pen kan alltså den feministiska kritiken inte göra a n n a t ä n att komplettera och korrigera ofullständigheter och brister som k o m m e r till uttryck g e n o m — som d e n u f r a m s t å r som

— avgränsade p a t r i a r k a l a d r a g . För att kon- kretisera p r o b l e m a t i k e n : S h u l a m i t h Fire- stone (1970) säger att S i m o n e de Beauvoir i Det andra könet knyter sin feminism till vår kulturs mest h ö g t s t å e n d e t a n k a r . G e n o m att lyckas m e d det, k o m m e n t e r a r Firestone, gör de Beauvoir möjligen sitt e n d a felgrepp!

Ett feministiskt paradigm?

N ä s t a tolkning av p a r a d i g m b e g r e p p e t som j a g t ä n k e r diskutera tar implicit konse-

kvensen av d e p r o b l e m som ä r förknippade m e d en a n v ä n d n i n g av föregående tolkning.

Som f r a m g å r av diskussionen så h ä r långt fördunklar den tidigare tolkningen f r å g a n

o m själva grunden för ett alternativt p a r a - digm. O m p a r a d i g m b e g r e p p e t ska a n v ä n - das i en s t r ä v a n att k l a r g ö r a och f o r m u l e r a brottet med och alternativet till det p a t r i a r k a l a p a r a d i g m e t , m å s t e vi v a r a p å det klara m e d vad det innebär att tala om en paradigmföränd- ring, det vill säga på vilken grund ett avlösande

paradigm etableras.

I provföreläsningen för min doktorsdis- p u t a t i o n h ä v d a d e j a g följande: " O m d e n feministiska o p p o s i t i o n e n är av p a r a d i g m a - tisk k a r a k t ä r , kan skillnaden mellan det fe- ministiska och det p a t r i a r k a l a p a r a d i g m e t inte heller tas u p p i n o m den feministiska kritiken (jfr i n k o m m e n s u r a b i l i t e t s t e o r i n ) . För att ta u p p d e n n a skillnad behövs ett metasystem eller ett metaspråk, m e n inte K u h n s . I den m å n d e n feministiska kritiken är p a r a d i g m k o n s t i t u e r a n d e k o m m e r d e n i linje m e d K u h n s m e t o d i s k a förutsättningar att h ä v d a att det inte finns n å g o n g e m e n - sam m e t a p a r a d i g m a t i s k g r u n d för en j ä m - förelse mellan ett p a t r i a r k a l t och ett femini- stiskt p a r a d i g m . " D e t t a leder oss u p p e n b a r l i g e n in i en p a r a d o x a l och inte vidare f r u k t b a r situation.

För att u n d v i k a d e n n a p a r a d o x ska j a g i det följande gå igenom d e tre specifikatio- ner av p a r a d i g m b e g r e p p e t som j a g h a r refe- rerat. J a g ska också gå n ä r m a r e in p å vad det i n n e b ä r att p a r a d i g m ä r i n k o m m e n s u - rabla och att p a r a d i g m t e o r i n r e p r e s e n t e r a r en s j ä l v u p p l ö s a n d e relativism, vilket m å n g a av K u h n s kritiker h ä v d a r .

I den första tolkningen av p a r a d i g m b e - greppet ( " g r u n d l ä g g a n d e a n t a g a n d e n som styr forskningen, implicit och explicit") och det följande p å s t å e n d e t att gynocentrisk fe- m i n i s m kan sägas v a r a p a r a d i g m k o n s t i t u e - r a n d e i d e n n a tolkning av b e g r e p p e t , h a r j a g u t g å t t från vad som v e r k a r representera en h u v u d t o l k n i n g av kriteriet för paradigm- förändring: förändring av teorins/forskningsom-

rådets kunskapsteoretiska grund.

I n o m den k v i n n o c e n t r e r a d e analysen (gynocentrisk feminism) har, som n ä m n t s , flera forskare förordat s k a p a n d e t av en egen feministisk kunskapsteori: kön (engelskans

" g e n d e r " ) u p p f a t t a s inte längre som en so- cialt k o n s t r u e r a d , tillfällig e g e n s k a p u t a n a v g ö r a n d e i m p l i k a t i o n e r för k u n s k a p och sociala h a n d l i n g s m ö n s t e r . B e g r e p p e t om den a d r o g y n a m ä n n i s k a n (som intog en do- m i n e r a n d e position i d e n tidiga feminis- men) h a r fatt l ä m n a plats för en c e n t r e r i n g kring naturbestämd m a n l i g h e t och kvinnlig- het (Eisenstein, 1984 s xii). Till " d e n m a n - liga" och " d e n k v i n n l i g a " m ä n n i s k a n är

b e s t ä m d a egenskaper k n u t n a som bl a be- s t ä m m e r k u n s k a p s u t v e c k l i n g och socialt beteende. I J a n e Flax' t i o - p u n k t s p r o g r a m för en feministisk kunskapsteori tecknas t ex en bild d ä r förnuft och rationalitet f r a m s t å r som m a n l i g a könskarakteristika, vilka också d e t e r m i n e r a r den p a t r i a r k a l a s a m - h ä l l s s t r u k t u r e n . D e n n a s a m h ä l l s s t r u k t u r utgör vidare g r u n d v a l för r e p r o d u k t i o n e n av d e m a n l i g a och kvinnliga könsidenti- teterna, och p å så sätt r e p r o d u c e r a s kvinno- förtrycket i en evig cirkel (Jane Flax, 1983).

Efter s a m m a linjer går S a n d r a H a r d i n g (1982) till a n g r e p p p å rationalitetsbegrep- pet och h ä v d a r att det ensidigt förhåller sig till en a b s t r a h e r a n d e och objektivistisk tan- kegång som är karakteristisk för m ä n . Som en motvikt till d e t t a förordar bägge förfat- t a r n a en k u n s k a p s f ö r s t å e l s e som h a r sin g r u n d i kvinnors erfarenheter och kvinnors köns- identitet.

Det scenario som u t m å l a s i den gynocen- triska f e m i n i s m e n l ä m n a r k n a p p a s t n å g o n i tvivel om att det ä r k v i n n a n som är den passiva och oskyldiga, m e n trots allt mora-

liskt överlägsna parten i könsrollsspelet. K o n - sekvensen av d e t t a perspektiv blir att kvin- nor per definition karakteriseras som subjektiva och irrationella. I m o t s a t s till de misogynistiska teserna o m kvinnors inne- b o e n d e subjektivitet och irrationalitet f r a m - hävs dessa e g e n s k a p e r n u som positiva. De kvinnliga d y g d e r n a u p p v ä r d e r a s till m o r a - liskt förträffliga, och bilden av k u n s k a p e n s t u d e l n i n g a n v ä n d s inte längre (kan inte längre a n v ä n d a s ) som a r g u m e n t för ute- s t ä n g n i n g av kvinnor från v e t e n s k a p e r n a ; kvinnor h a r t v ä r t o m fatt en (ny) g r u n d från vilken de kan legitimera kravet om ökat d e l t a g a n d e på alla p l a n i d e n vetenskapliga forskningsaktiviteten — en g r u n d som alltså består i att kvinnor är moraliskt överlägsna m ä n och att v å r k u n s k a p är radikalt olik m ä n n e n s . K u n s k a p e n p å s t å s v a r a b e s t ä m d av oföränderliga biologiska/psykologiska skillnader mellan könen, vilket, som ovan n ä m n t s , också får moraliska konsekvenser.

D e n fråga vi emellertid bör ställa oss ä r h u r u v i d a d e n n a a r g u m e n t a t i o n är hållbar och användbar, b å d e generellt i ett vidare so- cialt s a m m a n h a n g och speciellt m e d h ä n - syn till feminismens roll i den a k a d e m i s k a miljön.

Inkommensurabilitet, objektivitet och rationalitet Som j a g tidigare h a r varit inne p å k ä n n e r feminister u p p e n b a r t också igen sig i K u h n s helhetsförståelse av vetenskaplig v e r k s a m - het. P a r a d i g m b e g r e p p e t och b e g r e p p e t o m vetenskapliga revolutioner tycks v a r a d e aspekter av K u h n s teori som h a r tilldragit sig störst u p p m ä r k s a m h e t från feministiska vetenskapsteoretikers sida. M e n oupplös- ligt förbunden m e d dessa b e g r e p p ä r K u h n s teori o m inkommensurabiliteten mellan olika p a r a d i g m . I m å n g a t o l k n i n g a r inne- bär d e t t a en relativistisk a n a r k i , d ä r fors- kare från sina olika p a r a d i g m inte t a l a r till v a r a n d r a o m s a m m a saker u t a n förbi var- a n d r a o m olika saker. M a n u t g å r ifrån att p a r a d i g m f ö r ä n d r i n g a r r e p r e s e n t e r a r radi- kala kunskapsteoretiska brott, d ä r a v s a k n a - den av en n e u t r a l algoritm u t i f r å n vilken m a n kan v ä r d e r a olika p a r a d i g m — och be- s t ä m m a s a n n i n g s h a l t e n - rycker bort g r u n - Channa Bankier, Kom tillbaka och välsigna bergen!, Tusch

den för b e g r e p p e n o m vetenskaplig rationa- litet och objektivitet.

Teorin o m i n k o m m e n s u r a b i l i t e t mellan olika p a r a d i g m , som d e n h ä r kort h a r skis- serats, s a m m a n f a l l e r i hög g r a d m e d den radikalfeministiska u p p f a t t n i n g e n o m vilken typ av brott m e d det e t a b l e r a d e p a r a d i g m e t som feminismen utgör. D e n gynocentriska feminismen gör avkall p å rationalitets- och objektivitetsbegreppen d ä r f ö r att d e repre- senterar " a b s t r a k t , m a n l i g t t ä n k a n d e " . D e n r a d i k a l a tolkningen av K u h n gör av- kall p å s a m m a b e g r e p p u t i f r å n ett p å s t å - e n d e o m b r i s t a n d e universell h å l l b a r h e t (hos K u h n ) av kriterierna för vetenskaplig

objektivitet och rationalitet. ( K u h n själv gör inte avkall p å dessa b e g r e p p . ) Resulta- tet av K u h n s teori blir trots allt — enligt rationalisten — en självupplösande relativism.

K u h n s " r e l a t i v i s m " h a r sin g r u n d i h a n s förnekande av att "teorier kan j ä m f ö r a s m e d h j ä l p av en g r u n d l ä g g a n d e v o k a b u l ä r som helt består av ord vilkas a n k n y t n i n g till n a t u r e n ä r o p r o b l e m a t i s k och, om så be- hövs, o b e r o e n d e av t e o r i n " ( K u h n , 1970 b s 266). Det är p å d e n n a g r u n d som K u h n h ä v d a r att olika p a r a d i g m är i n k o m m e n s u - rabla. Det är i relation till ett historiskt och socialt sammanhang som ett p a r a d i g m accep- teras eller avvisas, m e n utvecklingen, eta- Channa Bankier, Men Kärlekens Gudinna kommer upp ur vågorna varje ögonblick, tår ad och fårad, Tusch

bleringen och avlösningen av ett p a r a d i g m står trots allt inte i m o t s ä t t n i n g till en förnuf- tig och rationell v e r k s a m h e t (Jensen, 1986).

K u h n s p o ä n g är att vi inte h a r något ahistoriskt/universellt m å t t m e d vilket vi kan b e d ö m a ett p a r a d i g m . Vi kan d ä r f ö r inte g a r a n t e r a att ett p a r a d i g m h a r större s a n n i n g s h a l t ä n ett föregående eller konkur- r e r a n d e p a r a d i g m . T r a d i t i o n e n , det socio- politiska s a m m a n h a n g e t , personliga egen- skaper hos individuella forskare, n o r m e r för vad som är a c c e p t a b e l t eller o a c c e p t a b e l t - etiskt och m e t o d i s k t — är alla faktorer m e d a v g ö r a n d e betydelse för den vetenskapliga utvecklingen. D e t är m e d h ä n s y n till dessa faktorer som vi avgör o m något är rationellt eller ej, och inte, som rationalisten vill lå oss att tro, g e n o m en formell apriorisk b e s t ä m - ning av kriterier för vetenskaplig v e r k s a m - het.4

E n p a r a d i g m f ö r ä n d r i n g ä r således inte uttryck för något r a d i k a l t kunskapsteoretiskt brott. Enkelt uttryckt kan d e n s n a r a r e ka- rakteriseras som konsekvensen av en acku- mulerad oenighet om användbarheten av etablerade teorier. F ö r ä n d r i n g e n s sociologiska d i m e n s i o n är sannolikt - i v a r j e fall i ett s a m t i d s p e r s - pektiv— m e r d j u p g å e n d e ä n de o m e d e l b a r a metodiska och teoretiska n y v i n n i n g a r n a . D e n typ av relativism som d e t t a i n n e b ä r h a r lite g e m e n s a m t m e d den "självrefere- r a n d e inkonsistenta r e l a t i v i s m " K u h n an- klagats för.

De förnuftsbegrepp som rationalisten an- v ä n d e r för att " a v l i v a " relativismen är, som C M c M i l l a n p å p e k a t i ett a n n a t s a m m a n - h a n g , p r ä g l a t av att m a n inte längre talar om m ä n n i s k o r u t a n o m " r e n intelligens":

förnuftet h y p o s t a s e r a s som n å g o t som exi- sterar u t a n f ö r v a r j e m ä n s k l i g aktivitet och institution. Rationalitet ä r i d e t t a s a m m a n - h a n g en rent epistemologisk a n g e l ä g e n h e t och inte något praktiskt som rör mellan- mänsklig s a m v e r k a n och k o m m u n i k a t i o n ( M c M i l l a n , 1982, s 12). Det ä r ett praktiskt r a t i o n a l i t e t s b e g r e p p som vi kan h ä r l e d a ur K u h n s p r a d i g m t e o r i . Rationella val blir d å en f r å g a o m b r a m o t i v e r i n g a r och moraliskt a c c e p t a b l a a v g ö r a n d e n . D e t t a rationalitets- b e g r e p p h a r mycket g e m e n s a m t m e d H a - b e r m a s ' b e g r e p p o m " p r a k t i s k t förnuft"

och " k o m m u n i k a t i v r a t i o n a l i t e t " , så som de h a r utvecklats i bl a The Theory of Commu- nicative Action (vol I, 1984).

K u h n s p o ä n g ä r alltså inte - som m å n g a felaktigt h a r tolkat h o n o m - att i n k o m m e n - surabiliteten slår u n d a n g r u n d e n för kommu- nikation mellan olika p a r a d i g m . P a r a d i g m kan översättas och jämföras. D e n n a översätt- ning kan u p p f a t t a s som en ö v e r s ä t t n i n g från ett n a t u r l i g t språk till ett a n n a t och kan följaktligen inte u t g ö r a g r u n d v a l för en " o b - j e k t i v " b e s t ä m n i n g av s a n n i n g s h a l t e n i

forskning utförd inom olika p a r a d i g m . Val av olika p a r a d i g m är inte heller uttryck för irrationalitet i f o r s k a r s a m h ä l l e t , t v ä r t o m . Val av p a r a d i g m m å s t e motiveras, och dessa m o t i v e r i n g a r h a r sin g r u n d i förnuftet - inte i en eller a n n a n mystisk, oförklarlig upplevelse av att n å g o t är b ä t t r e än något a n n a t . Det är de goda skälen för p a r a d i g m - förändring som b r u k a r f r a m h ä v a s , säger K u h n . De h a r sin g r u n d i e t a b l e r a d e krav på t ex n o g g r a n n h e t , enkelhet, f r u k t b a r h e t , kritiskt förhållningssätt till forskningsresul- tat etc, så som dessa är kodifierade i veten- s k a p s s a m h ä l l e t . M e n hellre än att u t g ö r a regler för val ska dessa förstås som värden som kommer till användning när ett val qörs ( K u h n ,

1970 b s 262).

Det är alltså inte det " r e n a förnuftets"

historielösa h ä n v i s n i n g till en u p p s ä t t n i n g allmängiltiga m e t o d i s k a regler som konsti- t u e r a r vetenskaplig rationalitet u t a n d e n n a m å s t e t v ä r t o m förstås u t i f r å n det intersubjek- tiva rummets etiska struktur. Det intersubjek- tiva r u m m e t s k a p a s g e n o m g e m e n s a m so- cialisering in i vardagslivets livsformer och språk och utgör en gemensam grund för kun- skap. D e t t a b e t y d e r inte att m a n inte finner stor variation av v ä r d e n och n o r m e r , och olika i n t r e s s e g e m e n s k a p e r i s a m h ä l l e t . Po- ä n g e n är att dessa värdekonflikter inte kan förstås apriori. Till exempel m å s t e m ä n s och kvinnors olika orientering till a n d r a , var- d a g s s p r å k e t s tydliga a n d r o c e n t r i s k a bias osv förstås i ett historiskt och kulturellt s a m m a n h a n g , och inte som resultat av oför- änderliga psykologiska eller biologiska fak- torer — något som d e s s u t o m skulle slå un- d a n g r u n d e n för förändring av dessa sociala förhållanden.

Det intersubjektiva r u m m e t täcker inte b a r a f o r s k a r s a m h ä l l e t s n o r m e r och regler eller f o r s k n i n g s n o r m e r n a i n o m ett b e s t ä m t p a r a d i g m . Det k o m m e r alltid att finnas ett intimt samband mellan f o r s k a r s a m h ä l l e t och det övriga s a m h ä l l e t — p å s a m m a sätt som det finns olika g r a d e r av n ä r h e t mellan fors- kare inom olika p a r a d i g m . Dessa s a m b a n d löper tvärs igenom d e enskilda f o r s k a r n a och s k a p a r följaktligen b å d e etisk och kun- s k a p s m ä s s i g n ä r h e t t ex mellan forskarsub- jekt och f o r s k n i n g s - " o b j e k t " (som n a t u r - ligtvis i lika hög g r a d ska u p p f a t t a s som ett subjekt).

Den g y n o c e n t r i s k a f e m i n i s m e n är, som n ä m n t s , b å d e essentialistisk och determini- stisk. Den h ä v d a r att d e socialt s t r u k t u r e - r a d e m a k t r e l a t i o n e r n a m e l l a n könen är de- terminerade av biologiska/fysiologiska eller psykologiska olikheter. Den feministiska m e d v e t e n h e t e n ä r vidare oupplösligt knu- ten till de upplevda konsekvenserna av dessa oföränderliga f ö r h å l l a n d e n , och m a n d r a r slutsatsen att bara k v i n n o r kan utveckla sann k u n s k a p o m kvinnor. M e n i d e n n a bild om- formas kvinnors " s u b j e k t i v i t e t " och " i r r a - tionalitet" till " k v i n n l i g objektivitet" och

"kvinnlig r a t i o n a l i t e t " . F e m i n i s m e n är, i likhet m e d a n d r a kritiska positioner, bero- e n d e av en syn p å sanningen (objektiviteten) och rationaliteten som m o t i v e r a r v å r a a r g u - m e n t . Den så kallade " n a m i n g a n d clai- m i n g " - p r o c e s s e n i kvinnorörelsen är ett b r a exempel p å d e t t a . Vi d e f i n i e r a r vår verklig- het och väljer f o r ä n d r i n g s s t r a t e g i e r som vi finner a d e k v a t a för våra mål. Det feministi- ska avvisandet av rationalitets- och objekti- vitetsbegreppen f r a m s t å r således i b ä s t a fall som a m b i v a l e n t .

H å l l b a r h e t e n i v å r a p å s t å e n d e n kan en- ligt m i n u p p f a t t n i n g inte motiveras m e d h ä n v i s n i n g till att m ä n såsom m ä n är för- t r y c k a n d e och att k v i n n o r såsom kvinnor är förtryckta — och att d e t t a ä r o r ä t t f ä r d i g t . Stöder vi oss p å d e n n a typ av d e t e r m i n i s m är vi — a n t i n g e n vi vill det eller ej — t v u n g n a att ge u p p v a r j e s t r ä v a n efter frigörelse (i betydelsen fullt d e l t a g a n d e i s a m h ä l l e t ) och m e d b e s t ä m m a n d e . D e n e n d a möjliga alter- nativa lösningen är en s e p a r a t tillvaro utan- för det övriga s a m h ä l l e t - eller ett slags

andlig "kosmisk exil".5

I n k o m m e n s u r a b i l i t e t s t e o r i n har, som vi sett, mycket m i n d r e d r a m a t i s k a konsekven- ser än vad m å n g a h a r trott. Vi kan slå fast att p a r a d i g m ä r j ä m f ö r b a r a och att p a r a - d i g m f ö r ä n d r i n g a r kan motiveras rationellt.

Problemen m e d den g y n o c e n t r i s k a feminis- m e n som g r u n d för en p a r a d i g m f ö r ä n d r i n g ligger följaktligen inte i att m a n m å s t e göra avkall p å rationalitets- och objektivitetsbe- g r e p p e n .

Ett alternativt rationalitetsbegrepp Det är de essentialistiska/deterministiska konsekvenserna av d e n g y n o c e n t r i s k a posi- tionen som m å n g a felaktigt h a r tolkat som en feministisk version av relativismen. M e d u t g å n g s p u n k t i d e n f ö r e g å e n d e diskus- sionen ser vi att p r o b l e m e t h ä r h a r litet m e d K u h n s relativism att göra. Det vi står inför i den gynocentriska positionen är t v ä r t o m en spegelbild av d e n universalistiska och ahistoriska konception av sociala f e n o m e n som d e n carte- sianska r a t i o n a l i s m e n i n n e b ä r (se också not 5).

C M c M i l l a n u n d e r s t r y k e r d e n n a p o ä n g i sin diskussion av f ö r h å l l a n d e t m e l l a n d e n radikalfeministiska och den misogynistiska förståelsen av (manligt) förnuft och (kvinn- lig) intuition, som hon h ä v d a r s a m m a n f a l - ler. I Women, Reason and Nature (1982) visar hon att den förment universella rationalis- m e n h a r partiella förutsättningar. M e n hon visar också h u r feminister som de Beauvoir, Firestone och Millett h a r r e p r o d u c e r a t mi- sogynistiska p å s t å e n d e n o m att förnuft och rationalitet är manliga könskar akteris tika.

Allteftersom den g y n o c e n t r i s k a feminis- m e n h a r utvecklats och kritiken av r a t i o n a - litetsbegreppet vidgats, h a r feminister bör- j a t förorda en a n n a n u p p f a t t n i n g o m

rationalitetens g r u n d v a l : m a n t a l a r n u o m en särpräglad kvinnlig rationalitet som knyter an till en moralisk utveckling (Gilligan

1982), och o m skillnader m e l l a n m ä n och kvinnor n ä r det gäller orientering till a n d r a . D e t t a h a r sin g r u n d i ö v e r g å n g e n f r å n s p ä d - b a r n e t s tidiga s y m b i o s m e d m o d e r n och i s k a p a n d e t av en o b e r o e n d e ego-identitet, en separations- och i n d i v i d u a t i o n s p r o c e s s

som h a r olika konsekvenser för m ä n och kvinnor ( C h o d o r o w , 1978).

O m konsekvenserna av d e n feministiska kritiken av r a t i o n a l i t e t s b e g r e p p e t f r a m s t å r som oklara beror d e t t a p å att det inte står klart vilken t y p av r a t i o n a l i t e t s b e g r e p p som kritiseras. Traditionellt u p p f a t t a s rationali- tet inom filosofin n ä r m a s t som s y n o n y m t m e d förnuftig eller förnuftsgrundad k u n s k a p . H o s Descartes, som ofta r ä k n a s som ratio- nalismens fader, ä r förnuftet identiskt hos alla m ä n n i s k o r i alla tider. M e n v å r för- m å g a att skilja det s a n n a f r å n det falska är b e r o e n d e av den metod vi a n v ä n d e r för att organisera v å r a t a n k a r . Descartes' epistemo- logiska rationalism h a r haft ett a v g ö r a n d e in- flytande p å filosofi och vetenskaplig verk- s a m h e t f r a m till v å r a d a g a r .

N y a r e filosofiska projekt h a r radikalt brutit m e d d e t t a t ä n k a n d e . H a b e r m a s , som i d a g ä r en av de f r ä m s t a teoretikerna p å d e t t a o m r å d e , säger följande:

"Till målet att formellt analysera rationalitetens vill- kor kan vi varken knyta ontologiska förhopp- ningar om självständiga teorier kring naturen, historien, samhället och så vidare eller transcen- dentala filosofiska förhoppningar om en apriorisk re- konstruktion av den intellektuella utrustningen hos ett icke-empiriskt artsubjekt, av medvetandet i allmänhet.

Alla försök att upptäcka de yttersta grundvalarna...

har brutit samman." (Habermas, 1984, s 2 min kurs.)

H a b e r m a s förnekar att rationalitetsbegrep- pet över h u v u d taget är en epistemologisk a n g e l ä g e n h e t och säger a p r o p å d e t t a : " J a g tror inte det är n å g o n m e n i n g m e d att alls tala o m rationell kunskap, vi bör hellre reser- vera predikatet 'rationell' för användandet av k u n s k a p i språkliga uttryck och h a n d - lingar." ( H a b e r m a s , 1982 s 234 min kurs.) H a n s u t g å n g s p u n k t för en a d e k v a t rationali- tetsteori ligger i försöket att r e k o n s t r u e r a im- plicita förutsättningar för rationellt hand- lande, det vill säga " t h e rationality of c o m m u n i c a t i v e a c t i o n " .

D e n feministiska rationalitetskritiken h a r inte skilt m e l l a n dessa olika u p p f a t t - n i n g a r o m r a t i o n a l i t e t s b e g r e p p e t . Det gäl- ler b å d e kritiken av det " p a t r i a r k a l a " ratio- nalitetsbegreppet och utvecklandet av ett alternativt, feministiskt rationalitetsbe-

grepp, som g r u n d a r sig p å kvinnors erfaren- heter och v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g .

J a n e Flax (1983) och S a n d r a H a r d i n g (1982) identifierar i det cartesianska ratio- nalitetsbegreppet en struktur som enligt deras u p p f a t t n i n g ä r lik d e n manliga person- lighetsstrukturen. M e d u t g å n g s p u n k t i en psy- kologisk teori o m personlighetsutveck- lingen a n a l y s e r a r och kritiserar d e epistemologins aprioriska förutsättningar, som ä r manliga och d ä r m e d också partiella. N ä r d e utvecklar sin egen position u t g å r de f r å n den kvinnliga p e r s o n l i g h e t s t y p som h a r strukturella likheter m e d vad d e kallar

"kvinnlig r a t i o n a l i t e t " ( b a s e r a d p å rela- tionsorientering i förhållande till d e n A n - dre, o m s o r g osv). D e tar alltså för givet att det finns ett s a m b a n d - i form av strukturell ö v e r e n s s t ä m m e l s e - mellan personlighets- typ och epistemologisk position. Rationali- tet u p p f a t t a s följaktligen också som epistemo- logisk rationalitet. V a d d e emellertid inte h a r visat är att en personlighets teori kan u t g ö r a g r u n d v a l för epistemologin. Epistemologi be- tyder som vi vet "teori o m k u n s k a p e n s g r u n d v a l " . M e n " k u n s k a p e n s g r u n d v a l "

betyder i d e t t a s a m m a n h a n g aprioriska för- utsättningar för förnuftig/rationell kunskap. N ä r feminister h a r tagit sig a n rationalitetsbe- greppet och påvisat dess m a n l i g a bias är det inte b a r a ett begrepp som a n g r i p s u t a n en konsekvens d ä r a v , själva det epistemologiska projektet.

S a m m a n f a t t n i n g s v i s kan sägas att den feministiska kritiken av rationalitetsbe- greppet inte k a n anses s k a p a g r u n d v a l för en alternativ epistemologi. Vi kan emellertid a r g u m e n t e r a för en a n n a n u p p f a t t n i n g o m rationalitetens g r u n d v a l — i linje m e d H a - b e r m a s och h a n s b e g r e p p o m " k o m m u n i - kativ r a t i o n a l i t e t " och K u h n s " p r a k t i s k a r a t i o n a l i t e t " s å d a n d e n f r a m t r ä d d e i h a n s teori o m vetenskapliga p a r a d i g m .

N ä r j a g a r g u m e n t e r a r för att feminismen kan b e t r a k t a s som p a r a d i g m k o n s t i t u e - r a n d e u t g å r j a g — som f r a m g å r av det före- g å e n d e — inte f r å n att f e m i n i s m e n represen- terar ett radikalt epistemologiskt brott m e d den e t a b l e r a d e ä m n e s t r a d i t i o n e n . J a g h a r också generellt avvisat d e t t a som ett kriterium p å p a r a d i g m f ö r ä n d r i n g . D e n feministiska

forskningen kan b a r a b e t r a k t a s som p a r a - d i g m k o n s t i t u e r a n d e o m forskningsverk- s a m h e t e n som helhet visar förändring både p å den kognitiva och p å d e n sociologiska nivån.

Avslutning

I d e n n a diskussion h a r j a g lagt vikt vid en analys av kognitiva aspekter p å kvinnoforsk- ningen så som d e t k o m m e r till uttryck i m i n första specificering av p a r a d i g m b e g r e p p e t ( u p p f a t t a t som " g r u n d l ä g g a n d e a n t a g a n - den som styr forskningen, implicit eller ex- plicit"). M i n kritik av den feministiska synen p å inkommensurabilitetsteorin och pro- b l e m e n kring " the genderization of rationality"

h a r haft som m å l att förtydliga n å g r a av dessa implicita förutsättningar i den femi- nistiska f o r s k n i n g s t r a d i t i o n e n . J a g h a r för- sökt visa att d e t inte i n n e b ä r n å g o n "relati- vistiskt a n a r k i " att tala o m feministisk forskning som p a r a d i g m k o n s t i t u e r a n d e . T v ä r t o m ger p a r a d i g m t e o r i n en f r u k t b a r g r u n d v a l för k l a r l ä g g a n d e t av " a v s t å n d "

och " n ä r h e t " till d e n p a t r i a r k a l a traditio- nen - p å egna premisser!

M e d u t g å n g s p u n k t f r å n b e g r e p p e t "dis- ciplinens m a t r i s " vill j a g h ä v d a att femini- stisk forskning kan u p p f a t t a s som p a r a - d i g m k o n s t i t u e r a n d e . Enligt m i n tolkning av b e g r e p p e t täcker "disciplinens m a t r i s "

de teoretiska och institutionella ramarna för en forskningstradition eller ämnesdisciplin. I d e t t a

p a r a d i g m b e g r e p p i n g å r den m e r filosofiska förståelsen av p a r a d i g m som " g r u n d l ä g - g a n d e a n t a g a n d e n . . . " och p a r a d i g m u p p - fattat i en s n ä v a r e b e m ä r k e l s e som " e x e m - p l a r s " eller " f ö r e b i l d " . Det är viktigt att d r a f r a m d e t t a p a r a d i g m b e g r e p p och de vetenskapssociologiska a s p e k t e r n a på forsk- ningen m e d t a n k e p å att det hittills är forsk- ningens kognitiva sidor som ensidigt h a r kom- mit i blickfältet.

U n d e r v i s n i n g , kurslitteratur, tillgång till facktidskrifter, konferenser, s e m i n a r i e r och symposier (lokalt, nationellt och internatio-

nellt), institutionella r a m e r för forsknings- v e r k s a m h e t e n etc, ä r alla faktorer som bi- d r a r till n y k o m l i n g e n s socialisering in i en f o r s k n i n g s g e m e n s k a p och h e n n e s eventu- ella re-socialisering vid u t v e c k l a n d e t av nya p a r a d i g m . H ä r spelar naturligtvis läropro- cessens b r e d a sociala s a m m a n h a n g en av- g ö r a n d e roll (det vill säga de v i d a r e s a m h ä l - leliga förhållandena).

Det är dessa faktorer — sociala och kognitiva

— som utgör d e generella r a m a r n a för ut- veckling och e t a b l e r i n g av n y a p a r a d i g m och eventuellt n y a discipliner. D e n nyare kvinnoforskningen i n t a r i d e t t a s a m m a n - h a n g p å m å n g a sätt en särställning. För att k u n n a n å d e m å l som kvinnoforskningen satt u p p vid olika t i d p u n k t e r h a r vi k v i n n o r utvecklat en m ä n g d nya k o m m u n i k a t i o n s - kanaler. Vi h a r fatt en flora av o b e r o e n d e (feministiska) facktidskrifter, egna konfe- renser, symposier och s e m i n a r i e r (från lo- kala till v ä r l d s o m s p ä n n a n d e a r r a n g e - m a n g ) , kvinnoforskningscentra, kvinnouni- versitet, a r b e t s g r u p p e r p å s t u d e n t n i v å etc.

T i l l s a m m a n s bildar d e t t a r a m e n för en gemensam förståelsehorisont, delvis i strid m e d kvinnoforskarens socialisering in i ett p a t r i a r - kalt f o r s k a r s a m h ä l l e . H ä r förhåller kvinno- forskningen och d e enskilda kvinnofor- s k a r n a sig till en e t a b l e r a d m a n s d o m i n e r a d g e m e n s k a p som — i kraft av sin l å n g a histo- ria som v a k t a r e av " n e u t r a l i t e t e n s hög- b o r g " — är förblindad av d e n b e g r ä n s a d e v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g som den represente- rar. K v i n n o f o r s k a r e n h a r d ä r m e d m å n g a uppgifter: h o n m å s t e inte b a r a ta h ä n s y n till utvecklingen i n o m det egna ä m n e s o m r å d e t u t a n också visa " n e u t r a l i s t e n " vilken för- k ä m p e för egna intressen h a n egentligen är.

O c h n ä r hon h a r gjort det m å s t e hon be- k ä m p a h o n o m p å ett p l a n d ä r h a n h a r ge- n o m g å t t en m e t a m o r f o s från intressemot- s t å n d a r e till spöke, o m h a n i f r a m t i d e n gör a n s p r å k p å att förvalta " s a n n i n g e n " o m

" r a t i o n e l l " vetenskaplig v e r k s a m h e t .

Översättning: Catta Jönsson

51 N O T E R

1 Denna artikel bygger på min provföreläsning vid disputationen för doktorsgraden (novem- ber 1985). Disputationsunderlagets titel: På tvers. Religion, tverrfaglighet og kjenn - trekk fra avvikets historie som infallsvinkel til en humanistisk metode- og teoridebatt. Föreläsningen hölls över det givna ämnet och j a g blev förelagd titeln

"Paradigmebegreppets fruktbarhet innenfor feministisk vitenskapskritikk". Sedan dess har min syn på paradigmteorin - och gynocen- trisk feminism, som också var en utgångs- punkt för föreläsningen — förändrats. Detta beror inte minst på fruktbara diskussioner med medsystrar vid Senter for humanistisk kvinneforskning, Universitetet i Bergen. J a g vill dock rikta ett speciellt tack till vit ass Kristin Eriksen som är knuten till mitt forsk- ningsprojekt " M a k t internalisert som kjcerlig- het og det erotiske herredomme — en analyse av et empirisk materiale om overgrep mot kvinner med sikte på å utvikle dynamiske mo- deller for förståelse av sammenhengen mellom normalitet og avvik i kjonnsrelasjoner".

2 Ett exempel på detta kan vi se i Birgitta Odéns användning av paradigmbegreppet i "Det moderna historisk-kritiska genombrottet i svensk historisk forskning" (1975).

3 Se här speciellt kap X "Revolutions as Changes of World Wiew" i The Structure of Scientific Revolutions s 111—136 och avsnitt 6

"Incommensurability and Paradigms" i

"Reflections on My Critics" i Criticism and the Growth of Knowledge (1970 b).

4 En av de främsta försvararna av rationalis- men i dag är Sir Karl Popper. Se speciellt hans Objective Knowledge. An Evolutionary Approach (1979). För en vidareutveckling av några av Poppers synpunkter, se Imre Lakatos "Falsifi- cation and the Methodology of Scientific Re- search Programmes" i Lakatos & Musgrave (eds, 1970, aa).

Ett försök att kombinera den kritiska rationa- lismen och K u h n s vetenskapssyn finner vi i William Newton-Smith The Rationality of Sci- ence (1981).

5 I en vällustig och polemisk diskussion av "re- lativismproblemet" säger Ernst Gellner föl- jande:

"There are two main ways of assessing the relative merit of visions: by Cosmic Exile, or by assessing the Moral Excellence of contes- tants. Cosmic Exile... is a philosophical strategy initiated above all by René Descartes, and brought to a high degree of refinement by

the entire epistemological tradition of modern thought, notably - but not exclusively — by the empiricists. T h e underlying idea is simple, attractive and tempting. It is this: if there exists rival, total, internally coherent (not to say circular and self-maintaining) but exter- nally incompatible visions of the world, as indeed they do, would it not be best to stånd outside the world, or rather, outside all these rival available worlds... And how does one attain this Cosmic Exile?... A much favoured recipe for attaining this is the following: clear your mind of all the conceptions, or rather pre-conceptions, which your education, cul- ture, background, what-have-you, have in- stalled in you, and which evidently carry their bias with them. Instead, attend carefully only to that which is inescapably given..." Gell- ner "Tractatus Sociologico-Philosophicus"

(1984).

Den andra strategin " M o r a l Excellence" av- visas som lika hopplös - och båda ger en god insikt i problemen med feministers separa- tistiska strategier och moraliska självupp- höjelse. Bra illustrationer till detta finns i Bowles & Duelli Klein (eds, 1983), Mary Daly (1978). Se också Eisenstein (1984) och McMillan (1982).

L I T T E R A T U R

de Beauvoir Simone, The Second Sex, Middlesex 1953. Sv övers Det andra könet, 1968.

Berge Äse, "Kvinneperspektiv på sosiologisk forskning — eit fagkritiskt bidrag" i Berg m fl, I kvinners biide. Bidrag til en kvinnesosiologi, Oslo

1977.

Bernard Jessie, " M y Four Revolutions" i Joan Huber, Changing Women in a Changing Society, Chicago 1973.

Bowles Gloria & Duelli Klein Renate, Theories of Women 's Studies, London 1983.

Chodorow Nancy, The Reproduction of Mothering.

Psychoanalysis and the Sociology of Gender, Los Angeles 1978.

Daly Mary, Gyn/Ecology. The Metaethics of Radical Feminism, London 1978.

Daly Mary, Pure Lust, London 1985.

Eisenstein Hester, Contemporary Feminist Thought, London 1984.

Firestone Shulamith, The Dialectic of Sex: The Case for Feminist Revolution, New York 1970.

Flax Jane, "Political Philosophy and the Patri- archal Unconscious. A Psychoanalytic Pers- pective on Epistemology and Metaphysics" i