Riskperception och attityder LENNART SJÖBERG
19
0
0
Full text
(2) KAPITEL 3. Riskperception och attityder LENNART SJÖBERG. Vikten av att studera riskuppfattningar ”Risk” är ett vanligt ord, och som många ord i det naturliga språket har det
(3) det på olika formella sätt. Jag ska i stället behandla upplevd risk eller risk som ordet förstås och används i naturlig kommunikation mellan människor. . .
(4) ! .
(5) på. I denna mening är risk ett viktigt och centralt ord i samhällsdebatten, en central del av företagens verklighet och av stor vikt för den enskilde samhällsmedborgaren, anställde eller konsumenten. "
(6) #$$% !
(7) ! .
(8) ! !
(9) & '
(10) riskbegreppet, men forskningen började redan på 70-talet med ett stort tvärvetenskapligt projekt vars slutresultat kom att föreligga en bit in på 80-talet (Sjöberg, 1982, 1987). Den internationella forskningen kom igång omkring 1970, och en artikel av Starr (1969) brukar nämnas som startskottet. Starr .
(11) ! !!
(12) *
(13) misstänkt. + /!
(14) 3
(15) !
(16)
(17) !
(18) / .
(19) .
(20) / 4 5
(21) / ': och den europeiska Journal of Risk Research. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 49.
(22) LENNART SJÖBERG. . ! . !
(23) . ! " . ! debatten handlar om risker och att den ekonomiska och tekniska utveckling gen försvåras eller görs omöjlig om det inte går att komma överens i samhället om vilka tekniska framsteg som är riskfria eller åtminstone har så små risker att de kan accepteras. ;
(24) .
(25)
(26) <
(27)
(28)
(29) första stora erfarenheten av teknikopposition på grundval av risker. Risk
(30)
(31) .
(32) / =
(33)
(34) >
(35)
(36) ! debatten börjar komma i gång när det gäller mobiltelefoni och den strålning som sändarstationer för mobiltelefoner nu i ökande grad utsätter oss för.
(37) . ?;
(38) / = om motsatsen. ' ! !
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44) ## september 2001 och den utveckling som följde på dem. Vem hade tidigare på allvar trott att det skulle vara en risk att öppna ett brev? Själva terrorist
(45)
(46)
(47) 5 A" !
(48) . ! . ! . 5 . man passerat de vanliga kontrollerna som skulle förhindra att man förde vapen med sig ombord. ' !
(49) B ningen om medlemskap i EU genomfördes en omfattande kartläggning av . /
(50)
(51) ingstagandet i frågan (Sjöberg, 1996a). Vi har vidare funnit att andelen riskrelaterade motioner till riksdagen tredubblades under perioden 1964– $FG" / H K<! /#$$LMN . G" K 4. O3" / #$$LM ; uppenbart är att risk är viktigt för företag och näringsliv och då menar jag inte bara ekonomiska risker, även om det i slutändan kanske handlar om
(52) . !. tioner på risker. B
(53)
(54) .
(55)
(56) ! G" KP
(57) /#$$FM4 !
(58) .
(59) ! 50. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(60) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER.
(61) ! .
(62)
(63) . !! G' K" /#$$QMB !
(64)
(65)
(66) #*T !/! #%*W% X= !
(67) A .
(68) hos barn har vi varit villiga att betala en miljard eller mera per undviket : ! .
(69) .
(70)
(71) . Y%%%% ! Z":
(72) ! G[ K>/#$$YM"
(73)
(74) !
(75) ! . / !
(76)
(77) erna knappast upplevs av någon som berättigade. I detta kapitel kommer jag att redogöra för grundprinciper som kommit / . /
(78) !
(79) av begreppen, skillnader mellan individer i riskuppfattning samt slutligen något om tillämpningar inom näringslivet. Tonvikten ligger vid empiriska
(80) ! . Några grundprinciper från riskforskningen En viktig tes som jag vill plädera för är att risk upplevs som viktigare än . ]
(81)
(82)
(83) /
(84) ! ?^ #/! . ! !
(85) .
(86) olika teknologier för att producera energi (beroende variabel), samt risk och .
(87)
(88)
(89)
(90) G
(91) ! M :.
(92) .
(93) !
(94) A; *
(95) /
(96) . :.
(97)
(98) .
(99) .
(100) ! :.
(101)
(102)
(103) ! / !
(104)
(105)
(106) . !
(107) ! tänkande kring olika begrepp och är nära knuten till beteende.. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 51.
(108) LENNART SJÖBERG. Tabell 1.' ! !.
(109)
(110)
(111)
(112)
(113) .
(114) ! Vikt Energislag. Risk. Nytta. . . Andel förklarad varians. Vattenkraft. –0,56. 0,16. 0,34. Kol. –0,60. 0,08. 0,35. Kärnkraft. –0,68. 0,14. 0,54. P . –0,53. 0,07. 0,29. Naturgas. –0,58. 0,09. 0,37. Biobränslen. –0,69. 0,05. 0,50. Vindkraft. –0,48. 0,23. 0,28. Källa: Sjöberg (1999b). Risk mättes med hjälp av bedömningar på en 8-gradig skala från 0 (ingen risk alls) till 7 (mycket stor risk), nytta på ett liknande sätt.. [ . .
(115)
(116)
(117) . XZ3
(118)
(119)
(120) G /+ /" /" "! My
(121) . !
(122) 4
(123) .
(124) riskuppfattningen som dominerar och att dessa enkla modeller förklarar en
(125) !! ; .
(126)
(127) ! B
(128) ! . ! ge upphov till reaktioner som är speciellt enkla att förklara med riskuppfat y .
(129)
(130)
(131) .
(132) 5 uppfattar dem enligt likartade dimensioner. Detta innebär givetvis inte att de
(133) * !
(134) Som framgår av tabellen får risk den största vikten i samtliga fall. Detta ! !
(135)
(136) !z . = / också det från energiområdet. En stor undersökning (Sjöberg, 2001b) av . .
(137) .
(138) ! ! ! GP/{ /[ | ! M
(139) !W%%%3 X
(140) P/ 52. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(141) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER. [ {
(142)
(143) beträffande ett lokalt djupförvar där. Hur skulle respondenten i så fall rösta ?"!
(144) G M
(145)
(146) !
(147)
(148) ! !
(149) !.
(150) ! som respondenten förväntade. [ !
(151) A . / !
(152) 4
(153) !
(154)
(155) !
(156) . " ! W!
(157)
(158)
(159) /
(160) ! ! 4 !
(161) ! |!
(162) /
(163) ! alltså underordnad de två andra dimensionerna. Det är också intressant att se hur kraftfulla dessa enkla modeller var för att förklara enskilda individers uppgivna röstavsikter; cirka 55 procent av variansen förklarades. Tabell 2.' ! ! ! G * M ! munal folkomröstning om ett djupförvar för använt kärnbränsle i kommunen. Kommun. . . . Andel förklarad varians. 0,31. 0,35. 0,24. 0,53. P. 0,28. 0,45. 0,18. 0,56. Tierp. 0,36. 0,40. 0,11. 0,53. { . Vikt hälsa. Vikt rykte. Vikt ekonomi. Källa: Sjöberg (2001b). Myter om riskuppfattning z . . P
(164)
(165) !
(166) ! !
(167) . * . * . !
(168) 4
(169)
(170)
(171) . ! .
(172) . /
(173) . På det hela taget är riskbedömningarna ganska korrekta. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 53.
(174) LENNART SJÖBERG. ; !
(175) . . !
(176) /
(177)
(178)
(179) !G M omfattande erfarenhet av hur ofta de kan komma att förverkligas. Ändå har människor riskuppfattningar, ofta starka sådana, och dessa riskuppfattningar är viktiga för deras agerande. Vad beror de på? Ibland påstås det att det är en fråga om primitiva emotionella reaktioner, och när det gäller strålning har man talat om ”radiofobi”. Detta är emellertid att kraftigt underskatta . =.
(180)
(181) G4. O3" KN /#$$M X ! . .
(182)
(183) !
(184) . 4
(185) /
(186) !
(187) . G&K" !/#$Q$M4 ! emellertid en liten studie av pilotkaraktär som inte gick in i några djupare
(188) ! G H K" /W%%%M] =
(189)
(190)
(191)
(192) { G' ^ M4 !!serligen att kommunismens fall åtföljdes av kraftigt ökad riskrapportering, speciellt av inhemska risker, och att riskperceptionen låg på en hög nivå, jämfört med andra länder som t ex Sverige (Sjöberg et al., 2000). "
(193) .
(194) ! . media egentligen ägnar dem någon uppmärksamhet att tala om, t ex risken med att dricka vattenledningsvatten utan att koka det. Det rekommenderas { /
(195)
(196) B
(197)
(198) .
(199)
(200)
(201) B. XZ3 rade vi rapporteringen om kärnkraftens risker i anslutning till 10-årsdagen ![ / ! #$$YG+ /#$$QMX
(202) bild framträdde. Svensk kärnkraft ansågs inte vara en källa till oro, men östeuropeisk kärnkraft däremot var det. Detta är också den uppfattning som /
(203)
(204) !
(205)
(206) ] teuropa. ;
(207)
(208) ! ! !
(209) riskuppfattningar, men den grundläggande mänskliga resonansen för den !
(210) ' .
(211)
(212) ! ! / !
(213)
(214) 54. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(215) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER. X . . !
(216) ! till själva orden – kärnavfall låter avskräckande (atomsopor är ännu värre), även om vi inte vet något särskilt om begreppet. Kanske är det därför som så många anger att kärnavfall är den största komponenten i kärnkraftens samlade risker och också den största komponenten i de samlade riskerna av allt avfall. |
(217)
(218) . . / /
(219) . . . G
(220) M<
(221) " 4 ! . 5 ! . .
(222)
(223)
(224) ## W%%#!
(225)
(226) . / knappast av samhällets riskhanterare. Två modeller eller teorier om riskuppfattning har föreslagits och rönt stort
(227) A 4
(228) G / #$QLM G4 K H
(229) ! / #$LWM 4
(230)
(231) ! A4 itära, de individualistiska, de hierarkiska och de fatalistiska. Den egalitära.
(232) ! 3 /
(233)
(234) !
(235) ! 5
(236)
(237)
(238)
(239)
(240) hierarkiska över utmaningar av ”lag och ordning” medan den fatalistiska, / . ]
(241) =
(242)
(243)
(244) !$%3 .
(245)
(246) !H
(247) ! 4 G#$$%M/ inte varit speciellt uppmuntrande. Teorins grunddimensioner förklarar bara .
(248) !! . / undersökningar (Sjöberg, 1997). Vi kan ganska säkert säga att den här teorin är inne på helt fel spår, hur spännande den än verkar. 4
(249)
(250)
(251)
(252) B dersökningar har man funnit att den förklarar ca 20 procent av variansen1, vilket är ganska aktningsvärt när det gäller att förklara enskilda personers
(253) >
(254)
(255)
(256)
(257) !
(258) #;
(259) ! !
(260) Q%3L% 4
(261)
(262)
(263)
(264) /!
(265) !
(266) !.
(267) !
(268)
(269) ;
(270) !
(271) givetvis mera precision än enskilda individers rådata, men det är de senare data som är relevanta om vi vill förstå just individers beteende och inte aggregat. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 55.
(272) LENNART SJÖBERG. i vilken mån den ger upphov till emotionella reaktioner; ofta lägger man
(273) = 4 . !!
(274)
(275) . ; !
(276) ! .
(277)
(278) A ;
(279) . !
(280) / ! att en teknologi stör naturens processer (Sjöberg, 2000c). Naturuppfattning är ett central tema i en stor del av riskdiskursen. I denna dimension ingår ! /
(281)
(282)
(283) i riskforskningen. Tar man med den dimensionen så försvinner det mesta av
(284) !
(285) !
(286)
(287) sionen. X
(288) / !
(289) .
(290)
(291) .
(292) G" /#$$LM Riskuppfattning är inte ”en fråga om emotioner”.
(293)
(294)
(295) . ma in när det gäller risker man anser sig okunnig om. Både allmänt förtroende (t ex huruvida man anser att människor är hederliga eller ej) och
(296) G =. . . jobb som den ska när det gäller kärnkraftens säkerhet) kommer in i bilden. Viktigare är emellertid en helt annan aspekt: Den uppfattning man har om den vetenskapliga kunskapens gränser, antingen när det gäller vetenskapens nivå idag (Sjöberg, 2001a) eller mera principiellt, hur man ser på tillvarons natur (ontologi) eller kunskapens väsen (epistemologi). De senare aspek
(297)
(298) /! ! !
(299)
(300)
(301) (Sjöberg, 2002b, 2003). Vilka modeller kan då ge en bättre förklaring av riskuppfattning? Några ledtrådar har redan nämnts (störande av naturens ordning, grad av tilltro till ! /
(302) !
(303) M/ 5 :.
(304)
(305) !
(306) y annan faktor är vilken tendens människor har att rent generellt bedöma risker som små eller stora. Den senare faktorn kan vara ett personlighetsdrag. Våra modeller som inkluderar sådana faktorer förklarar i stort hela varian56. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(307) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER. sen hos riskuppfattningen (bortsett från slumpen). B
(308)
(309) . .
(310) .
(311) sak och att det därför är självklart att de har ett högt samband. Hänvisning till ! ! !
(312) /
(313) ' sultatet är emellertid vare sig alls självklart eller utan viktiga praktiska imp ]
(314) . .
(315)
(316) ! bakom riskuppfattningen, inte tvärtom, vilket väl hade varit ”självklart”. :.
(317) !
(318) batt, och den leder ofta till tänkande i ”svartvitt” som gör kommunikation !G" /#$L%MP
(319) .
(320)
(321) kommunikationsproblemen helt andra än om det är risk. I riskmodellen är
(322)
(323)
(324) !
(325) . ! .
(326) .
(327) / / !
(328) 5 . ;
(329)
(330) . / ! . statistik att de inte gör. 4
(331)
(332)
(333) G
(334)
(335) M !
(336)
(337) !
(338) .
(339)
(340) X ! ! ! ! *
(341) behandlats som ett globalt begrepp i tidigare forskning och därigenom har !
(342) z
(343) .
(344) . Nyansering av riskbegreppet I våra riskstudier fann vi tidigt att det var viktigt att skilja mellan personlig risk – risken för respondenten själv, som han eller hon upplevde den – och allmän risk – risken för andra. Det visade sig nämligen att männis
(345)
(346)
(347)
(348)
(349) / speciellt om det gäller s k livsstilsrisker som rökning eller att äta ”felaktig” ; ! /
(350)
(351) met, ignoreras av många just för att det handlar om personlig risk och den underskattar man. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 57.
(352) LENNART SJÖBERG. Det handlar inte bara om en nivåskillnad, utan rangordningen kan omkastas, som i en studie av matrisker där jag fann en perfekt omvänd rangordning mellan allmän och personlig risk (Sjöberg, 1996a). I sin tur är skillnaden mellan allmän och personlig risk relaterad till den kontroll man upplever sig ha över risken: Ju starkare kontroll man upplever sig ha desto större skillnad 4 !
(353) 5 inte anser att andra har, eller vill utöva, tillräcklig kontroll över de risker som de kan vara utsatta för. Detta är resultat som inte är begränsade till risker för liv och hälsa. I en undersökning av ekonomiska risker fann jag precis samma tendenser, likaså
(354) ! !
(355) B[3 G" K / W%%#M 4 senare resultatet är intressant eftersom det handlar om en teknikrisk och
(356) ! ! B[
(357) ett undantag, vilket kan hänga ihop med att vi ständigt interagerar med och är aktiva i förhållande till våra datorer. Detta skapar troligen en känsla av kontroll och familjaritet. 4 ! !
(358) / ;
(359)
(360)
(361) ; efter ”risk” och vi har funnit att svaren i så fall mest liknar den allmänna G" /W%%%MP!
(362) AB / =! på att samhället ska minska en risk, är den personliga risken viktigast för de 5 /
(363)
(364) ! ! Det senare är nog förklaringen till att vi accepterar den hårda regleringen av alkoholen i vårt samhälle. Vi ser inte att regleringen behövs för vår personliga del (personlig risk) men anser att den behövs för andra (allmän risk). Det föreslås ibland att vi bör låta marknaden reglera risktagandet då varje ! !
(365) ; smula eftertanke säger oss att vi inte skulle kunna acceptera konsekvenserna av denna tes. Vill vi t ex avskaffa speciella skatter på alkohol och alla andra . 5
(366) ? Distinktionen mellan personlig och allmän risk är alltså viktig i en debatt ; för optimistiska uppfattningar om den personliga risken, medan de kan ha 58. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(367) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER.
(368) .
(369) P!
(370) intäkt för tesen att människor har korrekta riskuppfattningar och därför bör lämnas att själva avgöra vilka risker de ska ta gör vi ett allvarligt misstag, . Här möter vi ett specialfall av det vanliga, och oftast felaktiga, antagandet att människor är rationella – vårt sätt att behandla information är starkt ! !
(371) !
(372) ] ! . ! et felaktiga. En av mottagarna av ekonomipriset till Nobels minne år 2002, 4 < /
(373) /
(374) :[! /
(375)
(376) gande arbetena som visade på just detta (Kahneman et al., 1982). Distinktionen allmän–personlig risk är också intressant när det kommer till risker i arbetsmiljö. Kraven på riskminskande åtgärder är, kanske para
(377) = /
(378)
(379)
(380) . G = avseende luftföroreningar) vilket torde bero på upplevelsen av kontroll och kompetens i arbetsmiljön och kanske också på att vi är vana vid den, dvs på familjaritet. Detta gäller även arbetsmiljöer som innehåller extremt farliga potentiella risker – man jobbar där dag efter dag, år efter år, och vänjer sig vid miljön och upplever den som ofarlig. De risker som vi trots allt kan up !
(381)
(382) ! /
(383) . .
(384) studier. Bara ett fåtal forskare har intresserat sig för denna koppling. ;
(385) !
(386) !
(387)
(388) personlig och allmän risk. Det visar sig nämligen att det viktiga för att förstå .
(389)
(390) oönskat, utan konsekvensens eller skadans grad av allvar (Sjöberg, 1999a, 2000a). Den dominerande amerikanska paradigmen säger att det är risken !.
(391) / !
(392)
(393) .
(394) . leder fel. Det människor tänker på är konsekvenserna. 4 ! '
(395) Q%3 /
(396) ! ! .
(397) /
(398) ! . ! ! .
(399) !. BQ%3
(400)
(401) z XZ3 . © FÖRFATTARNA OCH SIR. 59.
(402) LENNART SJÖBERG. ! .
(403) G" / 2009). P !
(404) .
(405) .
(406) ;
(407)
(408) det inte självklart vad som är rationellt. Även försäkringsbolag arbetar efter principen att inte ta en risk som kan bringa företaget på fall, hur liten san 4
(409) svårt är det att fastställa hur små vissa små sannolikheter egentligen är. Det
(410) .
(411)
(412) för att uppskatta dem och därför måste modeller och deras antaganden alltid diskuteras. I några studier har jag undersökt hot mot samhället. Även i det samman
(413)
(414) .
(415) !
(416) ! / G" /W%%QM]
(417) ! .
(418) 5 . . "! . ; . och vi vore utan försvar skulle konsekvenserna vara så negativa att vi agerar .
(419)
(420)
(421) / . ! . Skillnader mellan individer 4
(422) .
(423) !
(424) [ 3 visar fördelningen i genomsnittlig riskuppfattning i en stor grupp av in
(425) !
(426) 4
(427) WY %G M Y G M[ !
(428) !
(429) . bedömningarna, beräknade över både allmänna och personliga risker. Ex :
(430) ! =
(431) !
(432)
(433) ! =
(434) / när det gäller personlig risk, och det är personlig risk som är viktigast med avseende på teknik- och miljörisker. Detta är ett ganska vanligt resultat. Intressant är att den främsta skillnaden mellan allmän och personlig risk
(435) !
(436) . 60. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(437) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER. ; !
(438) !
(439) risk – eller ovanliga är kanske ett bättre ord. ' . ! . diskuterat. Det har intressanta konsekvenser som jag diskuterat på andra ställen (Sjöberg, 2002a, 2006). Riskforskningen har från början varit inriktad på att försöka förklara varför vissa människor upplever stora risker när de inte
(440)
(441) = . ; det är ju minst lika intressant att fråga sig varför somliga bedömer att det
(442) ]!
(443)
(444)
(445) B! =
(446)
(447)
(448) .
(449) 5
(450)
(451) "
(452)
(453) ! !
(454) /!
(455)
(456) . ! . 4 risker ser har ju faktiskt ingen anledning att höra av sig. ]
(457) !
(458) !
(459)
(460)
(461) !
(462)
(463) . ! .
(464)
(465)
(466)
(467) /
(468)
(469) <!
(470)
(471)
(472) !
(473) /
(474)
(475) <!
(476)
(477)
(478) 5 !
(479)
(480) !!=/ är den grupp som är mest riskförnekande. Hos barn verkar det som om utvecklingen leder till att risker bedöms som mindre med stigande ålder och
(481) .
(482)
(483)
(484) . G" K[ / 1993). Utbildning har svaga effekter: De som har högre utbildning har en viss tendens att bedöma risker som mindre, liksom de som har högre lön . 4 ! A<
(485) N !
(486)
(487) . / .
(488)
(489)
(490) 5 !
(491) G< W%%% K Sjöberg, 2003). Däremot har inget stöd kunnat erhållas för att personlighets
(492) .
(493)
(494) . (Sjöberg, 2003), något som föreslagits i litteraturen.. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 61.
(495) LENNART SJÖBERG. Tabell 3:
(496) G M!
(497) !
(498) .
(499)
(500) över 26 risker, för personlig och allmän risk. Intervall. Personlig risk. Allmän risk. 0-1. 2,0. 0,5. 1-2. 17,2. 6,6. 2-3. 35,8. 26,2. 3-4. 28,5. 38,6. 4-5. 11,2. 20,8. 5-6. 4,1. 5,7. 6-7. 1,2. 1,6. Summa. 100%. 100%. Källa: Sjöberg (2006). Slutsatser 4 .
(501) . .
(502) " . . A 4 . ! och krav ställs på samhällets ingripande mot risker, verkliga eller inbillade. Experters riskuppfattningar avviker ofta från allmänhetens och det gap
(503) ! + / ! !
(504)
(505) ! ism, för att bara nämna ett par exempel.
(506) ! .
(507) . . ! !
(508)
(509)
(510) P =
(511)
(512)
(513) !.
(514) !
(515) 4 ! tekniken som ”onaturlig”, kanske också omoralisk, och uppfattningar om . !
(516) 4 samma kan sägas om allmänhetens reaktioner på gentekniken. Riskstudier ! . . !
(517) ! . y
(518) 62. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(519) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER. t ex vanligt att man bedömer risken för egen del som mindre än risken för
(520) 4
(521) ! ! !
(522)
(523)
(524) / !. na som leder fram till dem och inte sannolikheterna för sådana händelser. ;
(525) Kvinnor är speciellt oroade över risker för andra. Utbildning och socioe !
(526) y
(527)
(528)
(529)
(530)
(531) 5
(532) +
(533) !
(534) . ! tivt samband med riskuppfattning, liksom personlighetsdraget neuroticism. ^ .
(535) ! "
(536) !
(537)
(538) . 5
(539) !
(540) pojkar blir det i mindre utsträckning. De speciella grupper som undersökts har varit politiker och experter. N .
(541) = er oftast bedömer risker som mindre än vad allmänheten gör, förutsatt att
(542) !
(543) G" K4. O3" / 2008). I den fortsatta forskningen är det angeläget att närmare studera hur riskuppfattningar påverkar företagens agerande och vilka restriktioner de >
(544) !
(545) . ! . ?. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 63.
(546) LENNART SJÖBERG. Referenser H /:Kz" GW%%%M'N
(547) ;
(548) Journal of Risk Research, vol 3, 31-50. &/^KN" !G#$Q$M+ &! & 4 Journalism Quarterly, vol 56, 837-843. 4 /;K:H
(549) ! G#$LWMRisk and cultureZ! & N /^ /&: 4. O3" /^3;KzN G#$$MN ' '
(550) A /:= Phobia? Health Physics, vol 64, 223-231. / ^/ N " !/ " z / " '
(551) K ^ & G#$QLM " " X?:N "
(552) :.
(553) [
(554) [ '
(555) ^ Policy Sciences, vol 9, 127-152. < /4/N" !K:[! G#$LWMJudgment under Uncertainty: Heuristics and Biases&
(556) Z! N /&
(557) < /GW%%%M; := /> " 3X
(558) z & 4 terminants of General and Personal Risk Perception. Journal of Risk Research, vol 3, 111-120. + //z" K: H G#$$QMTen Years after Chernobyl: The Reporting of Nuclear and Other Hazards in Six Swedish Newspapers.'OA'' ' WL" A& '' /" " X ' /Kz" G#$$QM[ & X ! z "!B ! Sweden. Risk Analysis, vol 17, 467-478. " /zG#$L%M[ ' ': Acta Psychologica, vol 45, 301-321. " / z G#$$Y M Kost och hälsa – riskuppfattningar och attityder. Resultat av en en
(559) #$Y/z!
(560) ! /Z " /zG#$$YMRiskuppfattning och inställning till svenskt medlemskap i EU. " A" var. " /zG#$$QMX= 'N A:X
(561) ! Xvaluation of & [ Risk Decision and Policy, vol 2, 113-130. " /zG#$$LMH
(562) 'N Risk Analysis, vol 18, 85-93. " /zG#$$$M& N !
(563) 'A4
(564) ; Journal of Risk Research, vol 2, 129-149. " /zG#$$$M'N H X Ambio, vol 28, 543-549.. 64. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(565) 3 | RISKPERCEPTION OCH ATTITYDER. " / z GW%%%M & ;. / ' ; Journal of Risk Research, vol 3, 287-295. " /zGW%%%M[ 4 4 N
(566) > 'B&. /;N et al. (Red.), Foresight and Precaution. Volume I, Balkema, Rotterdam. " /zGW%%%MN !
(567) '
(568) [ + Journal of Risk Research, vol 3, 353-367. " /zGW%%#Mz <
(569)
(570) z
(571) B [ Risk Analysis, vol 21, 189-198. " /zGW%%#MRiskattityder och inställningen till djupförvar för använt kärnbränsle i fyra kommuner. R-01-54, SKB, Stockholm. " /zGW%%WM:.
(572) [
(573) 'A>^
(574) H B
(575) Given. Policy Sciences, vol 35, 379-400. " /zGW%%WM+ :
(576) 'N Risk Analysis, vol. 22, 751-764. " /zGW%%WMRisk, politik och näringsliv. ""XXBHN " ^ :
(577) W%%WAY/
(578) " /" XN logi, Stockholm. " /zGW%%M4 'N Journal of Risk Research, vol 6, 187212. " /zGW%%YM' 'N AZ 4 ?Journal of Risk Research, vol 9, 683-696. " / z GW%%QM [ =
(579) B & / & K (Red.), Risk analysis and crisis response/W3WQNA: N " /zGW%%$MN .
(580)
(581) Safety Science, 47, 542-546. " / z G#$LWM G'
(582) M Risk och beslut. Individen inför samhällsriskerna. Stockholm: z " / z G#$LQM G'
(583) M Risk and Society. Studies in Risk Taking and Risk Generation, :
(584) Z/ stead, England. " /zKGW%%#MB [ '" N Risk Analysis, vol 21, 427-442. " /zK4. O3" /^3;GW%%LM'
(585) Energy and Environment, 19/ FTT3FL" / z/ 4 < !/:3: ' K ; z Bernström (2000). 'N ^
(586) 'B' /PK^' (Red), Cross-Cultural Risk Perception. A Survey of Empirical Studies, Kluwer, Dordrecht.. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 65.
(587) LENNART SJÖBERG. " /zK[P
(588) G#$$FMAtt rädda liv: kostnader och effekter,
(589) . / Stockholm. " /zK>[ G#$$M[ 4 ! ':
(590) ; ] Scandinavian Journal of Psychology, vol 34, 223-236. " /z/ H /:K<! /NG#$$LMThe rise of risk: Risk related bills submitted to the Swedish parliament in 1964-65 and 1993-95. Journal of Risk Research, 1, 191-195. " / & G#$Y$M " ^ ! [ ' Science, vol 165, 1232-1238. [ /[K4>G#$$YM[ P & O
(591) " B! z 3"!B/'HG'
(592) M/Risks, Costs and Lives Saved, P=
(593) Z! N /+ H
(594) ! /: K < 4 G#$$%M[ AH
(595) ? Daedalus, vol 4, 41-60.. 66. © FÖRFATTARNA OCH SIR.
(596)
Related documents
För att skapa en positiv attityd bland lärare för en ökad användning av tekniska hjälpmedel visar våra resultat på vikten av att skolornas tillgång till datorer och
För redovisning av kostnadselement 1.13 Kvartersvägar och parke- fing i Fall 2 skall till kalkyluppgiften-för 1.13 som erhålles enligt tahell 103 ( 205 ) läggas kostnaden för
Organizing themes Goal setting strategy Need for evaluation Preconditions for further development Obstacles for revision The role of communication Strategic focus
Previously conducted so-called dynamic triaxial compression tests of crushed building concrete produced results which indicate that crushed concrete may well be a suitable
From a societal perspective, especially for Sweden, we compete with knowledge, our education must be beneficial for us to strengthen ourselves internationally and then the teachers
Då svensk forskning på ämnet är synnerligen sällsynt görs detta genom att presentera ett i huvudsak internationellt forsknings- och teoriunderlag kring matematikdidaktik och
aureus in nasal tissue biopsies from healthy individuals, we performed a pilot study where 14 volunteers (colleagues working at the Department for Medical Biology, UiT – The
Relevant performance metrics are calculated from the model outputs and used to assess the automation readiness in terms of traffic performance for different infrastructure designs..
