Om periodindelning i kvinnohistorien
Gunnar Qyist gör här en periodisering av den svenska kvinnohistorien utifrån kriterier som demografisk utveckling, läget på arbetsmarknaden, den faktiskt förda kvinnopolitiken
på statlig och organisationsnivå samt kvinnornas egna strävanden.
I n t e m i n s t av p e d a g o g i s k a skäl f r a m s t å r d e t som a n g e l ä g e t att fa e n n å g o r l u n d a fast pe- r i o d i n d e l n i n g ä v e n f ö r k v i n n o h i s t o r i e n . F ö r u n d e r v i s n i n g e n ä r d e t en n ö d v ä n d i g h e t , m e n ä v e n f o r s k n i n g e n t o r d e vara b e t j ä n t av ett k r o n o l o g i s k t r a m s y s t e m . M e d u t g å n g s - p u n k t i f ö r e l i g g a n d e f o r s k n i n g s r e s u l t a t skall j a g skissera en möjlig p r e l i m i n ä r p e r i o d i n -
d e l n i n g . D e n ä r b a s e r a d på t r e t y p e r av vari- abler: 1. B a k g r u n d s v a r i a b l e r av a l l m ä n p o l i - tisk, d e m o g r a f i s k och a r b e t s m a r k n a d s m ä s - sig art. 2. D e n faktiskt f ö r d a kvinnopoliti- ken, dvs m y n d i g h e t e r s och o r g a n i s a t i o n e r s å t g ä r d e r och a t t i t y d e r b e t r k v i n n o r n a s ställ- n i n g i samhället. 3. ' K v i n n o k a m p e n ' , dvs k v i n n o r n a s e g n a insatser f ö r att p å v e r k a k v i n n o p o l i t i k e n . (I ett v i d a r e s a m m a n h a n g b ö r m a n naturligtvis tala o m 'könspolitik', e f t e r s o m v a r j e å t g ä r d r ö r a n d e k v i n n o r n a f å r k o n s e k v e n s e r f ö r m ä n n e n och k v i n n o r - na d r a b b a s av vad som t r a d i t i o n e l l t u p p f a t - tats som i n t e r n a u p p g ö r e l s e r i n o m ' m a n s - samhället'; i d e t t a s t ö r r e p e r s p e k t i v e x i s t e r a r i n g e n k ö n s n e u t r a l politik. B e g r e p p e t 'kvin- nopolitik' k a n v a r a a n v ä n d b a r t e n d a s t i f o r s k n i n g e n s b e g y n n e l s e f a s , eller i a v g r ä n - sade s a m m a n h a n g . )
V i d e n s a m m a n v ä g n i n g av d e n ä m n d a f a k t o r e r n a kan m a n urskilja 6 olika perio- d e r : 1. Det f ö r i n d u s t r i e l l a s a m h ä l l e t f r a m till 1800-talets f ö r r a h ä l f t . 2. E m a n c i p a t i o n s - e p o k e n f r å n 1800-talets f ö r r a hälft till ca
1920. 3. M e l l a n k r i g s t i d e n . 4 . 1940- och 50- talen. 5. 1960-talet. 6. 1970-talet. Till sitt in- nehåll synes dessa p e r i o d e r å t e r f i n n a s i n o m
flertalet v ä s t e r l ä n d s k a i n d u s t r i l ä n d e r , m e d - an t i d s g r ä n s e r n a kan v a r i e r a . ( R ö s t r ä t t e n e x e m p e l v i s fick d e svenska k v i n n o r n a sena- re ä n sina n o r d i s k a m e d s y s t r a r . ) D e n likarta- d e u t v e c k l i n g e n t y d e r på l i k a r t a d e o r s a k e r .
1. Det förindustriella samhället
Det m e d e l t i d a Sverige var juridiskt u p p - byggt som dels ett manssamhälle, m e d m a k t - h a v a n d e m ä n o c h o m y n d i g a k v i n n o r , dels ett klassamhälle, m e d r ä t t i g h e t e r och skyldig- h e t e r strikt skiktade e f t e r s t å n d . D e n n a sam- h ä l l s s t r u k t u r b e s t o d f o r m e l l t till 1800-talets mitt, d å e n successiv n e d b r y t n i n g av dess g r u n d e l e m e n t satte in, m e d s k r å s y s t e m e t s u p p l ö s n i n g 1 8 4 6 - 6 4 och r e p r e s e n t a t i o n s r e - f o r m e n 1865 s o m viktiga s t a r t p u n k t e r .
K v i n n a n s o m y n d i g h e t var ej principiellt b e t i n g a d . A n k a var i d e t stora hela självrå- d a n d e , h u s t r u k u n d e vid b e h o v t r ä d a i m a n - n e n s ställe (utöva h u s b o n d e v ä l d e , ibland även rösträtt), och o g i f t k v i n n a k u n d e dis- p e n s v ä g e n bli m y n d i g f ö r k l a r a d .
I d e t t a s a m h ä l l e var 90 % eller m e r av b e f o l k n i n g e n k n u t n a till j o r d b r u k e t . 1 b o n - d e s a m h ä l l e t h ä r s k a d e av allt att d ö m a e n faktisk jämställdhet m e l l a n k ö n e n i arbetslivet.
J o r d b r u k e t s o r g a n i s a t i o n b y g g d e på e n verti- kalt (eller sektoriellt o m m a n så vill) k ö n s f ö r - d e l a d a r b e t s k r a f t , m e d h ö g a krav på special- k u n s k a p e r i n o m r e s p e k t i v e a r b e t s o m r å d e n och m e d m a r k n a d s v ä r d e på v a r d e r a sek- t o r n s p r o d u k t e r (vid s k a t t e b e t a l n i n g och f ö r s ä l j n i n g av överskott). E n d a s t i p r o d u k -
t i o n s e n h e t e r s t ö r r e ä n f a m i l j e n ( m a n u f a k t u - r e r , b r u k , g r u v o r ) e x i s t e r a d e horisontellt k ö n s s k i k t a d a r b e t s f ö r d e l n i n g , m e d k v i n n o r - na i b o t t e n s k i k t e t (till d e n klasskiktade byrå- kratin ä g d e k v i n n o r ä n n u ej tillträde).
2. Emancipationsepoken
I n d u s t r i a l i s e r i n g e n i n n e b a r att s t o r d r i f t e n tog ö v e r h a n d och s p r e d sig till arbetslivets alla o m r å d e n : p r o d u k t i o n , d i s t r i b u t i o n , k o m m u n i k a t i o n , a d m i n i s t r a t i o n , u n d e r v i s - n i n g , v å r d . M e n ä v e n m ö n s t r e t f ö r arbets- f ö r d e l n i n g togs över, m e d allt v i d a r e sprid- n i n g av systemet m e d k v i n n o r i bottenskik- ten, yrkes- och lönemässigt, som följd. Å a n d r a sidan u t g j o r d e d e n g a m l a köns- och klasslagstiftningen b e s v ä r a n d e h i n d e r f ö r k a p i t a l i s m e n s f ö r e t a g a r e , m e d d e r a s b e h o v av en rörlig och a n s v a r i g a r b e t s k r a f t o c h e n fri k a p i t a l m a r k n a d . Vid 1800-talets mitt in- l e d d e s d ä r f ö r ett s k e d e m e d successiv över- g å n g f r å n ett s a m h ä l l e m e d särskiljande lag- s t i f t n i n g i f r å g a o m k ö n och klass till ett s a m h ä l l e m e d f ö r alla m e d b o r g a r e lika gäl- lande lagar.
U r k v i n n o s y n p u n k t blev i n n e b ö r d e n att lagsystemet g j o r d e s könsneutralt. M e d rö- strätt ( 1 9 1 8 - 2 1 ) , j ä m s t ä l l d h e t i n o m ä k t e n - s k a p e t (1920) och tillträde till även h ö g r e o f f e n t l i g a t j ä n s t e r ( 1 9 2 0 - 2 3 ) h a d e k v i n n o r - na blivit formellt j ä m s t ä l l d a m e d m ä n n e n .
D e n n a process h a d e alltså avlägsnat d e n juridiska k v i n n o d i s k r i m i n e r i n g e n på en r a d i ö g o n e n f a l l a n d e o m r å d e n . M e n d e n h a d e samtidigt b e r ö v a t e n v ä x a n d e a n d e l av kvin- n o r n a i arbetslivet d e n faktiska j ä m s t ä l l d h e t d e ägt i b o n d e s a m h ä l l e t . Härtill k o m att en låg och s j u n k a n d e g i f t e r m å l s f r e k v e n s i n o m d e h ö g r e s a m h ä l l s k l a s s e r n a d r e v m ä n g d e r m e d k v i n n o r u r dessa skikt att ta y r k e s a r b e t e - och d ä r m e d u p p l e v a d i s k r i m i n e r i n g e n i
f r å g a o m lön och k a r r i ä r , i d e nya o f f e n t l i g a v e r k e n lika väl s o m i d e n p r i v a t a förvalt- n i n g e n . I dessa u p p l e v e l s e r av n e d k l a s s n i n g och d i s k r i m i n e r i n g h a r k v i n n o r ö r e l s e n , o r g a n i s a t o r i s k t s k ö n j b a r f r å n 1870-talet, si- na r ö t t e r . D ä r m e d tillfördes k v i n n o p o l i t i k e n ett nytt m o m e n t , en k v i n n o r n a s e g e n mot- s t å n d s r ö r e l s e . D e n s k k v i n n o e m a n c i p a t i o - n e n ä r visserligen ett m ä n n e n s verk, i d e n
m e n i n g e n att d e n g e n o m f ö r d e s i n n a n kvin- n o r n a ä n n u var politiskt m y n d i g a . M e n h ä n - d e l s e f ö r l o p p e t p å v e r k a d e s av e n 'kvinno- k a m p ' på flera olika plan.
Det f i n n s skäl att f r a m h å l l a att d e n n a bör- jade l å n g t f ö r e k v i n n o r ö r e l s e n , på så sätt att tusentals k v i n n o r u n d e r 1800-talets f ö r r a h ä l f t d i s p e n s v ä g e n s k a f f a d e sig näringstill- s t å n d och/eller m y n d i g h e t . N ä r d e g a m l a skrå- och o m y n d i g h e t s s y s t e m e n föll, var d e i själva v e r k e t u r h o l k a d e av d e m å n g a bevilja- d e u n d a n t a g e n och d e n nya o r d n i n g e n in- n e b a r i l å n g a stycken k o d i f i e r i n g av r e d a n i n t r ä d d a f ö r h å l l a n d e n . 1 ett v i d a r e p e r s p e k - tiv u t g j o r d e dessa tiotusentals aktiva k v i n n o r e n del av d e s t ö t t r u p p e r som b r a g t e stånds- samhället på fall.
En a v g ö r a n d e o r g a n i s a t o r i s k frågeställ- n i n g f ö r d e n tidiga k v i n n o r ö r e l s e n var: r e n a k v i n n o o r g a n eller s a m v e r k a n m e d — och d ä r m e d u n d e r o r d n i n g u n d e r - m o t s v a r a n - d e m a n l i g a o r g a n i s a t i o n e r ? 1 n o m a r b e t a r r ö - relsen var svaret tidigt givet: m ä n o c h kvin- n o r h a r s a m m a f i e n d e , d e t kapitalistiska sys- t e m e t , och m å s t e s a m v e r k a f ö r att nå det g e m e n s a m m a målet, d e t socialistiska sam- hället. SAP (1889) och L O (1898) blev h ä r m a n l i g t d o m i n e r a d e t o p p o r g a n f ö r kvin- n o r n a s a r b e t e . B e t r ä f f a n d e k v i n n o r n a s u p p - g i f t e r i n o m a r b e t a r r ö r e l s e n r å d d e d o c k skil- d a m e n i n g a r . M a r x - E n g e l s d e l a d e sin sam- tids syn på k v i n n a n som ett h i s t o r i e n s objekt, u t a n betydelse f ö r d e n historiska utveckling- e n . U r könsslaveriet k u n d e h o n visserligen b e f r i a s g e n o m h e m a r b e t e t s 'industrialise- r i n g ' och d ä r a v f ö l j a n d e m ö j l i g h e t e r till e g e t f ö r v ä r v s a r b e t e och e k o n o m i s k t o b e r o e n d e . M e n h e n n e s d e f i n i t i v a befrielse, u r lönesla- veriet, skulle k o m m a a u t o m a t i s k t via det m a n l i g a p r o l e t a r i a t e t . D e n n a attityd gav u p p h o v till en 'feministisk' m a r x i s m (Clara Z e t k i n i T y s k l a n d m fl), s o m h ä v d a d e att k v i n n o r n a s aktiva m e d v e r k a n var n ö d v ä n - d i g f ö r r e v o l u t i o n e n s seger. I sin k a m p f ö r rösträtt - och r e p r e s e n t a t i o n - var d e inte f r ä m m a n d e f ö r t a n k e n på k v i n n o r n a s särart och s ä r i n t r e s s e n , h ä r l e d d a u r m o d e r s u p p - g i f t e n . Mot 'automatiken' satte d e alltså u p p medverkan och medinflytande, krav som in- r y m d e e n latent k ö n s k o n f l i k t .
I n o m t j ä n s t e m a n n a s k i k t e n och d e b o r g e r -
liga p a r t i e r n a var läget a n n o r l u n d a . H ä r s a k n a d e s ideologi f ö r k v i n n o k a m p e n , köns- k o n f l i k t e r n a t r ä d d e o f t a i d a g e n och o r g a n i - s a t i o n s b i l d n i n g e n blev splittrad, m e d såväl en- s o m t v å k ö n a d e fackliga o r g a n i s a t i o n e r , m e d politiska k v i n n o f ö r b u n d m e d lös an- k n y t n i n g till r e s p e k t i v e p a r t i e r , m e d d e t po- litiskt o b u n d n a F r e d r i k a B r e m e r - f ö r b u n d e t och m e d en r ö s t r ä t t s r ö r e l s e ö v e r p a r t i g r ä n - s e r n a . Till b i l d e n h ö r att k v i n n o r n a i långt s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g ä n m ä n n e n sökte sig till t j ä n s t e m a n n a y r k e n ; 1920 b e s t o d g r u p p e n a k a d e m i k e r och t j ä n s t e m ä n enligt f o l k r ä k - n i n g e n till 4 0 % av k v i n n o r , m o t b a r a 2 0 % k v i n n o r b l a n d i n d u s t r i a r b e t a r n a .
D e n b o r g e r l i g a k v i n n o r ö r e l s e n n å d d e i stort sett sitt mål: f o r m e l l likställdhet m e d m ä n n e n , m e d a n d e n p r o l e t ä r a s försiktigt f r a m f ö r d a krav på faktisk j ä m s t ä l l d h e t på a r b e t s m a r k n a d e n (lön, a r b e t s f ö r d e l n i n g ) och i d e fackliga och politiska o r g a n e n m ö t - tes m e d likgiltighet av d e n m a n s d o m i n e r a d e a r b e t a r r ö r e l s e n . De b o r g e r l i g a k v i n n o r n a ä g d e o f t a i n t r e s s e s t ö d av m ä k t i g a m a n l i g a g r u p p e r u r över- och medelklass, m e d a n ar- b e t a r r ö r e l s e n s l e d a r e u n d e r d e n n a k a m p - och k o n s o l i d e r i n g s t i d valde att f r ä m s t satsa på d e n m a n l i g a d e l e n av p r o l e t a r i a t e t , lik- som sina kolleger i E u r o p a i övrigt. 'Kvin- n o f r å g a n m å s t e b e t r a k t a s s o m en s e k u n d ä r s y n p u n k t ' , d e k l a r e r a d e B r a n t i n g n ä r kvin- n o r n a f r o n d e r a d e i f r å g a n o m n a t t a r b e t s - f ö r b u d f ö r k v i n n o r 1 9 0 8 - 0 9 . A u t o m a t i k - t ä n k a n d e t d o m i n e r a d e partiets kvinnopoli- tik.
3. Mellankrigstiden
E k o n o m i s k a d e p r e s s i o n e r o c h nativitetskri- sen s k a p a d e i n o m alla läger s t a r k a a n t i f e m i - nistiska s t r ö m n i n g a r , som h o t a d e särskilt d e gifta k v i n n o r n a s a r b e t s r ä t t . M o t i o n e r i riks- d a g e n och på fackliga k o n g r e s s e r avvisades visserligen, m e n i realiteten d r e v s m å n g a gifta k v i n n o r att sluta sin anställning. Nativi- tetskrisen satte sin p r ä g e l ä v e n på 30-talets sociallagstiftning, s o m m e d sin i n r i k t n i n g på stöd åt m ö d r a r och b a r n fick s t a r k a särskil- jande inslag. D e n p a t r i a r k a l a f a m i l j e n , m e d
m a n n e n som h u v u d f ö r s ö r j a r e , f ö r b l e v rikt- p u n k t .
K v i n n o o r g a n i s a t i o n e r n a k ä m p a d e h å r t f ö r b e v a r a d a r b e t s r ä t t och f a m i l j e s t ö d , m e n m o t s t å n d e t l ä m n a d e f ö g a u t r y m m e f ö r en m e r principiell j ä m s t ä l l d h e t s d i s k u s s i o n , inte e n s i 30-talets stora s e x u a l d e b a t t . F ö r h o p p - n i n g a r n a f r å n r ö s t r ä t t s s t r i d e n s å r o m starkt ö k a d k v i n n o m a k t g r u s a d e s snabbt. D e n stora r ö s t r ä t t s o r g a n i s a t i o n e n självdog i brist på nya e n g a g e r a n d e mål, och k v i n n o r n a f å n g a d e s in av d e e t a b l e r a d e p a r t i e r n a . Par- tipolitiken tog ö v e r k v i n n o p o l i t i k e n , möjlig- h e t e r n a att f o r m u l e r a e g n a jämställdbets- p r o g r a m u t n y t t j a d e s inte av k v i n n o f ö r b u n - d e n , och p r o t e s t e r a n d e m e n partilojala fick k v i n n o r n a f i n n a sig i f o r t s a t t faktisk diskri- m i n e r i n g i f r å g a o m k a r r i ä r och lön (behovs- l ö n e t ä n k a n d e t d o m i n e r a d e f o r t f a r a n d e ) . M a n s s a m h ä l l e t stod kvar, m e d blott ytliga s p å r av k v i n n o e m a n c i p a t i o n e n . Ä n n u 1939 f a n n s blott 3 % k v i n n o r i r i k s d a g e n . Lika liten f r a m g å n g h a d e k v i n n o r n a i d e m a n s - d o m i n e r a d e fackliga o r g a n i s a t i o n e r n a , vil- ket m å h ä n d a f ö r k l a r a r d e kvinnliga f a c k f ö r - b u n d e n s a v v a k t a n d e h å l l n i n g i n f ö r f ö r s ö k e n att bilda c e n t r a l o r g a n f ö r t j ä n s t e m ä n n e n ( D A C O 1931, f ö r p r i v a t a n s t ä l l d a , 'gamla' T C O 1937, f ö r o f f e n t l i g t anställda).
I d é n o m f r ä l s n i n g g e n o m k v i n n a n hölls l e v a n d e i vissa k r e t s a r , särskilt i F o g e l s t a d - g r u p p e n k r i n g Elin W ä g n e r och t i d s k r i f t e n Tidevarvet. G r u p p e n s a m a r b e t a d e delvis m e d Frisinnade kvinnors riksförbund ( f r å n 1931 Svenska kvinnors vänsterförbund), som 1923 f r i g j o r d e sig f r å n p a r t i b u n d e n h e t e n och i n t o g e n r a d i k a l s t å n d p u n k t i j ä m s t ä l l d - h e t s f r å g a n , mecl ö p p n a krav på k v i n n o - m a k t . L e d a n d e p e r s o n e r i dessa k r e t s a r , i F r e d r i k a B r e m e r f ö r b u n d e t och i en r a d kvinnliga f a c k f ö r b u n d i n o m t j ä n s t e m a n n a - o m r å d e t t o g initiativ till s ä r a k t i o n e r f ö r att få in fler k v i n n o r i d e politiska f ö r s a m l i n g a r - na. M a n p e j l a d e o p i n i o n e n f ö r ett särskilt k v i n n o p a r t i , g j o r d e f ö r s ö k m e d särskilda kvinnolistor vid n å g r a val och s k a p a d e en Kommitté för ökad kvinnorepresentation. Parti-
m o t s t å n d e t var d o c k h å r t , särskilt i n o m hö- g e r n och s o c i a l d e m o k r a t e r n a , m e d a n libera- lerna—folkpartiet visade viss förståelse, och a k t i o n e r n a misslyckades. K v i n n o f ö r b u n d e n f ö l j d e sina p a r t i e r , d e fackliga k v i n n o o r g a n i - s a t i o n e r n a var f ö r svaga, och d ä r m e d gick
p l a n e r n a på p a r l a m e n t a r i s k a nyskapelser i s a m b a n d m e d kvinnorösträttens e r ö v r i n g o m intet. K v i n n o r n a förblev en obetydlig f a k t o r i politiken. (Ytterligare ett f ö r b u n d , Sveriges m o d e r a t a k v i n n o f ö r b u n d , förkla- r a d e sig självständigt e f t e r rösträtten, m e n dess h u v u d i n t r e s s e gällde försvar och filant- ropi; 1937 gick det u p p i h ö g e r n s kvin- noorganisation.)
4. 1940- och 5O-talen
F ö r u t s ä t t n i n g a r n a för k v i n n o r n a att hävda sig på a r b e t s m a r k n a d e n var g y n n s a m m a så tillvida som kriget följdes av en h ö g k o n j u n k - t u r av dittills aldrig skådat slag. M e n samti- digt ' d r a b b a d e s ' k v i n n o r n a av d e m o g r a f i s k a f ö r ä n d r i n g a r större än några tidigare kän- da: en åldersmässig f ö r s k j u t n i n g mot d e h ö g r e å l d r a r n a och en snabbt stigande gif- termålsfrekvens; av kvinnor i å l d e r n 2 0 - 4 0 å r var 1930 hälften ogifta, 1960 blott 2 4 % . A r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k e n ställdes plötsligt inför krav på samhälleliga å t g ä r d e r i f o r m av bl a d a g h e m s b y g g a n d e , utbildning, o m - skolning, ny social- och skattepolitik. Den socialdemokratiska r e g e r i n g e n valde emel- lertid att satsa på det nya alternativ som n u e r b j ö d sig, i n v a n d r a r e , och g j o r d e föga för att hjälpa kvinnorna. Detta till trots s k e d d e en avsevärd ö k n i n g av antalet kvinnor på a r b e t s m a r k n a d e n , särskilt på t j ä n s t e m a n n a - sidan och på d e n offentliga sektorn. N ä r a hälften av k v i n n o r n a i a r b e t s k r a f t e n var gif- ta 1960, mot bara 16% 1940.
D e n n a utveckling g j o r d e det till ett livsvill- kor för 'nya' T C O (bildat 1944 g e n o m hops- lagning av D A C O och 'gamla' T C O ) att ti- digt gå ut m e d appeller om lika lön och socialpolitiskt stöd åt f ö r v ä r v s a r b e t a n d e gif- ta kvinnor; det stora flertalet kvinnliga t j ä n s t e m a n n a f ö r b u n d anslöt sig till organi- sationen, som d ä r i g e n o m r e d a n 1948 h a d e 35 % kvinnliga m e d l e m m a r . L O h a d e då vis- serligen bara 18% kvinnor, m e n u p p l e v d e T C O som en k o n k u r r e n t och uttalade sig också för likalönsprincipen. Effektiv u p p - följning uteblev dock, liksom ökat kvinno- inflytande i d e fackliga t o p p o r g a n e n . Par- tierna var m e r lyhörda, och k v i n n o r e p r e - sentationen i riksdagen steg till 10%.
H u v u d u p p g i f t e n f ö r kvinnoorganisatio- n e r n a blev u n d e r dessa f ö r h å l l a n d e att söka u n d a n r ö j a h i n d r e n f ö r k v i n n o r n a förvärvs- arbete, att skapa verklig 'valfrihet' f ö r kvin- n o r n a , frihet att välja mellan h e m - och yrke- sarbete, m e d a n j ä m s t ä l l d h e t ' förblev ett dif- fust b e g r e p p . Mest energiskt för d a g h e m s - byggande, e n g a g e r a d e sig a r b e t a r r ö r e l s e n s kvinnor, dock u t a n att vinna n ä m n v ä r t ge- h ö r hos d e m a k t h a v a n d e m ä n n e n ; 50-talet i g e n o m förblev antalet d a g h e m s p l a t s e r o f ö r ä n d r a t . I f r å g a n o m deltidstjänster svängde o p i n i o n e n b l a n d a r b e t a r k v i n n o r n a f r å n motstånd till a c c e p t e r a n d e ; 1960 skrevs krav på deltidstjänster in i SAPs partipro- g r a m .
5. 1960-talet
Med 1960-talet kom ett m a r k a n t omslag. Å ena sidan s t r ö m m a d e kvinnor som aldrig f ö r r ut på a r b e t s m a r k n a d e n , och a n d e l e n i n o m a r b e t s k r a f t e n steg f r å n 32 till 4 0 % , m å n g a visserligen på deltid. F l u v u d d e l e n av dessa kvinnor var gifta, 1970 n ä r a två tred- j e d e l a r , och hälften av alla m ö d r a r m e d b a r n
u n d e r 7 år deltog nu i förvärvsarbetet. Sam- tidigt inleddes en u p p l u c k r i n g av tidigare n o r m e r för familjebildning, avspeglad i att
1970 n ä r a en f e m t e d e l av d e n y f ö d d a bar- nen var formellt utomäktenskapliga, mot
10-1 1 % u n d e r 1940-50-talen.
D e n n a utveckling gick parallellt m e d en total o m l ä g g n i n g av kvinnopolitiken. Dag- h e m s b y g g a n d e t fick h ö g prioritet, särbes- kattning f ö r b e r e d d e s och inom sociallagstift- ningen startades en ö v e r g å n g f r å n 'patriaka- liska' till köns- och civilståndsneutrala nor- mer. Allt m e d d e n uttryckliga motiveringen att locka så m å n g a kvinnor som möjligt till förvärvsarbete. På d e n privata sektorn av- skaffades äntligen det formella olikalönssys- temet. Samtidigt s t o p p a d e s d e n fria invand- ringen.
D e n nya kvinnopolitiken h a d e m å n g a orsaker. K v i n n o e x p a n s i o n e n ö k a d e a u t o m a - tiskt kvinnoinslaget i d e fackliga organisatio- n e r n a (1970 2 9 % i LO, 4 3 % i T C O ) , vilket nästan lika automatiskt tvang d e fackliga le- d a r n a att m e r än f ö r u t u p p m ä r k s a m m a k v i n n o p r o b l e m e n , särskilt som d r a g k a m p e n
o m vissa k v i n n o d o m i n e r a d e m e l l a n g r u p p e r fortsatte. P o l i t i k e r n a f a n n plötsligt i kvin- n o r n a på a r b e t s m a r k n a d e n en väsentlig o c h v ä x a n d e del av v ä l j a r k å r e n (1970 1.6 milj), d e s s u t o m i stor u t s t r ä c k n i n g p l a c e r a d e på d e n o f f e n t l i g a s e k t o r n och alltså d i r e k t a o b j e k t f ö r det politiska h a n d l a n d e t .
Att L O - och S A P - f ö r s t m e d 60-talets i n g å n g e n e r g i s k t g r i p e r sig an k v i n n o f r å - g o r n a synes ha s a m b a n d ä v e n m e d det d å l a n c e r a d e n ä r i n g s p o l i t i s k a p r o g r a m m e t : full sysselsättning i k o m b i n a t i o n m e d h å r d ratio- n a l i s e r i n g via d e n solidariska l ö n e p o l i t i k e n . Systemet tålde i p r i n c i p inga l å g l ö n e f i c k o r . D ä r k u n d e j u m i n d r e l ö n s a m m a f ö r e t a g och b r a n s c h e r överleva. Alltså m å s t e d e låga k v i n n o l ö n e r n a b o r t — och i n v a n d r i n g e n reg- leras.
H e l a d e n n a o m l ä g g n i n g av kvinnopoliti- k e n i n n e h ö l l d o c k f ö g a av s t r ä v a n d e n att nå faktisk j ä m s t ä l l d h e t m e l l a n k ö n e n . P r i m ä r t gällde d e t f o r t f a r a n d e att avlägsna h i n d e r f ö r a r b e t s k r a f t e n s u t n y t t j a n d e och näringsli- vets r a t i o n a l i s e r i n g . D e n ö p p n a lönediskri- m i n e r i n g e n av k v i n n o r n a ersattes m e d en d o l d , delvis i n b y g g d i nya lönesystem, och u p p d e l n i n g e n av a r b e t s m a r k n a d e n i manli- ga och kvinnliga s e k t o r e r b e s t o d . K v i n n o r n a själva ä g d e f o r t f a r a n d e obetydligt d i r e k t in- f l y t a n d e ö v e r u t v e c k l i n g e n . Visserligen steg d e r a s a n d e l i r i k s d a g e n till 1 4 % , en följd av det v ä x a n d e intresset f ö r k v i n n o r n a som väl- j a r e , m e n i facket blev m å n g a k v i n n o r u t m a - n ö v r e r a d e i s a m b a n d m e d ö v e r g å n g till stor- f ö r b u n d och s t o r a v d e l n i n g a r . I T C O f ö r - svann på 60-talet d e n v ä g e n d e r e n a k v i n n o - f ö r b u n d e n .
Ideologiskt m e d f ö r d e d o c k 60-talet ett ge- n o m b r o t t f ö r j ä m s t ä l l d h e t s t a n k e n , s o m n u tas u p p p r o g r a m m a t i s k t i n o m k v i n n o f ö r - b u n d e n , d e f ackliga o r g a n i s a t i o n e r n a och d e politiska p a r t i e r n a , särskilt s o c i a l d e m o k r a - t e r n a och f o l k p a r t i e t ; h ö g e r n och c e n t e r n k u n d e ä n n u tala o m 'valfrihet'. I v r a r n a f ö r j ä m s t ä l l d h e t gick n u u t ö v e r d a g h e m s f r å g a n och a k t u a l i s e r a d e även f a d e r s r o l l e n : f a d e r n b ö r h a s a m m a a n s v a r f ö r b a r n e t s o m m o - d e r n . M e n ä n så l ä n g e v a r d e t m e s t e n läp- p a r n a s b e k ä n n e l s e . Hur d e n nya r o l l f ö r d e l - n i n g e n skulle fås att f u n g e r a praktiskt, d e t s a k n a d e s d e t klara f ö r e s t ä l l n i n g a r o m på alla
håll. V a r k e n p a r t i e r , fack eller k v i n n o f ö r - b u n d h a d e p r i o r i t e r a t j ä m s t ä l l d h e t s m å l e t och a n g e t t m e d l e n att nå det. I r i k s d a g e n
k o m d ä r f ö r d e n c e n t r a l a f r å g a n o m b a r n - o m s o r g e n att ses f r ä m s t u r a r b e t s m a r k - n a d s s y n p u n k t .
D e n v ä x a n d e klyftan m e l l a n p r o g r a m och v e r k l i g h e t utlöste m o t slutet av 60-talet d e n s k n y f e m i n i s m e n , m a n i f e s t e r a d i r a d i k a l a kvinnliga o r g a n i s a t i o n e r u t a n f ö r d e etable- r a d e , som i n s p i r e r a d e en d e b a t t o m aktiva å t g ä r d e r i uttalat syfte att å s t a d k o m m a fak- tisk j ä m s t ä l l d h e t mellan k ö n e n på alla sam- hälleliga o m r å d e n .
6. 1970-talet
N y f e m i n i s m e n h a d e r ö t t e r i U S A , d ä r e n l a g s t i f t n i n g i syfte att h ä v a k v i n n o d i s k r i m i - n e r i n g e n startats på 60-talet. I m p u l s e r k o m ä v e n f r å n F N , I L O och EG, vilka alla u n d e r 70-talets g å n g s k ä r p t sina krav b e t r ä f f a n d e k ö n s d i s k r i m i n e r i n g e n s u p p h ä v a n d e i m e d - l e m s l ä n d e r n a . F N : s k v i n n o å r 1975 h a r yt- terligare m a r k e r a t d e n vikt F N tillmäter k v i n n o f r å g a n . All d e n n a aktivitet h a r fått till följd att 70-talet v ä r l d e n ö v e r k o m m i t att p r ä g l a s av ett n ä s t a n febrilt officiellt a r b e t e m e d j ä m s t ä l l d h e t s f r å g a n .
I Sverige f o r t s a t t e u n d e r 70-talet ö k n i n g - en av antalet k v i n n o r på a r b e t s m a r k n a d e n : praktiskt taget hela tillväxten av a r b e t s k r a f - ten - och d e fackliga o r g a n i s a t i o n e r n a s n u - m e r ä r - u n d e r d e två senaste d e c e n n i e r n a u t g ö r s av k v i n n o r . S a m t i d i g t f o r t g i c k rase- r i n g e n av d e n traditionella f a m i l j e n via skils- m ä s s o r och ' s a m b o e n d e ' ; 1977 f ö d d e s 3 5 % av b a r n i a n d r a r e l a t i o n e r ä n d e ä k t e n s k a p l i -
g a'
I j ä m s t ä l l d h e t s p o l i t i k e n r ö r a n d e arbets- m a r k n a d e n h a r h u v u d f r å g a n gällt: lagstift- n i n g eller fackliga avtal som m e d e l . Rege- ringsskiftet 1976 i n n e b a r e n s e g e r f ö r lag- stiftningslinjen, och e n " L a g o m j ä m s t ä l l d - het mellan k v i n n o r och m ä n i arbetslivet"
a n t o g s m e d k n a p p m a j o r i t e t av e n splittrad r i k s d a g v å r e n 1979. D e n var t ä n k t att b y g g a på p r i n c i p e n stöd åt det underrepresenterade könet m e n r e d u c e r a d e s av r i k s d a g s m a j o r i - t e t e n till ett a l l m ä n t hållet p å b u d : " E n arbetsgivare f å r inte m i s s g y n n a en arbets-
tagare eller e n a r b e t s s ö k a n d e på g r u n d av hans eller h e n n e s kön". Även k o n t r o l l o r g a n och sanktionsmedel ströks i riksdagens skrivning.
Bland a n d r a å t g ä r d e r märks i n r ä t t a n d e t av en jämställdhetsdelegation 1972, ä n d r a d till jämställdhetskommitté 1976, jämställdhets- f ö r o r d n i n g f ö r d e n offentliga sektorn 1976 samt villkorliga statliga f ö r e t a g s b i d r a g (ut- går i s a m b a n d m e d anställning, u t b i l d n i n g etc som g y n n a r det u n d e r r e p r e s e n t e r a d e könet). På a r b e t s m a r k n a d e n h a r LO, T C O och SAF u p p r ä t t a t särskilda jämställdhets- avtal, och m å n g a f a c k f ö r b u n d h a r inrättat särskilda o r g a n för jämställdhetsarbetet.
Även a v t a l s f ö r h a n d l i n g a r n a h a r politiserats u n d e r 70-talet, m e d regeringsutspel i f o r m av skattetabeller och riktlinjer f ö r den offentliga sektorn, k ä n n e t e c k n a d e av s k låg- löneprofil, vilken i realiteten f r ä m s t gynnat k v i n n o r n a .
1 f r å g a om b a r n o m s o r g e n h a r t r e n d e n i lagstiftningen gått i d e n r i k t n i n g e n att även f ä d e r n a ska bli delaktiga av det ersättnings- system, som tidigare tillkommit e n b a r t m ö d - r a r n a : rätt till viss ledighet för b a r n v å r d etc.
Till sin k a r a k t ä r h a r hela detta aktions- p r o g r a m utgjort en f o r t s ä t t n i n g på 60-talets könsneutralitet, i d e n m e n i n g e n att det i de enskilda fallen syftat till stöd åt det ' u n d e r - r e p r e s e n t e r a d e ' könet, inte till att systema- tiskt f ö r a u p p k v i n n o r n a till faktisk jämställ- d h e t m e d m ä n n e n . M a n h a r övergått till att tala o m Åömdiskriminering i stället för o m åwmnodiskriminering, och det är en viktig distinktion - i ett skede då stora ö v e r f ö r i n g - ar av a r b e t s k r a f t väntas k o m m a att ske f r å n d e n m a n s d o m i n e r a d e i n d u s t r i s e k t o r n till d e n k v i n n o d o m i n e r a d e offentliga sektorn.
Skilda konsekvenstolkningar synes ligga b a k o m k v i n n o o p i n i o n e n s splittring i lagstift- n i n g s f r å g a n . K v i n n o r n a inom arbetarrörel- sen och T C O ä r liksom sina h u v u d o r g a n i s a - tioner ö v e r v ä g a n d e mot d e n nu a n t a g n a la- gen, m e d a n d e n försvaras av k v i n n o r n a in- om d e borgerliga p a r t i e r n a , särskilt folkpar- tiet och c e n t e r n , samt av SACO/SR. (LO:s o c h ' T C O : s h u v u d i n v ä n d n i n g gäller dock a n v ä n d n i n g e n av lagstiftning i en f r å g a som d e b å d a o r g a n i s a t i o n e r n a betraktar som r e n t facklig.)
De faktiska resultaten hittills av allt detta j ä m s t ä l l d h e t s a r b e t e är marginella, u t o m i d e
politiska f ö r s a m l i n g a r n a , d ä r f r a m m a r s c h e n fortsatt: i riksdagen u t g ö r k v i n n o r n a e f t e r 1979 års val en d r y g f j ä r d e d e l , m å h ä n d a g y n n a d e även av vårt system m e d flermans- valkretsar och u t j ä m n i n g s m a n d a t . Även re- g e r i n g e n h a r påverkats och i n r y m m e r sen 1976 en f j ä r d e d e l kvinnor.
I de fackliga t o p p o r g a n e n är det d ä r e m o t k r ä f t g å n g e n som fortsatt, d e n väldiga kvin- notillströmningen till trots. K a n s k e en anty- d a n om en m a k t f ö r s k j u t n i n g i n o m samhället som helhet till d e fackliga o r g a n i s a t i o n e r n a s f ö r m å n . M e n säkerligen också ett resultat av d e n fackliga o r g a n i s a t i o n s f o r m e n s f ö r m å g a att 'pacificera' k v i n n o o p i n i o n e r . L O s 800 000 kvinnor exempelvis saknar den möjlighet att samlas i e r k ä n d a f o r m e r i e g e n s k a p av kvinnor f ö r att u t i f r å n e g n a g e m e n s a m m a e r f a r e n h e t e r diskutera pro- g r a m och ställa krav som det socialdemokra- tiska k v i n n o f ö r b u n d e t s 50 000 k v i n n o r äger.
Självfallet finns i botten skillnaden mellan politik och fack och dess konsekvenser f ö r g r a d e n av l y h ö r d h e t i l e d n i n g e n : m a n kan välja parti m e n som regel inte facklig orga- nisation.
De politiska f r a m g å n g a r n a b e r o r delvis på att k v i n n o o r g a n i s a t i o n e r n a på 70-talet långt m e r energiskt än tidigare gripit sig an själva m a k t f r å g a n , g e n o m ö p p n a a n s p r å k på viss andel av m a n d a t och u p p d r a g . Tidigast ute var folkpartiets k v i n n o f ö r b u n d , som r e d a n 1972 f ö r m å d d e partiets l a n d s m ö t e att ac- ceptera målsättningen minst 4 0 % kvinnor i partiets e g n a o r g a n . S a m m a år bröt socialde- mokratiska k v i n n o f ö r b u n d e t sin passiva lin- j e i r e p r e s e n t a t i o n s f r å g a n och k r ä v d e fler
kvinnor bland partiets f ö r t r o e n d e v a l d a . Uteblivna resultat drev f ö r b u n d e t att: 1978 f ö r a f r a m ett p r o g r a m i n n e b ä r a n d e syste- matiskt g e n o m f ö r d k ö n s k v o t e r i n g u p p till minst 4 0 % enligt ett visst tidsschema. Par- tiets svar blev ett u t t a l a n d e av k o n g r e s s e n s a m m a höst: 'målet b ö r vara att k v i n n o r n a s r e p r e s e n t a t i o n i ... partiets kår av f ö r t r o e n - devalda ska avspegla d e r a s andel av befolk- n i n g e n (dvs drygt h ä l f t e n . Förf:s a n m ) och att f ö r d e l n i n g e n av k v i n n o r och m ä n m e d u p p d r a g inom d e e g n a o r g a n i s a t i o n e r n a ska
avspegla a n d e l e n k v i n n o r och m ä n b l a n d p a r t i m e d l e m m a r n a ' . B e r ö r d a o r g a n i s a t i o - n e r u p p m a n a d e s att u t a r b e t a h a n d l i n g s p r o - g r a m i syfte att nå d e t t a mål. K v i n n o f ö r b u n - d e t s krav på t i d s s c h e m a föll d o c k bort. Lös- n i n g e n ä r av principiellt intresse, m e d sin klara åtskillnad m e l l a n i n t e r n och e x t e r n v e r k s a m h e t .
P r e c i s e r i n g e n i r e p r e s e n t a t i o n s f r å g a n ä r att b e t r a k t a som en u t l ö p a r e av partiets ut- fästelse i I 975 års p a r t i p r o g r a m att ' f ö r v e r k - l i g a ' j ä m s t ä l l d h e t e n m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r
i familj, arbetsliv och samhälle'. B l a n d m e d - len a n g a v s 6 - t i m m a r s d a g samt en u t b y g g n a d av 'samhällsservicen' i syfte att 'ge m ä n och k v i n n o r m ö j l i g h e t att f ö r e n a e n g o d o m - v å r d n a d o m b a r n e n m e d f ö r v ä r v s a r b e t e och d e l t a g a n d e i samhällslivet'. Ä v e n b a k o m d e n n a p r o g r a m p u n k t h a r k v i n n o f ö r b u n d e t spelat e n starkt p å d r i v a n d e roll.
Alla dessa 70-talets politiska aktiviteter ut- spelar sig m o t b a k g r u n d e n av en arbets- m a r k n a d m e d s n a r t två m i l j o n e r k v i n n o r , 4 5 % av a r b e t s k r a f t e n och m e r ä n h ä l f t e n av d e n kvinnliga v ä l j a r k å r e n . D e u t g ö r en ny m a k t f a k t o r i vår politiska konstellation, allt m e r m ä r k b a r u n d e r d e c e n n i e t s g å n g .
S a m t i d i g t h a r särartsideologin fått f ö r n y a d styrka, n u m e s t a d e l s b a s e r a d på d e n f ö r alla u p p e n b a r a skillnaden i samhälleliga e r f a - r e n h e t e r m e l l a n k v i n n o r och m ä n , hänvisa- d e s o m d e blivit till n ä s t a n helt skilda livs- m ö n s t e r . M e n s ä r a r t s i d e o l o g i n a k t u a l i s e r a r också urvalsproblemet: vilka skall ha sista o r d e t vid n o m i n e r i n g e n av kvinnliga k a n d i - d a t e r , m a n s d o m i n e r a d e f ö r s a m l i n g a r som n u eller k v i n n o r n a själva? D ä r m e d står vi i n f ö r ett h u v u d p r o b l e m i alla m a k t f r å g o r : o r g a n i s a t i o n s f o r m e n s a v g ö r a n d e betydelse.
Summary
Six periods within Swedish women's history can be discerned. In delineating t hese periods, various criteria have been taken into consideration such as: demographic changes, the situation on the labour märket, the actual policy, as regards wo- men, which has been pursued by the authorites, political parties and unions, as well as the struggle by women themselves.
In pre-industrial society, women's legal minority appears to have been coupied with an actual
equality in working lite, at least within the peasantry. T h e need ol industrial society for a mobile and reliable labour force gave rise to a striving to remove legislation which was specifi- cally related to sex and class and the so-called emancipation epoch (which lasted from the begin- ning of the 1800's to the I920's) resulted in formål equality between men and women. At the same time, however, the labour. märket became extremely segregated by sex, with a concentra- tion ol women in the lower strata and within a narrow range of occupations. T h e labour move- ment at this time did not have a programme for equality between the sexes and in the collective labour contracts differences with regards to m e n s and women's wages and working condi- tions were preserved. T h e depression and birth- rate crisis during the inter-war years created a deep hostility towards women on the labour märket and many married women were forced to leave their positions.
T h e 1940's and 1950's were characterised on die one hand by an economic boom and by a shortage of labour and on the other hand by a tremendous increase in the frequency of mar- riages which went hand in hand with somewhat of an increase in the birth rate. In this situation, politicians, as well as the labour movement as a whole, invested in a new source of labour which the post-war years offered, tliat of immigrant workers. As a result, practically no steps were taken to make it easier for married women to enter the labour märket. T h e primary goal of women's organisations was therefore one of en- suring 'freedom of choice' for married women:
the possibility of choosing between home and working.
T h e 1960's brought about a change in attitude, which was evident in equal pay policy, provision of nursery schools/child care facilities and re- forms in taxation and social legislation - all of which were designed to support the 'two bread- winner family' as well as regulate immigration.
These were linked to an economic policy which aimed at full employment in combination with radical structural rationalisations by means of the so-called 'policy of wage solidarity' (den sol- idariska lönepolitiken)' (women's low wages and unregulated immigration were liable to jeopardize this goal). T h e number of women
found on the labour märket nearly doubled and their percentage of the labour force increased from 32% to 409?. However, since no appreci- able changes occurred with respect to job and wage differences and since women were still powerless within politics and the unions, dis-
4-Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/80
satist;u tion among women grew explosively.
Politicians, conscious of their voters, were forced to act and the 1970's have therefore been characterized by a hectic phase of official work concerning equality between men and women.
This has been partly to fulfill the recommenda- tions and resolutions adopted by intei national bodies such as the UN (Women's Year, 1 975) and the ILO. Real equality has become a recognized goal within political parties and unions, This is evident in the law against sex discrimination, state subsidies to firms on the condition that 'the under-represented sex' is favoured when offer- ing an employment position or training place, special bodies set up to keep a watch over equality, as well as union agreements concerning equality on the labour märket.
So far the results of all this work regarding equality have. however. been marginal with the exception of politics. H e r e the percentage of wo- men in parliament has risen form 14 9? to 26%
between 1970 and 1979 and in the government it has lisen to 25%. On the other hand, women's relative influence within the top echelons of the unions has diminished despite a tremendous in- flux of women. This is perhaps not only a reflec- tion of the 'voters' independence (an invidual can vo.te for a party but not for a union organisation) but also a shifting of power within society as a whole to the advantage of the unions.
1. This policy aims at giving all workers an equal, high wage. Those earning high wages are to abstain from wage increases in the collective labour contracts so that those lower down the scale can reach a similar level. This means that firms that are less economically sound would be forced to rationalise or go out of business.
In this way, low wage branches of industrv would be eliminated.
G u n n a r Qvist (iöteborgs universitet Historiska Institutionen Kvinnohistoriska avdelningen Föreningsgatan 16 A
4 1 1 27 Göteborg
