Förslag till vinstutdelning

VOLVO

Bolagsstämma- plats och tid

Ordmane bolagsstämma hålls 1 Gateborg på Svenska Massan, Alströmersalen, med ingång från Örgryte" agen, onsdagen den 26maJ 1982, kl16.30.

Vem har rätt att delta i bolagsstämman?

Rått att delta 1 Volvos bolagsstamma har den aktieagare som dels ar registrerad 1 den utsk.nft av akneboken som gors per den 14 ma J 1982 dels anmaler s m avs1kt att delta i bolagstamman ttll Volvo, senast kl 12.00 fredagen den 21 maj1982. . · Hur blir man registrerad i aktieboken?

Volvos aknebok torsav Vardepapperscen- tralen VPC AB med hJalp av datateknik Aktier 1 Volvo ar antingen agarregistrerade eller forval tarregistrerade Endast ägarre- gistrerade mnehav återfinns under aktie- agarens eget namn 1 akbeboken

Den som har sma aktier 1 torvar hos banks notariatavdelning eller ensklld fondhand- lare kan ha valt att låta aknerna regtstreras 1 forvaltarens namn

For att aktreagare med sådana förvaltar- registrerade aktier skall ha ratt att delta 1 bolagsstamma fordras att aktierna ågar- regt'Streras

Förslag till vinstutdelning

De totala vinstmedlen uppgår ti.11674 Mkr.

Styrelsen och verkstallande duektoren fareslår bolagsstamman attutdelnmg for år

1981lamna~> med kr 9:-per akne samt att avstamningsdag '>kall vara den 28 maJ 1982. Utdelmngen tarianspråk 191 Mkr Utbeta]nmgen heraknas ske genom VPC

.,. den7Jum1982 ·

För att aktierna skall kunna omregtstrera& i tid, bor aktieägare som har forvaltarregt- strerade aktier av den bank eller fond- handlare som forvaltar aknerna begara (tillfalhg) agarregistrermg ett par bank- dagarforeden 14maJ 1982. Förvaltare bru- kar debitera en avgift for denna åtgärd Innehav·are av teckmngsbevtS 1 AB Volvo ar att betrakta som akheagare

Hur anmåler man sig till Volvo?

Anmalan om deltagande1stamman kan

&ke ·

O per telefon 031-59 215Deller Vla Volvos vaxel 031-59 DO 00

O perpostull AB Volvo

Juridiska avdelnmgen 405 08 GÖTEBORG

Vid anmalan bor akneagaren uppge O namn

O petsonnummer (regtstrenngsnummer) O adre&s och telefonnummer

Akheagare som VIll delta1stamman måste ha anmalt detta senast fredagen den 21 maj 1982kl12.00, dåanmalmngshden utgår.

Styrel~>en for BeiJennvest AB har foreslagtt en motsvarande utdelning av kr 9.-per aktie eller sammanlagt bO Mkr. Utbetal- ningen från VPC beraknas ske samhd1gt med Volvos utdelnmg

Ekonomisk information och rapportering

Volvo pubhcerar regelbundet dessa ekono- nuska rapporter·

· Prehmlnär bokslutskommumke,

· slutetav1anuart ,. . ...

Denmtiv bokslutskommumke, slutet av mars

Poljande trycksaker, hksom annan m for- mabon om Volvo och tryckta årsredovts- nmgar från borsnoterade bolag t koncer- nen, kan bestallas från AB Volvo Fmanoal Relattons 405 08 GÖTEBORG

ArsredoVlsnmg, börJan av maJ. -·' .. ,. ' Volvo Annual Report Rapport over for~>ta kvartalet, .slutet av maJ . .. •

Rapport over första halvåret, slutet av augu'>h Volvos årsredovlsrung pa engelska Rapport over de tre forsta kvartalen, ·

slutet av november

De flesta av dessa rapporter sands direkt bli de aktieagare som an malt till VPC att de

· vill ha rapporterna Jr-

'; l Prospektet hlll982 års nvenuss10n dtstrl-

t

bueras från VPC t m1tten av maJ

..1 _\~

F arekommande &~.fteru p p gliter mo m par- entesavser 198Dom mtet annat sags SEK, svenska kronor, an vands 1 vtssa upp-

Volvo Financial and Operating Statistics Stahshska uppg1fter om Volvo over en långre tidspenod

Volvokontakt-Ekonomiextra

En tedov1smng av Volvoåret-l första hand framstalid för Volvos anställda 1 Svenge

ställmnga1 MilJon for kortar; M MilJoner kronor sklrvs dock Mkr och belopp dvser Mkr dar e.J anndt anges •

Volvo Arsredovisning 1981 o

2 Koncernchefen

Ett av de mest betydelsfulla åren i Volvos historia:

Förvår~

veta v Beijerinvest genomfördes med stöd av aktieägare, anställda och regering. Resultatet 1981 var ett av de bästa bland världens transportmedelstillverkare. Volvo har mognat till en koncern som kan hantera skiftande

kon~

junkturer. Nyemissionen är ett uttryck för vår framtidstro och vilja att bygga Volvovidare till en ännu starkare grupp av företag.

4 Koncernöversikt

-C1balans i världsekonomin. Fortsatt hög arbetslöshet i ._Jistvärlden. !örvärv av Beijerinvest. Stigande koncern-

omsättning. Okad försäljning av personbilar. Volvo Tunga Fordon- försäljning över 11 miljarder kronor. Svag efterfrågan för verkstadsföretagen- men stigande försälj- _l!ing genom nyförvärv. Energi: stor volym på oljehandeln.

lkad satsning på letning efter olja och gas. Livsmedel:

'-d'kad försäljning trots minskad volym i livsmedelshandeln i Sverige. Företagsköp inom EG. Stora investeringar.

76.100 anställda i koncernen i slutet av 1981. Förändrad organisation. Nyemission i AB Volvo.

11 Personvagnar

Fortlöpande nedgång ;_efterfrågan på personbilar i världen. Okad försälj- ning och tillverkning av Volvo per- sonbilar. Stigande framgångar i N ord- amerika. Introduktion av Volvo 760 GLEifebruari 1982. Produktutveck- ling för

BO~

talet.

14 Lastvagnar

Ökade marknadsandelar för Volvo i

~l~gkonjunkturdrabbade

Västeuropa

~±h

USA. Stigande leveranser .. till utomeuropeiska marknader. Okat fotfäste i USA genom det nybildade Volvo White Truck Corporation.

)Bussar

-Försäljningen passerade miljard- strecket. Betydande ökning av leve- ranserna till4. 450 busschassier.

17 Entreprenadmaskiner m m Ökade leveranser av

entrep~_enadma­

skiner till länder i Mellersta Os tern och Afrika motverkade nedgången på västeuropeiska marknader. Stigande andel av världsmarknaden och något högre försäljningsvärde.

18 Marin- och industrimotorer

Ökade marknadsandelar för marinmotorer till fritids- båtar.

Fort.~atta

framgångar för industrimotorer bl a i Mellersta Os tern. Större resurser för produktutveckling.

19Flygmotorermm

Offert lämnad på motor som del i JAS-projektet. Genombrott för civil flygmotortillverkning . Förseningar i militära leveranser. ·

20 Verkstadsföretag

Omstrukturering inom Sonesson- gruppen efter förvärvet av Nife J ung- ner. Lågt kapacitetsutnyttjande i Crawford Door och Kockums Tern- verk. Ökad orderingång för Mor- gårdshammaroch Centro-Maskin.

22 Energiföretag

Trots minskad världshandel med olja ökade den av STC omsatta volymen.

Differentieri!lgen av verksamheten gick vidare. Okad satsning på pros- pektering och utvinning av olja och gas av Volvo Energi och STC medför- de stora investeringar.

24 Livsmedelsföretag

Ökat försäljningsvärde trots minskad volym inom livsmedelshandeln i Sve- rige. Företagsköp i Europa av Felix, Abba och Annersted

t.

Nya produkter på marknaderna.

26 Övrig verksamhet

Kebo och SvedaKemi går samman. Svag utveckling för

~eckers.

Volvator-gruppens försäljning: 2.575 Mkr.

Okade premieinkomster för Volvia. Börsportföljens mark- nadsvärde vid utgången av 1981 var 1.133 Mkr mot 836 Mkr ett år tidigare.

28 Ekonomisk översikt

Försäljning och resultat. Kapitalanvändning, finansiering och ställning.

33ABVolvo

34 Koncernbolag i sammandrag 41 Volvokoncernen 1977-81

42 Koncernens resultat- och balansräkning 44 N o ter och kommentarer till koncernensbokslut 51 Finansieringsanalys

52 AB Volvos resultat- och balansräkning

54 Noter och kommentarer till AB Volvos bokslut 60 Förslag till vinstfördelning

61 Revisionsberättelse för AB Volvo 62Personal

63 Aktiedata

64 AB Volvos styrelse, revisorer och direktion

1

Koncernchefen

Det gångna året var ett av de mest betydelsefulla i Volvos historia.

Genom förvärvet av Beijerinvest har koncernen fått en ny profil. Volvo är nu en koncern av internationell stor- leksordning med industriell verksam- het inom en rad väsentliga områden:

transportmedel, energi, livsmedel och verkstadsindustri . Volvo har nu också en betydande handelsrörelse och af- färsverksamhet inom det finansiella området.

Volvos förvärv av Beijerinvest var den hittills största affären i Sverige.

Den har genomförts med stöd av ak- tieägare, anställda och regering. En ny juridisk struktur för koncernen införs nu stegvis.

Koncernens omsättning under 1981 uppgick till48 miljarder kronor (54,4 miljarder om Beijerinvest inräknas för hela året). Vinsten var 1.425 Mkr (1.471 Mkr på helårs basis).

2

Koncernens förändrade struktur kan belysas med några siffror. Av om- sättningen på årsbasis svarade Volvo Personvagnar för ca en fjärdedel un- der 1981 mot tidigare drygt 50%. N ord- arnerika är nu Volvos största marknads- område och 1981 omsatte koncernen där 12,7 miljarder kronor varav 1/3 var personbilsförsäljning och drygt hälf- ten var oljehandel.

För blott några få år sedan ifrågasat- tes Volvos framtidsmöjligheter och ut- vecklingsförmåga. Jag anser att kon- cernen idag har styrka både i produk- ter, produktion och marknadsorgani- sation.

Vårt resultat 1981 var ett av de bästa bland världens transportmedelstill- verkare.

I min översikt i verksamhetsberät- telsen för 1979 påstod jag att Volvos relativa styrka hade ökat och att inte minst Volvo Personvagnar borde kun- na utnyttja den situationen. Så har skett. Volvo har stärkt sina positioner inom en industri, som världen över genomgår sin svåraste kris.

Volvo är finansiellt starkt. De konso- lideringsmöjligheter vi har är fullt ut- nyttjade.

Volvos soliditet sjönk emellertid från 38,4% til129,3% bl a beroende på det betydande inslaget av handels- verksamhet

i

de nyförvärvade företa- gen. soliditeten är naturligen lägre

i

sådan verksamhet än i industriföretag.

soliditeten skall förstärkas under de kommande åren. Likviditeten är fort- satt mycket god.

Efter förvärvet av Beijerinvest har Volvo mer än 130.000 aktieägare och Volvoaktien är den i särklass mest spridc!a aktien i Sverige.

Volvo har också genom sin storlek ansvar för en betydande del av den svenska ekonomin. Volvo svarade för drygt 7% av bruttoinvesteringarna i svenskindustri under 1981. Av Volvos investeringar gjordes drygt hälften i Sverige.

Mer än 10% av det svenska export- värqet utgörs av produkter från Volvokoncernen.

Den ekonomiska och politiska ut- vecklingen i världen inger idag stor och växande oro.

Den internationella lågkonjunktu- ren fortsätter. Situationen har förvär- rats det sista halvåret. Varken politi- kers eller prognosmakares förespeg- lingar om en nära förestående vänd

o~

ning har realis erats. Det innebär att de använda ekonomisk/politiska medlen inte ger de resultat som avses.

Närmare 30 miljoner människorin ..

om OECD-området hemsöks av ar- betslöshet. Investeringarna är låga och kapitalet betingar ett pris som indu- striell verksamhethar svårt att betala.

Inte på mycket länge har hoten mot frihandelssystemet varit så stora som idag. Varje land slår på olika sätt vakt om och skyddar den egna sysselsätt- ningen, industristrukturen och han- deln.

USA är inne

i

en djup recession och

kan inte lämna Europa någon drag-

hjälp. Japans tillväxt minskar, men na-

tionen bibehåller sitt konkurrensför-

s prång. Sverige torde i den rådande

konjunkturen få ytterst svårt att

snabbträtta till sina balansproblem.

En fortsatt kräftgång le der till social och politisk oro, som kommer att för- svåra förnuftiga lösningar.

Min inriktning har varit att ge Volvo en sådan struktur och styrka, att kon- cernen kan klara sig väl

i

både mot- gång och medgång. Samtidigt har jag ansett det väsentligt att Volvo satsar på nya produkter och nya marknader. Jag anser att Volvo har mognat till en kon- cern, som kan hantera skiftande kon- :.c·nkturer.

,_)Volvo är idag rustat för dålig kon- junktur, för hård konkurrens i stagne- rande marknad. Det är lika viktigt som att v ara ber e d d på bättre tider, när de kommer.

1

=- Produktivitetsutvecklingen har- nots måttliga volymökningar- varit god inom koncernen. Volvo Person- vagnar är idag ett av Europas mest robotintensiva företag. Bilindustrin är på väg att bli högautomatisera d.

I den marknadssituation som jag be- skrivit förstärkte Volvo sina positioner inom flertalet affärsområden, samti- digt som slaget om volymer och mark- nadsandelar intensifierades. Flera av våra konkurrenter har allvarliga lön- samhetsproblem, inte minst i USA, där t ex bilarbetarna tecknat avtal om lägre löner för att rädda företagen och sysselsättningen.

Vol v os lönsamhet är in te tillfreds- ställande i förhållande till inflationen .och koncernens investeringsambitio-

fr.

- I syfte att stärka kapitalbasen och ge utrymme för nya satsningar- in te minst internationellt- erbjuder Volvo i år aktieägare och anställda att delta i

~l

nyemission, som kan tillföra Volvo

~ygt

600 miljoner kronor. Denna ny- emission är ett uttryck för framtidstro och vilja att bygga Volvo vidare till en ännu starkare grupp av företag.

Kommentarer till affärsutvecklingen:

På en minskande världsmarknad ökade Volvo Personvagnar volymer och marknadsandelar. USA blev för andra året i rad den viktigaste markna- den. Försäljningen hittills !y der på att så kan blifallet även 1982. Okade voly- mer, bättre kapacitetsutnyttjande och en starkare dollar utgjorde grunden för rörelsegrenens kraftiga resultatök- ning på 720 Mkr. Den intensifierade produktutvecklingen gör att Volvo Personvagnar nu står väl rustat inför 80-talet. Volvo 760 GLE är resultatet av många års ansträngningar och utgör första steget i 80-talets produktpro- gram.

Volvo Tunga Fordon gjorde under året en strategisk satsning genom för- värvet av vissa av den amerikanska lastvagnstillverkaren White Motor Corporationstillgångar. Därigenom kan Volvo Lastvagnar få ett starkare fäste på världens största lastvagns- marknad.

Stora order från länder i Mellersta Östern och Afrika kompenserade en volymminskning för Volvo Lastvagnar i Europa. Trots lägre marginaler på grund av ökad konkurrens är lönsam- heten fortfarande god.

Volvo Bussar förstärkte sin position och levererade fler chassier än något tidigare år. Förutsättningarna för en introduktion i USA studeras nu.

Omstruktureringen av Volvo BM till ett entreprenadmaskinföretag fortsät- ter med sikte på stärkt lönsamhet. Den svaga konjunkturen med minskade volymeri Europa kompenserades del- vis a v ökade lever anser till Mellersta Östern och Afrika.

För Volvo Penta minskar beroendet av marinmotorer genom en fortsatt satsning på industrimotorer. Denna sektor visar en stor tillväxtpotential och bidrog till en avsevärd vinstför- bättring.

Volvo Flygmotors satsning på civila motorer fortsätter. Utvecklingsarbetet för den nya motor som ingår i }As- projektet, representerar absolut spjutspetsteknologi i världen för flyg- motorer.

Verkstadsföretagen domineras av detbörsnoterade Sonessons, som är inne i en kraftig tillväxtfas, samtidigt som en omstrukturering genomförs för att stärka produkt- och marknads- positionerna. Nyemissionen i Sones- sans undervåren 1982 stärker kapital- basen.

Kockums Jernverk, Morgårdsham- mar och Crawford Door arbetar inom konjunktursvaga branscher. Tack vare god orderingång har dock en stor del av 1982 års verksamhet säkerställts.

Oljehandeln dominerade STCs verksamhet och den omsatta volymen ökade. Prospekteringen, främst i USA, intensifierades och handeln med stapelvaror vidgades till nya om- råden, liksom finansverksamheten.

Tre jack-up riggar kommer att levere- rasunder1982. Tvåavdemärredan uthyrda på förmånliga villkor. Ansö- kan om introduktion av STCs aktier på Stockholms Fondbörs avses att lämnas till hösten.

Volvo Energis verksamhet koncen- t:t:eras till oljeprospektering och olje- produktion. Förutom i Nordsjönhar Volvo Energi koncessioner i y sA och via IEDC i Afrika, Mellersta Os tern och Australien, där de första borrning- arna planeras under 1982.

Genom företagsförvärv ökade om- sättningen för livsmedelSfäretagen på en annars stagnerande marknad. Fö- retag förvärvades i Österrike, Belgien och Frankrike. Därigenom har livsme- delsgruppen nu ett fäste inom EG, som annars skyddas av prohibitiva tullar. Import- och distributionsföreta- gen Kebo och SvedaKemi arbetade under kärva marknadsförhållanden.

Verksamheten samordnas nu.

Börsportföljen ökade med 36% i vär- de, eller närmare 300 Mkr. Föränd- ringar i börsportföljen är ett naturligt led i verksamheten. Försäljningarna under året gav en vinst på 100 Mkr.

Pehr G Gyllenhammar

31mars1982

3

FÖRVALTNINGSBERÄTIELSE

J<oncernijversikt

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp a miljoner kronor (Mkr) dli.r ej annat anges

1981 1980

Försäljnin~svärde

48.017 23.803

Rörelseresultat efter

,elanenli~a

avskrivningar 1.966 1.046 Resultat före bokslutsdiseositioner och skatter 1.425 1.007 Vinst efter skatter, före intern konsolidering 1.203 924

Likvida medel den 31 december 5.476 3.592

Summa

tillsån~ar

enligt

balansräknin~en

36.645 23.119

Eget riskbärande

ka~ital*

10.722. 8.884

Investeringar i anläggningar 2..514 1.657

Antal anställda den 31 december 76.085 63.893

Löner

och

lönebikostnader 7.547 6.190

U t delning till aktieägare 191** 169

Avkastnin~

få totalt kapital exklrörelseskulder•, % 15,0 11,9 Avkastning på eget riskbärande kapital*, % 14,5 11,9 Beräknat resultat i kronor eer aktie* 24:-* 23:80*

Utdelningikronorperaktie 9:-•• 8:-

•) Dennitlon ersestdan 32

U) Enltgt styrelsensforslag. .

Styrelsen for Beljennvest A B har f6reslag1t motsvarande utdelrung, 9 kr per aktie, sammanlagt 60Mkr

Att speciellt observera vid läsningen av Volvos årsredovisning 1981 Principerna för den ekonomiska redo- rörelsegrenarna inom verkstadsföre- visningen är oförändrade. Som fram- tag, energi och livsmedelsföretag, in- går av redogörelser som lämnats un- • går för

jämförb~rhete~.s

skull även för- der året och som närmareutvecklas p a sta kvartalets varden for 1981.

sidan 5 redovisas Volvo Car BV, N e- Volvo White Truck Corporation, derländerna, ej längre som koncern- USA, ingår i koncernens redovisning bolag från och med 1981 års ingång. från och med 1 september 1981.

Tidigare års värden har emellertid ej I Ekonomisk översikt på sidorna ändrats annat än i undantagsfall; detta 28-32 s_ ammanfattas bl a hur de ovan påpekas då i texten. . nämnda förändringarna i samman:

Beijerinvest AB med dotterbolag in- sättningen påverkat koncernens ställ- går

i

koncernens redovisning från och ning, resultat och finansiering.

med andra kvartalet 1981. Beijerin- vests värden har även för 1980 och tidigare år omräknats efter principer som tillämpas i Volvokoncernen. I ta- beller och diagram, som enbart avser

4

Obalans i världsekonomin. Svag konjunktur och fortsatt hög arbetslöshet i västvärlden.

Även 1981 präglades av störningar i världsekonomin och ambitiösa försök gjordes i skilda länder för att komma tillrätta med balansproblemen i form av betydande underskott i utlandsbe- talningar och statsfinanser samt hög inflation.

De flesta länder i den industrialise- rade världen försökte att på olika sätt bemästra verkningarna av den förd y ra de importen av olja. Detta ledde till en svag utveckling av efterfrågan, minskad industriproduktion och hög arbetslöshet.

Den stigande arbetslösheten med- - förde på många håll utvidgat statligt _ stöd till drabbade företag och bran- . scher, ökade budgetunderskott, sjun- kande kapacitetsutnyttjande och mins- kade investeringar. Efterfrågan på bi- lar och andra konsumtionskapitalva- ror var svag.

Som en följd av den amerikanska:

ränteutvecklingen började flertalet länder att låta räntan glida uppåt med för efterkrigstiden höga realräntor som resultat.

Inte minst den amerikanska bilindu- strin drabbades svårt bl a av det höga ränteläget. Det medförde ett lågt kapa- citetsutnyttjande och denlägsta till- verkningen av nya bilar i USA på 20 år.

Konjunkturavmattningen i USA vän- tas fortsätta fram till slutet av 1982.

₁

rri

i Storbritannien fortsatte den '\... _ stränga åtstramningspolitiken. Indu- striproduktionen var låg och en hård antiinflationspolitik medförde ökande arbetslöshet. Anläggningsverksamhet och bostadsbyggande drabbades här(t av inskränkningarna, som resulterade

i

minskad marknad bl a för tunga transportmedel.·

I Frankrike förde den nya regering- en- i enlighet med sina vallöften-en expansiv ekonomisk politik i första hand för att minska arbetslösheten.

Under hösten tvingades Frankrike de-

valvera sin valuta.

I syfte att hålla tillbaka inflationstak- ten, men också för att begränsa den tyska markens försvagning mo.t dol- larn, förde den västtyska regenngen en restriktiv ekonomisk politik, samti- digt som produktionen visade en stag- nerande utveckling.

För Västeuropas del minskade brutto- nationalprodukten med 1% medan Ja- pan visade den största produktionsök- ningen inom OECD med 3%.

r r

^~lans

problem i Sverige

V en svenska konjunkturen var svag underhela 1981. Den prägla<;l.es aven minskad inhemsk efterfrågan, låga in- vesteringar

och

en förhållandevis hög ... betslöshet.

.lBytesbalansunderskottet minskade visserligen, till stor del beroende på lägre oljekonsumtion och nedgång även i övrig import. Kostnadsläget medförde att Sverige i mitten av sep- tember tvingades till en devalvering av den svenska kronan med 10%, som syftade till att förbättra den svenska industrins konkurrenskraft.

Diskontosänkningen en månad se- nare och en aktiv penningpolitik bi- drog till att inflationen under året kun- de hållas under 10%.

Till en lugnare pris- och kostnadsut- veckling bidrog även de avtal på ar- betsll'\arknaden som tecknades under våren.

-~;rvärv

av Beijerinvest AB

-styrelsens beslut att rikta ett erbjudan- de till aktieägarna i Beijerinvest AB om att förvärva aktierna i detta företag godkändes vidextra bolagsstämma -·\ed Volvos aktieägare i februari 1981.

_ ;Vid u t gången av teckningstiden

i

mitten av april hade ägare till drygt

%% av aktierna i Beijerinvest accepte- rat Volvos erbjudande att byta sina aktier mot Volvoaktier, förlagsbevis och kontanter. I juni erbjöd sig Volvo att köpa resterande aktier

i

Beij erin- vest ti11247 kr kontant för bundna och 248 kr för fria aktier. Om den utsedda skiljenämnden fastställer ett högre be- lopp kommer de aktieägare som ac- cepterat erbjudandet att erhålla m el- lanskillnaden kontant. Förberedelser för tvångsinlösen av återstående aktier har vidtagits och denna procedur be- räknas vara avslu ta d under våren 1982.

Nyemissionen i AB Volvo uppgick till nominellt 335 Mkr och det ökade aktleka pi tal som registrerades i slutet av juli, är 1.394 Mkr.

Antalet aktieägare i Volvo ökade till drygt 130.000.

Överenskommelse med holländska staten

I slutet av maj undertecknades ett nytt avtal mellan Volvo Personvagnar AB och den holländska regeringen beträffande finansieringen av den framtida verksamheten inom Volvo C ar BV. Avtalet innebar att holländska staten blev majoritetsägare i Volvo Car BV med 70% av aktiekapitalet.

I början av 1983 skall holländska sta- ten och Volvo Personvagnar AB till- sammans göra en bedömning av Volvo Car BVs läge, resultat och framtidsut- sikter och på grund av sådanaövervä- ganden gemensamt beslutå huruvida stödprogrammet för åren 1984-1986 skall genomföras.

Förändringar i koncernens sammansättning i övrigt Regie National des Usines Renault ökade vid halvårsskiftet 1981 sin andel av aktiekapitalet i Volvo Personvagnar AB från 10% tilllS% genom konverte- ring

~v

lån enligt tidigare avtal.

Volvo Personvagnar AB överlät sin tillverkning av inredningskomponen- ter i Fårgelanda

till

AB Bofors Plast från l januari 1982 och blev samtidigt minoritetsägare

i

detta företag.

Volvo White Truck Corporation, USA, började sin verksamhet den 1 september efter att ha köpt huvudde- len av tillgångarna i White Motor Cor- porations lastbilsverksamhet

Volvo förvärvade

i

september Ka- rosseriABHHöghmd &tCo, Säffle.

Rorlisearen 1977 1978 1979 198C 1981 Personvagnar

Lastvagnar

8310 10 257 12 617 11 980 13 569 4059 4830 5991 6562 8209 Bussar 44 7 455 632 794 1030 Entreprenad·

maskmer mm 1 729 1.773 2 242 2 259 2 277 MaM·OCh

1ndustr1motorer 802 911 996 1 128 l.JOB Flygmotorer mm 433 504 571 637 ~

Ovnga produkter 388 403 423 443 503 Delsumma 16168 19133 2H72 23803 27486 Verkstadsforatag

Energitoretig Li'lllmedelsforetag Ovna verksamhet Koncernen

2lllt 1.!638 1889 1886 totalt 16168 19133 23472 23803 48017

5

Aktieinnehaven i Fastighets AB Pi·

len samt de helägda bolagen Sponsor AB och AB Gust Carlsson & Co såldes under hösten. Aktieinnehavet i In ter·

Media AB såldes den 1 januari 1982.

I början av 1982 förvärvade Wilh Sonesson AB samtliga aktier i C ra

w-

ford Door AB och Insoport Industries Inc. från Beijer Handel & Industri AB;

vidare såldes 300.000 aktier i AB Wilh.

Becker. Beckers är därefter ej längre dotterbolag till Volvo och resterande

· -".ktieinnehav har överförts till börs- portföljen.

Stigande koncernomsättning för Volvo

...: Volvokoncernens försäljning under 1 981 uppgicktill48.017Mkr. Försälj- ningsökningen var 18% jämfört med 1980 sedan inverkan av förändringar i koncernens sammansättning beaktats (se sidan4).

Försäljningen i Sverige uppgick till 11.077 Mkr och på marknader utanför Sverige 36.940 Mkr. Det innebär att de utländska marknadernas andel av koncernens försäljningsvärde var 77%. Koncernens export från Sverige uppgick till15.317Mkr. Detmotsvara- de ca 11% av den totala svenska expor- ten.

Ökad försäljning av personbilar Efter en produktionsbegränsning för 240/260-serien i slutet av 1980 höjde

Jolvo tillverkningen av personbilar

- under 1981. Totalt tillverkades 210.400 (188.100) av dessa bilar. Vid det nume- ra minoritetsägda Volvo Car BV, Ne- derländerna, tillverkades 79.600 per-

-~onbilar

(71.400) av Volvo 340-serien .

.,.. 1

Antalet till konsumentlevererade

Volvo personbilar steg med 7% till 289.700 (270.300).

Rörelsegrenen Personvagnars för- säljning var 13.569 Mkr (11. 980). Det motsvarar 25% av koncernomsätt- ningen på års basis.

Volvo 760 GLE introducerades i Västeuro- pa i februari 1982 och presenterades för bilexpertis och motorjournalister på fran- ska Rivieran . Den nya exklusiva bilen har förnämliga köregenskaper. Den har en bränslebesparande överväxel på den auto- matiskaväxellddan och blir, med turbo, en av marknadens absolut snabbaste diesel- drivna bilar.

Volvo 760 GLEnedanför Casinot

i

Mon- te Carlo.

Volvo Tunga Fordon- försälj- ningen över 11 miljarder kronor De rörelsegrenar som ingår i Volvo Tunga Fordon, dvs Lastvagnar, Bussar samt Entreprenadmaskiner m m, sva- rade för en försäljning av 11.516 Mkr (9.615). Det innebär 21% av koncer- nens omsättning på års basis.

Lastbilsmarknaderna i Västeuropa och USA försvagades ytterligare. Den- na tillbakagång kompenserades av

öka~

efterfrågan framför allt i Meller- sta Östern. Försäljningen av lastbilar steg till8. 209 Mkr och sammanlagt levererades 28. 300 Vol v o lastbilar- fler än under något år tidigare- medan tillverkningen var något lägre. Härtill konuner leveranser av 1.500 lastbilar i USA av märket White under de fyra sista månaderna av året.

Försäljningen i Brasilien via Volvos delägda bolag, Volvo do Brasil, ut- vecklades positivt trots en minskande totalmarknad. Uppbyggnaden av återförsäljarnätet fortsatte och en marknadsandel av drygt 8% uppnåd- des för såväl tunga lastbilar som bus- sar.

Försäljningsvärdet för bussar ökade med 30% till l. 030 Mkr. Sammanlagt levererades 4.450 chassier (3.870).

Orderingången sjönk dock och mon- teringen minskade.

Omstruktureringen av Volvo BMs verksamhet fortsatte . Det sammanlag- da försäljningsvärdet av entreprenad- maskiner mm uppgicktill2.277Mkr (2 .259).

Ökad försäljning av Volvo Pentas produkter- minskning för

flygmotorer m m

Försäljningen av marin- och industri- motorer ökade med 16% och nådde 1.308 Mkr (1.128). Leveranserna av marinmotorer var i stort sett oföränd- rade i värde, medan de ökade för indu- strimotorer med

i

det närmaste en tredjedel.

Leveranserna av flygmotorer blev lägre än föregående år på grund av tekniska problem under några måna- der. Den civila beläggningen i flyg- verkstäderna ökade påtagligt. Till- verkning och försäljning av hydraulik- produkter och värmare steg.

KONCERNÖVERSIKT

Nonlamerika

=der

t,lar1<na~

c.nrtde 1971 1978 197!'1 1980 !981' ^1981~

Svenge 4 716 487~ 5 721 5.927 5 79811077 Ncroen

utanfor

SIIP.fli! 2266 2453 3 07~ 2 728 2 981 4.477 E u rop.!!

LMnfor

Norden 5 382 7272 9252 9157. 8 247 11.9E3 Nord·

amenila 1855 2357 2.894 3.014 518012.702

Ovr~ga

mark·

nacler 1949 2177 2526 2 967 5 33!5 7 798 Summa 16168 19133 23 472 23 803 27 !54148 017

'l Exklustve Be1je(ltlvesl med d\lttef!lola&

.._) In kluslw Bell8nnvest mad dotterbQles

7

KONCERNÖVERSIKT

lnvesterlnpr l aniiJinlnpr, Mkr .Mkr

2200

Mar~r.eds

om• ad~ l'n7 !918 1979 1981) 1981' 1~81"

~)VI;!Igl! 448 418 729 1405 1111 13\l Norden

utanfor

Sverrge 19 66 32 22 46 69

Europa utanfor

Nord~n 153 170 184 203 78 147

Nord

>menka 19 11 9 13 473 88.3 Ovnga

mark

nader 17 3 8 ¹⁴ 89 104

s~ m ma 656 668 962 1657 1797 2514

·~ Exktusrve Be~ennvest med dotterbolag '') lnktusrve Be!]~nnvest med dotterbolag A.v h1Vestermgerna under 1981• Nordamerika avser 224 Mkr forvarv av anlåggnrngar r det vnder aret nystar tade Vol'lll Whtre T rue~ Corporetron och 584 Mkr rnveste·

nngar rnom energrloretagen Av rnvestermgarna under femi!rspenoden 1977-81 har 4 311 Mkreller 67% skett rSvenge

norel~9&ren l9i7 1978 1~7'1 1980 i981 Perwnvagn.v 265 . 342 654 l 013 688

La~tvagnar och

Bussar 261 188 174 299 505

Entreprenad

maJ.krnermm 74 65 48 57 70

Mann·och

rndustrimot()(ilf 19 27 23 18 55

flygm()i!O~rmm 25 36 50 242 157

Verkstads!~ 119

Ener~rfilr&tag 754

Lwsmedelsforetag 47

Ovnga rorelse grenar och gemensam'lla

10vest.errngar 13 28 119

Koncernen totalt 962 1657 2.514

8

Verkstadsföretagen: Svag efterfrågan men stigande försäljning genom nyförvärv Bland verkstadsföretagen visade So- nessons- bl a till följd av förvärvet av Nife J ungner-fortsatt ökad försälj- ning liksom även Morgårdshammar och Centra-Maskin, medan Crawford Doors omsättning minskade beroende på den svaga byggmarknaden i Vast- europa. Verkstadsföretagens försälj- ning steg till2.641 Mkr för helåret 1981 och till2.118 Mkrunder kvartal2-4.

Energi: Storvolympå oljehandeln.

stora investeringar i prospektering Energiföretagen, Scandinavian Tra- ding, Volvo Energi och Sannes omsat- te sammanlagt 19.503 Mkri en mark- nad som karakteriserades av en mer stabil prisnivå på oljeprodukter än un- der tidigare år. För de tre sista kvarta- len var omsättningen 14.638 Mkr. In- vesteringarna i oljeprospektering och oljeutvinning m m belöpte sig till sam- manlagt 754 Mkr.

Livsmedel: Ökad försäljning trots minskad volym inom

livsmedelshandeln i Sverige Gruppen livsmedelsföretag ökade sin omsättning framför allt genom köp av företag inom den gemensamma mark- naden, EG. Tillverkningsvolymen var i stort sett oförändrad. Sammanlagda försäljnings värdet uppgick til12. 418 Mkrför helåret 1981. För årets tre sista kvartal var försäljningen 1.889 Mkr.

Övriga företag

Hit räknas AB Volvator och Försäk- rings AB Vol via. Bland dessa företag ingår även import- och distributions- företag som Kebo och SvedaKemi samt färgföretaget Beckers, m fl. Flera av dessa företag var verksamma inom områden med svag efterfrågeutveck-.

ling.

Börsportföl j en: Marknadsvärde 1.133 Mkr vid årsskiftet

Börsportföljenhade vid årets utgång ett marknadsvärde av 1.133 Mkr, jäm- fört med 836 Mkr vid dess början. Kor- rigerat för köp och försäljning var portföljens värdeökning under året 35,4%, att jämföra medAffärsvärldens generalindex, som ökade 56, 9%. Ex- klusive innehavet i Boliden steg port- följens värde med 64, 0%. Portföljens

fördelning på branscher, förändringar och större innehav framgår av sidorna 27och57.

Koncernens försäljning fördelad på rörelsegrenar och marknadsområden framgår av tabeller och diagram på sidorna 5 och 7.

Stora investeringar

Investeringarna nådde en ny högsta nivåmed2.514Mkr (1.657). Tyngd- punkten låg under 1981 på investe- ringar i utrustning för utveckling och J)

tillverkning av personbilar och lastbi- lar samt på investeringar inom ener- giområdet.

Bland under året verkställda investe-

ringar kan nämnas: Q

D utrustning för tillverkning av per- sonbilar och personbilskomponen- ter ifrämst Göteborg, Olofström, Skövde och Köping,

D en ny monteringsanläggning för lastbilari Göteborg (Tu ve), D förvärv av huvuddelen av det ame-

rikanska lastbilsföretaget Whites tillgångar,

D ökade provningsresurser för Volvo Lastvagnars produktutvecklings- funktion,

D anläggning förproduktutveckling i Eskilstuna (Hällby),

D investeringar i samarbetsprojekt för

flygmotorer, Q

D prospektering för utvinning av pet- roleumprodukter i norska delen av Nordsjönsamt i Texas, USA,

D förvärv av Fred Olsen Inc (numera Q

Volvo Petroleum Inc), Texas, USA, ; D nytt huvudkontorför Oy Volvo-

AutoAb, Finland.

Kostnaderna för produktutveckling belastar löpande år och ingår således ej i investeringarna.

Beslutade men ännu ej genomförda

investeringar i anläggningar uppgick

vid utgångenav1981 till3.252Mkr

(2.426). Betalningarna fördelas på de

närmaste åren med ca 2. 050 Mkr under

1982 och ca 1. 200 Mkr under 1983 eller

senare.

l

!

\

Fördelningen på

rörelsegrenar

av de

t

o m december 1981 beslutade men än- nu ej genomförda investeringarna är följande

i Mkr:

Personvagnar 681

Tunga Fordon 598

Energiföretagen 1. 388 Övriga rörelsegrenar

och gemensamma

investeringar 585

l )nma 3.252

Under

de närmaste åren kommer in- vesteringarna att i stort sett vara lika

stora

som under 1981

för

personbils- och lastbilsverksamheten. Detta har

1 - )grund i att

investeringarna ökar i lästbilsverksamheten i Sverige och USA. Dessutom

ökar

investeringarna inom energiområdet, som i sin helhet sker utanför Sverige.

76.100 anställda i koncernen i slutet av 1981

Vid utgången

av åretvar ca 76.100

personer anställda i Volvo koncernen,

varav ca

19.500utanförSverige. För- ändringarna under 1981 var betydan- de. Det redovisade

antalet anställda

minskade med ca 6.300 genom att Vol-

vo

Car BV ej längre redovisas som

koncernbolag

men

ökade genom

bil- dandet

av Volvo White Truck Corpora-

tion, USA, med

ca 2.100. Antalet an- l -

'tlda i Beijerinvest AB med dotterbo-

·adinnebar

ett

nettotillskott

till arbets-

styrkan i koncernen av 16.500 perso- ner. Totalt steg

antalet

anställda inom Volvokoncernen med ca 12.000 per- SA\ler.

)

Genom

förvärvet av

Beijerinvest omfattar nu Volvokoncernen en mångfald av arbetsplatser inom olika industrier, handel

och

finansverksam- het med stor spridning beträffande så- väl typ av

verksamhet som

antal an- ställda och lokalisering. Antalet ar- betsställen i Sverige uppgår till ca 220 och utanför Sverige till ca 100

i ett 30-tal

länder. I Sverige är hälften av personalen

anställd vid 210arbetsstäl-

len, alla med under

2.500 anställda och 180 arbetsställen har under 500 anställ-

da

. Koncernen har arbetsplatser

i 111

av Sveriges 279

kommuner. !tabeller

och

diagram

på

denna

sida samt

på

sidan 62

beskrivs denna spridning och fördelning närmare.

I Volvo är insatser för utveckling och fortbildning

av personal viktiga, spe-

ciellt chefsrekrytering

och

ledarut- veckling

är

av

största betydelse

för fö- retagets framtida utveckling. En kom- mitte med uppgift att utveckla koncer- nens ledarresurser, under ordföran- deskap av

koncernchefen, inrättades i

samband med

att den nya organisatio-

nen för moderbolaget

fastställdes.

Tjänstemannakonflikten mellan SAF

och PTK under våren

medförde

en strejk vid samtliga enheter

inom Volvo

Personvagnar AB i Sverige

un- der

5 dagar. Verkstadspersonal

vid dessa enheter måste därvid permitte- ras. Andra följdverkningar var stör- ningar i materialflödet

från

svenska

och

utländska

underleverantörer

in- om och utom koncernen.

Aktiesparfond

Den aktiesparfond

som

bildades av anställda i Volvo

vid årets början och

som enligt

sina stadgar kan köpa

Vol- voaktier för upp till25% av fondens placeringar hade

vid årsskiftet

ca 5.

700

delägare bland

koncernens anställda i Sverige. Fondens kapital uppgick till 31,5 Mkr vid årsskiftet. Under de

första tre

månaderna av

1982 tillkom

ytterligare ca 1.300

delägare

.

Antal anltllda l koncernen vid Arets llut

~tal _ __ __ _ _ _ _ _ _ _

]5000

ZQ.QQQ_ _ _ __ __ _ ..

~~----·---·--~--~.

Utanfor Svenge

Svenge Norden utanfor Sver~ge

44 OJ3 45 583 4i 8&J 46 825 5b 56'i

967 l 376 l 459 144). 3 167 Ev ropa

utlnfor

Norden 11929 11721 12304 12557 !!768 Nord·

amenk" 1121 1204 L?04 12J4 ~613

Ovnga om rAden Tota~

1.824 1 ?Go 1 707 1336 2 912 59 874 6l &50 65 054 63 893 76 08?

Vrd slut~i av FOrdelnrng pt ror el~egr enar r'• m 1981 1980

Persorwagr.dr 25400 31 iOO

La~~va.gnar 15050 1325G

Bu~ sar ).450 1300

Entreorenadmd~kiner .n m 5500 5 750 Marrn och rndustnmotorer 2400 2.~50

flygmotorer m m 2.800 :2950

.Volvatorgruppens aterförsäljar·

företag i Nor<kn 4.300 4300

Verkstadsföretag 8050

uvsmedelsforetas 4400

Ovriga r'>rels~grenar och centraid

funktMmer 6 750 2 300

Koncernen totalt 76.100 63.900

9

KONCERNÖVERSIKT

Förändringar i Volvos styrelse Vid den ordinarie bolagsstämman

i

maj lämnade professor Gunnar Ham- braeus och direktörerna Lennart Dahlström och Sven Wallgren styrel- sen.

Till nya ordinarie styrelseledamöter valdes direktörerna Anders W alt som senare utsågs till styrelsens ordföran- de, Nils Holgerson, verkställande di- rektör i AB Pripps Bryggerier, Stig Ra- mel, verkställande direktör i Nobel- stiftelsen och James W Walter, styrelse- ordförande i Jim Walter Corporation, Tampa, USA.

Till nya suppleanter i styrelsen val- des vice verkställande direktörerna i AB Volvo, Håkan Frisinger och Hans- EricOvin.

Företrädare för fackliga grupper i koncernen utsåg en ny suppleant,

10

Lars-Erik Sporrong, som efterträdde Waldemar Winberg, suppleant sedan 1972.

Som adjungerade ledamöter och re- presentanter för de fackliga grupperna inom Beijerinvestföretagen inträdde Ake Lindgren, Kebo AB med Bertil Nilsson, AB Felix som suppleant.

Från verksamhetsåret 1982 adjung- eras Stig Brink, SAB-Nife AB med Ake Tormod, AB Lithells som suppleant.

Förändrad organisation

En ny organisation för moderbolaget, AB Volvo, fastställdes i mitten av sep- tember. Därigenom markerades att moderbolagets ledning och huvud- kontor skall utöva ägaransvar och för- valtningsansvar avseende koncernens alla intressen.

Moderbolagets ledning utgörs av en direktion under ordförandeskap av koncernchefen Pehr G Gyllenham- mar, som också är moderbolagets verkställande direktör.

De rörelsedrivande bolagen inom Volvokoncernen kommer att gruppe- ras i ett antal rörelsegrenar. Mfärsan- svaret för dessa bolags verksamhet vi- lar på bolagens ledning och styrelse.

Cheferna för några av koncernens största rörelsegrenar bildar tillsam- mans med Direktionens medlemmar Koncernens Ledningskommitte.

Nyemission i AB Volvo

I slutet av januari 1982 beslutade sty- relsen i AB Volvo under förutsättning av bolagsstämmans godkännande om en höjning av aktiekapitalet med 278,8 Mkr, genom en nyteckning av en ny aktie för varje innehav av fem gamla aktier till en kurs av 100kronor.

Under samma förutsättning beslu- tade styrelsen vidare att öka aktiekapi- talet med ytterligare högst 25 Mkr ge- nom en riktad nyemission, genom vil- ken anställda i koncernens svenska {"J\

erbjuds att teckna högst 150 aktier va}Y

till

en kurs av 100 kronor.

Styrelsens beslut godkändes av ex- tra bolagsstämma den24mars 1982.

Erbjudande om teckning av akti O

Planerad börsintroduktion av Scandinavian Trading Co AB, STC

Volvos styrelse avser att erbjuda ca 25% av aktierna i Scandinavian Trad- ing Co AB, STC till teckning med fö- reträdesrätt för aktieägarna i AB Volvo. Särskilt prospekt kommer en- ligt planerna att distribueras i septem- ber 1982. Ansökan om introduktion av STCs aktier kommer att inlämnas un- der hösten 1982.

)

Personvagnar

Fortlöpande nedgång i efterfrågan på personb~lari världen. Ökad

^o

försäljning och tillverkning av Volvo personbllar. Fortsatta framgang- ar i Nordamerika.

Rörelsegrenen Personvagnar omfattar

· verksamheten inom Volvo Personvag- nar AB, komponenttillverkning inom AB Volvo, marknadsföring genom Volvos säljande dotterbolag och re- servdelsverksamhet.

Häri innefattas utveckling och till- verkning av Volvo personbilar i 240 och 760-serien. De flesta av bilarna monteras i Sverige, men montering sker också i Belgien, Canada, Thai- land, Malaysia, Australien m flländer.

- } största marknadsområdena för ... 61vo är Nordamerika, de nordiska länderna samt övriga länder i Väst- europa.

Volvo 340-serien tillverkas vid det delägda Volvo Car BV, Holland.

l

- ·Den fortsatta och utbreddalågkon-

junkturen slog i många länder hårt mot efterfrågan på nya personbilar.

Hos de flesta tillverkare fick därför

produktionsprogram~en juster~s

ned med sjunkande kapacitetsutnyttJande som följd. Följdverkningarna spred sig till den

komponenttillverkand.~

in- dustrin och övriga underleverantorer till bilindustrin.

I västvärlden jämte Japan, minskade produktionen för fjärde året i rad till26 miljoner personbilar (27, 1).

I USA, som är den största markna- den, sjönk den inhemska tillverkning- en från 6,5 till6,3 miljoner bilar. I USA såldes 2,4 miljoner importerade bilar

5). Nyregistreringarna uppgick till .._.{miljoner bilar (8,8). . .

Aven i Västeuropa mmskade till- verkningen liksom försäljningen, som var 9,2 miljoner bilar (9,5).

_ Registreringarna i Japan

':'~r

i

stor~

1 ~t

oförändrade med 2,8 mdJoner bt-

f<f;. Den japanska exporten till Nord-

amerika och Västeuropa blev något lägre än under 1980.

Förändringar i strukturen

Det avtal som Volvo Personvagnar AB träffade med holländska staten under våren 1981 innebar att Volvo Car BV från ingången av 1981 är ett

minoritetsägt bolag. , Vid halvårsskiftet konverterade Re- gie National des

~sine

s Renault et_! lån på 80 Mkr till aktier. Renault har daref- ter 15% av aktiekapitalet i Volvo Per- sonvagnar AB.

Volvo Personvagnar AB blev ägare till25% av aktierna i AB Bofors Plast i samband med överlåtelsen av verk- samheten i Pärgelanda till detta bolag den

l

januari 1982.

Volvo ökade såväl försäljning som tillverkning

Tendensen till en ytterligare förskjut- ning av efterfrågan mot mindre l?.er- sonbilar fortsatte. I det mycket karva marknadsläget förmådde Volvo öka sin andel av marknaden ytterligare. En fördel erbjöd devalveringen av den svenska kronan under hösten.

Till konsument levererades 289.700 (270.300) Volvo personbilar. Försälj- ningen av bilar i 240/260-serien ökade med 14.300till207.600. Volvo CarBV, Nederländerna, levererade 82.100 bi- lar i 340-serien och av Volvo 640 till konsument genom sin egen och Vol- vos försäljningsorganisation samt fri- stående generalagenter.

En ökad försäljning och ett större antal registrerade Volvo personbilar än under 1980 uppnåddes främst i USA och Canada, i Storbritannien, Frankrike och Italien samt i de nordiska länderna med undantag för Sverige och Finland.

Rörelsegrenen

Personvagn~rs

för- säljningsvärde steg med 13%

till1_~.569

Mkr. · Frånräknas Volvo Car BVs for- säljning för 1980 utgjorde ökningen 24%. Försäljningen på marknader utanför Sverige var 10.654 Mkr och utgjorde därmed 79% (77) av det totala värdet.

N å got ökad personbilsförsäljning i Norden- minskning i Sverige I Sverige minskade

försäljnin~en

av personbilar till totalt 189.000 bllar (192. 000). Volvos marknadsandel ökade något till26,4% med Volvo 240 på första och Volvo 340 på tredje plats i registrerings statistiken.

Sammanlagt registrerades i Sverige 49.800 Volvobilar (50.500) och den svenska marknaden svarade för 17%

av Volvos totala försäljning av person- bilar till konsument.

Fördljnlng av personbilw, Mkr

~----~---·

Ma; i<nadsOoTol Me l9i7 1978

~e11ge 2 233 2 479 Norden

utanfor ')ven~ 9'H l 043 Eurc.j)a

~otanfor Notd~n 285l 3915 Nordemenlo..l 1608 2025 Cvnga

ma1knader €>24 795 1979 2313 J386 4994 2495 929

Svenge

EuroJ;ltl utanfor Svenge

Nordamerrila

OVrll!ll marknader

1980 J~81

U05 2 'll5 1109 1339 4562 3845 2n6 4203 878 1 267 Sl•mma 8 3).0 10 257 12 617 11 9130 11~69 TiUverknlnlav personbilar Antal tlllv•rio•~e b1la1 1 ?40/2b:l·senen

··~tik .1.31JI !98(\

Goteb<.>rg lZ4 ~00 115 700

Kölmat 27100 22800

!'>amman la(! t 1 Svenge- 151600 13S500

Gent. Belgten 40200 29600

Hallfcx, Canada 10300 10200

Ovn~!_!~--- 8300 9800 :Jgmmaolagt utanfor Sv~nge 58800 4S 600

Tot~lt 210 40() 188 lQO

8oro Nedeli<~nder n a • 340s<tlen 79600 71400 8orro, Ne<ktlandPrlld r64v-;er~ 9100

Fiin•Untnaav personbilar pi Volvos ttilrsta mark- nader enll&t offiCiell regtstrerinantatisttk

.•.ntat olYIPl!lsll e; ddf M~r k~a(lsan(fel. ·~

Vot;o P"ISOo1bdar

Land 19&1 !9&0 lQSI 1980

IJSA 64 700 54500 0.8 0,6

Sver~e 49800 505()/j 26,4 2fi,3

Storbntlllnlt'n 44600 3!!300 3,0 2,5

Nederl<>nrlema lS800 19200 4,1 4,3

ltJhl'n 15400 12 300 0,9 0.7

Vasttyskta,ld 14200 17000 C.6 L\7

Frankn~e 9.800 8200 0,.5 0,4

ca,,ada 8 700 8.200 1,0 0,9

Belg1en 7 800 11.200 ^'t~ .~ 2,8

Norge 7700 7 500 6,6 7.0

Australien 6600 6600 1.4 1,5

Flnland 6000 6100 5} 5,9

Schweiz 5800 6300 ~.o 2,3

Danmark 4000 3300 4Q 3.9

Gsterrtk'! 3400 4500 1.7 2,0

11

PERSONVAGNAR

Storbritannien varden mest framgdngsri- ka marknaden i Västeuropa utanför Norden för Volvopersonbilarunder 1981. Försälj- ningen av 340-serien bidrog i hög grad härtill med mer än 23.800 inregistrerade bilar.

Volvo345 GLE i byn Hill End, 40 km väster om London.

Under1981 sdldesiUSA64.700 Volvo personbilar-det högsta antalet under ndgot år. Sedan introduktionen för 25 år sedan har mer än 1 miljon Volvobilar sdlts på den amerikanska marknaden.

Volvo265, Park Avenue, SO:egatan, New York.

12

I N orge ökade totalmarknaden lik·

som Volvos försäljning.

I Danmark var totalmarknaden un·

gefär oförändrad. Volvos försäljning och marknadsandel steg betydligt från 1980 års låga nivå.

I Finland ökade totalmarknaden.

Volvo nådde obetydligt lägre försälj·

ning och en något lägre marknadsan- del.

Västeuropa utanför Norden-

~

;amgångar i Storbritannien;

Ilalien och Frankrike

På det betydelsefulla marknadsområ- det Västeuropa utanför Norden nådde Volvo i stort sett samma försäljning

· 1m under föregående år.

'Storbritannien tog främsta platsen i detta marknadsområde och uppvisade den största ökningen. Volvo uppnåd·

de 3%marknadsandel i en tillbakagå- ende totalmarknad. Sammanlagt regi- strerades 44.600 Volvo personbilar i landet, varav 23.800i340-serien.

Även på den italienska marknaden fortsatte Volvos framgångar från tidi- gare år. Marknadsandelen ökade och totalt levererades 15.400 Volvo per- sonbilar i Italien.

I Västtyskland minskade totalmark- naden liksom Volvos försäljning och marknadsandel.

I Frankrike sålde Volvo i det närmas- te 10.000 personbilar på en svagare totalmarknad och marknadsandelen steg.

På övriga västeuropeiska markna- der var utvecklingen av såväl total·

marknad som Volvos försäljning svag.

Spe~~ellt

gällde detta Beneluxländerna och Osterrike.

Fortsatta framgångar i Nordamerika

För femte året i följd noterade Volvo betydande ökningar såväl

i

USA som

i

Canada och Nordamerikas ställning som ett för Volvo mycket betydelse- fullt marknadsområde befästes. USA behöll första platsen bland enskilda marknader- före Sverige och Storbri- tannien- samtidigt som den ameri- kanska totalmarknaden gick tillbaka ytterligare och tillverkningen nådde ett nytt bottenläge. Volvos försäljning var den högsta som u p p nåtts under något av de 25 år som koncernens per- sonbilar sålts i USA och sammanlagt registrerades 64.700 Volvo personbilar,

På övriga marknader tillsammans var försäljningen

i

stort sett oföränd- rad.

Ökad tillverkriing

Tillverkningen av 240/260-serien öka- des vid två tillfällen under året och uppgick till sammanlagt 210.400 bilar (188. 100). Härav tillverkades 151.600 i Sverige (T orslanda och Kalmar) och 58.800 utanför Sverige, varav 40.200 i

Belgien och 10.300i Canada. Inom Volvo Car BV, Nederländerna, tillver- kades 79.600

(71.

400) bilar i Volvo 340- serien.

Betydande investeringar har gjorts

i

produktutveckling och

i

utbyggnad av produktionen under de senaste åren. I början av februari 1982 premiärvisades en ny personbilsmodell, Volvo 760 GLE.

Bilen, som introducerades på samtliga europeiska marknader under våren, är resultatet av fem års koncentrerat pro- duktutvecklingsarbete (se vidare text och bild på sidorna 6--7).

Inriktningen av produktutveck- lingsprogrammen för resten av 1980- talet fastlades under året. Resurserna för teknisk utveckling av nya person- bilar har ökat från 900 till1. 700 perso- ner under de senaste åren och kostna- derna för produktutveckling motsva- rar nu ca 10% av den årliga omsätt- ningen för Volvo Personvagnar-grup- pen mot ca 5% i början av 1970·talet.

13

Lastvagnar

Ökade marknadsandelar för Volvo i lågkonjunkturdrabbade Väst- europa och USA. Stigande leveranser till utomeuropeiska marknader.

Ökat fotfäste i USA genom det nybildade Volvo White Truck Corp.

Försäijninl av lastbilar, Mkr

M k r - - - - 8000 ---- - - -- i i i -

Sverrse

Markoad~,,mrå~e 1977 ¹⁹⁷³ 1979 Europa utanfor Svenge

Ovnga marknader

1980 1,81

---

S\enge 885 83:: 1008 1148 893

Norden ulamor

Svenge

608

711 895 917 899

Europa

ut~nfor Norden 1689 2.310 2998 3187 3021 N c;rdamenl<a 40 ^1} 128 72 674 övrrga

marknad<; r 837 903 962 1238 2 722 Summa 405') 4830 5991 6 562 8209

Fllr.lng av lastbillll' pj Volvosstilrata marknader anlrst offiCiell registreringsstatistik

La~ d Vriltlll~st. Mtal nyregrstrerad~

r totalv•kt Vo/110 la~tf,,lar Mat koa~SMdel, % (G VW) 1951 1980 1981 1900 Franknke

>

5 ton 3400 3 720 8,7 13,9 Svenge

>

5ton 2 650 3370 47,7 50,6 stor·

bf1tannren

>

15 ton 2540 2 980 13,2 ll,C

USA

>

12 ton 1630 11)10 1,0 0,5

noland

>

^{6ton 1300 1440 30,3 32)}

Neder·

land~ ma

>

ston 1200 14:'0 11,6 10.8

Nof!ie

>

ston 1130 l 030 29.6 30,5 ltalten'

>

115ton l 010 1260

Pl)r!Ugal

>

16ton 990 980

*) lntal såkla lastbilar från konc~rnen

Inom rörelsegrenen Lastvagnar kon- strueras, tillverkas ochmarknadsförs frambyggda och normalbyggda tunga lastbilar för fjärr- och skogstranspor- ter, anläggningskörning, tank- och bulktransporter samt medeltunga last- bilar för närdistribution och lättare fjärrtrafik. Montering sker i huvudsak i Göteborg, Belgien, Storbritannien, Brasilien, Peru och Australien samt nu även i USA. Betydande marknadspo- tential för Volvos lastbilar finns

i

samt- liga världsdelar.

14

Den konjunkturnedgång, vars verk- ningar var påtagliga redan under and- ra halvåret 1980, accentuerades under 1981. Marknaden för tyngre lastbilar var mycket svag framför allt i Europa och USA. Lastbilsindustrin präglas idag av betydande överkapacitet. Vol- vos leveranser ökade dock till en ny högsta nivå, 28.300lastbilar (26.300).

Därtill kommer leveranser av märket White i USA med l. 500 tunga lastbilar under årets sista fyra månader. För- säl j ningsvärdet steg till

B.

209 Mkr (6.562).

Volvo- fjärde största tillverkaren av tunga lastbilar i världen I Västeuropa, som är Volvos mest be- tydelsefulla område, minskade

mar~­

naden för tunga lastbilar över 16 tons totalvikt med ytterligare 20% och även Volvos leveranser giCk tillbaka. Volvo ökade dock sin andel av marknaden för tunga lastbilar från 13%till14%. I klassen medeltunga lastbilar, med en totalvikt av 5-16 ton, behöll Volvo sin andel på 5%. Minskningen i Västeuro- pa uppvägdes av stigande leveranser till utomeuropeiska n:tarknader främst tillländer i Mellersta Östern.

Frankrike största marknad i Västeuropa även 1981

Rangordningen bland Volvos stora lastbilsmarknader

i

Europa var i stort sett oförändrad. Frankrike behöll för- sta platsen och på en vikande total- marknad ökade Volvos andel något för tunga lastvagnar över 16 tons total- vikt.

Sverige kvarstod på andra plats.

Marknadsandelen för lastbilar över 16 ton blev 47% (50) medan den i klassen över 5 tons totalvikt blev 48% (51).

Storbritannien intog tredje plats bland Volvos europeiska marknader.

Totalmarknaden gick ytterligare tillba- ka med drygt en fjärdedel, medan Vol- vos andel ökade för lastbilar över 15 tons totalvikt.

Försäljningen i Nordamerika ökade ytterligare och sammanlagt registrera- des mer än l. 600 tunga Volvo lastbilar i USA. Australien och Peru samt länder i Mellersta Östern var marknader med en god utveckling för Volvo. Försälj- ningen på den brasilianska markna- den ökade.

Lägre tillverkning och minskade lager

Mot slutet av 1980begränsades

till-

verkningen, som sedan minskades yt- terligare under 1981 i syfte att minska kapitalbindningen i lagret av färdiga bilar. Sammanlagt tillverkades 28.200 lastbilar varav 12.600 i Göteborg och 8.600i Belgien. Hos dotterbolagen i Storbritannien, Australien och Peru monterades sammanlagt 2. 700 bilar; i USA monterades 1.500White lastbilar under årets sista fyra månader.

Orderstocken vid årets slut var något högre än vid föregående årsskifte och lagret av färdiga bilar var normalt vi( ) utgången av 1981.

Nyförvärv i USA

Volvo förvärvade under året huvud- delen av tillgångarna i White Motor

~

Corp, USA, sedan detta företag råka

¹

0

finansiella svårigheter. Köpet omfatta- de två monteringsfabriker (Dublin, Virginia och Ogden, Utah), en hytt- fabrik (Orville, Ohio) samt försälj- ningsfilialer och anläggningar för re- servdelsdistribution. Whites moderna program av tunga lastbilar tillfördes det nybildade bolaget Volvo White Truck Corp, som sedan

l

september också marknadsför Volvos lastbilar i USA. Huvudkontoret finns i Greens- bara, North Carolina. Produktionska- paciteten, som under de senaste åren endastutnyttjatstill60%, är ca 12.000 tunga lastbilar per år. Den långsiktiga satsningen genom förvärvet av White markerar att USA bedöms vara ett av Volvos viktigaste marknadsområdeli fJ)

även för lastbilar. ·

Utbyggnad i Göteborg

I slutet av året började monteringen i den nyuppförda anläggningen i Tu

v~\

Göteborg. Tillverkningskapaciteten kt2J

Tu ve är 6. 000 lastbilar och den totala investeringen beräknas uppgå till sammanlagt 135 Mkr.

Den nya lastvagnsfabriken i Tu ve, Göte- borg började byggas under hösten 1980 och i slutet av 1981 startade monteringen av tunga lastbilar. .

Monteringen utförs av arbetslag vid olika stationer. Chassit transporteras mel- lan stationerna på en slingstyrd carrier.

Autocarrier System, ACS, är den enhet inom Volvokoncernen, som utvecklat sys- temet med självgtlende vagnar-först in- troducerat i Kalmarfabriken-och nu marknadsför systemet även utanför Volvo.

Volvo F12 Globetrotter undermontering

i Tuvefabriken, Göteborg.

USA-marknaden, den största i världen, bliralltviktigare för Volvo. Det accentu- erades genom bildandet av Volvo White Truck Corp, som frdn 1 september 1981 svarar för marknadsföring av silväl Volvos som Whites lastbilspro gram.

Volvo F7 utanför en White dterförsäljare, Fulton Truck Inc, i Roanoke, West

Virginia, USA.

De stora avstdnden i Australien och många gånger svåra väderleksförhållanden ställer stora krav pd tillförlitlighet, kvalitet och tålighet hos fordon som skall klara långa, tunga och hdrda transporter.

Volvo F12, Roadtrain för timmertrans- port, med speciellt skydd mot kängurukol- lisioner, nära Yarloop i sydvästra Austra- lien.

15

Bussar

Försäljningen passerade miljardstrecket. Betydande ökning av leve- ranserna till4.450 busschassier.

Inom rörelsegrenen Bussar utvecklas, tillverkas och marknadsförs buss- chassier, komponenter och kompletta bussar. Därutöver utvecklas och säljs

metoder för planering av kollektiva trafiksystem. Volvo är den fjärde stör- sta tillverkaren av tunga busschassier (över 12 ton)

i

Europa. Montering sker

i

ett dussintalländer internationellt.

Den huvudsakliga tillverkningen är förlagd till Sverige.

Försllljnlni av bussar, Mkr

~kr

S~erll(e

:~

Sverige

0\'flga

marknader

1':/Tl 1978 1':1?9 1980 I'lili

MarknadsomrJde 19/7 1978 1979 1980 1981

Svenge Bl 92 113 144 192

Nordan

utanfor Sw:nge 97 118 14$ 194 196 Europa

utanf{"lr Noraen 105 117 178 207 201 Ovrlga

marknader 164 128 193 249 44l

SUITliTla 447 455 632 794 l 030

Fllnäijnlnf av busschassi er, antal

M•rknadsom,..:;_r•:.:.:.d.:..e - --- - -

Sven ge

Norden utanfot Svenge Europa lrtanfor Norden övr~ marknader Totalt

1981 560 /60 870 2.260 4450

1980 'i BO 830 l GlO 1450 3 870

Under 1981levererade Volvo fler bussar till den danska marknaden än under ndgot dr tidigare. De Danske Stats Baner (DSB) svarar för kollektivtrafiken i och mellan mångadanska kommuner. DSB hargenom åren köpt totalt 1. 500 Volvobussar.

Volvos stadsbuss, BlOM, i staden Naestved, Danmark.

Volvo var marknadsledare i N orden under 1981 enligt officiell statistik.

Produktprogrammet visade sig kon- kurrenskraftigt även i en vikande europeisk marknad. Försäljningsök- ningen tillländer utanför Västeuropa var betydande.

Försäljningen steg till1.030Mkr (794) och marknader utanför Sverige svarade för 81% av försäljningsvärdet (82). Orderingången var något lägre än under föregående år.

I Sverige minskade leveranserna nå- got men den höga marknadsandelen, 55%, behölls. I Danmark var utveck- lingen av leveranser och marknadsan- delar mycket positiv. Marknadsande- len i Norge sjönk till49% (52). I Finland ökade marknadsandelen betydligt trots minskande leveranser.

I Europa utanför Norden ökade Vol- vo sin andel av antalet nyregistrerade bussar inom ett marknadsområde, som visade nedgång. Leveranserna sjönk till de belgiska, holländska och grekiska marknaderna men ökade nå- got till Storbritannien och Portugal.

Volvobussar introducerades under året i Italien.

Peru var den största bussmarkna- den för Volvo under 1981, följd av Sverige och Storbritannien. Leveran- serna till Latinamerika och Australien steg liksom tillländer i Fjärran Östern.

Bland annat levererades 90 dubbel- däckare från den skotska f a b riken till Indonesien och 250 bussar till Singa- pore.

System för transportplanering, tek- nisk utbildning och uppbyggnad av reservdels- och serviceförsäljning har givit stöd åt leveranserna av drygt 300 bussar till Angola och 200 till Pakistan (se vidare bild och text på sidan 40).

Minskad tillverkning

Totala antalet tillverkade chassier var 3. 850 ( 4.400). De flesta av busschas- sierna producerades i Borås. Vid års- skiftet var lagret i distributionsledet normalt tack vare stora leveranser un- derl981.

Under hösten förvärvades Karosseri AB H Höglund

&

Co, Säffle. Företaget tillverkar drygt 200 karosser per år på Volvochassier för den svenska mark- naden.

Intresset för europeiska bussar har ökati USA under senare år. Volvo började en studie av förutsättningarna för lokal montering och marknadsfö- ring i USA.

)J

.i:·

. ·

·.

~ • t •

·'

---·