• No results found

Informationscentralerna för kustvatten: Varför finns informationscentralerna?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Informationscentralerna för kustvatten: Varför finns informationscentralerna?"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Varför finns informationscentralerna?

I slutet av 80-talet drabbades Västerhavet av omfattande algblom- ningar och säldöd. Behov av information till myndigheter, mass- media och allmänhet var stort. Därför beslöt riksdagen 1990 att län med marina centrum (Västerbottens, Stockholms och Västra Götalands län (dåvarande Göteborgs och Bohuslän)) skulle inrätta marina informationscentraler för att kunna sprida snabb, korrekt och samlad information i samband med ovanliga händelser till havs. Informationscentralerna drivs idag på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Informationscentralernas roll

Informationscentralernas uppgift är att snabbt nå ut med informa- tion till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det kan till exempel röra sig om algblomningar, syre- brist, eller fall av större antal döda fåglar, fiskar eller sälar.

Informationscentralerna samarbetar bland annat med SMHI, Umeå marina forskningscentrum (UMF), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Statens livsmedelsverk (SLV), Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Sven Lovén Centrum för marina

vetenskaper (Göteborgs universitet). Dessa bedriver miljöövervak- ning och forskning i havsområdena och förmedlar aktuella data och analysresultat. Informationscentralerna samråder även med andra myndigheter, universitet, vattenvårdsförbund samt konsulter vid behov. Centralerna är tillgängliga för allmänheten vid frågor som rör havsmiljön.

Informationscentralerna för kustvatten

Informationscentralerna ska:

• Gå ut med saklig och relevant information, råd och/eller varning

• Fånga upp lokala händel- ser och skapa en hel- hetsbild

• Kontinuerligt hålla sig uppdaterad om aktuell situation av havsmiljön

Foto: Kristin Dahlgren, Aleksija Neimanis (SVA), Kustbevakningen och Anna Dimming

(2)

Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV)

Informationscentralens ansvarsområde är Bottniska viken, som utgörs av Bottenviken, Norra Kvarken och Bottenhavet.

ICBV drivs av Länsstyrelsen i Västerbotten. Vi har ett heltäckande kontaktnät bestående av kontakter vid bland annat läns- styrelser, kommuner och fiskare, som rapporterar in iakttagelser till havs. Våra kontaktpersoner vid massmedia och rädd- ningstjänster hjälper till när vi måste gå ut med varningar till allmänheten.

ICBV tar emot rapporter om ovanliga händelser till havs, såsom algblomningar, döda sälar och större mängder döda fiskar och fåglar. Utifrån rapporterna bedöms om konkreta åtgärder bör vidtas. Vid algblomningar görs bedömningen om prov ska tas och om allmänheten bör varnas genom t.ex. att sätta upp skyltar vid en badplats. Prov som tas skickas till Umeå marina forskningscentrum, som analyserar och bedömer om algerna är potentiellt giftiga. Statens veterinärmedicinska anstalt kontaktas vid större mängder döda fiskar och fåglar. Naturhistoriska riksmuseet är intresserade av att få in nyligen döda sälar för obduktion. Dessa insatser samordnas av ICBV. Information läggs löpande ut på vår hemsida.

Kontakta ICBV

E-mail: icbv@lansstyrelsen.se Telefon: 010-225 41 11

Hemsida: Informationscentralen för Bottniska viken

Informationscentralen för Egentliga Östersjön (ICEÖ)

Informationscentralen för Egentliga Östersjön har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. ICEÖ drivs av Länsstyrelsen i Stockholm. Informationscentralen tar emot information från allmänhe- ten och andra som rör tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomning- ar, fynd av främmande arter eller liknande. Hemsidan uppdateras under hela året med östersjörelaterade nyheter och aktuella händelser.

ICEÖ samarbetar till stor del med SMHI och Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet. SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni-augusti. Den utgör numera grunden för informationen om algblomningar och innebär att det under molniga perioder är svårt att tolka algläget. SMHI bidrar även med information från deras regelbundna utsjöexpeditioner i Östersjön. Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjöprovtagningar i NV Egentliga Östersjön och från Askö- och Himmerfjärdsområdet.

Kontakta ICEÖ:

E-mail: informationcentral.stockholm@lansstyrelsen.se Telefon: 010-223 11 60

Hemsida: Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Informationscentralen för Västerhavet (ICVH) INFOWEST

Informationscentralens ansvarsområde är Västerhavet, som sträcker sig från Kullens fyr i Skåne till norska gränsen i Kosterhavet i Västra Götaland. Länsstyrelsen i Västra Götaland är huvudman för InfoWest tillsammans med Länsstyrelserna i Halland och Skåne.

Uppdateringar på hemsidan görs kontinuerligt vid behov och kan till exempel handla om alggifter, syrebrist, observationer av främmande arter eller fall av större antal döda fiskar eller sälar. Vid större händelser som exempelvis säldöd så agerar InfoWest som en samordnande informationscentral för kustens drabbade kommuner och ansvariga myndigheter. Förutom att sprida information via hemsidan, så deltar InfoWest under Västerhavsveckan varje år samt ingår i Kontaktgrupp Hav som bl.a. tar fram tidskriften Västerhavet. Varje månad gör InfoWest avstämningar om tillståndet i havet med utförare av kustkontrollprogrammen samt regional och nationell övervakning. Fokus ligger främst på potentiellt giftiga alger, halter av algtoxiner, syresituationen i inre kustvatten och näringstillförsel från land och utmynnande vattendrag.

Kontakta InfoWest

E-mail: infowest.vastragotaland@lansstyrelsen.se Hemsida: Informationscentralen för Västerhavet

References

Related documents

Denna myt har dock bevarat inslag från Mārtā ṇḍ a-myten som saknas i berättelsen om Bhī ṣ ma: K ṛṣṇ as och Sa ṃ kar ṣ a ṇ as mor, Devakī, sägs vara en

Lokalerna i Ajvide och Visby uppvisade tydliga åldersskillnader utifrån kroppsposition, vilket indikerar att gruppanknytning kopplat till ålder haft en betydelse

Ett uttalande som skulle kunna kopplas till Yvonne Hirdmans tanke om ett genuskontrakt där kvinnorna och män kommer överens om att det existerar en skillnad mellan könen som

Med ideologisk problematisering menar jag två saker: för det första, hur olika ekonomiska och politiska modeller, system och företeelser presenteras eller inte presenteras

I analysen har jag i relation till dessa hemsökelser strävat efter att undersöka hur Glissant skriver fram ett förflutet och låter det hemsöka nuet, samt vilken

Det finns fem dikter från de tio första åren av Lidners litterära verksamhet som är skrivna i anslutning till dödsfall eller begravningar. 10 tre av dikterna kommer från

Beskrivningen av kroppen skiljer sig dock på flera sätt från det som Bronfen förklarar i sin bok Over her Dead Body dels då Kandre inte alls förskönar bilden av den döda flickan,

(Yager Entertainment 2012). Ett illustrativt exempel för hur konstgjord situationen ofta kan kännas är i hur ofta spelaren blir tvungen att leda Walker ner från en hög höjd,