L STYRELSE, DIREKTION OCH FÖRETAGSCHEFER

STYRELSE, DIREKTION OCH FÖRETAGSCHEFER

L

Moderbolaget

Styrelse

Folke Lindskog. ordförande. Götebo<g

Sverre R:son Sohlman. vice ordforande. Saftsjöbaden Peter K:son Mark, Billdal

Bertil Carlander, Lausanne, Schweiz Sven Ture Åberg, Saftsjöbaden

Giovanni Agnelli, Turin, Italien Wilhelm Haglund, Gävle Gunnar Engellau. Göteborg Peter Wallenberg. Stockholm Lennart Johansson, Göteborg

Bengt Kihlberg, suppleant, Hofors

Sven Hagelstrand, suppleant, T urin, Italien

Direktlon

Lennart Johansson. verkställande direktör Bengt Kihlberg, vice verkställande direktör

Ombudsman Gunnar Glimstedt

Revisorer

Gösta Jacobsson, auktoriserad revisor

Georg Brondrup-Wognsen. auktoriserad revisor Jan Leifler

_; Bertil Thorburn

Koncernen

ledning

Folke Lindskog. s!Yrelseordforande

och

koncernchef Lennart Johansson, verkställande direktör

stabsdirektörer Per Aurell. public relations

Ingemar Fernlund, produktteknik och produktforskning

Gunnar Glimstedt, juridik

Bengt Kihlberg, vice verkställonde direktör Fritz Killguss, personal och organisation Steo Kjellman. ekonomi

Nils Rudberg, ståldivisionens rådgivande SlYfelse Gösta Sjöberg. tillverkning

Bo Övergaard. marknadsföring

Chefer för företag. regioner och produktdivisioner K.Ahmer

Udkoptng \Verlu:eogmaschinen Gmbli, Duuelc5off. VatttvskU!nd Peter Arrigoni

Skohoats Ltd .. Ounstable, SIOfbt1l:tnnlon Ingemar Asplund

SKF Ve1kJY9sdNi.sionen

SKF·Malcus AB, Halmstad, Sverige

E. Anenborough

SKF Manufaetuling of Canada Ud ... SeMbotCM.~QI\. Ont. Kan.acta C. G. Bailo

SKF AcctM S.c>.A ... M.rano. lltlton G. Barale

Chall~öf CUMA S.p.A., Tunn, IIIIien Rusten Bergman

SKF kugellagergesellschah m.b.H .. Wiftl. Ost611ik.e Lennart Berner

Soc•6t6 Beige cles Aoulemcnu ~ B•lle& SKF S.A .. Bryssel~ Belgien F. Bivrell

Ma&cus Toots CotpotlliOft. NewYodc. NY .. USA P. J. Blewett

SKF CentralAfrican Alea, Na•obt. Kenya Carl Otto Blomberg

SKF latin American A8gron. Såo P1ulo, Bras1lien

Willy Bona

Compaflia SKF Argentina SA Como•clal e lndustrial, Buenos Airas. Argantirus Compaflla Sudamericana BT9 S..A .• Buenos Aires, Atgentina

lan Cresswell

The SKF 8.&11 Bearing Company (New Ze~land) ltd .. Wclbnglon. Nya ZHIJnd

J. L Dickinson

SKF (U.K.) timted. Lutan. Stofbntanl'llitn

"'''"' D1mblad

~~Fat East Co. Ltd ... Hongkong C G. Ekeroth

~"' SKF tlm11<1da. Ussabon. POttug\'11 ();of Enmark

Sc-;-~emos SA, Såo Paulo, Brasilien So Ericsson

~3 S .. A des ROlJ\emel'ltS ll Bilres Suedois SK'F, Teheran, Iran 1ieng1 Fredrikson

~ud Boaring Company Lld .. Bombay, Indien

~SKF B.atl Bear'ing Co. Privata l1d .. Bombay, Indien

Claes Gardler

::~'Odamlentos SKF Chile SA .. Santiago, Chile

C. A. Ghoulas

S<F tieli-M SA. Aten, Grekland -O<Sten Grufman St.f NordM, GötebOfg, Sverige Sven Hagelstrand

='V-SKf Officine di Villar Perosa S.pA., T urin. halien

Sten Hamberg

=.odam..,IO$ SKF CA. Caracas. Venezuela Kenneth F. Hartnell

UMSCI searing Corporation Pt_y. Ud .• Echucb. A~I.Strali~'

Daniel B. Hassinger

?t.:etSOtl Steels, lnc .. Union. N.J., USA

"Torsten Halmstein

Ldkopings Mekantska Vtukstads AB. Udköping. Sverige

R. van den Hoeven

S.KF KogeUagerindustrie B. V .• Veenendaal, NedertiindCn'l3

Helmut lmme

J N Eber~e & Cie GmbH, Auusburg, Vösuyskland

Mikko Kanerva

Oy SKF AB. Helsingfors, Finland

Richard Kazikowski

SKF European Research Centre B.V., Jutpha.as. Nedertänderna Bengt Kihlberg

S1<F Slåldivisione.n, Hofors. Sverige Jan Klumper

SJ<F Hollofors.Hofors Staal 8.V .. Veenenclaal, Nedertänderna

Siegfried K(ihler

SKF·Mel~s GmbH fUr Werk;zevge und Maschinon, OUswldorf, VäsnyskiMd

Curt Källström

The ln<tone:si3n SKF Corpor{ltion AB, Djakt~tta, Indonesie-n

James Law

SKF Australian Area, Melboume, Austråiien

The SKF Ball Bearing Company (Australia) Pty. ltd .. Melbourne, Australien Olle Lindgren

SKF Kugellager Aktiengesellschah, ZUrich, Schweiz

Bengt Lundgren

SKF Nova AB, Gotoborg, Sverige

Leif Magnus

Dansk Kuglelejc Akttoselsktlb SKF. <Hos-u up. Oa.nmarit

Ake Mangård

SKF Eas1 Asia-.n R~ioo, Tokyo, Japan

C. A. Martin

Tlw SKF Ball Bearing Co. (Pty.) Ltd .• Johannesburg, Sydafnb:

Bruno Michoulier

SKf Compagnie d'Apolict~tions Måct.lniaue$, S.A., Clamtsrt Fra.-M.u

Hector Montanini

Campaöla Argentina da Rodamicntos S.A .. Buanos Aires. Argtn:'r•

Thomas W. Morrison

SKF lnduwlos, lnc .• Philadelph1a. USA

Ebbe Nilsson

Socieu! Marocaine SKF, S.A.. Casablanca, Marocko Tore Nyberg

Nyberg & Westerborg AB. Aktfsberg&. Sverige

Hans Olander

SKF Bearing Manuleeturers (Pty.) ltd., U1tenhage, Sydafrilt.a Antonio Pcrez Lopez

Compailia S!<F GoHo y Caribe S.A.. Mexico City, Me~ko

Nils Th. Persson

SKF Nederland B.V .. Veenondaal. Nederlånderl\3 SKF Norma B.V., Ams1crdam, Nederländerna

Oscar Peterson

Companfa Sudamericana -SKF, S.A •. MonulV!deo. Uruguay

Robin Read

SKF Steel Umited. Newport Pagnoll. Storbritannlan Sven Rudqvist

SKF Ost Kugell~er-Vcrtrlebsgesellschah m.b.H .• Wien. Ost:mike-

Nils Russe

SKF Blleh Rulmanlari Umit~t S11keti, lstanbu~ Turkiet

Tomas Rydholm

SKF Panama FrOCI Zone. tnc .. PaMm.e City, Penarna Gunnar Sandquist

The SKF Balt Be.arl.ng Co. or Central and East Africa ltd Ksr--. ~

Joao Scivoleno

Companhia Srasiteira da Rolamentos, Såo P.ruto. Bra:s:-...-

Ch. Serbelisz

SKF Sved Golyoscsapågy RåszvbnYt&~ 8~ ~,;~

Anders Skottsberg

Norsk KulelDget Aktieselskap SJ<f, Osio. ·~

Geo Stammer

Campafila Sudamencana SK.F $A tJ::us.. ~

Miloslav Suchanek

Kulitkov~ lo1isb SKF AS_ ~ -pte:t: F .-.~

Bo Sällfors

SKF of Japan lui_ Tokrtt ..~«*':

Ingmar Söderström

Canadian SKF Co. luL ~ ~ <r...aat H. l. Thomson

The SKf Baanng ComtJai"I'V t>~~ U:.. ~ ~ ...

Karl Heinz Uler

SKF Stahl GmbH. OUssadorl; _{Eric Wallquist}

\>-

Compaflla Sud~ S..'<F S.A.. Sogoa Colombia Gerry M. Wood

Peterson Steels (Canada) Ltd .. ScarbOrOUgh. Ont .. Kanada

AKTIEBOLAGET SVENSKA KULLAGERFABRIKEN

Arsredovisning 1972

Sid.

Översikt 3

Förvaltningsberättelse 4

Marknadsläge och forsäljning 4

Forskning och utveckling 5

l nvesteringar 7

Resultat 8

Personal och organ lsation 8

Utsikterför 1973 8

Verksamheten vid koncernens företag 8

Vinstdisposition 15

Koncernen

Resultaträkning 16

Balansräkning 17

Finansieringsanalys 18

Mod erbolaget

Resultaträkning 20

Balansräkning 21

Bokslutskommentarer 23

Aktier och andelar 28

Revisionsberättelse 30

Arsöversikter

Koncernen 32

Moderbolaget 34

Koncernens bolag 38

Ordinarie bolagsstämma hålles på bolagets kontor

Hornsgatan 1, Göteborg. måndagen den 28 maj

1973 kL 15.30. Aktieägare som önskar deltaga i

förhandlingarna skall anmäla dena hos styrelsen

senast kL 12. 00 torsdagen den 24 maj 1973.

2

Svanar i den dekorativa dam.moo och en nan ..

lig vy över entrehallen illustterar den behag·

liga arbetsmiljön vid SKF European Research Centre i Jutphaas. Holland. Cantret,

se

nedan.

är byggt på en 160 000 m2 stor tomt och har en golvyta på 17 000 m•. Entrehall, recep- tion. hörsal och matsal inryms i byggnadens envåningsdel l nedre högra hörnet på bilden.

Kontor: datacentral, bibliotek. magasinsut·

rymmen och fyra laboratorier är belägna i byggnadens tvåvåningsdel. Envåningskom- plexet anslutet till huvudbyggnaden genom täckta korridorer inrymmer värmebehandlings·

avdelning, laboratorium för arbeten med radio- aktiva detaljer, avdelningar för forskning beträffande tillverkningsprocesser, verktygs·

rt•m och utrustning för funktion.sp10vning.

Pressverkstaden och kraftanläggningen äJ l det tredje husblocket De tre byggnadema har skilts åt för att förflindra att vibrationer från tunga maskiner skall påverka känslig utrustning.

Översikt

SKF-koncernens verksamhet under 1972 hammades av en splittrad och för rullningslagerindustrin relativt svag konjunktur.

Försaljningsökningen begränsades till knappt 3%. Rörelsen gav en över- skon på 328.9 mkr, en försämring med 21 % i förhållande till 1971 .

Resultatet fore bokslutsdispositioner och skatter minskade med 33%.

Medelantalet anställda uppgick till 64 737. Detta innebar en reducering av personalstyrkan med 3 %.

De båda senaste årens verksamhet jämförs med stcirre fullständighet i nedanstående tabell.

KONCERNEN mkr Försäljning

Överskott på roretsen i % av försaliningen

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i % av försäljningen

Nettoresultat

Investering i anläggningar Bokförda avskrivn ingar Kalkylmässiga avskrivningar Antal anställda

Antal företag

Omräknat resultat i kronor per aktie i moderbolaget (not 1)

Föreslagen utdel ning per aktie

1972 4 983,2 328.9 6.6 232,6 4,7 83,1 644,9 373.4 414,9 64 737 139

18:20 12 :00

1971 4 847.2 415.4 8.6 348.3

7,2 16 2.4 786.8 331.9 357,2 66 441

140

34:80

12:00

Förval t n i ngsberättelse

SKF är genom sin spridda verksamhet i hög grad beroende av världskonjunk- turen. Denna var under 1972 ojämn, både geografiskt och branschmässigt.

l Europa var konjunkturdämpningen för rullningslager särskilt kraftig i Tyskland och även på den engelska och svenska marknaden var efterfrågan svag. Däremot hade marknaderna i Italien och Frankrike jämförelsevis hög

tillväxt. l Nordamerika var konjunkturen god men priserna hårt pressade.

SKF har med en försäljningsökning på 3% bibehållit sin marknadsandel.

Resultatet har emellertid försämrats eftersom enbart marginella prishöjningar kunde genomföras samtidigt som kostnaderna ökade kraftigt. Lönerna, som utgör inemot hälften av de totala kostnaderna, steg exempelvis i genomsnitt med 12% för koncern ens större tillverkningsbolag.

En försämrat resultat har kännetecknat alla de större koncernbolagen med undanlag av det franska. Speciellt var detta förhållandet vid de tyska, amerikanska och i talienska företagen, som svarar för närmare 45% av den totala omsättningen.

För att förbättra koncernens konkurrenskraft pågår ett omfattande rationaliseringsprogram. Den produkt- och tillverkningsrationalisering mellan koncernens fabriker som programmet syftar till har samordnats från ett i Bryssel inrättat kontor. Kontoret, som är organisatoriskt knutet till koncern- ledningen i Göteborg, leder koncernens globala prognosverksamhet och koordinerar beläggningen av de fem stora SKF- bolagens fabriker i Europa.

Personalen är rekryterad från samtliga större europeiska tillverkningsbolag.

Programmet innebär att varje i samordningen deltagande fabrik radikalt reducerar sin hittillsvarande typprogram men väsentligt höjer tillverknings- volymen per lagertyp. Detta leder inom e n femårsperiod till att parallell - tillverkning i princip kommer att upphöra inom berörda bolag och att två tredjedelar av koncernens europeiska tillverkningsvolym kommer att fram- ställas i helautomatiska anläggningar. Större tillverkningskvantiteter för en lägre antal typer i varje fabrik bid rar till förbättrad t illverkningsekonomi samtidigt som varulagret omsättes snabbare och kostnaden för det i tillverk- ningen bundna kapitalet minskas. Var och en av fabrikerna kan med kort varsel å teruppta tillverkning av de lagertyper som omfattas av samordningen.

Även om antalet tillverkade lagertyper minskar i vart och ett av de fem länderna, innebär förändringen i sig ingen nationell reduktion av

pro~

u k- tionsvolymen. l e nlighet med SKF:s internationella arbetsformer flyttas allt- så inte arbetsmängd eller produktionsvolym frä n en land till en annat.

Ej heller göres något avsteg från grundregeln att vinst skall redovisas för beskattning i det land där den uppkommer.

De planerade åtgärderna harmonierar med grundtankarna i de europeiska integrationssträvandena. Genomförandet underlättas av Storbritanniens inträde i och Sver iges frihandelsavtal med den Europeiska Gemenskapen.

Storleken av bolagens persona lbehov bestäms i huvudsak av respektive marknaders fortsatta t illväxt och bolagens konkurrenskraft. Eventuella för- ändringar till följd av rational iseringsåtgärderna kommer. i överensstämmelse med SKF:s policy, an handläggas efter varje lands l agar, avtal och seder.

Effekten av de inledda rationaliseringarna beräknas från och med 1974 leda till resultatförbättringar.

Marknadsläge och försäljning

l västvärlden finns cirka 200 producenter av rullningslager. Av dessa är SKF störst och försörjer ungefär 22% av denna marknad. Konkurrensen kommer främst från några stora tillverkare i USA och Västtyskland samt frän den japanska kullagerindu strin med hög tillväxttakt och gynnsamt kostnadsläge.

Under de sista tio åren har konsumtionen av rullningslager vuxit med om- kring 7% per år. Under 1972 torde tillväxten emellertid inte ha överstig it 2%.

4

agram 1

$KF. koncernen• för&4iljning1953 l mltr

~~

5000

4<J()()

.~

JOO<)

' ⁱ

₂₀₀₀

1000

o

1953 57 ⁶²

-1972

67 72

SKF-koncernens faktur ering uppgick under 1972 till 4 983 mkr (4 847 mkr 1971 ), en ökn ing med 2,8% från föregående år (1.9 %). Försäljnings- utvecklingen 1953-1972 framgår av diagram 1. Under denna period har den genomsnittliga ökningen varit 8,6%.

Svag investeringsvilja tillsammans med försiktig lageruppbyggnad inom de för SKF betydelsefulla industrisektorerna har verkat äterhållande på för- sälj n ingen. Mot slutet av året ägde dock en viss återhämtning rum.

Konkurrensen inom SKF:s produktområde har fortsatt att öka.

Den låga försäljningstillväxten under 1972 medförde en ökning av kon- cernens varulager under första halvåret. Därefter har varu lagret minskat.

Till transportmede lsindustrin, den för SKF dominerande ku ndkategorin, gick förra året 41% av försäljningen. Avsättningen av koncernens rullnings- lagerprodukter per användningsområde framgår av diagram 2.

SKF:s beroende av de europeiska marknaderna illustreras i diagram 3, som visar koncernens mest betydelsefu lla marknader per produktgrupp.

Stålmarknaden har under året förbättrats. Detta avspeglas i Ståldivisionens försäljning som ökade med 7% ( - 3%) t ill 717 mkr (670 mkr). Divisionens svenska del, SKF Stål, avsätter 40% av sin produktion direkt till SKF:s rull - ningslagerfabriker. Den svaga efterfrågan på rullningslager har därför verkat återhållande på SKF Ståls fakturering. Denna ökade likväl 1972 med 3.5%

till 542 mkr.

De v iktigaste av koncernens övriga produkter är textilmaskinkomponenter,

verktyg och verktygsmaskiner. För säljningsutvecklingen för textilkomponent- delen har varit relativt gynnsam, vilket ej har varit förhå llandet för verktyg och verktygsmaskiner.

EEC-frågan var under året aktuell för SKF-koncemen i flera avseenden.

Bland annat innebär Sveriges frihandelsavtal att en total tullavveckling för Göteborgsfabrikens produktprogram skall vara genomförd 1977. Däremot kommer för specialstål och kullagerrör, som tillverkas av SKF Stål, en succes- siv nedtrappning av tullen att ske under en sjuårsperiod.

Forskning och utveckling

Arbetet på an vidareutveck la koncernens standardprodukter har intensi-

fierats. .

På lagersidan har särskild ansträngning ägnats åt grundläggande under- sökningar av förhållande na i rullager. Tillämpningen av d e vunna erfaren- heterna kommer att resultera i lager med avsevärt förbättrad funktion. Inom den för lagerinbyggnader väsentliga tätningstekniken har framgångar upp- nåtts med nya material och konstruktioner. Bland annat har en förbättrad tätningstyp utvecklats och börjat införas såsom standard på alla tätade spår- kullager av SKF:s tillverkning, för närvarande cirka 50 mil joner enheter per år.

På stålområdet har framsteg gjorts särskilt ifråga om skär- och formbarhet hos rör och träd. Ett svetsbart, höghållfast bandstål med god formbarhet har tagits fram. Med finansiellt stöd från Styrelsen för Teknisk Utveckling är en av S KF patenterad metod för gasreduktion av slig i dubbelugn under utveckling.

Vid sidan av det löpande forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs ett flertal produktprojekt av innovationskaraktär, inriktade på an befästa kon - cernens ställning på existerande marknader och att erövra nya. Hit' hör det s.k. l ntraduct-systemet för lagring av roterande elmaskiner, lag ringsenheter för motorfordon som integrerar flera funktioner, linjärlager och ställdon baserade på en förenklad kulskruvskonstruktion.

En f örsta presentation av dessa utvecklingsobjekt skedde i samband med

invigningen av SKF:s nya forskningscentrum i Holland våren 1972. Centret.

Diagram 2

8

Oiagram 3

Procentuell fördelning

Rullningslager

1. Väsnyskland 18,8 2. l{a!len 16,1 3. Frankrike 12,2 4. Storbritannien 5,6

5. Sverige 4,0

6. ÖVriga EuroJ)a 10.0 Total! Europa 66,7 7. Notdamerika 18,0

s.

Letin3mwlko 7,3

9. Ovriga världen 8.0 varav Asie-n 3.6

Attika 2,6

Australasien 1.8

6

SKF·koncernens försäljning av rullningslager 1972.

per användningsområde

Procentuell fördelning

1. Bilindustrin 34.1

2. Järnvägs· och övriga ttansponmedelsindusuin _].J.

Summa uansportmadelsindustrin 41,3

3. Elektriska mo{Oter oeh opporator 6.6

4, Poppers •• j.årn· och gruvindusuin etc, 7,2

5. JordbNksmaskiner

6. Metall· oc-h uäbe<Hbetntngsmaskiner 7. Övriga maskinindustrin

Summa maskinindustrin 8. Disufbutörcr

3,1 3,9 16.3 23.3 21.6

SKF·koncernens försäljning 1972 por produktgrupp och ltlnd (internleverans.er eliminerade)

Stålprodukter Övriga produkter

1. Väsnyst.land 7.5 1. V8su~-sktand

2. hallen · 2-3 2. Italien

3. Frankrike 2.2 3. ·Franknl<.e

4. Storbritannien 4.3 4. Storbtitannion

s.

^{Sverige 25.7 5. Sverige}

6. Ovriga EUropa 27.8 6. Övrigo Euro~

Totalt Europa 69.8 Total! Europ:.

7. Nordamerika 22,8 7. Nordamerika

8. Uuinamerika 3,7 8. Latinamerika

9. Ovrlga värtden ~ 9. Ovriga vätiden

varav Asien 3.0 varav Asit.n

Afrika 0,1 Afrlki-

Austcalasien 0.6 Australasie-n

17.4 16,2 1,7 4,0 14,5 22-3 76,1

4,8 7.6

..!!e

10,6 M 0.1

0J<aglilm 4

l~tenne l MtAtonJno•r MI.!

800

. ^"

uklllfi'WI

""""'"'

100 Modtrbol~

600 ^• ModOtbalag~:t

500

•

₄₀₀

300 ^{200 100}

^o

1M6 . . S1

^Il

e&

l

t9

... -

1965

:zsao

....

^280.4

. .., _mo

..,.

^27t.1

19$9 32U

1970 5St.1

1971

, ....

1972 &44,ll

10 11

n

""""'·

..._ ....

82.0 91,7 105.5 95,0 82.9 117,0 137,6

som är en gemensam satsning av koncernens fem största bolag i Europa, s ysselsätter idag 120 anställda av tiotalet olika nationaliteter. Hittills har 65 miljoner kronor invest erats i anläggningen, som utgör en förstärkning av och en samordningscentral för delägarbolagens laboratorier. Verksamheten in- riktas på såväl produkt· som processutveckling. Huvudvikten är lagd på långsiktiga forskningsprogram och arbetet bedrivs genomgående på pro- jektbasis. Illustrationerna i denna berättelse förmedlar intryck av arkitektur . utrustning och pågående verksamhet vid forskningscentret.

För an skapa helt nya produkter bildades under året en utvecklingsbolag, SKF Nova AB.

Investeringar

Koncernens bruttoinvesteringar i anläggningar uppgick till 645 mkr. l för- hållande till 19 7 1, då en särskilt kraltig satsning på nya fabriker gjordes, innebär detta en minskning med 18%. Utvecklingen framgår av diagram 4 . Av investeringarna hänför sig 82% till rullningslagerrörelsen, medan 1 2%

tillförts Ståldivisionen och 6% verksamheten på övriga produktavsnitt.

Insatserna har till övervägande delen inriktats på fortsatt rationalisering av ti llverkningen. De har emellertid också syltat till kapacitetsuppbyggnad inom ramen för den pågående produkt- och produktionssamordningen mellan fabrikerna i Europa.

Som en följd härav har de största projekten liksom tidigare år genomförts inom de europeiska tillverkningsbolagen. Av de 645 miljonerna föll 62% på bolagen inom den Europeiska Gemenskapen, och 24% kom anläggningarna i Sverig e till del. En sjättedel av det i Sverige investerade beloppet avsåg l uft- och vattenvård. Eftersom statsbidrag utgått för genomförandet av dessa åtgärder. har moderbolagets fond för miljövård inte använts. Fonden. som bildats genom avsättning av beskattade vinstmedel, har i årets bokslut upplösts.

Tillstånd att ta investeringsfonden i anspråk har utnyttjats av moder- bolaget och två svenska dotterföretag. Avskrivn ingar har på detta sätt skett med 60 mkr.

SKF-Malcus AB har förvärvat en majoritetsintresse i den brasili anska borrfabriken Fåbrica Pau lisla de Brocas e Farramentas de Corte S.A.

Det franska dotterföretaget SKF Compagnie d'Applications Mecaniques, S.A. har tillsammans med den franska nållagertillverkaren Nadella S.A. bildat ett till lika delar ägt bolag. NACAM. Det nya företaget uppför en fabrik i VendOrne för tillverkning av kardanknutar enligt det speciella utförande som Nadella utvecklat. Anläggningen beräknas bli tag en i bruk i maj 1973. En andra samarbetsavtal med Nadella. inriktat på nålrullager, ingicks senare under 1972 av det amerikanska SKF-bolaget.

Moderbolagets aktiepost i Nippon Thompson Company Ltd .. Tokyo, av- yttrades i början av 1973 till följd av an detta engagemang på nålrullager- området inte utvecklat sig tillfredsställande.

l samarbete med den statliga IRI -konoemen grundade RIV-SKF i Italien under året en till lika delar ägt bolag för tillverkning och försäljning av järn- vägslagerboxar, lagerhus och andra gjutgodsprodukter. Produktionen kom- mer an förläggas till Pozzilli i södra Italien och beräknas starta i början av 1974.

Mera betydande investeringsprojekt inom koncernen redovisas i över- sikten av verksamheten i varje land.

Flera av de associerade tillverkningsbolagen har genomfört stora in · vesteringar.

SKF Espariola S.A. tog under 1972 i bruk en nyn huvudkontor och ett

centrallager i Madrid. Den nybyggda fabriken för koniska och cylindriska

rullager i norra Spanien borjar producera under första halvåret 1973. Fabriks- projektet. som är lokaliserat till Tudela. har kostat 75 mkr. SKF:s andel i företaget är 49%.

l Jugoslavien har SKF andelar i två rullningslagerföretag, UTL i Sarajevo med 23% och IKL i Belgrad med 28%. Produktuppdelningen mellan dessa har nu slutförts. Rullager tillverkas vid den under 1971 utökade fabriken i Sarajevo. Kullagerproduktionen är förlagd till Belgrad-fabriken, som mo- derniserats och försetts med ny produktionsutrustning för 20 mkr.

Iranian Bearing Company Ltd .. i v1lket SKF: s andel utgor 25%. färdig- ställde hosten 1972 fabri ksbyggnaden i Tabriz i nordvästra Iran. Verksam- heten var i inledningsskedet begränsad till hopsättning av lager. men maski- ner installerades under 1972 och en integrerad lagertillverkning påbörjades.

Den sammanlagda kostnaden för anläggningen uppgår till 52 mkr.

Resultat

Koncernens överskott på rörelsen efter bokförda avskriv ningar uppgick till 328,9 mkr (415.4 mkr), en minskning med 21 %. Överskottet utgjorde 6.6%

av försäljningen (8,6%) .

Resu ltatförsämringen beror på den långsamma konjunkturuppgången, fortsatta kostnadssteg ringar och pressade priser.

Låneräntorn a översteg intäktsräntorna med 116,6 mkr (84,6 mkr). Då det stora aktuella investeringsprogrammet nu närmar sig sin fullbordan har koncernens lånebehov kulminerat.

Nettoresultatet för aret - efter bokslutsdispositioner, avsättning för skatter och avdrag för minoritetsintressens andel - redovisas med 83,1 mkr

(1 62.4 mkr) .

Personal och organisation

Koncernen sysselsatte under året i medeltal 64 737 anställda. Minskningen med 1 704 personer i förhållande till 1971 sammanhänger i huvudsak med att en restriktiv nyanställningspolitik bedrivits vid flertalet koncernbolag.

Aven under 1973 kommer personalstyrkan att reduceras. Två faktorer tvingar fram dessa åtgarder. En neddragning av varulagret är nödvändig.

Dessutom är personalbehovet som en föl jd av genomförda investeringar och rationaliseringar i avtagande. Reduceringen kommer att genomföras succes- sivt under 1973.

Enligt styrelsebeslut i november 1972 har representation för de anställda införts vid koncernenheterna

i

Sverig e från 1 januari 1973. De 'rådg ivande styrelserna för den nordiska regionen och SKF Stål samt styrelserna för de juridiska enheterna SKF- Malcus AB och L1 dköpings Mekaniska Verkstads AB får vardera två representanter för de anställda såsom medlemmar. En om- fattande utbildning för ett antal av personalorganisationerna utsedda med- lemmar har som förberedelse for de nya uppgifterna anordnats i Göteborg, Lidköping och Halmstad. L. iknande utbildni ng planeras vid SKF Stål.

Utsikter för 1973

Under 1973 förutses en försäljn ingsökning på cirka 10%. På g ru nd av osä- kerheten på valutamarknaden. kostnadsstegringar och begränsade möjlig- heter att uppnå prishöjningar beroende på hår d konkurrens. kommer vinst - förbättringen sannolikt att bli måttlig.

Verksamheten vid koncernens företag

Den i nbördes storleksordningen mellan koncernens största enheter visas i diagram 6. De utländska företagens försälj ning har omräknats till kronor efter 1972 års medelkurser.

8

Diagram 5

Ant:tJ e:nstilld~ och fOrsiljninQ pe' •""t.ltld

All~ et..er luonor

80000 •

kut~·

50000

10000

O 19113 &4 66 66 67 68 61 70 71 71

i:" r

,., ...

l'lcw-..ljnlf'O

•ns.uad• w 11n.-•111

1963 53 .&07 ltG 331

·~

^{53687 &2030}

. .. .

^{684'16 49 369}

1968 66619 $3 <O

1967 64'1S9 0382JI

1968 62 810 119 901

1969 G4091 GU4G

1970 67 375 70 018

1971 68441 7.2 GO.S

1972 6A7J7 76970

Dragram 6

Oe sju s:t6rtUI SKF,fOr•tlltJIOI fö,Pijnlf'l91972 l l'l'llu

" :!:

i

o

i

~

• _" ^~

^N

§ ^{o ~}

l

l l

! ^{~ • ~} j

- ~ ⁱ

^o

_E ⁼ "

~§ ~

i

_~

w•

5~ j

t d _i ^{::1 ~ft}

vi

~

^{.. l}

~-

g~

^{~v -w ~~ c}

^-~ ~~ ^h n ^{~~ ....}

^~-

^{.. ,}

"~ ~> ~~

~a

<v

~et

::>~

10a

"""

^{>0 ~w}

11!10 1000 900 800 100 600 600

100

o

•) ln;emlevefat\WI elotl'kll~ede

') Leveranser t!ll G~»eboro oth X.IJ111tflolrn IMI,Iiii'IIIOt

iagram 7

Götobotg och Kau-inoholm Fötlliljniny l mkr

600 500 400

100

o

fooi!jtiii"!Q

To;ah A68,7 498,1 S23,.5 571,1 571,0 544.2

&pot;·

andel i 'ti. 71 71 69 66 66 65

Sverige

Moderbolagets försäljning 1972 uppgick till 994.3 mkr (989"2 mkr). en ökning med 0,5%. Försäljningen på hemmamarkn aden minskade med 2% och expo rten steg med samma procenttal.

Försäljning (mkr) Göteborg och Katrineholm varav Sverige

export SKF Stål varav Sverige

export

Moderbolaget totalt varav Sverige

export

Personal

Anta let anställda har i medeltal varit:

1972 Arb. Tj,män

Koncernledningen 4 300

Göteborg 3 734 1 520

Katrineholm 933 276

SKF Stål 4 161 1 189

Totalt 8 832 3 285

Löner och ersättningar (tkr) Styrelse, verkställande direktörer och andra företagsledare

A rbetare Tjänstemän Likviditet

1972

544,2 189,9 354,3 450.1 1 25,5 324,6 994.3 315.4 678,9

Summu

304 5 254 1 209 5 350 12 117

% 1971 %

571,0 35 193.4 34 65 377,6 66

418.2 28 128,6 31 72 289,6 69

989,2

32 322.0 33 68 667.2 67

1971

A ru.

TJ.rriön Summa

4 343 3 868 1 516 1 065 272 4 260 1 201 9197 3 332

1972

3 095 298 300 153 404 454 799

347 5 384 1 337 5 461 12 529

1971

3 203 292116 142 844 438 163

För att stärka moderbolagets likviditet upptogs under året ett obligations- lån på 75 mkr. Lånet löper med 7Y,% ränta och skall amorteras 1973-1992.

Resultat

Rörelseresultatet efter bokförda avskrivningar utgjorde 26.4 mkr (56,6 mkr) och i utdelningar från dottertöretag erhölls 60,7 mkr (61,0 mkr). Netto·

resultatet redovisas till 64.2 mkr (65,2 mkr).

Göteborgs- och Katrineholmsverken . Den svaga konjunkturen i Sverige under året ledde till en nedgång i förbrukningen av rullningslager. På grund av genomförda prishöjningar blev dock försäljningsminskningen på hemma- marknaden måttlig. Exporten däremot reducerades kraftigt Förutom en ihållande lågkonjunktur på flera utlandsmarknader bid rog ansträngningarna att skära ned färdiglagren hos koncernens utländska försäljningsbolag till minskningen. Göteborgs- och Katrineholmsverkens försäljning sjönk med knappt 5% och uppgick till 544.2 mkr. se diagram 7.

Till följd av den otillfredsställande orderingången och i avsikt att lösgöra i varulagret bundet kapital begränsades kapaci tetsutnyttjandet under främst andra halvåret. På grund härav försämrades Göteborgs- och Katrineholms- verkens resultat jämfört med 1971.

Sammanlagt investerades under året 63,3 mkr (51.7 mkr). Huvudvikten

har lagts vid tortsatt automatisering och åtgärder till förbättring av arbets-

miljön.

E-fabriken i Göteborg, som togs i bruk i begränsad skala under första kvartalet 1973, är en god exponent för dessa strävanden. Ett allmänventila- tionssystem av helt ny typ har installerats och ljudisolering m. fl. buller- reducerande åtgärder har ägnats särskild uppmärksamhet.

Rekreationsanläggningen Krislinedal i Göteborg invigdes i mars 1973.

Byggnaden, som i nrymmer sim- och sporthallar, motionsutrymmen, matsal, studie - och hobbylokaler, har bekostats med medel som tidigare avsatts till SKF:s personalstifte lse.

Ett nyuppfört, av företaget förhyrt bostadshotell i Götebor g har ställts till personalens förfogande.

Resultatet av en opinionsundersökning bland personal en i Göteborg, utförd i oktober 1971 med anlitande av utomstående vetenskaplig expertis, presenterades under året. Undersökningsmaterialet utvärderas och studeras av samrådsgrupper som skall utarbeta program för att förbättra de a nställdas arbetssituation.

E n genomg ripande ombyggnad av fabrikslokalerna i Borås företogs under året. Överflyttningen av maskiner från Göteborgsverken avslutades under fjärde kvartalet. Till fabriken kommer 1973 att förläggas tillverkning av ny- konstruerade linjärlager.

l Katrineholmsverken investerades 7 mkr , varav omkring tredjedelen ut·

gjorde kostnader för utt.ransport· och kylningsanordningar samt avgjut- ningsstationer i gjuteriet.

SKF Stål. Den svaga stålefterfrågan på hemmamarkna den liksom den lå·

ga tillväxten hos SKF- fabrikernas rullningslagerproduktion har begränsat SKF Ståls expansion under 1972. Försäljningen som inkluderar leveranser till Göteborgsverken med 92,2 mkr (105,9 mkr), värderade till marknads- pris, ökade med 3,5% och uppgick till 542,3 mkr, se diagram 8. Av försälj- ningen avsåg 43% (44%) leveranser till SKF-fabriker i Sverige och utlandet.

Genom en forcerad utlandsförsäljning ökade exportandelen av de totala leveranserna till 60% (55%) .

Försälj ningsminskningen på hemmamarknaden och ti ll SKF-fabrikerna l iksom en viss försämring av prisnivån på grund av valutaförändri ngar på ett. par viktiga exportmarknader har sänkt lönsamheten. Produktiviteten har förbätt.rats.

Råståltillverkningen steg med 4% till 476 000 ton och leveranserna av färdigt material med 4,5% till 316 000 ton.

Genom den stigande exporten och ökad lageruppbyggnad under första halvåret kunde permitteringar undvikas. Lagren har från halvårsskiftet ned- bringats till samma nivå som ett år tidigare.

Investeringarna vid anläggningarna i Helors, . Hällefors och Bångbro belöpte sig till sammanlagt 85,7 mkr (64,8 mkr). l beloppet ingår med när- mare 30% anläggningar för begränsf!ing av luft· och vattenföroreningar för vilka statsbidrag erhållits.

Bland viktigare färdigställda anläggningar och pågående installationer ka n nämnas:

l Hofors medför en ombyggnad av trådverket betydande produktivitets- höjningar. Två nya stegvalsverk för kallvalsning av rör har installerats. l Hällefors har grovvalsverket kompletterats med en värmningsugn och ut- rustats med ny svalbädd såsom led i ett projekt att höja ti llverkningskapaci- teten för ämnen till 260 000 ton. Förbättrad arbetsmiljö och en stark begräns- ning av vattenförorenande utsläpp uppnås med en ny kvalitetshöjande an- l äggning för ytbehandling av ämnen. Vid kallvalsverket i Bångbro har en anläggning för härdning och anlöpning av tunt bandstål tagits i bruk.

Driften vid den på senare år förlustbringande Massgruva n upphör de i oktober.

tO

Diagrom8

SKFStll Fö.rMrJnlng r IY!I<r

(leverMHr 1ill Gö1•borg och K011ulnQI'Iolm lnrältn.1dn)

GOO 500 400 300 200 100

o

Försål,nono

Totalt 36M· 375,6 ot56,6 54.$.2 S2~.t 542;3

...

lltldel j""' 59 62 55 5'4 55 60

KF .scnw.infun m~ dotterföretag

o; z; h; f m 0·1'1\ffl(

~an.se.t elimi.nerftdtt)

-~ 473,6 551,7 687.9 816.6 816.8 700..9 26 22 22: 25 21 29

iagram 10

RIV·SKF Med dotterfOretaq F0r$iljnlng l mdr Lire (int,mleverfiMer eliminerad&)

• E<PC<\

100 . h.allun

90 80

"10

eo

50

"'

30 20 lO

o

FOtaaljnlnQ:

ro1.af1 67.0 71.8 76,5 88,3 87.0 96,8 bpon•

;)11dcl i% 11 12 13 13 1<1 15

Försäljningen vid Lidköpings Mekaniska Verkstads AB sjönk från 68 till 67 mkr. Ett leveransbortfall på hemmamarknaden kunde i det närmaste kompenseras genom att exporten, som utgör nästan tre fj ärdedelar av omsätt- ningen, ökade med cirka 25%. Leveranserna till SKF utgjorde 57% (59%) av faktureringen. Resullatel före bokslutsdispositioner och skatter l igger på ungefär samma nivå som föregående är.

J

anläggningar har investerats 2,5 mkr.

SKF-Malcus AB. Jämfört med 1971 gick omsättningen ned med 1 O% till 49,0 mkr (54,7 mkr) . M inskningen är en följd av att tillverkning och försä lj - ning av maskiner för plan- och centerlesslipning awecklats. Även resultatet har försämrats.

Samarbetsavtal rörande utveckling och marknadsföring av verktyg har ingåtts med Sandvik AB.

Investeringarna ökade till7,6 mkr (5,6 mkr) . Större delen av beloppet avser produktionen av gängverktyg. Utrustning för tillverkning av en ny produkt,

pinnfräsar. har anskaffats.

Västtyskland

Konjunkturutvecklingen i Västtyskland har under året varit ogynnsam.

Den förväntade uppgängen under andra halvåret uteblev. En awaktande hållning inför nyvalet, kraftiga personalkostnadsökningar och en viss för- sämring av den tyska konkurrenskraften internationellt sett har bidragit till en fortgående vinstminskning inom den tyska industrin.

FÖrsäljningen vid SKF Kugellagerfabriken GmbH. Schweinfurt, med dotterföretag blev 6% lägre, räknat i D-mark, än föregående år, se diagram 9.

M inskningen är att hänföra till hemmamarknaden. Trots försäljningsminsk-

ningen har marknadsandelen kunnat behållas. Priskonkurrensen har varit hård och medgivit endast obetydliga prishöjningar. Andra orsaker till att resullalet försämrades avsevärt var lågt kapaci tetsutnyttjande. ökade ränte- och personalkostnader, utebliven produktivitetsökning samt igångkörnings- kostnader för nya anläggningar.

Investeringarna uppgi ck till 107,1 milj. D-mari<

=

159 mkr (171,6 milj.

D-mark = 255 mkr). En byggnad för ringbearbetning och hopsättning av lager är under uppförande i Schweinfun.

J

Cannstatt har en fabriksanläggning tagits i bruk, i vilken ett rekreationscentrum ingår.

Konjunktu ren i Västtyskland är på uppåtgående. Tecken på detta är före- tagens stigande investeringsbenägenhet stimulerad av en ökad utlands- efterfrågan. SKF Schweinfurt räknar med att 1973 uppnå en ökad omsättning.

Italien

Den italienska ekonomin återhämtade sig inte i förväntad takt under året

J

maskinindustrin inträffade en försämring som emellertid kompenserades av en ökad bilproduktion. Industriproduktionen ökade totalt med 2.4%.

RIV-SKF Officine d i Villar Perosa S.p.A., Turin, med dotterföretag upp - nådde en försäljningsökning på 11 .3% jämfört med 1971, se diagram 1 O.

Exporten som steg med 21 % var en bidragande faktor. Vissa prishöjningar kunde genomföras under 1972.

l slutet av 1972 skärptes lötroendekrisen mellan arbetsgivare och fack- förbund på grund av de utd ragna avtalsförhandlingarna. RIV-SKF har inte kunnat undgå att ta skada av denna situation.

Under året investerades 13 130 milj. li re

=

107 mkr (18 400 milj. lire

=

151 mkr). Av beloppet gällde 5 500 milj . lire investeringar i Syditalien varav huvudparten i den nya Barifabriken, där installationen av maskiner avslutades.

l norra Italien har anläggn ingen för flyg- och precisionslager i Villar Perosa

färdigställts. Airasca-fabriken har utrustats med nya maskiner avsedda f or tillverkning av lagringsenheter för bilhjul.

Utsikterna för 1973 är oklara.

USA

Den amerikanska industriproduktionen steg 1972 med 7%, och ekonomin i övrigt expanderade snabbt Den härmed förenade efterfrågeökningen på rullningslager, som uppgick till drygt 10%, fylldes emellertid till mer än två tredjedelar genom import. Möjligheterna att förbättra priserna på inhemskt tillverkade lager hämmades av denna kraftiga, ofta lågprisbetonade kon·

kurrens utifrån.

Räknat i US dollar ökade SKF lndustries. l nc., Philadelphia. med dotter- företag sin försäljning med cirka 5,5 %, se diagram 11 .

Resultatet. som visar en mindre förlust, påverkades av stigande kostnader för material, löner och sociala åtgärder . Dessutom bidrog utrensning av inkuranta lager och avvecklingen av fabriken i Ashevi lle. N. C., vars tillverk- ning av lagringsenheter för järnvägsfordon lades ner under året.

Bolaget investerade under året 12.4 milj. US s = 58 mkr (8.2 milj. US $ =

41 mkr) . U k som föregående år låg tyngdpunkten på ökad automatiserings- grad i tillverkningen av små och medelstora kullager och koniska rullager.

Dessutom moderniserades rullkroppstillverkningen med ny pressutrustning.

Betydande hälso- och arbetarskyddsfrämjande åtgärder genomfördes.

Bolaget bör under innevarande år kunna tillgod ogöra sig det fortsatta konjunkturuppsvingeL Devalveringen av dollarn i februari 1973 bör verka hämmande på importen och därmed stärka företagets inhemska konkurrens- förmåga .

Frankrike

Utvecklingen i Frankrike hos de stora avnämarna för rullningslager var splittrad under 1972. Bilindustrin stimulerades av en försäljningsökni ng på 11% medan tillverkare av verktygsmaskiner och i ndustriutrustning uppvisade ringa eller i ng en tillväxt.

Den uppnådda försäljningen vid SKF Compagnie d 'Applications Mecani- ques, S.A., Clamart, med dotterföretag avspeglar i hög grad den allmänna utvecklingen. Tack vare en betydande exportökning och den franska bil-

industrins gynnsamma utveckling blev försä ljningen 6,5% högre i francs räknat, se diagram 1 2. Som en följd av ett omfattande i nvesteringsprogram ökades de skattemässiga avskri vningarna och räntekostnaderna. Detta har begränsat resultatförbättringen.

Investeringarna uppgick till 89,6 milj. francs = 84 mkr (1 04 mi lj. francs

= 98 mkr). Installationen av maskiner och utrustning i den nyuppförda fabriken i F on tenay- le-Comte har fortsatt l Saint-Cyr-sur-Loire har anlägg- ningen för tillverkning av kulor och rullar utvidgats. Ets. Rossi Freres S.A.

har lagt ner driften i Leva11ois-Perret. Compagnie Jurassienne de Roule- ments har övertagit produktionen. som är förlagd ti11 en ny fabrik i Lons-le- Saunier.

Storbri tannien

Trots ökad försäljning av bilar och hushållsmaskiner i Storbritannien

registrerade rullningslagermarknaden en mindre tillbakagång. En ytterligare skärpning av priskonkurrensen gjorde sig gällande på hemmamarknaden.

Samtidigt försvagades efterfrågan från exportmarknaderna.

12

Diagram 11

SKF lndustrlf15 med donerförotl)IJ För&iiljning i m US $

{fnternlovon~nser olimTnorndo)

.

_•

"'"""

No<damerilr.a 150

12S

100

75

25

o

1968 19&9 1970 F6rsi~l"'"'9!

Totalt 124.6 134,0 131.5 127,7 Ellpo11·

and\111% ₄ 3

s

Olagram 12

SKf-,CAM mod dottorl0retil9 F6rs!lljnlng l m frttnc:s (internlevera•'Sor eJirnin.c.rodo}

700

soo

JOO

200 100

o

1968 19M

f6r~l'\ilig,

6

1970

Totalt 343,7 363,0 4S.Jr7 5~9.7 E.1.pot1·

;~~~del l% 11 11 16 1·1

1911 1972

139,7 147,3

5 3

t

1971 1972

""'·'

^G75,7

16 22

Snabb

on~llne-sampling

av tesuesultat kan

utforas med hjalp av den snabba Fourler-

analysatom (närmast ull vänslBr). Hörsaten

(fangst trll113<1$ter) som har 150 sinplatser

r..n anvondas för presentationer ,. fors!<·

ningsrosultat och för tekniska semmarier.

Foreldsningssalar. som nedan, utgOr lämp-

hga lokaler för interna diskusslono1.

13

14

laserstråle och lasotOptik som här anvönds för undersökning av ytegenskapef.

-'&:

_{:-. 1}

-(_

_{;h.-. {}

1s'o nm 1972

...,. n

1 17.8 19.6 22.2 23.7 24.1

-

- - ... 13 12 13 \5 20 21

Försäljningen vid dotterföretaget i Luten ökade med 2%, se diagram 13.

Inflatoriska tendenser , valutaosäkerhet och störningar pa arbetsmarknaden var bidragande orsaker till ett försämrat resultat.

Investeringarna uppgick 1972 till f1 A milj. = 17 mkr ((1 ,9 mi lj. = 25 mkr) och inriktades på modernisering och kapacitetsökning.

Bolaget som vid årsskiftet ändrade sitt namn till SKF (U.K.) Limited, förutses öka sin fakturering under 1973.

Övriga företag

Det tillverkande bolaget i Holland har bytt namn till SKF Kogellagerindustrie B.V. Omställningen av p roduktionen frän kompletta koniska rullager till rullar och hållare har fortsatt. Samproduktion bedri vs med den tyska sKF- fabriken i Luchow, som tillverkar ringar och svarar för hopsättni ngen av kompletta lager.

Vid de t indiska tillverkningsföretaget, Associated Bearing Company Ltd., uppnåddes jämfört med 1971 en försäljn ingsökning på 13,5% och ett för- bättrat resultat.

Försäljningen vid United Bearing Corporation Pty. Ltd., Echuca , Austra·

lien, gick tillbaka. Fortsatt hård konkurrens, minskad produktionsvolym och ökade personalkostnader gav ett försämrat resultat.

l Argentina har Cia Sudamericana BTB S.A., Buenos Aires , tagit första etappen av den nya fabriksbyggnaden i bruk. Omkring hälften av produktio·

nen har överflyttats till de nya anläggningarna, vilka uppfyller höga krav på god arbetsmiljö. Försäljningen har utvecklats gynnsamt och marknadsandelen har kunnat ökas.

Tillverkningsföretaget i Säo Paulo, Brasilien, har antagit namnet SKF Roiamentes S.A. En omorganisation har föret agits , varvid personalen redu - cerats och d istributionsnätet ändrats. Dessa åtgä rder tillsammans med en ökad produktionsvolym väntas få positiva effekter. Resultatet under 1972 har inte varit tillfredsställande.

Vinstdisposition (kr)

Balanserade vinstmedel från föregående år Arets vinst

Till bolagsstämmans förfogande

Styrelsen och verkställande direktören föreslår:

107 8 54 079 64 235 132 172 089 211

att till akt ieägarna utdelas kr 12 per aktie mot kupong nr 63 54 000 000 an som kvarstående vinstmedel balanseras 118 089 211 172 089 211 Koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning vid årets slut och resultat under året framgår i övrigt av resultaträkningar och balansräkningar samt specifikationer och kommentarer.

Sverre R :son Sohlman Sven Ture Åberg Gunnar E ngellau

Göteborg i mars 1973

Folke Lindskog Peter K:son Mark Giovanni Ag neiii Peter Wallenberg

Bertil Carlander

W i lhelm Haglund

Lennart Johansson

KONCERNEN

Resultaträkning

Betopp i mkr

Rörelsens intäkter och kostnader 1972 1971

Försäljning 4 983,2 4 847.2

Tillverknings-, försälj nings- och

admi nistrationskostnader -4 280,9 -4 099.9

Rörelseresultat före avskrivningar 702.3 747,3

Avskrivningar (not 2) 373.4 - 331.9

Rörelseresultat efter avskrivningar 328.9 415.4 Finansiella intäkter och kostnader

Utdelningar 3,8 3.4

Ränteintäkter 13.4 18,2

Ränt ekostnader 130,0 - ^102,8

- ^{112,8 81,2}

Övriga intäkter och kostnader

Vinst på försäljning av anläggningstillgångar

- netto 15,1 2,6

Andra intäkter 13,1 19,6

Andra kostnader 11.7 8,1

16,5 14.1 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter 232,6 348,3

Bokslutsdispositioner

Återföringar från lagerinvesteringskon ton 22.0

Avsättningar till investeringsfonder 27,5 54 ,7 Förändringar av varulagerreserver 11 ,6 33,9

Förän dringar av fordringsreserver 7.5 1 ,4

Förändring av reserv för kursrisker 30,0

Andra bokslutsdispositioner 28,3 16 ,7

59.9 51.9

Skatter (not 3) 81.6 - ^123,8

Minoritetsintressens andel i resultat 8.0 10,2

Nettoresultat 83,1 162.4

16

Ba lansräkning den 31 decemb er

Belopp i mkr TILLGÄNGAR

Omsättningstillgängar Kassa och bank

Aktier, obl igationer och andra värdepapper Främmande växlar

Kortfristiga fordringar (not 4) Varulager (not 5)

Investeringskonton hos Sveriges Riksbank (not 6)

Anläggningst illgångar Långfristiga fordringar Aktier, andelar m. m.

Anläggningar (not 7)

Summa tillgångar

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Skatteskulder (not 3) Lån och accepter

Övriga kortfristiga skulder (not 8)

Långfristiga skulder Avsatt till pensioner Obligationslån Övriga lån

övriga längfristiga skulder

Investeringsfo nder (not 6) Reserv för kursrisker Minoritetsintressen Eget kapital

Aktiekapital (not 15) Reservfond

Bundna reserver (not 9) Överskott (not 1 O)

Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser

Diskonterade växlar Ställda panter

1972 362,2

28,1 77,2 1 020,3 2 669,6 4157,4

9,0

34,9 97,7 2140A 2 273,0 6439.4

74,0 948,2 810,7 1 832,9

431,5 314.4 736,0 90.9 1 572,8 172,3 20,0 231.0

450,0 157,8 962,1 1 040,5 2 610.4 6 439.4 91,0 116,5 412,8

1971 283,7 73,0 46,7 881,5 2 558,6 3843,5 0.6

38.4 88,8 1 979,5 2106,7 5 950,8

79,7 640,0 919.4 1 639,1

402,3 255,3 467,0 93,8 1 218.4 205,3 20,0 224,7

450,0

157,8

933,6

1 101 ,9

2 643,3

5 950,8

67,6

142,5

346.4

KONCERNEN

Fina nsieringsana lys

Belopp i mkr

Tillförda medel 1972 1971

Från verksamheten internt tillförda medel (not 11 ) 431 .2 539,5

Minskning av långfristiga fordringar 3.5 1,2

Ökning av långfristiga skulder 354.4 403,3

Summa tillförda medel 789.1 944,0

Använda medel

Investeringar i fastigheter och maskiner 644,9 786,8

Investeringar i aktier 17,3 26.9

Summa använda medel 662.2 813,7

Förändring av rörelsekapitalet 126.9 130,3 Specifikation av förändring av

rörelsekapitalet

Ökning av varulager 129,7 372.3

Förändring av kortfristiga fordringar 126.9 - 89.2 Ökning av kortfristiga skulder - 193,8 -285.7

Ökning av kassa och bankmedel 64.1 132.9

126.9 130,3

•

18

s.,.,..__,.<rosl<opet (ÖVGf$1 till vänster)

a - ,..,.

1 lltt slag l Europa och används

:;a::r 4 .'WWlSQpsavdelnu')Qen för metallo-

~ ~1ngar och andra andamåL _,..,.. ...,.. i minen) och det heta götet

....-s: t1 hogef) 1llusuerar undersök-

=wor"""

~6r l värmebehandlingslabora- :tr.r SO"n har många olika slags utrustning t::r

-..amn

vatje tYP av värmebehandlings·

=-=--

^Potro·Forga·pr0$$0n (överst till

'""'gget har utvecklats vid universitetet i

~ - ""9ham, Englond. Oon är en avancerad

-E ;-maslt,n (High Energy Rate Fonning)

" ' . . , . och h lllormnlng. kompaktering av

~ id ppr•ung fl\/ stanger

och

stansning av -liC. Den hydrosratiol<a srringpressmaslcinen

av märlter ASEA-QUINTUS (nederst tö!

vanster), som har en max arbel$t:tydc av 20 000 atm. används fa< strongpressning av rör och stangef i ol«k.a fonner, av olika mate- riaftyper, mad snava t olefanser och med hög ytfinhel

19

MODERBOLAGET

Res u ltaträkn in g

Belopp i mkr

Rörelsens intäkter och kostnader 1972 1971

Försäljning 994,3 989.2

Tillverknings · . försäljnings· och

administrationskostnader (not 12) - 900,4 - 870,5 Rörelseresultat före avskrivningar 93,9 118.7

Avskrivningar (not 2) - 67.5 - 62.1

Rö relseresultat efter avskrivningar 26.4 56.6

Finansiella intäkter och kostnader Utdelningar på a ktier och andelar

Från dotterföretag 60,7 61,0

Övriga 3.4 3,3

Ränteintäkter

Från dotterföretag 8.9 4.3

Övriga 4.7 7,7

Räntekostnade r

Till dotterföretag 1.4 1,5

Övriga - 12,1 - 8.4

64,2 66.4 Övriga intäkter och kostnader

Vinst på försäljning av anläggnings·

tillgångar - netto 0,2 0,4

Andra intäkter 3.8 3.4

Andra kostnader 3.3 3.8

Resultat f öre bokslutsdispositioner 0,7

och skatter 91 ,3 123.0

Bokslutsdispositioner

Återföring från lagerinvesteringskonto 17,0

Avsättning till i nvesteringsfond - 25,0 - 48.0

Förändring av fordringsreserv 8,8 1,5

Upplösning av reserv för miljövård 10,0

Nedskri vningar av aktier och andelar

i dotterföretag 8,2 - 20.3

Nedskrivningar av aktier och andelar

i andra företag 8.4

- 22,8 - 49.8

Skatter - ^{4.3 8.0}

Nettoresultat 64.2 65,2

20

Ba lansrä knin g den 31 d ecember

Belopp i mkr

TI LLGÅNGAR 1972 1971

Omsättningstillgångar

Kassa och bank 79,8 42,1

Finansväxlar 32.4

Aktier och andelar 0. 1 0,1

Främmande växlar frän dotterföretag 1,6

Övriga främmande växlar 1,4 3.4

F ordringar hos dotterföretag (not4) 160.2 168.9 Övriga kortfristiga fordringar (not 4) 176,1 146.6

Varulager (not 5) 385.2 352.4

804.4 745,9 Investeringskonto hos Sveriges Riksbank

(not 6) 6.0 0,5

Anläggningstillgångar

Fordringar hos dotterföretag 69.6 89,3

Övriga långfristiga fordringar 6,1 6,1

Aktier och andelar i dotterföretag 343,1 309,2

Andra aktier och andelar 61.4 67,7

Anläggningar (not 7) 323,6 314,1

803.8 786,4

Summa tillgångar 1 614.2 1 532.8

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga sk u Ide r

Skulder ti ll dotterföretag 21,6 17,2

Övriga kortfristiga skulder (not 8) 219.5 213,5 241.1 230,7 Långfristiga skulder

Skulder till dotterföretag 8,3 10,0

Avsatt till pensioner (not 13) 150,2 136.4

Skuld till SKF : s Personalstiftelse 2.1 2.0

Obligationslån 110,0 39,7

Övriga lån (not 14 ) 85,1 62.2

Övriga längfristiga skulder 4.9 5,0

360.6 255.3

Investeringsfonder (not 6) 159,7 194.2

Eget kapital

Aktiekapital (not 15) 450.0 450,0

Reservfond 157,8 157,8

Återanskaffningsfond 50,0 50.0

Fond för miljovård 10,0

F örsäkringsfonder 22.9 22.9

Balanserade vinstmedel (not 1 O) 107,9 96.7

Nettovinst för året 64, 2 65.2

852.8 852.6 Summa skulder och eget kapital 1 614.2 1 532.8

Ansvarsförbindelser 143,1 88.1

Diskonterade växlar 5.9

Ställda panter 18.4

Or~ginalen till resultll1rlikning och bahm~;räkn!ng or undertecknade ltV sryrefsen och fb11sedda mod påPt~h .-vrGVISOHtmo,

21

En elektronstråle!M!osaggregaL uivecklat av Steigerwald, Tyskland, används för olika ändamål. Här svetsas en lagerhållaro. Eftersom arbetet utförs i vakuum är svetsen mycket ren, och material kan svetsas som är omöjliga eller svära att sammanfoga med konventio- nella sversmetoder.

22

Boks lutskommenta r er

Koncernredovisningen

omfattar alla företag

i vilka Aktiebolaget Svenska Kullager- fabriken vid årsskiftet direkt eller indirekt ägde mer än 50%

av aktrekapitalet.

l de utländska dotterföretagens bokslut har intäkter och kostnader omräknats till

medelkurser för året Anläggningstillgångarna har omräknats till kurser som inte överstiger dem som gällde vid anskaffningstillfällena. Omsät1nlngstillgångarna har omräknats

till vid årsskiftet gällande kurner.

En

överföring till

Sverige av övernkott hos de utländska foretagen är

i vissa fall inte möjhg

på

grund av gällande lagstiftning l respektive länder och skulle i andra fall

föranleda ytterligare

beskat1ning l utlandet eller Sverige.

Not 1, Omräknat resultat per aktie (mkr)

Förnäljning

Tillverl<nings·. forsäljnings- och administrationskostnader Rörelsens bruttoresultat Kalkylmässiga avskrivningar Finansiellt netto

Andra intäkter och kostnader -

netto

Beräknat skattepliktigt resultat därå beräknad skatt 45%

M

inoritetens andel i beräknat resultat

Beräknat nettoresultat

Antel aktier Resultat per aktie

Not 2. Avskrivningar (mkr) Koncernen

Bokförda avskrivningar Fastigheter

Maskiner och inventarier

varav mot investeringsfonder

Fastigheter

Maskiner och inventarier

Avskrivningar som belastat rörelseresultatet Kalkylmassiga avskrivningar

Fastigheter

Maskiner och inventari er

Moderbolaget Bokf

örda avskrivningar

Fastigheter

Maskiner och inventarier

varav mot investeringsfonden Fastigheter

Maskiner och inventarier

Avsknvningar som belastat rorelsaresultatet

Kalkylmassiga avskrivningar

Fastigheter

Maskiner och inventarier

1972

4 983.2

- 4 280.9 702,3 - 414,9 -

11

2.B 1.4 176,0 79.2

15.0 81,B

4 500000

Kr 18:

20

1972 94,1

339,B 433,9

14,9 45,6 60,5

373.4

B6.1 32B.8

414,9

25.4 101.6

127.0

13,9 45,6

59.5 67.5

20,5 84,9 105.4

1971

4 847.2

-4

099,9 747.3

- 357,2

81.2 11,5 320.4

144.2

19.7

156.5

4500000

Kr

34: 80

1971 93,1

300.2 393.3

1B,9 42,5 61.4

331.9

73.1 284.1 357,2

29,9 93.4 123.3

18.7

42.5 61

,2

62.1

20,7

78,1

98

,8 Kalkylmossiga

avskrivningar beräknas

på

anskaffningsvärdet under hela den tid

anläggningen är i bruk.

Med

mindre undanteg utgör den årliga avskrivningssatsen

5% på byggnader och 10% på maskiner.