Dokument BILAGA 7
Projekt
Delgeneralplan för Mastbacka vindkraftspark
Datum 19.2.2020
PEDERSÖRE KOMMUN
SAMMANSTÄLLNING AV UTKASTSKEDETS RESPONS
SAMT BEMÖTANDEN TILL DESSA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Utlåtanden: 4
1. Nykarleby stad 4
2. NTM-centralen 4
3. Evijärvi kommun 5
4. Jakobstad – Hälsoinspektionen 5
5. Österbottens museum 5
6. Byggnads- och miljönämnden 5
7. ANS Finland 6
8. Österbottens räddningsverk 6
9. Traficom 6
10. Österbottens förbund 7
11. Meteorologiska institutet 7
12. Kronoby kommun 7
13. Huvudstaben 7
Åsikter: 8
1. Åsikt 1 8
2. Åsikt 2 8
3. Åsikt 3 8
4. Åsikt 4 8
5. Åsikt 5 9
6. Åsikt 6 9
7. Åsikt 7 9
8. Åsikt 8 10
9. Åsikt 9 11
10. Åsikt 10 11
11. Åsikt 11 11
12. Åsikt 12 12
13. Åsikt 13 12
14. Åsikt 14 13
15. Åsikt 15 15
16. Åsikt 16 15
17. Åsikt 17 15
18. Åsikt 18 15
19. Åsikt 19 16
20. Åsikt 20 16
21. Åsikt 21 17
22. Åsikt 22 17
23. Åsikt 23 18
24. Åsikt 24 18
25. Åsikt 25 18
26. Åsikt 26 18
27. Åsikt 27 18
28. Åsikt 28 19
29. Åsikt 29 19
30. Åsikt 30 20
31. Åsikt 31 20
32. Åsikt 32 20
33. Åsikt 33 21
34. Åsikt 34 21
35. Åsikt 35 21
36. Åsikt 36 21
37. Åsikt 37 22
38. Åsikt 38 22
39. Åsikt 39 22
Nedan har redogjorts för de centrala punkterna i responsen som inlämnats under planutkastets påse- endetid den 24.8–23.9.2020.
Utlåtanden:
1. Nykarleby stad
• Har inget att anmärka på.
Bemötande: Föranleder inte åtgärder.
2. NTM-centralen
• I planbeskrivningen saknas planområdets areal och grunderna för avgränsningen av området.
Det finns också behov av att uppdatera infon om landskapsplan 2040. Det skulle även vara bra att göra ett kort sammandrag av förfarandet i anslutning till behovet av att tillämpa ett MKB-förfarande.
Bemötande: Beskrivningen kompletteras med ovan nämnd information.
• I planbeskrivningen skulle det vara nödvändigt att presentera de nya vägarna som behövs, skogsarealen som ska röjas och en uppskattning av mängden marksubstans som ska flyttas, bytas ut och eventuellt deponeras. När det gäller de olika alternativen för koppling till kraft- ledningsnätet skulle det även vara nödvändigt att göra samma granskning, även om överfö- ringsledningarna huvudsakligen ligger utanför det egentliga planeringsområdet. Alternativen måste bedömas och presenteras i generalplanens utredningar om projektets viktigaste miljö- konsekvenser.
Bemötande: Beskrivningen kan kompletteras med denna information.
• Grundvattenområdet Kvärnobacken kommer enligt ett förslag att tas bort ur grundvattenklas- sificeringen.
Bemötande: Noterat, föranleder inte åtgärder.
I bedömningen av konsekvenserna för landskapet är det viktigt att även granska kraftverks- utsikten nattetid med hjälp av visualiseringar av bl.a. flyghinderljusens konsekvenser. Denna granskning saknas bland planutredningarna.
Tolkningen av landskapskonsekvenserna förblir också en aning diffus, eftersom de behandlas huvudsakligen på allmän nivå i egenskap av kraftverkens eventuella synlighet i landskapet utan att noggrannare analysera betydelsen. I bedömningen av landskapskonsekvenserna är det dock väsentligt att identifiera viktiga kulturmiljö- och landskapsvärden samt att bedöma vindkraftsparkens eventuella försämrande konsekvenser i förhållande till de identifierade vär- dena.
Bemötande: Nattetida bildmontage kan uppgöras till förslagsskedet där även flyghindersbe- lysning kan illustreras. Konsekvensbedömningen och konsekvensernas betydelse komplette- ras till förslagsskedet när tilläggsvisualiseringar uppgjorts.
• Naturutredningarna bör ännu kompletteras och granskas i bedömningen av vindkraftsparkens konsekvenser gällande kollisionsberäkningar i syfte att bedöma risken för kollisioner med vindkraftverken.
Bemötande: Kompletterande utredningar gällande detta har uppgjorts. Detta beaktas i plan- förslaget.
• Det skulle ännu vara bra att presentera de tilltagande trafikmängderna i t.ex. en tabell, av vilken framgår hur mycket de genomsnittliga dygnstrafikmängderna ökar under byggtiden
Bemötande: En uppskattning av trafikmängden föranledd av vindkraftsparkens förverkligande ingår i materialet. En uppskattning av konsekvenserna för årsmedelsygnstrafiken kan uppgö- ras till planförslagsskedet.
• På plankartan ser det ut som om ett kraftverksområde (tv-6) skulle ligga för nära landsväg 7450, det bör flyttas tillräckligt långt bort från vägen. Eftersom vindkraftverket kan flyttas till vilken plats som helst inom tv-6 områdets gränser för den riktgivande placeringen i general- planen, kan avståndet inte mätas från platsen där kraftverket ska stå, utan från tv-områdets yttre gräns.
Bemötande: Byggnadsytan för vindkraftverk tv-6 justeras så att avståndskrav uppfylls.
• Projektägaren och -aktören bör beakta att om landsvägsnätet eller anslutningarna måste för- bättras för att transporterna av vindkraftverken ska nå fram, bör projektägaren eller -aktören i god tid vara i kontakt med NTM-centralen i Södra Österbotten.
Bemötande: Noterat.
3. Evijärvi kommun
• Har ingenting att anmärka på delgeneralplanen.
Bemötande: Föranleder inte åtgärder.
4. Jakobstad – Hälsoinspektionen
• Eftersom inga exakta bullernivåer eller tider för skuggbildning kan uppmätas på förhand an- ser miljöhälsovården att en allmän skyddszon på 10 x navhöjden bör beaktas för att säker- ställa befolkningens hälsa.
Bemötande: Kommunen har tagit ett principbeslut om att avståndet mellan bostäder och vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar ut- förs till följd av detta.
• Miljöhälsovården önskar att vindkraftverkens maximala källjud ska fastställas i delgeneralpla- nen.
Bemötande: Till förslagsskedet utreds om källjudsnivån ska bestämmas i planen.
5. Österbottens museum
• Museet anser att utredningen av det arkeologiska kulturarvet, och beaktande av utredningens resultat i planutkastet, är tillräcklig.
Bemötande: Noterat, föranleder inte åtgärder.
• På grund av organisationsförändringar behöver planbestämmelsen där Museimyndigheten omnämns ändras så att den motsvarar nuläget: ”…höras i god tid på förhand antingen av Mu- seiverket eller museet med regionalt ansvar”
Bemötande: Justeras i planförslaget.
6. Byggnads- och miljönämnden
• I de allmänna bestämmelserna kunde även noteras att vid byggande och förverkligande av vindkraftverk bör man noggrant försäkra sig om rotorbladens stabilitet och hållfasthet.
Bemötande: Betrodda aktörers produkter måste uppfylla kvalitetsstandard. En bestämmelse som betonar stabiliteten och hållfastheten i produkterna medför inte ett mervärde.
• Med hänvisning till en till kommunfullmäktige 31.8.2020 inlämnad motion anser nämnden att man inom Pedersöre kommun inte borde planera vindkraftverk närmare än två kilometer från närmaste störbara objekt (bostad, fritidsbostad, skolor, daghem, hälsovårdsmottagningar m.m.).
Bemötande: Kommunen har tagit ett principbeslut om att avståndet mellan bostäder och vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar ut- förs till följd av detta.
• Med hänvisning till samma motion anser nämnden även att kommunen vid givande av utlå- tanden till NTM-centralen angående behovet av miljökonsekvensbedömningsförfarande kunde förorda att MKB-förfarande tillämpas även för vindkraftparker med mindre än 10 vindkraft- verk eller totalt med lägre effekt än 45 MW.
Bemötande: Behov av MKB-förfarande utvärderas av NTM-centralen.
7. ANS Finland
• ANS Finland ger utlåtanden enligt 158§ luftfartslagen för ansökningar beträffande lufthinder.
ArcGIS-lägesdatan kan nyttjas i planeringssyfte för att bedöma preliminära höjdbegräns- ningar.
Bemötande: Tillgängligt lägesdatamaterial har beaktats i planeringen från start och maximala höjden för vindkraftverken har bestämts med beaktande av detta.
8. Österbottens räddningsverk
• Önskar en allmän bestämmelse om att en riskanalys bör göras som grund för vindkraftverkens brandsäkerhetslösningar. På så sätt säkerställer man att vindkraftverkens brandsäker-hetsnivå blir tillräcklig och att standarder efterföljs.
För att hantera risken med is kunde man med en allmän bestämmelse förutsätta att en riska- nalys för att hantera isrisken görs i bygglovsskedet.
Bemötande: Planen kan kompletteras med föreslagna bestämmelser.
9. Traficom
• Det rekommenderas att de som ansvarar för vindkraftsprojektet har kontakt med alla kända ägare av radiosystem i närheten. Cirka 30 kilometer har ansetts vara ett tillräckligt samord- ningsavstånd. Användare av radiopositioneringssystem och radiolänkar, samt teleoperatörer, bör alltid informeras om vindkraftsprojektet.
Bemötande: Noterat, berörda informeras om projektet.
10. Österbottens förbund
• Förbundet ger inget utlåtande om delgeneralplanen eftersom den inte är av regional bety- delse. Gränsen för regionalt betydande vindkraftsparker som ska anvisas i landskapsplanen är 10 kraftverk eller fler.
Bemötande: Föranleder inte åtgärder.
11. Meteorologiska institutet
• Har ingenting att anmärka.
Bemötande: Föranleder inte åtgärder.
12. Kronoby kommun
• Avstår från att ge utlåtande i ärendet, eftersom området inte direkt gränsar till Kronoby kom- mun.
Bemötande: Föranleder inte åtgärder.
13. Huvudstaben
• Försvarsmakten motsätter sig inte byggandet av planerade vindkraftsparken i Pedersöre Mastbacka-området.
Bemötande: Noterat, försvarsmakten hålls informerade under processens gång.
Åsikter:
1. Åsikt 1
• Påpekar att det i sista hand är markägaren som ansvarar för rivning av uttjänta vindkraft- verk. Vissa prognoser säger att kostnaden för demontering är runt 500 000€.
• Påpekar även att rotorbladen är tillverkade av kolfiberkomposit som är problemavfall och som inte kan återanvändas/återvinnas. P.g.a. slitage behöver rotorbladen bytas ut vart sjätte år, vilket blir 15 rotorblad om kraftverkets livstid är 30 år. Frågar sig vad det kostar att frakta bort detta problemavfall, vad kostar hanteringen och vem tar emot det?
Bemötande: Hur kraftverken återvinns regleras och övervakas av myndigheter och är inget som kan regleras genom planläggning.
I samband med bygglovet kommer projektägaren lämna in en rivningsplan. Projektägaren an- svarar för driften av parken och eventuella bladreparationer är projektägarens ansvar. Byte av rotorblad sker inte systematiskt vart sjätte år. Byte av rotorblad är ett undantag som kan ske vid teknologiuppdateringar eller reparation av enskilda problemblad.
2. Åsikt 2
• Tycker inte att kommunen ska gå in för den planerade vindkraftsparken. Anser att vindkraf- ten i verkligheten både är olönsam och opålitlig. Vindkraft har många negativa miljöeffekter, exempelvis är rotorbladen svåra att återvinna, även smörjmedel och servicearbeten har ne- gativa miljöeffekter. Riskerna för mänsklig hälsa och djurlivet är oklara. Kraftverken och vägarna förstör naturen och förfular landskapet. Det leder till fula konstruktioner, ljusreflexer, skuggningar, buller med mera. Kommunen kunde vara en föregångare och inte välja att stöda denna typ av satsning som varken gagnar lokalsamhället eller miljön.
Bemötande: Enligt planläggningsbeslutet önskar kommunen att det utreds förutsättningar för vindkraftsproduktion i Mastbacka enligt de nationella målsättningarna om ökning av andelen förnyelsebar energi. Processen och utredningar utvisar de slutliga förutsättningarna vilket kommunen slutligen ska ta ställning till.
3. Åsikt 3
• Oroar sig för närbelägna byars attraktionskraft om man bygger vindkraft i området. Anser att man borde placera vindkraft på annat håll, exempelvis industriområden eller i havsbandet.
Bekymrade över hur djurlivet påverkas. Önskar sig en noggrann bedömning av djurlivets på- verkan och en helhetssyn på hur Purmos dragningskraft påverkas.
Bemötande: Under processens gång utreds vindkraftsparkens konsekvenser för omgivningen.
Utredningarna beträffande naturen uppgörs på sådan nivå att berörda myndigheter kan anse de vara tillräckliga.
4. Åsikt 4
• Anser inte att det är förnuftigt att bygga vindkraft. Satsningar betalar inte tillbaka sig. De kraftverk som finns i Finland idag producerar el som räcker 3 dagar på ett år med beaktande av vår energikonsumtion. Möllorna förstör landskapet på 20km avstånd och orsakar dessutom bullerproblem på flera kilometers avstånd. Vindkraftverken är i framtiden problemavfall.
Bemötande: Huruvida lanskapskonsekvenserna är negativa eller positiva är subjektivt. Buller- konsekvenser utreds enligt miljöministeriets direktiv. Aktören ansvarar för nedmontering av turbinerna.
5. Åsikt 5
• Anser att vindkraftverken kommer för nära inpå bebyggelsen och att värdefulla landsbygds- områden kommer att påverkas negativt. Trots att bullret sägs bli lågt är konstant buller i na- turskyddsområden störande även om det är lågt. Enligt forskning har man inte kunnat fast- ställa att infraljuden inte påverkar djur och människors hälsa. Anser att det inte handlar om grön el. Kommunen bör utreda vad som ska ske med rotorbladen då de ska bytas ut. Det är frågan om problemavfall. Med tanke på att naturens mångfald minskar borde Pedersöre kom- mun se till att markanvändningen är hållbar och att olika livsmiljöer bevaras.
Bemötande: Avståndet till känsliga funktioner, objekt samt områden anses vara sådant att det inte finns skäl till särskilda åtgärder på basen av resultatet av uppgjorda utredningar. In- greppen i naturen som krävs för förverkligande av vindkraftsparken berör en ytterst liten del av hela planläggningsområdet. Gällande hantering av eventuellt problemavfall ska myndig- heters direktiv följas.
6. Åsikt 6
• Anser att man borde göra ett fullskaligt MKB-program. De långsiktiga konsekvenserna är svåra att bedöma och skapar oro bland närmaste belägna invånare, därför borde kommunen ha tillhanda en fullskalig MKB. Det skulle även ge de förtroendevalda mer kunskap och bättre vägledning. Eftersom projektet är det första i kommunen vore det av denna orsak även vik- tigt med en fullskalig MKB.
Bemötande: Beslut angående behov av MKB-förfarande tas av NTM-centralen. På basen av förväntade konsekvenser krävs inte detta förfarande i detta projekt.
I ett MKB-förfarande utreds miljökonsekvenserna i ett separat förfarande. Själva miljöutred- ningarna som krävs för detta är samma som då ett projekt utreds utan MKB-förfarande. Upp- följning av projektets konsekvenser är möjligt att utföra efter att vindkraftverken förverkli- gats.
• Efterlyser tydliga och försvarbara argument till varför en anläggning av denna storlek ska byggas vid Mastbacka nära inpå bebyggelsen. Efterlyser en helhetsbild med bedömning av långsiktiga konsekvenser. Säkerhet, miljö och hälsa bör prioriteras och man behöver på bästa möjliga sätt utreda konsekvenserna för de delområdena.
Bemötande: Konsekvenserna bedöms helt i enlighet med lagar och föreskrifter som ska följas vid planläggning av en vindkraftspark.
• Önskar en plan för hur en framtida avvecklingsprocess ska gå till.
Bemötande: I samband med bygglovet kommer projektägaren lämna in en rivningsplan.
7. Åsikt 7
Anser att delgeneralplanen inte bör förverkligas. I landskapsplanen finns flertalet områden reserverade för vindkraft. Mastbacka är inte ett av dem. De medtagna områdena torde ha valts på basis av optimala vindförhållanden och genomgått en helhetsmässig utvärdering av de potentiella effekterna på miljön och lokalbefolkningen. Enligt den enkät som gjorts är 41%
mot vindkraftsparken. Undertecknade anser att dylika projekt kan resultera i ökad risk för skador på naturvärden.
Bemötande: Kommunen har med stöd av sitt planläggningsmonopol rätt att själva planlägga för vindkraftsparker med mindre än 10 kraftverk.
Enkätundersökningen som har utförts kommer ligga till grund för framtida beslutsfattande.
• Anser att det berörda området är bättre lämpat som en del av ett nätverk med skyddade om- råden för att bevara den biologiska mångfalden. En central del av detta nätverk skulle utgö- ras av det närliggande Natura2000-området vid Angjärv och de tre METSO-områden som fre- dats norr om vindkraftområdet. Inom vindkraftsområdet finns en regionalt värdefull före- komst av lavskrika och en tjäderspelplats. I närområdet finns flera skogar som lämpar sig för METSO-fredning och längre österut finns det värdefulla Natura-2000 området vid Esse å med fredade områden. I skyddsmålen för Natura-området vid Angjärv nämns att kvaliteten på en naturtyp eller en arts livsmiljö eller artpopulationens livskraftighet skall förbättras genom re- staurerings- och skötselåtgärder. Härvid avses främst igenfyllande av diken inom Naturaom- rådet. Vi befarar att landskapseffekterna av vindkraftområdet på Naturaområdet kan inverka negativt på myndigheternas motivation för dessa åtgärder och därmed på naturvärdena i själva Naturaområdet. Se t.ex. montaget för ”Stora Angjärv norra” i planehandlingarna. Ef- fekterna på landskapet och mänskornas trivsel kan också inverka negativt på lokalbefolkning- ens intresse för att freda värdefulla skogar i närområde med hjälp av METSO-programmet.
I planutkastet finns inga åtgärder för att säkra bevarandet av den biologiska mångfalden.
Inga beteckningar gällande aktiv naturskyddsmålsättning finns, trots att naturutredningen på- visat att det finns naturvärden kvar, som absolut borde bevaras. Avsaknaden av reserve- ringar för områden med naturvärden kan innebära att bevarande av naturvärden i praktiken inte går att kombinera med en vindkraftpark eller att man inte tillmäter bevarande av natur- värden någon betydelse. Kan lavskrikan fortleva på området? Vilken är framtiden för tjädern?
Fladdermuskarteringen är på hälft, osäkert var föröknings- och rastplatser finns då de inte lokaliserats. Övervakning av flyttfåglar har inte gjorts tillräckligt noggrant. Fiskgjusens jakt- områden och flygrutter har inte kartlagts med tillräcklig noggrannhet.
Bemötande: Vindkraftverken kommer ha en landskapsmässig konsekvens för Naturaområ- det, vindkraftverken kommer vara synliga. I övrigt bedöms inte betydande konsekvenser för detta områdes naturvärden uppstå.
Själva planläggningsområdet är i stor utsträckning avverkat, skogsbruksåtgärderna har även stor betydelse för arternas möjligheter till fortlevnad i området. I samband med planeringen har värdefulla delområden för bl.a. tjädrar noterats, varvid de också lyfts fram i planhandling- arna. Möjligheterna till bevarande av naturvärden stärks således genom delgeneralplanen jämfört med nuvarande situation.
Till förslagsskedet kommer utredningar gällande fåglar att kompletteras varvid konsekvensbe- dömningarna även uppdateras.
• Vindkraftverken skall enligt planen anläggas med hjälp av nuvarande skogsvägar och nya ser- vicevägar. Troligt är att befintliga skogsvägar måste breddas och att detta i kombination med de nya servicevägarna riskerar skador på värdefulla skogshabitat i påverkansområdet. En re- dogörelse för miljöpåverkan och ett fotomontage av effekterna vore på sin plats. Vidare finns det inga exakta dragningsförslag för rutter för anslutning till stamnätet.
Bemötande: Till förslagsskedet görs en bedömning av vilka konsekvenser byggnadstiden kommer att ha på vägnätet och vilka åtgärder som krävs i form av t.ex. förbättringar av be- fintliga vägar och byggande av nya vägförbindelser.
Principbild av en typisk serviceväg i ett vindkraftsområde kan tillfogas planförslaget. Elöverfö- ringen konkretiseras under processens gång, detta kommer specificeras till förslagsskedet.
8. Åsikt 8
• Anser att vindkraftsområdet är alltför nära bebyggelsen, ca 1,1km från närmaste hus. Vind- kraftsparken kommer att försämra livskvalitén för människor. Flera studier pekar på att vind- kraften stör nattsömnen. Anser att kommunen istället kan höja skatten eller avvakta med icke nödvändiga byggprojekt istället för att få in pengar på vindkraft. Efterlyser en utförligare MKB. Frågar sig vad man ska gör med området efter 30 år? Vem ansvarar för invånares ohälsa till följd av vindkraften? Frågar sig varför tyska bolag söker sig utomlands istället för att bygga på egen mark?
Bemötande: Avståndet till närmaste bostad är ca 1,6km, vilket visat sig vara tillräckligt för att uppnå godtagbara resultat enligt uppgjorda buller- och skuggutredningar, vilka baserar sig på
gällande lagstiftning och miljöministeriets handledningar. Kommunen har tagit ett principbe- slut om att avståndet mellan bostäder och vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar utförs till följd av detta.
MKB-behovet har utvärderats separat av NTM-centralen, behovet finns inte i detta projekt på basen av förväntade konsekvenser.
Utredningarna i projektet uppgörs så noggrant att det är möjligt att bedöma vilka betydande konsekvenser som föranleds. Delgeneralplanen kommer gälla för området tills den upphävs.
9. Åsikt 9
• Bedriver jordbruk i närområdet på ca 2km avstånd. Påpekar att vindmöllornas ljud och ljus har negativ inverkan på djurens hälsa och fertilitet. Anser inte att man ska bygga vindmöllor så nära bebyggelse.
Bemötande: Avståndet till mellan vindkraftsparken och gården ifråga är ca 2km. Avståndet har på basen av uppgjorda utredningar visat sig vara tillräckligt för att gränsvärden samt re- kommendationer, som reglerar planläggningen, ska uppfyllas.
10. Åsikt 10
• Vindkraft orsakar negativa konsekvenser för invånarna. Djuren får inte vara i lugn och ro som tidigare, naturen förlorar sin mångfald och skog huggs ner i onödan. Bättre alternativ till för- nybar energi hittas i vårt land. Kungsörn och ugglor kommer att försvinna. Skogspriserna är redan höga, vindkraft gör att det blir omöjligt för hushållen att tävla om skogsköp. Bostads- husens värde rasar då vindkraften ännu med tanke på estetik, funktionalitet och miljövänlig- het har en hel del att utveckla.
Bemötande: I planeringen är målet att anpassa verksamheten till rådande förhållanden på bästa sätt. Skogsbruket är väldigt aktivt i planläggningsområdet, vindkraftsparkens förverkli- gande anses inte försämra förutsättningarna till bedrivande av skogsbruk. Effekter för naturli- vet bedöms under planläggningsprocessens gång på basen av uppgjorda studier, vilkas till- räcklighet utvärderas av berörda myndigheter.
11. Åsikt 11
• Anser att det är riktigt misstänksamt då två företag, med samma personer i bolagsstyrel- serna, beställer dylika enkäter av varandra. Invånarna kan inte lita på enkätens riktighet och opartiskhet. Frågar sig varför enkäten inte har beställts av en opartisk och oberoende aktör?
Påpekar också att denne är irriterad över att boende och fritidsboende i närheten av gränsen mellan Evijärvi och Esse helt kallt har lämnats utanför enkäten och inte informerats om pro- jektet trots att en vindkraftspark planeras i närområdet. Vilka är orsakerna till detta?
Bemötande: Projektet ägs och utvecklas av Esse Vind Ab. Etha Wind Ab fungerar som pro- jektutvecklingskonsult och gör också en del av de tekniska utredningarna. De tekniska utred- ningarna utförs i enlighet med miljöministeriets direktiv. Det är av stor vikt för projektägaren att alla utredningar är korrekt gjorda eftersom det minimerar projektets risker.
Enkäten utfördes av Etha Wind Ab åt Esse Vind. Projektägaren valde att frivilligt göra enkä- ten. Pappersversionen av enkäten skickades ut åt alla adresser inom de fyra postnummer som omger projektområdet. Adressinsamlingen och utskicket av enkäten utfördes av Posti Oy, och varken projektägaren eller Etha Wind har haft tillgång till uppgifter om vilka personer som har mottagit enkäten. Enkäten gjordes även tillgänglig i elektronisk form för att ge också andra personer möjlighet att svara.
• Vill inte ha 300m höga vindkraftverk på bakgården, speciellt inte efter att den senaste boo- men med kraftverk i Esse å helt har dödat vattendraget. Vad är följderna i långa loppet efter denna återupplivning av den kommunala ekonomin? Påverkar den eventuella vindkraftspar- ken nedmonteringen av onödiga vattenkraftverk i Esse å?
Bemötande: Pedersöre kommun har ännu ingen energistrategi och har därför inte tagit ställ- ning till fördelningen av olika energiformer. Vid planläggningen utreder man i samarbete med övervakande myndigheter sådana saker som bedöms vara relevanta för projektet, även lång- siktiga konsekvenser.
12. Åsikt 12
• Att placera industriella vindkraftverk på ett dylikt område äventyrar de värden som gör att människor trivs på området. I en lugn landsbygdsomgivning där det nattliga bakgrundsljudet är lågt förstärks effekterna av vindkraften. I miljökonsekvensbedömningen bör man bättre beakta den lugna landsbygdsmiljöns särdrag. Förekomst av vindkraftverkens lågfrekventa ljud och en bedömning av dess konsekvenser har inte utretts tillräckligt noggrant. Bullerut- redningen och bullermodelleringen lämnar nästan helt obehandlat det lågfrekventa ljudet, un- der 200hz. Det gäller särskilt förekomsten av s.k. bladfrekvens på 0,6hz. En dylik impuls har genom mätning kunnat kännas av på flera tiotals kilometers avstånd. Detta bör utredas och bedömas på ett pålitligt sätt.
Bemötande: Vid konsekvensbedömningen tillämpas gällande regelverk och anvisningar vid uppgörande av modelleringar. För de närboende förväntas inte betydande konsekvenser på basen av utredningarnas resultat. Lågfrekvent ljud har beaktats enligt VTT:s senaste forsk- ningsresultat.
13. Åsikt 13
• Motsätter sig byggande av vindkraftsparken. Om planen förverkligas kommer undertecknad i hög grad att drabbas av olägenheter, både syn och ljudmässigt. Anser att de kommer både se och höra kraftverken mera än de flesta. Anser att värdet på undertecknads fastighet rasar, liksom alla övriga fritidshusägare vid Huvudsjön.
Bemötande: Vid konsekvensbedömningen tillämpas gällande regelverk och anvisningar. På basen av utredningarna bedöms att inga betydande negativa konsekvenser kommer att upp- stå. Landskapspåverkan är dock vidsträckt.
• En invånarenkät gjordes. Målet var, enligt Etha Wind Ab, att undersöka invånarnas syn på Mastbacka vindkraftsprojekt. Trots detta berörde bara en del av frågorna Mastbacka, övriga frågor var mer allmänna frågor om energi. Direkt vinklade frågor med andra ord. Många fri- tidshusägare fick ingen enkät tillsänt sig. För Huvudsjöns del så lämnades ca 60% av fritids- fastighetsägarna utanför undersökningen, trots att NTM-centralen 2019 påpekat att kraftver- ken på ett betydande sätt kommer att påverka utsikten vid Huvudsjön. Anser att enkätens resultat inte är tillförlitligt då respondenter saknas och det i urvalet ingår respondenter som inte borde vara med.
Bemötande: Noterat, enkäten ligger till grund för kommande politiska beslut i ärendet.
• Önskar ett fotomontage från Utterledens vindskydd från den bortre änden av sjön. Att ta ett foto från badstranden bakom Söbacka i Lappfors bevisar vad Etha Wind Ab vill få fram. Ett foto som skapar oklarhet är det som tagits från Yttre Högkulla i Lappfors. Det kraftverk som ligger närmast Lappfors och dessutom finns på den högsta platsen är lägst på bilden.
Bemötande: Inverkan på Utterleden som helhet utvärderas via synlighetsanalysen i förslaget.
Fotopunkterna har valts för att vara representativa för platser där människor rör sig. Foto- montaget från Yttre Högkulla kontrolleras till förslaget. Tilläggsutredningar och -fotomontage utreds till förslagsskedet.
• Oklart om man begärt utlåtande av ANS, det framgår ingenstans.
Bemötande: Behövliga utlåtanden begärs under processen, ANS Finland hörs under proces- sens gång.
• Undertecknad anser att fullmäktigeledamöter är lite insatta i projektet. Därför är det viktigt att alla som sitter med i kommunfullmäktige skulle få en opartisk information som direkt be- rör Mastbacka. De borde ges tillfälle att kritiskt få granska och diskutera alla detaljer, konse-
kvenser och fördelar som kommit fram under planläggningstiden för att verkligen förstå inne- börden av projektet. Eftersom flera av fullmäktigeledarmötena dessutom är jäviga borde de- ras suppleanter i ett tidigt skede få samma information.
Bemötande: Politiska diskussioner förs under projektets gång, både projektspecifika samt all- männa.
14. Åsikt 14
• Ifrågasätter användningen av ordet ”park” då man talar om en vindkraftspark, eftersom ordet är vilseledande. Kräver att ordet ersätts med ett neutralt uttryck.
Bemötande: Vindkraftsprojekten benämns ofta ”vindkraftspark”, detta är allmän vedertagen praxis.
• Anser att konsulten Etha Wind Ab är jävig att göra utredningar eller att dra slutsatser om pro- jektet på grund av personalens dubbelroll. Frågeställaren anser inte att de utredningar som gjorts och de slutsatser som dragits är kompetenta och neutrala. Kräver att utredningarna görs av ett företag eller en konsult som är neutral och ojävig.
Bemötande: Projektet ägs och utvecklas av Esse Vind Ab. Etha Wind Ab fungerar som pro- jektutvecklingskonsult och gör också en del av de tekniska utredningarna. De tekniska utred- ningarna utförs i enlighet med miljöministeriets direktiv. Det är av stor vikt för projektägaren att alla utredningar är korrekt gjorda eftersom det minimerar projektets risker. Berörda myn- digheter utvärderar uppgjort utredningsmaterial samt dess tillräcklighet.
• Anser också att den som har gjort naturutredningen är ifrågasatt, eftersom personens arbets- beskrivning har förändrats samt på grund av ekonomiska intressen. Kräver att det görs en MKB för projektet med en naturutredare som representerar någon annan än det företag som nu har gjort naturutredningen eller Ramboll. Den som gör utredningen får inte ha några eko- nomiska intressen i anknytning till vindkraftsaktörerna.
Bemötande: Naturutredningarna har uppgjorts, och kommer kompletteras till förslagsskedet, av tredje part. Intressekonflikter förekommer inte. Kommunen leder projektet och de har godkänt en utomstående konsult för att uppgöra planen på basen av uppgjorda utredningar.
Planläggningen uppgörs i kommunens ledning med hjälp av planläggningskonsulten.
• Upplever att det inte har informerats tillräckligt om projektet och frågar hur Pedersöre full- mäktige har informerats om vindkraftsprojektet. Kräver att kommunen ska lotsa diskussionen om vindkraftsbyggande så att den kommer i gång och är öppen. Pedersöre kommun har an- sökt om bidrag av staten för att bereda en vindkraftsstrategi. Kräver att beredningen av Mastbacka vindkraftsplaneområde ska avbrytas tills nyssnämnda strategi har utarbetats.
Bemötande: Om projektets har informerats allmänheten i alla skeden och två informationstill- fällen har ordnats. Kommunen förespråkar en öppen dialog med alla parter.
Kommunen har påbörjat uppgörande av en vindkraftsstrategi. Genom strategiarbetet kommer kommunen att bla. utveckla sättet att kommunicera och ta ställning till vindkraft i kommu- nen. Strategin kan uppgöras parallellt med detta planläggningsförfarande.
• Kräver att det ska ordnas nya informationsmöten för allmänheten om planförslaget. Mötena ska ordnas med fullständig tolkning och alla fullmäktigeledamöter ska inbjudas till mötet. Co- ronasituationen för närvarande gör det svårt att ordna möten för allmänheten och därför är tidtabellen för snabb. Kräver att coronasituationens utveckling ska följas upp och att den pla- nerade planläggningstidtabellen ska ändras. Anser att möten på nätet inte är ett alternativ.
Bemötande: Informationstillfälle kommer ordnas i förslagsskedet. Huruvida, när och i vilken form sådana kan ordnas granskas senare när planförslaget är klart att behandlas. Information om sådant tillfälle meddelas allmänheten.
• För nätet ska det med hjälp av den nyaste och noggrannaste tekniken göras levande och rör- liga modellbilder av de rörliga skuggorna för att visa hur skuggorna upplevs i dunkelt ljus och i mörker, speciellt i ett sjölandskap.
Bemötande: De redan utförda modelleringarna beskriver projektets miljöpåverkan på ett sätt så att det är möjligt att bedöma projektets betydande konsekvenser.
Behov av tilläggsutredningar utreds till förslagsskedet.
• Hänvisar till 9 § i markanvändnings- och bygglagen och de i paragrafen nämnda alternativa planerna och bedömningarna av deras miljökonsekvenser. Kräver med stöd av MBL att det ska utredas vilka miljökonsekvenser som uppstår av alternativen med 0 kraftverk samt mindre antal än i den nuvarande planen och en jämförelse av dem med det nu planerade an- talet kraftverk.
Bemötande: Planläggningen grundar sig på målsättningen om sex vindkraftverk enligt anhål- lan om planläggning. Enligt uppgjorda utredningar finns det inte skäl till att minska kraftver- kens antal. Slutligt antal verk utreds under processens gång. Nollalternativet kan även med- tas i bedömningen. Antalet vindkraftverk är ett politiskt beslut.
• Är orolig för hälsopåverkan för människorna och jordbruket (djurgårdar). Kräver en utredning av vem som ska ersätta olägenheter för hälsan och ekonomiska förluster för jordbruket.
Bemötande: Delgeneralplanen får inte leda till oskäliga olägenheter. På basen av utredningar som uppgörs i planläggningen ska det vara möjligt att kunna bedöma huruvida betydande konsekvenser uppstår. I bedömningarna nyttjas det material som är tillgängligt och det som uppgörs.
• Konstaterar att delgeneralplanen står i strid med de riksomfattande målen för områdesan- vändningen och att den inte följer riktlinjerna i Österbottens landskapsplan i fråga om att be- vara gröna och tysta områdeshelheter, något som Mastbacka och dess omgivning är. I land- skapsplanen är området inte reserverat för vindkraft.
Bemötande: Eftersom man i delgeneralplaneringen inte eftersträvar en vindkraftspark av reg- ional betydelse (10 vkv eller fler), är det kommunen som själv får bestämma huruvida man önskar utreda lämpligheten av verksamheten. I övrigt beaktas gällande landskapsplan, där de riksomfattande målen för områdesanvändningen har inkluderats.
Delgeneralplanområdet sammanfaller delvis med ett område som klassats som tyst område i Österbottens förbunds utredning som inte har rättsverkningar. Huruvida detta ska vara tyst område i framtiden är ett politiskt beslut.
Ett aktivt skogsbruk präglar området och en stor del har avverkats. Planläggningsområdet kan användas i rekreationsbruk, men har inte anvisats som rekreationsområde på regional nivå.
• Mastbacka och näromgivningen (Lappfors-Lillby-området) ska betraktas som en glest be- byggd, till stora delar obebodd, mångsidig och rik naturhelhet som erbjuder goda möjligheter till rekreation, friluftsliv, bärplockning och andra aktiviteter. Framhåller vindkraftens inverkan på caravanområdet i Sexsjö, vars attraktion bygger på lugnet och tystnaden i naturen samt naturens mångfald i näromgivningen.
Bemötande: Vindkraftsparkens konsekvenser för omgivningen utreds inom ramen för plan- läggningsprocessen. En vindkraftspark förhindrar inte möjligheterna till rekreation i området, dock måste man iaktta allmän försiktighet då man rör sig inom själva projektområdet.
• De fritidsboende har inte fått tillräckligt med information om planläggningen. Campingområ- dets långvariga caravanare och andra turister eller olägenheterna för campingområdet har inte beaktats i planbeskrivningen. Kräver svar om vem som ska ersätta fastigheternas värde- minskning, om vindkraftverken byggs.
Bemötande: Om planläggningen har informerats i pressen, i sociala medier och på kommu- nens webbsidor. Påverkan på campingområdet behandlas i förslaget.
• Hänvisar till Evijärvis beslut om att vindkraftverk inte får byggas närmare än 4 km från bo- stads- och fritidsfastigheter och frågar hur invånarnas hälsa och trivsel i Pedersöre kommun anses vara mindre värda.
Bemötande: Kommunen har tagit ett principbeslut om att avståndet mellan bostäder och
vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar ut- förs till följd av detta.
• Kraftverken syns på ett störande sätt på många ställen i Evijärvi. Det frågas hur Evijärviborna och utsocknes som äger en fastighet i Evijärvi har informerats om mötena för allmänheten samt om tidsfristen för anmärkningar mot planen.
Bemötande: Grannkommunerna har hörts i framläggningsskedet, på basen av avståndet (över 5km från kommungränsen) har Evijärvi meddelat att de inte har något att anmärka på.
• Kräver svar av kommunen hur det är möjligt att man i Pedersöre hindrar strandbyggande på egen mark, men å andra sidan börjar man utarbeta en plan för en utomstående aktör, som vill skapa industriverksamhet som inte hör hemma på området och därigenom förstöra natur- miljön och samtidigt orsaka invånarna hälsorisker och ekonomiska förluster.
Bemötande: Områdesanvändningen regleras och styrs genom planläggning, vilken baseras på lagstiftning samt vedertagen praxis. Enligt Markanvändnings- och bygglagen ska bostadsbyg- gande på strandområden regleras genom planläggning.
15. Åsikt 15
• Frågar hur projektaktören har planerat återvinningen av rotorbladen och var de gamla rotor- bladen ska placeras.
Säkerhetsgränserna är många hundra meter kring varje kraftverk, en isklump kan flyga hela 900 meter. Frågar hur kommunen kommer att isolera ett så stort område av kraftverksområ- det för att trygga säkerheten för människor som rör sig på området.
Bemötande: Vederbörande myndigheters direktiv följd vid återvinning.
En viss risk finns alltid förknippad med att röra sig inom ett vindkraftsområde, och är en na- turlig konsekvens som följer av verksamhetens förverkligande. Behov av riskbedömningar gällande iskastning utreds till förslagsskedet.
16. Åsikt 16
• Anser att industriverk inte hör till ödemarken. Speciellt nattetid störs måendet och sömnen av ljud som hörs och inte hörs (lågfrekvent). Anser att landskapet förstörs om man bygger vind- kraft där. Oroar sig för att vindkraftverken påverkar hälsan på längre sikt. Menar även att fastigheterna sjunker i värde. Hur påverkas naturen och djuren?
Bemötande: Vid konsekvensbedömningen tillämpas gällande regelverk och anvisningar vid uppgörande av utredningar. För de närboende förväntas inte betydande konsekvenser på ba- sen av utredningarnas resultat. Lågfrekvent ljud har beaktats enligt VTT:s senaste forsknings- resultat. Landskapet kommer ändras till följd av planens förverkligande. Huruvida detta är ne- gativt eller positivt är subjektivt.
17. Åsikt 17
• Är emot planerna på vindkraft i Purmo och Lappfors. Anser inte att de stora jaktmarkerna ska förvandlas till industriområden. Vindkraftverken kommer att förstöra potentiella byggplatser.
Bemötande: Noterat. Jakt får fortsättningsvis bedrivas även om en vindkraftsplan skulle för- verkligas. I planeringen beaktas byggnadsmöjligheterna, dessa kan komma att påverkas ifall vindkraftsplanen godkänns. I planläggningsområdets näromgivning finns inget byggnadstryck.
Området är även så avlägset beläget från befintlig bosättningsstruktur, att byggande i områ- det inte skulle kunna förordas.
18. Åsikt 18
• Är bekymrad över hur vindkraftverken påverkar livsmiljön. Anser att man bara fokuserar på ekonomin, tycker också att den trivsamma skogsmiljön är ovärderlig.
Bemötande: Via utredningar är det möjligt att bedöma planläggningens konsekvenser, där- ibland konsekvenser för livs- och skogsmiljön. Arealen som slutligen reserveras för vindkrafts- produktion är ett politiskt beslut.
19. Åsikt 19
• Eftersom området inte är angivet som ett vindkraftsområde i landskapsplanen bör det inte byggas. Enligt landskapsplanen bör man eftersträva tillräckligt avstånd mellan vindkraftver- ken och bostäder. Rekommenderade avstånd för dylika kraftverk är i Europa 3km. Riktvärdet borde iakttas även i detta projekt. Anser att den nu använda modellhöjden (205,5m) på vind- kraftverket är både felaktig och föråldrad. Menar att utgångsbullret för denna typ av vind- kraftverk är okänd, då lika höga kraftverk inte byggts tidigare. Menar att det är en uppenbar risk att boendemiljön påverkas kraftigt. Efterlyser ytterligare utredningar om infraljud, buller, lufttrycksvariationer och andra lågfrekventa megaljud.
Bemötande: Vid konsekvensbedömningen tillämpas gällande regelverk och anvisningar. För de närboende förväntas inte betydande konsekvenser uppstå på basen av utredningarnas re- sultat. Landskapspåverkan är dock vidsträckt.
Kraftverkstypen som används i modelleringarna har en totalhöjd om 280m, navhöjden är 205,5m och bladets längd 74,5m. Vindkraftverk med sådan totalhöjd har inte ännu förverkli- gats i Finland. Således är inte informationen föråldrad utan beaktar framtida utvecklig.
I bullerutredningen har man använt sig av en hög källjudsnivå (utgångsljud), detta för att skapa goda förutsättningar att kunna underskrida denna vid ett eventuellt förverkligande. Hit- tills har källjudsnivån sjunkit i takt med att utvecklingen gått framåt. Alla modelleringar har uppgjorts enligt miljöministeriets anvisningar.
• Väganslutningar är inte planerade, ej heller inmatningsstället till elnätet.
Bemötande: Vägdragningar inom området har utretts, anslutningen till landsvägen utreds un- der processens gång. Samma gäller kopplingen till elnätet, denna specificeras i planförslaget.
• Påstår att nyare forskning varnar för turbulens från rotorbladen orsakar uttorkning, med ca 30% mindre regn i området. Detta bör beaktas eftersom risken för markbränder ökar.
Bemötande: För att tillgodose brandsäkerheten i området krävs utredningar gällande detta i bygglovsskedet. Turbulens skapad av vindkraftverken kan inte minska vattenmängden i luften kring vindkraftverken.
• Menar att betongfundamenten är så stora att kostnaderna för sanering är för kostsam, de ris- ker att bli kvar i naturen. Vill att kommunen begär uppgifter på betongfundamenten samt att man gör en rivningskalkyl.
Bemötande: I samband med bygglovet kommer projektägaren lämna in en rivningsplan där avvecklingskostnaden beaktas.
• Menar att finansieringen av projektet är ett typexempel på modern penningtvätt.
Bemötande: Vindkraftsprojekt finansieras i allmänhet till ca 70% av banker och ca 30% av kapitalplacering. Alla finansieringsinstitut är skyldiga enligt lag att säkerställa att penningtvätt ej sker.
20. Åsikt 20
• Lyfter fram utdrag ur Jakobstads stads social- och hälsovårdsverk gällande MKB-beslutet från Vasa förvaltningsdomstol där det bl.a. framgår att det ”under inga omständigheter får uppstå någon hälsorisk för befolkningen. Enligt hälsoskyddslagen bör alla gällande krav uppfyllas för varje enskild individ.” ”…en allmän skyddszon på 10 x navhöjden bör beaktas för att säker- ställa befolkningens hälsa”. ”Man bör även extra noggrant utreda buller (inklusive lågfrekvent buller inomhus) och blinkningar ifall bostaden finns inom en radie på 2km från vindkraftspar- kens kraftverk efter att verkliga utgångsdata finns tillgängliga så att inga överskridningar fö- rekommer i befintliga byggnader. ”
I korthet anses skyddszonen bör vara minst 1,9km till närmaste bostad. Nu är avståndet ca 1,6km.
Bemötande: Alla modelleringar har uppgjorts enligt miljöministeriets anvisningar. Gällande buller underskrids gränsvärdet 40dB med marginal, skuggningsresultaten är i linje med de sedvanligt tillämpade riktvärdena och rekommendationerna som tillämpas, 8h/år underskrids.
• Eftersom det inte finns några 7MW kraftverk på land finns det inte tillförlitlig information om bullerkonsekvenserna. Menar att man inte följer hälsoinspektionens krav angående bullerni- våerna. Anser att man borde vänta med att godkänna projektet i dess nuvarande form innan man kan få säker info om bullernivåerna.
Bemötande: Genom att i planläggningen bestämma/utreda källjudsnivån, och därigenom även konsekvensen, leder det till att framtida vindkraftverk inte kommer att få föra mer ljud än det som utretts i planläggningsskedet, även om effekten på vindkraftverket senare skulle variera.
• Önskar att beslutsfattare åtminstone tar sig tid att läse genom de fria kommentarerna i enkä- ten. Menar att det inte finns några skäl att stressa med projektet.
Bemötande: Godkännande av planen ska basera sig på ett demokratiskt beslut som tages när tiden är mogen.
21. Åsikt 21
• Anser att beslutsfattare inte har tillräckliga kunskaper i ärendet för att sköta det ansvarsfullt.
Eftersom uppdaterad lagstiftning och standardiserade riktlinjer saknas borde man inte fatta beslut på basen av gissningar. Anser att alla vindkraftsplaner bör frysas tills uppdaterad lag- stiftning och regelverk finns, tills personer med beslutsmakt skaffat sig en djupare förståelse för de problem som berör vindkraft och tills kommunen gjort en strategi för hur vindkraftsini- tiativ och planer ska hanteras och bemötas.
Önskar svar på en rad frågor innan etablering av vindkraftsindustri kan bli verklighet i Pe- dersöre: Hur nära bebyggelsen kan kraftverken vara, kriterier för lämpligt avstånd? Ska kraftverken byggas i skog eller på platser naturvärdet är lågt och bullernivån redan hög? Ska vindkraften ses som en potentiell inkomstkälla eller som ett led i arbetet för en hållbarare energipolitik? Är vindkraft verkligen så cirkulär som den påstås vara? Kraftverken byggs av råmaterial och avyttring av dem är problematisk p.g.a. deras material. Hur är det med riv- ningsgarantin, vem betalar för rivningen i sista hand, kommunen? På vems ansvar faller fel- aktig planerad och genomförd vindkraftsetablering? En hurudan kommun vill Pedersöre kom- mun vara? Man bör sätta sig in i ovanstående frågor! Önskar sig en öppen och aktiv dialog bland de förtroendevalda.
Bemötande: Gällande buller-, och skuggmodellering finns litteratur i form av bullerförordning och anvisningar att tillgå. Själva planläggningen sköts enligt Markanvändnings- och byggla- gen samt -förordningen.
Kommunen kommer uppgöra en egen vindkraftsstrategi för hantering av kommande frågor.
Ansvaret för planers godkännande ligger slutligen hos kommunfullmäktige.
I samband med bygglovet ska projektägaren lämna in en rivningsplan. Rivningsgarantin han- teras i markarrendeavtalen.
22. Åsikt 22
• Vill se en MKB innan man kan gå vidare i ärendet. Det lågfrekventa ljudet är för högt, över- skrider tillåtna värden för de som bor nära Mastbacka.
Bemötande: MKB-behovet har utvärderats separat av NTM-centralen, behovet finns inte i detta projekt på basen av förväntade konsekvenser.
Enligt uppgjord bullerutredning underskrids åtgärdsgränserna för lågfrekvent buller enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning.
23. Åsikt 23
• Anser att beskrivningen och (konsekvens?) bedömningen är diffus och bristfällig. Flertalet på- ståenden saknar grund. Vill att en MKB görs. Är tveksam till att oskäliga konsekvenser inte uppstår. Tror inte att vindkraft har en positiv attraktionskraft. Orolig över vad som händer med möllorna då de har gjort sitt. Oroar sig för skuggning och buller samt hur det påverkar deras djur och inkomsten. Anser att fotomontaget är bristfälligt. Önskar att beslutsfattarna sätter sig in i problematiken. Oroar sig för en försämrad livskvalitet.
Bemötande: På basen av respons och uppdaterade utredningar kommer materialet att uppda- teras till förslagsskedet då kunskapsunderlaget ökar. Alla modelleringar har uppgjorts enligt miljöministeriets anvisningar, resultaten uppfyller gällande gränsvärden och rekommendat- ioner. En MKB-process ändrar inte på utredningarnas resultat, men olika alternativ kunde ha utretts. Behov av MKB-process avgörs av NTM-centralen. Fotomontage granskas till förslags- skedet.
24. Åsikt 24
• Tycker inte att man ska bygga vindkraftverk. Tror inte att vindkraft löser energikrisen. Är skeptisk till hur miljövänlig vindkraft är om man ser till helheten.
Bemötande: Noterat, åsikten beaktas.
25. Åsikt 25
• Är mot vindkraftsplanerna eftersom det på området finns fornminnen och naturskyddsområ- den. På området finns även ett rikt djurliv. Förstår inte varför vindkraftverken inte behöver miljötillstånd.
Bemötande: Alla värden inom och i närheten av området beaktas i planeringen. Behovet av miljötillstånd är bundet till verksamhetens utsläpp. Eftersom uppgjorda utredningar beträf- fande vindkraftens utsläpp, dvs ljud och skuggning, uppfyller alla referensvärden, finns det inte skäl att kräva miljötillstånd senare i bygglovsskedet.
26. Åsikt 26
• Delar med sig av e-post skickat till Anna-Maja Henriksson.
Bemötande: Noterat.
27. Åsikt 27
• Är orolig för trafiksäkerheten medan fundamenten byggs på grund av den stora trafikmäng- den.
Bemötande: På basen av uppskattade trafikmängder anses inte några betydande konsekven- ser för trafiken medföras i det långa loppet. Detta för att landsvägsnätet har kapacitet att för- medla dessa mängder och att nuvarande vägnät har låg trafikmängd, samt för att byggnads- skedet är tillfälligt. Konsekvensen är liten i långa loppet men kan periodvis vara intensiv.
• Framhåller att de ämnen som finns i grundvattnet påverkar stålbetongkonstruktionerna. I projektet har vattendelarna inte utretts, alltså i vilken riktning kemikalierna som utlöses ur betongkonstruktionerna kommer att röra sig. Det finns inte heller några uppgifter om mar- kens surhet och dess elektriska konduktivitet i området. Frågar vem som ansvarar för förore- ningen av marken på grund av ämnen som utlöses från betongkonstruktionerna.
Bemötande: Grundvattenområden och avrinningsområden har analyserats. På basen av av- ståndet till närmsta grundvattenområde anses inte betydande konsekvenser för detta uppstå.
Området ligger på vattendelare, på gränsen mellan två olika avrinningsområden, varvid vatt- net naturligt rinner åt två olika håll. Sura sulfatjordar har analyserats sannolikheten för att sådana ska förekomma är mycket liten.
I samband med den tekniska planeringen utförs noggranna utredningar gällande bl.a. grund- läggningssätt för att säkerställa att ändamålsenliga metoder används som inte påverkar mil- jön på ett icke hållbart sätt.
• Framhåller att fundamenten och jordkablarna påverkar vattendragen och marken efter att vindkraftsproduktionen upphört och frågar vem som ansvarar för föroreningen av vattendra- gen och marken.
Bemötande: Markkablar läggs ner i marken intill servicevägarna på ca 0,7m djup. Således kommer inte dessa att påverka vattnet eller jordmånen.
• Framhåller vindkraftens inverkan på hälsan och frågar vem som tar ansvar om hälsopåverkan uppstår.
Bemötande: Enligt de officiella anvisningar som finns gällande vindkraftsplanering och model- lering av dess ljud- och skuggbildning, torde inte vindkraften förorsaka betydande konsekven- ser ifall gränsvärden och rekommendationer uppfylls. Ifall oskäliga olägenheter förekommer är det möjligt att kräva miljötillstånd som grund för bedrivande av verksamheten.
• Påpekar att vindkraften påverkar boendetrivseln och friden på landsbygden.
Bemötande: Alla dessa saker ingår i den helhetsbedömning som slutligen ska ligga till grund för planens eventuella godkännande.
• Ifrågasätter projektaktören som bolag och dess personals roller i olika företag.
Bemötande: Projektet ägs och utvecklas av Esse Vind Ab. Etha Wind Ab fungerar som pro- jektutvecklingskonsult och gör också en del av de tekniska utredningarna. De tekniska utred- ningarna utförs i enlighet med miljöministeriets direktiv. Det är av stor vikt för projektägaren att alla utredningar är korrekt gjorda eftersom det minimerar projektets risker. Berörda myn- digheter utvärderar uppgjort utredningsmaterial samt dess tillräcklighet.
28. Åsikt 28
• Påpekar att bullervärdena enligt bullerutredningen överskrids för vissa bostäder (H, I, J). Frå- gar sig varför ingen MKB har gjorts? Bullermodelleringarna ligger nära gränsvärdena och överskrider lågfrekventa ljud nattetid. Ingen vet hur detta påverkar människor och djur i näromgivningen. Påpekar att infraljudsundersökningarna gjordes med 3,5MW kraftverk, men dessa planerade är 7MW. Forskning med negativa konsekvenser för hälsan finns att tillgå från andra länder. Anser att man inte kan ignorera hälsoproblemen. Oroar sig för försämrad hälsa och att lugnet förstörs. Menar att vägarna förstörs under byggtiden.
Bemötande: Inga värden överskrids enligt bullerutredningen. Behovet av en separat MKB- process har utvärderats av NTM-centralen, detta ansågs inte vara nödvändigt utan konse- kvenserna kan utredas i samband med planläggningsförfarandet. Enhetseffekten är inte direkt bunden till ljudnivån. I utredningarna har man valt en sådan turbinmodell som anses vara re- presentativ gällande bullerutsläppet.
Gällande infraljud har VTT publicerat en rapport år 2020. Enligt denna har man inte kunnat påvisa att vindkraften leder till några negativa hälsoeffekter. Ifall vägnätet skulle kräva upp- rustning i samband med förverkligandet står vindkraftsbolaget för detta.
29. Åsikt 29
• Oroad över de hälsorelaterade bekymmer som vindkraften orsakar både människor och djur.
Vill att vindkraftsplanerna stoppas. Har många bekanta som upplever hälsobekymmer till följd av vindkraft. Om man ska planera vindkraft i Pedersöre bör den vara minst 5km från bebyg- gelsen.
Bemötande: Kommunen förhåller sig positiv till vindkraft. Kommunen har tagit ett principbe- slut om att avståndet mellan bostäder och vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar utförs till följd av detta.
Enligt uppgjorda utredningar gällande ljud och skuggning förorsakar verksamheten inte bety- dande konsekvenser.
30. Åsikt 30
• Motsätter sig planerna eftersom naturinventeringarna är bristfälliga och på området häckar två fiskgjuse. Anser att de som har gjort enkäten är jäviga eftersom de har nära samröre md projektets beställare. Vindkraftverken skulle göra stor skada på områdets natur och rekreat- ionsmöjligheter. Bullret kommer att påverka människor och natur. Gasen (svavelhexaflourid) som finns i el-anordningar är 23000 gånger värre växthusgas än koldioxid. De intäkter som kommunen får från fastighets- och annan skatt är minimal i jämförelse med de olägenheter som kan uppstå då kraftverken ska rivas. Man borde få minst 500 000€ per vindkraftverk som skulle placeras på ett konto som endast kan användas till detta ändamål.
Bemötande: Konsekvenserna för naturen kommer att uppdateras till förslagsskedet då alla kompletterade utredningar uppgjorts. Fiskgjusen har och kommer beaktas i utredningsar- betet. Området är inte något officiellt eller på annat sätt uttalat rekreationsområde men kan användas i rekreationssyfte, även efter att en delgeneralplan godkänts.
I samband med bygglovet kommer projektägaren lämna in en rivningsplan. Rivningsgarantin hanteras i markarrendeavtalen.
31. Åsikt 31
• Om vindparken byggs önskas en konkret plan för hur vindmöllorna tas omhand efter att de inte längre kan användas. Det bör klart och tydligt framkomma vem som står för kostnaderna och vad man gör med möllorna då de monteras ner.
Bemötande: Vederbörande myndigheter ansvarar för frågor beträffande avvecklande av verk- samheten samt ärenden gällande bygglov och återvinning. I samband med bygglovet kommer projektägaren lämna in en rivningsplan.
• Önskar att man tar i beaktande hälsoeffekterna som uppstår då man bor nära en vind-
kraftspark. Om folk måste flytta på grund av symptom orsakade av vindkraftverken, hur löser man detta?
Bemötande: Effekterna av planerad verksamhet analyseras enligt det kunskapsunderlag som finns. Enligt de mekanismer man har att tillgå ska inte verksamheten föranleda oskäliga kon- sekvenser.
• Frågar sig om man verkligen vill göra Mastbacka till ett industriområde? Önskar att besluts- fattarna lyssnar på åsikterna som berör invånarna.
Bemötande: Genom planläggningen utreds förutsättningarna för verksamheten enligt kom- munstyrelsens beslut.
32. Åsikt 32
• Menar att fastigheternas värde sjunker på grund av närheten till vindkraftverken. Bullerstör- ningar uppstår och naturen förstörs. Vem är ansvariga om hälsan påverkas negativt?
Bemötande: Huruvida värdet på fastigheterna ändrar är svårt att förutspå. Befintliga bostäder befinner sig dock på sådant avstånd att ljudspridningen inte påverkar dessa negativt på basen av resultaten i utförda utredningar, gränsvärden underskrids med marginal.
33. Åsikt 33
• Kommunen bör se till att det finns en plan för hur rotorbladen återvinns. Menar att kommu- nen inte kan ge bygglov innan man har en plan för återvinnig av rotorbladen. I Finland finns ingen som i dagens läge tar hand om rotorbladen för återvinning.
Bemötande: Återvinningen berör inte planläggningen, berörda myndigheter tar ställning till dessa frågor i det skede detta är aktuellt. I samband med bygglovet ska projektägaren lämna in en rivningsplan.
• Anser att kommun borde kräva en 3D-modell av vindkraftsbolaget för att påvisa hur olika områden i närområdet påverkas.
Bemötande: De redan utförda modelleringarna beskriver projektets miljöpåverkan tillräckligt väl för att bedöma projektets konsekvenser. Behov av tilläggsutredningar utreds till förslags- skedet.
• Hur kommer vindkraftsområdet att påverka Purmo? Hur sker materialtransporter?
Bemötande: På basen av avståndet kommer ljud- och skuggkonsekvenser inte sträcka sig ända till Purmo. Konsekvenserna för Purmo kommer vara främst landskapsbetonade.
Alternativa transportrutter för vindkraftskomponenter ingår i planbeskrivningen. Dessa kan variera på basen av vilken hamn som tar emot komponenterna. Från Ålandsvägen kommer trafiken slutligen ledas in till området.
• Hänvisar till en artikel i Kurikka-Lehti 21.9.2020. Önskar att beslutsfattarna läser den. I arti- keln framkommer saker som är svåra att åtgärda efter att vindkraftverken är byggda. Frågar sig vem som bär ansvaret då hälsobesvär kommer in till kommunen. Hoppas att beslutsfat- tarna har en plan och budget för detta.
Bemötande: Delgeneralplanen ska enligt markanvändnings- och bygglagen uppgöras bl.a. så att inte oskäliga olägenheter uppstår. Detta utvärderas på basen av utredningar som görs som stöd för planeringen, vilka baseras på gällande lagstiftning och handledningar.
34. Åsikt 34
• Anser att ett vindkraftverk påverkar landskapsbilden på ett mycket negativt sätt. Kraftverket ser ut att vara monterat på undertecknads hustak. Anser att det bör flyttas norrut eller inte förverkligas.
Bemötande: Noterat, bildmontagen ger en uppskattad bild av läget om ett vindkraftverk för- verkligas.
35. Åsikt 35
• Har planer på att flytta till Purmo med familjen, men om vindkraftsparken förverkligas är det inte längre ett alternativ. Menar att vindkraft inte lockar inflyttare, snarare tvärtom.
Bemötande: Noterat.
36. Åsikt 36
• Frågar sig varför platsen för tjäderspel ska skyddas då man kan konstatera att tjädern bytt spelplats vart eftersom skog huggits ner? Vill att vindkraftverken placeras utanför luo-1-om- rådena men att skogsbruket inom området kan fortgå som tidigare. Frågar sig hur det är möjligt att kalytor som är över 1 ha har inkluderats i luo-1-området och att man samtidigt förbjuder markägarna att utföra luckhuggningar (0,2–0,3ha) på området? Önskar att skogsä- gare ska få utföra både plock- och luckhuggning på luo-1-områden. Luckhuggning är mer för- delaktig för skogsägaren.
Bemötande: Tjäderspelplatsen är skyddad enligt lagstiftningen och ska därför beaktas i pla- nen. Om området ändras för mycket så finns en risk att naturvärden i luo-1 området försvin- ner. Avverkning tillåtes inte men plockhuggning / gallring tillåtes. Således är beteckningen till för att skydda värden i området enligt naturinventeringens rekommendationer.
Situationen gällande naturvärdena och kalhyggen granskas till förslagsskedet.
37. Åsikt 37
• Den planerade vindkraften bekymrar undertecknad. Värnar om den orörda naturen och tyst- naden. Menar att om vindkraft byggs är detta ett minne blott. Oroar sig även för vilken inver- kan kraftverken har på hälsan.
Bemötande: Genom beaktande av uppgjorda naturinventeringar säkerställs att naturvärden bevaras, även om naturmiljön i övrigt ändrar från ett tidigare obebyggt område till ett kraft- verksområde. Genom beaktande av planeringsgränsvärden och rekommendationer säkerstäl- ler man att planen inte kommer orsaka oskäliga olägenheter.
38. Åsikt 38
• Anser att Mastbacka vindkraftspark kommer alldeles för nära bebyggelsen. Enligt finländsk forskning framgår att ca 15% av de som bor på 2,5km avstånd från vindkraftverk lider av olika hälsobesvär medan en tredjedel har svåra besvär. Hur planerar kommunen sköta detta om människor och djur blir sjuka? Anser att ett säkerhetsavstånd på 2km inte alls kommer att räcka.
Bemötande: Kommunen har tagit ett principbeslut om att avståndet mellan bostäder och vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar ut- förs till följd av detta. Genom beaktande av planeringsgränsvärden och rekommendationer säkerställer man att planen inte kommer orsaka oskäliga olägenheter.
• På vissa håll i Finland överstigs den tillåtna ljudnivån inomhus nattetid med 10db. Frågar sig hur man skyddar personer med special behov. Har kommunen utrett vilka de är och vilka be- hov de har? Anser att Purmo är en dålig plats för vindkraft eftersom det finns bosättning runt omkring, från alla håll. Önskar att beslutsfattare bekantar sig med de vetenskapliga informat- ion som denne länkar till, då förstår man varför denne är mot vindkraft.
Bemötande: Kommunen har tagit ett principbeslut om att avståndet mellan bostäder och vindkraftverken ska vara minst 9 x navhöjden på vindkraftverken. Nödvändiga justeringar ut- förs till följd av detta. Genom beaktande av planeringsgränsvärden och rekommendationer säkerställer man att planen inte kommer orsaka oskäliga olägenheter.
39. Åsikt 39
• Kräver att en MKB uppgörs. Anser att tjäderns spelplats inte alls har beaktats.
Bemötande: Behovet av en separat MKB-process har utvärderats av NTM-centralen, detta an- sågs inte vara nödvändigt utan konsekvenserna kan utredas i samband med planläggnings- förfarandet. Tjäderns spelplats har beaktats enligt naturinventeringens rekommendationer.
• Man har inte alls utrett hur vattenavrinningen till de närbelägna grundvattenområdena kan påverka grundvattnet i byggnads- eller driftsskedet. Man har heller inte utrett om det finns privata brunnar nära området som kan blir förorenade i byggnads- eller driftsskedet.
Bemötande: I samband med den tekniska planeringen utreds dessa saker mer i detalj. Det är möjligt att ordna så att inte betydande konsekvenser uppstår för grundvattenområdet. Av- ståndet till närmsta grundvattenområde är ca 800m, varvid det inte bedöms föreligga hot för att detta skulle bli förorenat.
