Stationära fritidshus på hjul
-En studie om mobila fritidshus i Borgafjäll
Ida Öhman
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för geografi Kandidatexamen i kulturgeografi
Handledare: Roger Marjavaara Examinator: Kerstin Westin
Förord
Denna kandidatuppsats innebär slutet på samhällsplanerarprogrammet via Umeå universitet. Arbetsprocessen för denna uppsats har varit en rolig tid, men även många utmaningar på grund av graviditet som inte gjort saker och ting lättare. Detta har bidragit till frustration och tvivel och jag hade inte klarat detta utan stöd från min sambo Jens och min familj. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Roger Marjavaara som varit till stor hjälp och väglett mig.
Ida Öhman Umeå, 2021
Abstract
The purpose of this study was to find out how owners of mobile second homes like caravans can be potential buyers of stationary second homes in the small ski resort "Borgafjäll", and what kind of factors can affect the choice of mobile second homes.
To answer the research questions for this essay a qualitative method was used. The qualitative date intended the semi-structured interviews used as a complement to the questionnaire for this study. The questionnaire has contributed the explanation of how caravan owners are thinking about own a stationary second home in Borgafjäll, while the semi-structured interviews gave a deeper information about the respondents thoughts about mobile- and stationary second homes.
The result of the collected data showed that the caravans in the camping area in Borgafjäll are more stationary than mobile. The result also shows that several of the caravan owners are potential buyers of a stationary second home in Borgafjäll. The caravan owners conveyed that they are not in a hurry to buy or build a stationary second home yet, because they feel that they already have a second home on wheels, and it makes them feel free and have no hurry to establish a stationary second home.
Keywords: Tourism, second homes, caravans, campings.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 4
1.2 Frågeställningar ... 4
2. Teori och tidigare studier ... 5
2.1 Temporär mobilitet och migration ... 5
2.2 Turism ... 6
2.3 Mobila fritidshusturismen ... 7
2.4 Andra hem på hjul ... 8
2.4.1 Frihet... 8
2.4.2 Campingens betydelse för de mobila fritidshusen ... 9
2.4.3 Ekonomisk fördel med mobilt fritidshus? ... 9
3. Undersökningsfall- Borgafjäll ... 11
4. Metod ... 13
4.1 Avgränsningar ... 13
4.2 Forskningsmetod ... 13
4.3 Semistrukturerade intervjuer och urval ... 14
4.4 Frågeformulär och urval ... 14
4.5 Bearbetning av insamlad empiri ... 15
4.6 Metodreflektion ... 15
4.7 Etiska överväganden ... 17
5. Resultat ... 18
5.1 Observationer i Borgafjälls campingområden ... 18
5.2 Mobila fritidshusturismen ... 19
5.3 Höjdpunkter med campinglivet ... 21
5.4 Varför väljer husvagnsägare husvagn och inte fritidshus? ... 22
5.5 Är respondenterna nöjda med husvagnslivet eller skulle de vilja ha ett stationärt fritidshus i Borgafjäll? ... 23
5.6 Ekonomi ... 25
5.6.1 Kostnader för stationärt fritidshus ... 25
5.6.2 Kostnader för husvagn ... 26
6. Resultatdiskussion och slutsats ... 27
6.1 Förslag på fortsatta studier... 31
7. Sammanfattning ... 32
Referenser... 33
Bilagor ... 36
Intervjuguide: Husvagnsägare (respondent 2) ... 37 Intervjuguide: Stationärt fritidshusägare (respondent 3) ... 38 Frågeformulär till husvagnsägare ... 39
1. Inledning
Avfolkningen på landsbygden och befolkningstillväxt i städerna- även kallat urbanisering är ett fenomen som pågått under en längre tid i Sverige (SCB, 2015). Det är speciellt glesbygden och de mindre orterna bortom pendlingsstråken som är mest drabbade av detta fenomen, vilket har lett till en negativ befolkningsutveckling på landsbygden (Boverket, 2019). Det är många landsbygdskommuner som är utflyttningskommuner (Forsberg
& Beger, 2005) och dessa kommuner kan därmed få förhöjd försörjningsbörda och en konsekvens kan bli ökad skatt för invånarna (Dribe & Stanfors, 2010). Däremot har många landsbygdskommuner blivit ett område för turismexploatering (Forsberg & Berger, 2005) vilket innebär att dessa platser inte är helt oattraktiva, det är folk som vistas där temporärt och vill uppleva det landsbygden har att erbjuda.
Turism är ett exempel på en form av cirkulation eller temporär befolkningsrörelse. Det finns även kopplingar mellan turistflöden och permanent migration, men det är en subtil skillnad mellan dessa olika former av rörlighet eftersom de båda har samma kontinuum av rörlighet i tid och rum. Bell och Ward (2000) menar att den temporära rörligheten enklast kan ses som ett komplement till permanent migration. Temporär rörlighet är alltså inte permanent, denna migrationstyp har en varierande varaktighet på en plats (Bell & Ward, 2000). Utifrån detta så kan man säga att skillnaden mellan turism och permanent migration inte är så distinkt eftersom det finns likheter och därmed nära kopplingar gällande hur man rör sig i tid och rum.
Turism kan innebära så mycket annat än charterresor och hotellnätter.
Exempelvis är fritidshusturismen en vanlig turistform. 54 procent av den svenska befolkningen har tillgång till fritidshus, antigen via eget ägande eller via vänner och bekanta. Däremot är de mobila fritidshusen såsom husvagnar inte inkluderad i denna statistik. (Åkerlund & Back, 2019).
All form av temporär mobilitet bidrar till att de faktiska siffrorna som folkbokföringen uppger, egentligen är mycket högre då det kommer till den verkliga befolkningen som vistas på turistorter. Åkerlund och Back (2019) belyser att det kan handla om hela 20 procent högre befolkning inom vissa delar av Sverige under olika perioder av året. På dessa platser gynnar fritidhusturismen intäkter till den lokala handeln och andra företag i bygden. Däremot måste kommuner som har inflöde av bland annat fritidshusturister planera för en befolkning som inte är folkbokförd där, men som kommer efterfråga ”självklara” tjänster såsom
De mobila fritidshusen, husbilar och husvagnar finns det inte mycket studier om för tillfället, vilket Marjavaara, Müller & Back (2019) påpekar.
Husvagnar är stor på marknaden och dessutom beräknas campingplatser vara en av de största turistnäringarna i Europa (Leivestad, 2018). Under året 2020 registrerades 3998 nya husvagnar i Sverige, vilket är en ökning jämförelse med 2019 då det registrerades 3719 stycken (Trafikanalys, 2020). Det kan vara svårt att mäta och få information om var alla dessa husvagnar befinner sig eftersom de endast är registrerad på ägaren till fordonet och inte på den faktiska platsen där husvagnen står parkerad.
Det är svårare att definiera de mobila fritidshusen som ett ”andra hem” i jämförelse med de stationära fritidshusen eftersom de just är ”mobila” och kan flytta på sig till en annan plats. Däremot kan husvagnar och husbilar ses som en fast bostad på grund av den långsiktiga användningen på en plats och inte bara som en kort och tillfällig semester (Hall & Müller, 2018). Många husvagnsägare kan därför liknas med stationära fritidshusägare, eftersom det är många husvagnar som sällan flyttar på sig.
De står oftast året runt på en camping.
Campingplatserna har förändrats genom tiden och som Löfgren (1999) påpekar har det gradvis blivit ett hem för stamgäster. Ett exempel på detta är på 1960-talet då många stamgäster hade sina reserverade campingplatser med trädgård och staket (Löfgren, 1999). Dessutom upplever de som äger husvagn en stark gemenskap och de återkommer oftast till samma plats som de tidigare varit på (Hall & Müller, 2018).
Detta exempel belyser det faktum att de mobila fritidshusen (husvagnar och husbilar) inte är så olik de stationära fritidshusen. Många campinggäster har en egen yta intill sitt mobila fritidshus där de kan ha en liten trädgård eller eldstad. Däremot har husvagnar/husbilar en annan typ av frihet eftersom de kan flytta på sig om de vill eller om de behöver göra det, vilket är något som Leivestad (2018) tar upp i sin forskning.
Leivestad (2018) menar att de mobila fritidshusen är en grupp som bör studeras eftersom omfattningen är stor och många av dem kan ses som stationära på grund av att de inte flyttar på sig så ofta.
Denna uppsats kommer studera de mobila fritidshusen och se om husvagnsägarna är nöjd med campinglivet eller om de eventuellt drömmer om att etablera ett stationärt fritidshus eller om de redan ser husvagnen som ett stationärt boende. Detta är information som kan vara bra för kommunen att veta då de ska planera för reningsverk, vattenförsörjning
och andra infrastrukturer och även planering för framtida exploatering av exempelvis tomter.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur ägare till mobila fritidshus i Borgafjäll ser på sitt fritidsboende på camping med husvagnar i relation till fritidshus- samt vilka faktorer som avgör valet av mobilt boende i relation till stationära fritidshus, om de mobila fritidshusen möjligen omvandlas till ett stationärt fritidshus.
1.2 Frågeställningar
• Är fenomenet med mobila fritidshus en ”mellanstation” till att bli fritidshusägare?
• Varför väljer husvagnsägarna husvagn och inte fritidshus?
• Vilka skillnader finns i kostnader mellan stationärt fritidshus och mobilt fritidshus?
2. Teori och tidigare studier
I detta avsnitt presenteras teoretiska ramverk som empirin i den här studien kommer att kopplas till.
2.1 Temporär mobilitet och migration
Temporär rörelse, som fritidshusturismen avser enligt Bell och Ward (2000) baseras på frekvens, varaktighet och säsongsvariation. Turism är en form av befolkningsrörelse och kan kategoriseras som temporär cirkulation. Temporär rörelse och permanent migration har samma kontinuum av rörlighet i tid och rum. I och med det så definieras temporär rörlighet lättast som en komplettering till permanent migration, alltså någon form av avgränsad rörelse men den är inte permanent. Därmed innebär temporär rörlighet varierande varaktighet på en plats. Man kan exempelvis se detta i säsongsmönster, medan permanent migration sker någorlunda jämnt under hela året. (Bell & Ward, 2000).
Typiskt för temporär befolkningsrörelse är säsongsvariationen. Man kan tydligt se säsongstoppar och dalar när människor rör sig under semesterresor och långhelger. Detta är något som Bell och Ward (2000) belyser i sin studie- att den temporära rörligheten uppenbara rumsliga påverkan varierar beroende på tidpunkten för mätningen. Exempelvis om en plats har mer besökare under vintertid och inte lika mycket aktivitet under sommaren.
Bell och Ward (2000) menar att forskningen om just turistflöden och permanent migration har utvecklats ”avskilt” och angående temporär rörlighet har forskningen varit fragmenterad i framförallt de utvecklade länderna. Williams och Hall (2000) påpekar även i deras studie att det finns en svag skillnad mellan just turism och migration som har bidragit till försummelse mellan dessa former av rörlighet. Många former av migration frambringar turism och ett exempel på detta är andra hem migranter. Migration till landsbygdsområden kan förknippas med migranternas önskan efter attraktivt livsstilsval i rekreationslandskap (Williams & Hall, 2000). Konsekvensen med detta som Williams och Hall (2000) påpekar är att denna typ av migration kan leda till fragmenterat markägande och även ökad mänsklig närvaro som kan vara med och påverka det lokala ekosystemet. Dessutom kan nya tendenser gällande migration och turism bidrar till att det blir svårare att avgöra var man är hemma och vart man egentligen tillhör (Williams & Hall, 2000).
2.2 Turism
” Turism: Människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften.” (SOU 2017:95).
Turism som fenomen fanns redan på 1700-talet, då adelns ungdomar fick resa iväg på bildningsresor. Detta är något som haft betydelse för dagens resande. Människors mobilitet i Europa ökade efter andra världskriget på grund av förbättrad möjlighet att röra sig på nya vägnät och en tillgång till ett omfattande transportsystem. Globaliseringen i världen har även bidragit till att människor kan ta sig till nya platser. (Pröbtsl et al. 2009).
Bilen har också haft en viktig roll när det gäller den historiska tillväxten av campingområden i Sverige och USA, då arbetarklassen kunde upptäcka nya områden på sin fritid och turista (Löfgren, 1999). Idag har vi ännu större förutsättningar att resa och därför finns det en stor efterfrågan på olika typer av turism (Pröbtsl et al. 2009).
I många landsbygdskommuner finns en stor tillväxt inom turismen.
Däremot skiljer landsbygdskommunerna sig i sin demografiska struktur på grund av en skild arbetsmarknad som kan variera beroende på plats (Hedlund, 2014). De demografiska utmaningar som finns på landsbygden ses turismen oftast som ett stödjande bidrag till att motverka detta (Möller
& Amcoff, 2018).
Turismen har en positiv utveckling både internationellt och nationellt. I Sverige ökar turismen ungefär i samma takt som i de andra övriga nordiska grannländer. I både Sverige och Norge är det stor tillväxt av utländsk turismkonsumtion (Tillväxtverket 2018). Dock har den rådande Coronapandemin bidragit till en minskning av turismen i Sverige under år 2020 och antalet gästnätter på camping, stugbyar, vandrahem och hotell har minskat med 36 procent jämfört med år 2019 (tillväxtverket, 2021).
Figur 1. Antal övernattningar per anläggningstyp i Sverige. Datakälla: Tillväxtverket och SCB.
2.3 Mobila fritidshusturismen
Hall och Müller (2018) påpekar att husvagnar och husbilar är en stor del av andrahemsturismen, men de mobila fritidshusen har däremot inte samma uppmärksamhet som permanenta fritidshusen. En bidragande faktor kan vara att de mobila fritidshusen har möjlighet att röra på sig om de vill, vilket har gjort det svårare att kategorisera dessa som ett andra hem. Dessutom kan de mobila fritidshusen användas som både tillfällig- och permanentbostad. Däremot menar Hall och Müller (2018) att husvagnar och husbilar inte är så mobila eftersom de oftast brukar vara stillastående på samma ställe en längre tid. (Hall & Müller, 2018).
Mobila fritidshusturismen betraktas ha några negativa attityder. Utifrån kulturellt perspektiv har romer utsatts för negativ uppfattning då de betraktas vara en rörlig befolkning som kopplats till ”olaglighet”. Denna negativa bild har även förstärkts av media och den rörliga befolkningen och deras husvagnar kan oftast kopplas till något negativt. I den amerikanska kontexten förknippas de mobila fritidshusen med stigmatisering och en skildring av bostäder som ”trailerpark trash”. Dessa två negativa uppfattningar har bidragit till att de mobila fritidshusen utmärks att vara en billig bostadsform och associeras därför med lägre socioekonomiska grupper. (Hall & Müller, 2018).
Att parkera sin husvagn/husbil på en campingplats eller en tomt, kan vara ett billigt alternativ för att få tillgång till ett andra hem. Förutom de ekonomiska fördelarna upplever husvagn-och husbilsägarna oftast en
känsla av gemenskap, vilket kan vara en bidragande faktor till att de återvänder till samma camping. (Hall & Müller, 2018). Ägarna till de mobila fritidshusen kan även känna en frihetskänsla trots att husvagnen/husbilen står stilla på samma plats, men de kan flytta på sig om de vill, vilket de anser är en fördel (Leivestad, 2018a). Leivestad (2018) menar att det är många husvagnar och husbilar som är avregistrerade, men dessa fordon kan fortfarande användas som en stillastående bostad på en camping och därmed kan de efterliknas med stationära fritidshus.
Rörlighet är något som Leivestad (2018) påpekar att det kan betyda olika beroende på vilket socialt sammanhang. Potentiell rörlighet beskriver Leivestad (2018) som en analytisk övergång från verklighet till potential- hur de mobila fritidshusen kan ge en föreställning av att de ofta rör på sig, men i realiteten står många av de stilla en längre period.
2.4 Andra hem på hjul 2.4.1 Frihet
Heger Hoyer Leivestad (2018) ger en inblick hur husvagns- och husbilsägarnas liv kan se ut och hur uppfattningarna om tid, rum och varaktighet förändras genom den tvetydliga bostadsformen. Fenomenet
”frihet” menar Leivestad är nära kopplad till uppfattningen om potentiell rörlighet. Husvagnar och husbilar är en boendeform som gör det möjligt att röra sig fritt och flytta på sig, om dess ägare behöver eller vill göra det (Leivestad, 2018a).
Leivestad (2018) har studerat svenskar och britter som har flyttat endera permanent eller säsongsvis till sin husvagn eller husbil. I studien framgår det hur ägarna till de mobila fritidshusen kan känna en frihetskänsla trots att husvagnen/husbilen står stilla på samma plats. Leivestad (2018) menar att det är många husvagnar och husbilar som är avregistrerade, men dessa fordon kan fortfarande användas som en stillastående bostad på en camping. (Leivestad 2018a).
I en studie som Steer-Fowler och Brunt (2018) har gjort framkommer det att husvagnsägarna kan ”fly” från stadslivet till sin husvagn och komma ifrån buller, trafik och andra störningar. Många av dem som har husvagn kan få kontrast till ett alternativ liv i form av frihet, lugn och annan typ av miljö än vad deras hemmiljö kan erbjuda. Däremot var det några husvagnsägare i deras studie som påpekade att de inte flyr från sitt permanent boende som de också gillar, men att husvagnen bidrar till variation och förändring jämförelse med vad vardagslivet kan erbjuda.
Ägarna till de mobila fritidshusen kan även känna frihet i den aspekt att det är ”mindre belastning” med ett mobilt fritidshus, då ett stationärt fritidshus kan innebära andra typer av ansvar. Exempelvis kräver ett stationärt fritidshus mer underhåll i jämförelse med ett mobilt fritidshus.
(Steer-Fowler & Brunt, 2018).
2.4.2 Campingens betydelse för de mobila fritidshusen
Då husvagnens interiör inte är så stor, så blir husvagnsägarna mer bunden till campingen och deras resurser som de kan erbjuda. Extra tillägg som exempelvis uteplatser, markiser och uteserveringar bidrar till att en annars mobil husvagn/husbil blir istället en halvpermanentbostad.
Leivestad (2018) menar att på grund av de mobila fritidshusen materiella
”brister” är de beroende av en kompletterande infrastruktur om de ska fungera som en långtidsbostad. Detta kan bli problematiskt då en camping är ett slags fritidsfenomen som bygger på särskilda förväntningar och säsongsaktivitet. Leivestad (2018) påpekar att ”frihet” för de mobila fritidshusägarna kommer ifrån att det finns en möjlighet att dra sig tillbaka från deras permanenta bostad. Även om husvagnar/husbilar kan känna sig ”bundna” på grund av att många ansluter sig till en camping för att få tillgång till fler resurser. I och med det så kan uppfattningen om de mobila fritidshusens praktiska rörlighet bli motarbetad, eftersom husvagnar och husbilar automatiskt blir mer bunden till en campingplats.
(Leivestad, 2018a).
Leivestad (2018) utpekar husvagnen som en symbol för arbetarklassens fritid på grund av populariteten på 1950 till 1970-talet. Efter lågkonjunkturen från 2007 och framåt blev semesterturer med husvagn och husbil återigen populärt i vissa delar av Västeuropa. I Sverige växte campingområden till en populär fritidsform under 1950–60-talet.
Dessutom är Sverige det land som under det senaste halvtiotalet haft flest husvagnar per capita i Europa. (Leivestad, 2018b).
2.4.3 Ekonomisk fördel med mobilt fritidshus?
Husvagnen och husbilen har en oklar position i fritids- och bostadslandskapet i Västeuropa (Leivestad, 2018 b). Såsom den amerikanska motsvarighet ”trailern” är husvagnen och husbilen stigmatiserad delvis på grund av förknippning med arbetarklassen.
Däremot har försäljningen av husvagnar ökat sedan 2015 i hela Europa.
Leivestad (2018) påpekar att det kan handla om en ekonomisk fråga ”…as
housing prices rise and people seek new options with no fixed abode” (s.
3). (Leivestad, 2018a).
Leivestad (2018) har genom sina forskning lärt känna många husvagnsägare, bland annat ett par som egentligen ville köpa en stuga i närheten av deras permanenta bostad. Paret insåg snabbt att en stuga skulle vara mer kostsamt och besökte istället sin lokala husvagnshandlare och köpte en husvagn. Paret har stått med sin husvagn i sexton år på en campingplats i Sverige. Deras campingsäsong har bara blivit längre och de spenderar helger, semestrar och eftermiddagar där tillsammans med grannar och släktningar som också har en husvagn på samma camping.
(Leivestad, 2018b).
Den potentiella rörligheten som husvagnar och husbilar har, gör det möjligt för campingplatser att driva en turistanläggning. Marken där husvagnen parkeras och husvagnsägarna som bygger tillbyggnader på den campingplats som de hyr, bidrar till att de blir mer permanenta. Dock kvarstår kontrollen över marken och platsen till campingägaren. Däremot kan husvagnsägare ha en ekonomisk fördel eftersom de undviker att betala fastighetsskatt (Leivestad, 2018 b). En annan ekonomisk fördel som Steer- Fowler och Brunt (2018) belyser i sin studie är att husvagnen kan ses som
”prisvärdig” och en chans till att ha ett andra hem för de som inte har råd med ett annat alternativ.
3. Undersökningsfall- Borgafjäll
Borgafjäll är en liten ort som ligger i Dorotea kommun i Västerbottens län och består av de mindre byarna Avasjö och Borga (Robertsson &
Marjavaara, 2015). På orten bor det cirka 100 invånare (Borgafjäll, 2021).
Fjällbyn är ett populärt område för turister och det finns många vildmarksaktiviteter som erbjuds där (southlapland, 2021). Förutom diverse aktiviteter finns även utbud av service- en lanthandel där det finns mat, post, apotek, spel och även utlämning av systembolagets varor som man kan beställa till butiken (Borgafjäll, 2021).
Borgafjäll har flertal kommersiella boenden- bland annat Hotell Borgafjäll, Borgagården, Skicenter, 69 grader nord och Camp Borgafjäll (Dorotea kommun, 2021). 69 grader nord har 20-tal campingplatser, medan Camp Borgafjäll har 152 stycken, varav 147 av dem är åretruntplatser. Idag finns det inga lediga platser på Camp Borgafjäll och det är cirka 30 personer som är registrerad på väntelistan (informant 1, intervju).
Figur 2. Karta över området Borgafjäll och ortens kommersiella boenden, service och restauranger. (Datakälla: Borgafjäll, 2021).
Borgafjäll är en mindre skidort som utgör exempel på ett område som har stor tillförsel av fritidshusturism, i svenskt perspektiv. Däremot lockar även destinationen andra turister. (Robertsson & Marjavaara, 2015).
Borgafjäll är också ett viktigt område för renbetesfjäll under sommartid (South lapland, 2021). Turistnäringen som gör olika satsningar för att kunna ha aktiviteter året runt i fjällanläggningar bidrar till att dessa renbetesområden så småningom kan bli problematisk för rennäringsutövningen (sametinget, U.Å.).
Utifrån detta är valet av plats, Borgafjäll, för att studera fenomenet om mobila fritidshus, relevant eftersom det troligtvis är ett av de största kommersiella boenden på turistorten. Dessutom är husvagnarna som står på campingområdena fler än personerna som bor permanent i Borgafjäll.
Studieresultatet kan vara intressant för liknande andrahemsdestinationer, eftersom just mobila fritidshusturismen är så outforskat områden men det behöver inte betyda att det är omfattande. Borgafjäll är en liten fjällort, det är få bofasta och turisterna är viktig för bygden och det kan betyda mycket för orten om fler väljer att investera genom att exempelvis bygga/köpa ett stationärt fritidshus, eftersom detta skulle innebära att ägaren till boendet kommer att besöka sitt fritidshus år efter år.
4. Metod
I detta avsnitt inleds presentation av avgränsningar för denna uppsats.
Därefter följer en metodförklaring av den valda metodforskningen och urval som varit nödvändig för empiriinsamlingen. Kapitlet avslutas med metodreflektion och etiskt övervägande.
4.1 Avgränsningar
Denna uppsats har inte som syfte att studera alla mobila fritidshus utan begränsas till att endast undersöka de husvagnar som står på de två campingområden som finns i skidorten Borgafjäll. Ytterligare avgränsning i denna uppsats är att specifikt undersöka om husvagnsägarna är intresserad av just stationära fritidshus i Borgafjäll, inte permanent bosättning i orten.
För en liten skidort som Borgafjäll, som till viss del är beroende av turismen och alla besökare som kommer dit varje år, så är det ur ett vetenskapligt perspektiv intressant att undersöka de mobila fritidshusen och hur de förhåller sig till de stationära fritidshusen. Borgafjäll som studieområde är även intressant eftersom det är en ort som utvecklas och det planeras flertal tomter vilket betyder att det finns en efterfrågan från potentiella fritidshusägare (Johansson, 2021).
4.2 Forskningsmetod
För att kunna besvara denna studies syfte och frågeställningar har kvalitativ metod varit nödvändig att utgå ifrån. Den kvalitativa metoden inriktas på relationer och syftar till att förstå det specifika i en kontext (Denscombe, 2018). Därmed bidrar den kvalitativa metoden en djupare förståelse utifrån människors uppfattning, känslor och föreställningar (Gren & Hallin 2003). I den här studien syftar den kvalitativa delen på intervjuer som genomfördes med en campingägare, en husvagnsägare och en fritidshusägare. Dessutom framföra de svar som kommit in via frågeformulär som totalt 28 stycken husvagnsägare svarade på.
Kvalitativa metoder kan även innebär analys av texter och bilder (Gren &
Hallin 2003). I kombination med detta har jag även besökt de två campingområden som finns i Borgafjäll vid fyra olika tillfällen under april 2021. Dessa besök har varit relevant för att få en insikt om hur ett campingområdena upplevs och vilken stämning som befinner sig i de här miljöerna. Exempelvis om husvagnsägarna trivs med livsstilen. Dessutom var även syftet med de här besöken att få möta husvagnsägare som ville besvara på studiens frågeformulär.
De 28 husvagnsägare som deltagit i studien och besvarat frågorna i frågeformuläret har inträffat i så kallade ”normala miljön”. Denscombe (2018) beskriver att forskarens roll i denna situation kan innebära känd för vissa, men dold för de flesta i miljön. Detta är något som avsiktligen inte ska påverka den naturliga miljön i området och ger forskaren möjlighet att observera nyckelgruppen (Denscombe, 2018).
4.3 Semistrukturerade intervjuer och urval
För denna studie är målgruppen husvagnsägare i Borgafjäll, men för att kunna besvara uppsatsen syfte och frågeställningar har det varit nödvändigt att även inkludera och intervjua en campingägare och en fritidshusägare som har ett stationärt fritidshus. Intervjuer är en passande metod inom småskaliga forskningsprojekt som har för avsikt att utforska uppfattningar, åsikter och erfarenheter (Denscombe, 2018). Målinriktat urval som är relevant för studiens forskningsfrågor används oftast i kvalitativ forskning (Bryman, 2018). De respondenter som ville delta i studien kontaktades olika tillfällen. Campingägaren kontaktades via personligt möte vid ett utav besökstillfällena som genomfördes i april 2021. Då campingägaren tillfrågades och ville delta i studien bestämdes ett datum för intervjun som skedde på campingen. För att komma i kontakt med husvagnsägaren och fritidshusägaren kontaktades de genom gemensamma bekanta. Dessa två intervjuer skedde hemma hos respondenterna.
För kvalitativ forskning passar det bra med semistrukturerade intervjuer eftersom denna intervjumetod är mer öppen i sin karaktär som bidrar till att intervjun kan ta olika riktningar (Bryman, 2018). Inför intervjun förbereddes frågor som skulle besvaras, däremot fanns det en medvetenhet om att vara flexibel gällande frågornas ordningsföljd och tillåta respondenten utveckla frågorna och ämnet om de skulle vilja det, vilket Denscombe (2018) även påpekar.
Intervjuerna genomfördes med en varierande längd mellan 20–45 minuter. Samtliga intervjuer baserades på olika intervjuguider som var anpassad för den respondenten som blev intervjuad (se bilagor).
4.4 Frågeformulär och urval
Frågeformuläret utformades i syfte med att samla in empiri till studien och för att få mer information av husvagnsägarna som befann sig på campingområdena vid besökstillfällena. Frågeformuläret är en viktig del
av denna studie eftersom resultatet bidrog till att kunna besvara två av studiens frågeställningar. Frågeformuläret bestod av nio frågor och innehöll både öppna och fasta frågor. Detta är något som Denscombe (2018) menar kan vara en fördel eftersom variationen bidrar till att respondenten möjligtvis inte blir uttråkad. De öppna frågorna bidrog till att respondenterna fick möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter.
Frågeformuläret besvarades av 28 husvagnsägare som befann sig på campingområdena i Borgafjäll vid besökstillfällena. Respondenterna svarade på frågorna ansikte mot ansikte. Jag inväntade ett naturligt möte och frågade om de kunde besvara på några korta frågor. Eftersom frågeformuläret besvarades ”på fältet” innebär det att oförutsedda händelser kan ske, vilket forskaren inte alltid kan kontrollera (Denscombe, 2018).
4.5 Bearbetning av insamlad empiri
Det empiriska materialet som samlats in via intervjuer och frågeformulär har analyserats. De tre intervjuer som genomfördes spelades in och transkriberades med undantag av det som inte hörde till studiens syfte och ämne, som exempelvis vädret och allmänt kallprat. Transkribering är ett steg som bör inträffa tidigt i arbetsprocessen, eftersom detta bidrar till att man kommer närmare materialet enligt Denscombe (2018), vilket även var en strategi för denna studie.
De svar som kommit in via frågeformuläret har analyserats och varit som grund för studiens resultat. Till en början studerades materialet från de inkomna svaren flertal gånger för att bekanta sig med den insamlade empirin. De 28 respondenter som svarat på frågeformuläret har bidragit till att två av tre frågeställningar har kunnat besvarats i denna studie.
4.6 Metodreflektion
Frågeformulär, intervjuer och besök av campingområdena har genomförts, vilket har varit nödvändigt för att få en helhetssyn i denna studie. Det har även bidragit med flera olika infallsvinklar från olika grupper: campingägare, husvagnsägare och fritidshusägare.
De metoder som använts har inneburit både fördelar och nackdelar.
Fördel med deltagande observation är att metoden ger en aspekt utifrån de observerade (husvagnsägarna i detta fall) och insikter i de sociala processerna, medans en nackdel kan vara att det krävs personligt engagemang från forskaren (Denscombe, 2018). Det har varit
tidskrävande att åka till campingplatserna vid flertal tillfällen för att se om det är liv och rörelse där. Många gånger har det medfört en frustration på grund av att det inte har varit mycket folk i sina husvagnar. Detta kan tänkas bero på att besöken genomfördes slutet av vintersäsongen.
Enligt Denscombe (2018) beror det på främst tre avgörande delar hur lyckad ett frågeformulär blir. Dessa tre är: ifyllnadsgrad, svarens validitet och svarsfrekvens. När det gäller svarsfrekvensen menar Denscombe (2018) att det är viktigt att uppnå en hög nivå av svarande.
Utgångspunkten för detta är bland annat att respondenterna ska förstå frågorna, med hänsyn för exempelvis synförmåga och läsförståelse (Denscombe, 2018). Anledning till detta har därför frågorna blivit uppläst för respondenterna som valde att delta i studien. Däremot blev inte svarsfrekvensen så hög som önskats, då det endast var 28 husvagnsägare av cirka 172 möjliga som besvarade på frågorna i frågeformuläret.
En nackdel som påvisats med att frågeformuläret skulle besvaras av husvagnsägare som befann sig på campingen vid besökstillfällena resulterade att studiens empiri samlades in relativt sent, eftersom det inte fanns någon möjlighet att vara i Borgafjäll tidigare vid uppsatsens start.
Dessutom blev svarsfrekvensen inte lika hög som önskat, vilket kan bero på att det var slutet av högsäsongen som besökstillfällena genomfördes.
Däremot var det en stor fördel att respondenterna svarade på frågeformuläret i fält, ansikte mot ansikte på grund av att man kunde se deras reaktion när frågorna ställdes och dessutom veta att det faktiskt var husvagnsägare som besvarade på frågeformuläret. Detta är inte så självklart om frågeformuläret skulle besvarats via enkät på nätet, där egentligen vem som helst kan besvara på frågorna. Det här är något som även Denscombe (2018) påpekar- att sanningshalten inte kan kontrolleras då respondenternas svar inte sker vi ansikte mot ansikte. Däremot kanske svaren hade blivit annorlunda om respondenterna besvarat frågeformuläret via nätet. Respondenterna hade då kanske utvecklat svaren och sina åsikter tydligare. Exempelvis svar som kan kopplas ihop med ekonomiska faktorer.
Slutligen bör även reflexivitetens betydelse vid intervjutillfällena påpekas.
Vid intervjuer är det viktigt att reflexivt uppmärksamma forskarens roll vid intervjusamtalet, hur det möjligen kan påverka slutgiltiga svaren från respondenterna via så kallat intervjuareffekten (Denscombe, 2018).
Intervjuareffekten innebär att respondenten som blir intervjuad anpassar sina svar utifrån hur personen uppfattar forskaren såsom etnicitet, kön och ålder. Detta kan resultera att svaren som respondenten ger kan ha anpassats och begränsats.
Det bör även belysas att min familj har ett fritidshus i Borgafjäll och jag har tillbringat mycket tid där genom åren. Däremot har min koppling inte bidragit till att jag haft någon underliggande hypotes om de mobila fritidshusen på orten. Dock har temat för denna uppsats väckt ett större intresse om mobila fritidshusturismen och huruvida denna stora grupp är med och påverkar kommunens infrastruktur.
4.7 Etiska överväganden
De fyra forskningsetiska huvudkrav som är formulerat av Vetenskapsrådet (2002) är: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra huvudkrav ska all samhällsvetenskaplig forskning följa. Utifrån dessa krav, informerades respondenterna om denna studies syfte och även information om att det är frivilligt att delta i intervjun och att de kunde avbryta intervjun när de ville.
Informationskravet uppfylldes därmed och då respondenterna själva bestämt att ge sitt samtycke och därmed är även samtyckeskravet uppfyllt. I samband med att respondenterna godkände samtycket så fick de ta del av Konfidentialitetskravet som innebär att deras personuppgifter har behandlats enligt dem krav som finns- det vill säga att informationen behandlas så att deras namn inte kan ta dels av utomstående. Slutligen fick respondenterna information om studiens nyttjandekrav, att den insamlade empirin får endast användas i forskningssyfte och att uppsatsen kommer publiceras i publicerings och arkiveringsplattformen DIVA om respondenterna godkänner detta, vilket respondenterna från intervjuerna har gjort.
5. Resultat
I det här avsnittet redogörs den insamlade empirin som samlats in via frågeformulär, intervjuer och observationer vid besökstillfällena.
5.1 Observationer i Borgafjälls campingområden
Vid fyra olika tillfällen i april 2021 har de två olika campingområden som finns i Borgafjäll besökts. Observationer genomfördes för att kunna beskriva området och för att skapa en tydligare bild av hur campingplatserna upplevs, även se vilka som rör sig i området.
Det större campingområdet har totalt 152 campingplatser och det mindre campingområdet har 20-tal campingplatser. Det mindre campingområdet hade inte lika mycket aktivitet som det större campingområdet hade. Detta kan tänkas bero på att det var slutet av vintersäsongen. Det större campingområdet hade lite mer rörelse och liv bland husvagnarna, speciellt under påskhelgen. Utanför husvagnarna var det en grupp människor som samlats kring en eldstad. I området var det även barn som sprang runt och lekte.
Det mindre campingområdet ligger intill slalombacken i byn ”Borga”, medan det större campingområdet ligger intill skoterleden i byn ”Avasjön”
(se figur 3). Genom observationerna visade det sig att denna skillnad även uppmärksammades beroende på vad man hade utanför sin husvagn- om man hade en skoter eller ett par slalomskidor eller en snowboard.
Figur 3. Karta över Borgafjäll. (Datakälla: Lantmäteriet).
Stämningen i det större campingområdet upplevdes trevligt och familjärt.
Alla campingplatser var upptagna och campingägaren hade bland annat skottat upp en pulkabacke som barnen i området kunde nyttja. Tyvärr blir observationerna i det mindre campingområdet inte rättvis eftersom det var få som vistades i sina husvagnar under de tillfällen som observationerna genomfördes i det området.
Nästintill alla husvagnar som stod parkerade hade ett så kallat ”spiketält”
som är en förstuga in till husvagnen (se figur 4). Dessa ”spiketält” utgör en relativt stor yta som husvagnsägarna själv bekostar och inreder. Många husvagnsägare som har ett spiketält använder ytan som bland annat en hall och förvaringsutrymme.
Figur 4. Spiketält in till husvagn. Foto: Ida Öhman
5.2 Mobila fritidshusturismen
Husvagnar är populär på marknaden och campingplatser är en av de största turistnäringarna i Europa, vilket är något som Leivestad (2018) påpekar. I Sverige gällande övernattningar per anläggningstyp, kommer camping på andra plats medan hotellverksamheten har flest övernattningar (se figur 1). Däremot har hotellövernattningar sjunkit under året 2020 vilket även campingövernattningar har, men inte i lika stor utsträckning (Tillväxtverket, 2021). Campingägaren på ena
campingområdet i Borgafjäll berättade att det är mest rörelse där under helger, långhelger och semesterperioder. Vissa pensionärer brukar befinna sig på campingen under längre perioder. I början av den rådande pandemin såg campingägaren en viss skillnad- det var inte lika mycket folk som vistades i området. Då sommaren kom uppmärksammade campingägaren att det var många som ”hemestrade” och turistade i Borgafjäll (Respondent 1, intervju).
Vid besökstillfällena i Borgafjäll var det 28 stycken husvagnsägare som ville besvara frågorna i frågeformuläret. Majoriteten av respondenterna (18 stycken) tillbringar ungefär 30–45 gästnätter per år i deras husvagn, medan åtta respondenter tillbringar mellan 45–60 gästnätter per år.
Precis som respondent 1 berättade under intervjun varierar det när husvagnsägarna befinner sig i sina husvagnar på campingen i Borgafjäll.
Däremot är det högsäsong under vinterhalvåret och det är under denna period det är mest rörelse på campingen (Respondent 1, intervju).
Respondent 2 som är husvagnsägare berättade att de alltid åker till sin husvagn på campingen när de är ledig, under både vintersäsongen och sommarsäsongen. Oftast blir det helger men de brukar även ta ledigt från jobbet fredagar och ibland till och med torsdagar, så att de får en extra lång helg (respondent 2, intervju).
Respondent 1 upplyser att de flesta som bor på campingen har sitt permanentboende inom ”rimlig” räckvidd och detta är något som respondenten tror kan bidra till att fler husvagnsägare åker till sin husvagn mer frekvent, än de som bor längre bort från Borgafjäll. En fråga i frågeformuläret var ”vart kommer ni ifrån?” och det visade sig att de 28 personer som besvarade frågorna i frågeformuläret bor mellan 26–35 mil ifrån Borgafjäll.
De flesta respondenter som besvarade frågorna i frågeformuläret kommer från Sollefteå kommun (nio stycken) och Härnösand kommun (åtta stycken) (se figur 5).
Figur 5. Vart kommer husvagnsägarna ifrån. Datakälla: Frågeformulär, Google forms, 2021.
5.3 Höjdpunkter med campinglivet
Samtliga 28 respondenter som besvarade frågorna i frågeformuläret beskrev flertal positiva faktorer vad de tyckte var bäst med campinglivet i Borgafjäll. Några beskrev att det sociala livet runtomkring var en av höjdpunkterna, medan andra tyckte det var praktiskt med campinglivet.
”Vi har några bekanta som också har husvagn här och dessutom har vi lärt känna massa folk också. Så det är väl det sociala som vi tycker om
mest” (Respondent, frågeformulär)
”Det är lättskött. Det är bra stämning. Man kan gå ett varv runt området och fastna vid någon lägereld. Ibland är det någon som tar
fram sin gitarr och det blir värsta trubadur-afton” (Respondent, frågeformulär).
”Vi behöver inte tänka på massa måsten. Vi har vår lilla plats här som vi tar hand om men behöver inte tänka på skottning osv” (Respondent,
frågeformulär).
De var även några respondenter som nämnde att det var just Borgafjäll som var den stora höjdpunkten. Respondent 2 beskriver att det bästa med Borgafjäll är att det känns avslappnat där och ”lagom” stort, inte lika stressigt och trångt i slalombacken som de större fjälldestinationer i Sverige.
De allra flesta respondenter som besvarade frågorna i frågeformuläret beskriver att campinglivet handlar om social gemenskap med de andra husvagnsägarna som befinner sig på campingen, vilket är en viktig faktor som bidrar till att de trivs där. En respondent besvarade att det brukar
vara mycket aktiviteter och evenemang för både vuxna och barn. Dock har detta minskat på grund av pandemin, vilket är förståeligt (Respondent, frågeformulär).
5.4 Varför väljer husvagnsägare husvagn och inte fritidshus?
En fråga i formuläret var ”varför väljer ni husvagn och inte fritidshus?”
svaren från samtliga 28 respondenter liknade varandra mer eller mindre.
Det var vissa av respondenterna som påpekade att just husvagn är
”smidigt” eller att stämningen på campingen bidrar till att de trivs så bra.
Några respondenter nämnde även de ekonomiska fördelarna med att ha husvagn.
”Stämningen här på campingen är så trivsam. Vi tycker att vår husvagn liknar ett mini-fritidshus” (Respondent, frågeformulär)
”Det är smidigt med husvagn. Det är klart att det hade varit trevligt med fritidshus men det kostar ju lite mer” (Respondent, frågeformulär)
”Vi tycker att husvagn är praktiskt. Det fungerar bra för hela familjen”
(Respondent, frågeformulär)
”Det har bara blivit så. Rent ekonomiskt så är det billigare”
(Respondent, frågeformulär)
Både Leivestad (2018) och Hall och Müller (2018) nämner i sina studier att husvagnsägare gillar gemenskapen som kan finnas på campingområden, vilket även framkommer i denna undersökning. De allra flesta respondenter nämner att det är bra stämning och bra gemenskap på campingområdet i Borgafjäll. Detta kan vara en bidragande faktor till att husvagnsägarna återvänder till samma camping och står där på sin campingplats i Borgafjäll under en längre tid, precis som ett stationärt fritidshus.
Alla respondenter som besvarade frågorna i frågeformuläret står året runt på campingen och många av dem har gjort det i flera år, anledningen till det är enligt respondenterna att de trivs bra där. Respondent 2 berättade under intervjun att de haft sin husvagn på campingen i Borgafjäll till och från sedan 2007, men de senaste tre åren har de stått året runt och de tillbringar sin tid där så ofta de kan.
Några respondenter nämnde att det är ”praktiskt” med husvagn. De menar att de kan flytta på husvagnen om de vill. De är inte bunden till platsen, vilket även kan frambringa frihetskänslor.
”Vi tycker att husvagnen är så pass bra storlek och därför fungerar det bra. Vi kan även dra hem vagnen om vi vill” (Respondent,
frågeformulär)
Potentiell rörlighet som Leivestad (2018) beskriver är något som har nära koppling till ”frihet”. Många husvagnsägare tycker det är en frihetskänsla att kunna flytta sin husvagn om det behöver eller vill göra det, vilket ett stationärt fritidshus inte möjliggör. Detta fenomen är något som anses vara en fördel för många husvagnsägare, vilket några utav respondenterna påpekade. De kan flytta på sig om de vill, men eftersom alla 28 respondenter står parkerad året runt på campingen kan deras mobila fritidshus efterlikna ett stationärt fritidshus och då är de inte så mobila längre.
Husvagnarnas förmåga att kunna röra på sig har gjort det svårare att definiera dem som andra hem, men för många anses det vara ett fritidshus fast på hjul.
”Vi är två personer och för oss räcker det gott och väl med husvagnen.
Vi får ändå ta del av vad Borga har att erbjuda. Vi står här året runt precis som ett fritidshus” (Respondent, frågeformulär)
Många respondenter trivs med vad campinglivet har att erbjuda. Det är ett populärt område för turismen och alla campingplatser vid det större campingområdet i Borgafjäll är upptagna och det är 30-tal personer som står på väntelistan om att få en plats för sin husvagn (Respondent 1, intervju).
5.5 Är respondenterna nöjda med husvagnslivet eller skulle de vilja ha ett stationärt fritidshus i Borgafjäll?
Utifrån de respondenter som besvarade frågorna i frågeformuläret var de allra flesta intresserad av att etablera ett fritidshus i Borgafjäll. 17 stycken av respondenterna skulle kunna tänka sig att bygga/köpa något i framtiden medan sex stycken av respondenterna var säker på att de ville ha ett stationärt fritidshus i Borgafjäll. Fem stycken av respondenterna var nöjda med husvagnslivet och de kände inget behov av ett stationärt fritidshus.
Några av respondenterna berättar att de haft tankar på ett stationärt fritidshus, framförallt för att de trivs så pass bra i Borgafjäll och skulle vilja ha större boyta. Däremot är det flertal som inte känner behov av ett stationärt fritidshus just nu på grund av olika faktorer. Bland annat var det några respondenter som nämnde att det inte passar för dem tidsmässigt eftersom det krävs många timmar att bygga ett stationärt fritidshus, medan andra tyckte att det skulle passa bättre då barnen blivit större då de eventuellt kommer behöva mer utrymme.
”Då barnen blivit större skulle det kanske vara smidigare med ett fritidshus som är större än vår husvagn” (Respondent, frågeformulär) Respondent 2 som har haft sin husvagn stående senaste tre åren på ena campingområdet i Borgafjäll berättade under intervjun att tankar och drömmar om ett stationärt fritidshus alltid finns. Dock påpekar respondenten att priserna i Borgafjäll har börjat öka och det skulle innebära en större kostnad med ett stationärt fritidshus. Enligt respondenten så trivs de med campinglivet och säger att det är väldigt lättsamt att bara slå på och slå av husvagnen. Respondenten menar att ett stationärt fritidshus skulle innebära andra ”måsten” inte bara ekonomist.
Exempelvis skulle de behöva tänka på att ta hand om tomten så som gräsklippning, röjning och skottning (Respondent 2, intervju).
I frågeformuläret var en fråga ”om målet är stationärt fritidshus, varför har ni inte redan byggt/köpt?” svaren från respondenterna varierade.
Vissa av dem svarade att det kostar mycket pengar och att det krävs mycket planering, medan andra påstod att de inte har någon brådska med att etablera ett stationärt fritidshus eftersom de trivs bra med deras husvagn på en camping.
”Vi trivs så pass bra här med vår husvagn just nu och därför har vi inte ett fritidshus. Sen är det klart att det är en kostnadsfråga också”
(Respondent, frågeformulär).
”Eftersom vi redan har husvagnen här så har det inte varit brådskande.
Men vi håller utkik på tomter som är till salu och även färdiga fritidshus” (Respondent, frågeformulär).
En av respondenterna berättade att ett stationärt fritidshus antagligen kommer vara aktuellt då de har gått i pension och kommer vilja tillbringa mer tid i Borgafjäll (Respondent, frågeformulär).
Ägaren till ena campingområdet i Borgafjäll berättade under intervjun att
sedan väljer att etablera ett stationärt fritidshus istället eftersom dessa personer trivs så pass bra i Borgafjäll och tillbringar allt mer tid där (Respondent 1, intervju).
5.6 Ekonomi
Det är ingen tvekan om att det verkar vara en ekonomisk fördel att ha mobilt fritidshus istället för stationärt fritidshus i Borgafjäll, enligt de respondenter som har besvarat på frågorna i denna studie. Såklart innebär det större yta och andra fördelar med ett stationärt fritidshus, medan de mobila fritidshusen har andra typer av fördelar som har påvisats efter observationer och som flera respondenter har uttalat sig om bland annat det sociala livet runtomkring på campingen.
5.6.1 Kostnader för stationärt fritidshus
Respondent 3 berättade under intervjun att Borgafjäll har expanderats i snabb takt och jämförelse med några år sedan har det tillkommit fler stationära fritidshus och nya stugområden. Tomtpriserna har ökat och det är tydlig skillnad på bara några år (Respondent 3, intervju).
Respondent 3 köpte tomten i Borgafjäll 2007 av en privatperson och fick betala 100 000 kronor. Att bygga ett fritidshus innebär många andra kostnader som exempelvis markarbete, vatten och avlopp. Därefter tillkommer alla materialkostnader för fritidshuset. Respondent 3 uppskattade att alla dessa utgifter hamnade på cirka 700 000 kronor.
Utöver alla kostnader för etablering av fritidshuset så tillkommer de fasta avgifterna- såsom försäkring, vatten, sopor, vägavgift, skottning, el och internet. Respondent 3 berättar under intervjun att totalkostnaden för det här är cirka 46 600 kronor per år.
Kostnader för stationärt fritidshus kan variera beroende på hur stort fritidshuset är och hur ofta man vistas där.
Som respondent 3 berättade under intervjun har tomtpriserna ökat i Borgafjäll i jämförelse med då respondenten köpte sin tomt. I Klöverbacken som är ett nytt stugområde i Borgafjäll är utgångspriset för en tomt 495 000 kronor. Däremot varierar tomtpriserna beroende var i området du köper tomten. I tomtpriset ingår bland annat inkopplingsavgift för vatten och avlopp som kommer vara framdraget till tomtgränsen (Svenskfastighetsförmedling, 2019). Detta innebär att det
skulle kosta mer att bygga idag än vad det gjorde 2007, eftersom det är en helt annan marknad.
5.6.2 Kostnader för husvagn
Respondent 2 berättade att kostnader för att ha sin husvagn stående året runt på en campingplats i Borgafjäll kostar 11 000 kronor per år. I denna avgift ingår bland annat skottning, sopor och tillgång till en gemensam bastu och servicehus. Om man vill låna tvättmaskin och torktumlare kostar det extra (Respondent 2, intervju). De fasta avgifterna såsom elkostnader varierar från säsong till säsong beroende på hur ofta respondent 2 har varit i sin husvagn, men kostnaden brukar vara mellan 2500–3000 kronor per säsong. Förutom elen betalar de även försäkring som kostar cirka 2100 kronor per år.
De kostnader som respondent 2 informerade om kan variera beroende på hur ofta husvagnsägarna använder sin husvagn, storlek på husvagnen och vad man har för typ av försäkring. De kan även finnas husvagnsägare som har andra avgifter, exempelvis mobilt bredband.
Att köpa en husvagn kan kosta allt från 70 000 – 1 000 000 kronor beroende på vad det är för modell och storlek på husvagnen.
Till skillnad från stationära fritidshusägare så slipper husvagnsägare betala vägavgifter bland annat. Respondent 2 belyste under intervjun att de även slipper tänka på skottning, eftersom det ingår i årsavgiften som de betalar till campingen.
6. Resultatdiskussion och slutsats
Utgångspunkten för denna studie var att undersöka om de mobila fritidshusägarna i Borgafjäll eventuellt är potentiella ägare till ett stationärt fritidshus, eller om det är nöjda med vad campinglivet har att erbjuda dem. Utifrån resultatet framkommer det att husvagnsägarna är nöjda med campinglivet i Borgafjäll. De allra flesta är intresserad av att bygga/köpa ett stationärt fritidshus någon gång i framtiden, men de visste inte riktigt när i framtiden på grund av olika faktorer såsom ekonomiska skäl eller att de inte känner ett behov av ett stationärt fritidshus just nu, eftersom många av dem ser sin husvagn som ett stationärt fritidshus fast på hjul. Detta fenomen är väldigt intressant eftersom de mobila fritidshusen är så pass stor grupp och många av dem anser sig tillhöra
”fritidshus-kategorin”. Trots att de mobila fritidshusen är en stor del av andrahemsturismen, har de inte fått lika stor uppmärksamhet som de
”vanliga” stationära fritidshus, som även Hall och Müller (2018) påpekar.
Husvagnsägarna som tillbringar en längre tid i sin husvagn bidrar även mer till den lokala ekonomin, så därför bör mobila fritidshusturismen få samma uppmärksamhet som andra fritidshusturister. Dessutom verkar det vara vanligt att husvagnar står året runt på en campingplats, vilket innebär att husvagnsägarna även behöver tillgång till kommunens infrastruktur och kommer nyttja resurserna mer frekvent. I denna studies fall är dessutom husvagnarna fler (cirka 172 stycken) än de personer som bor permanent i Borgafjäll.
Den temporär befolkningsrörelse som karakteriseras i turism, har tre huvud utgångspunkter som Bell och Ward (2000) beskriver det. Dessa är:
frekvens, varaktighet och säsongsvariation. Detta fenomen bekräftas i min studie där de tre utgångspunkter utmärkas bland mobila fritidshusturisterna i Borgafjäll och kan ses eftersom de har en viss säsongsvariation, då många av dem väljer att tillbringa mer tid i sin husvagn under högsäsongen. De har även en varaktighet som variera.
Campingägaren i denna studie antydde däremot att de allra flesta som har sin husvagn på campingen inte bor allt för långt bort, vilket kan vara en bidragande faktor till att husvagnsägarna är i sin husvagn så pass frekvent.
Utifrån resultatet i frågeformuläret visade det sig att husvagnsägarnas permanentboende är mellan 26–35 mil ifrån Borgafjäll, vilket verkar vara en ”rimlig” sträcka, eftersom många av dem (18 stycken) tillbringar mellan 30–45 gästnätter per år där.
Bell och Ward (2000) talar om temporär befolkningsrörelse som typisk för säsongsvariation. I uppsatsens resultat framkom att Borgafjäll verkar vara en destination som är populär för turister och framförallt
fritidshusturister som bidrar till rörelse i Borgafjäll under högsäsong (vinterhalvåret), men att befolkningsrörelsen också har börjat öka under sommarsäsongen. Detta är ett resultat som visar hur denna typ av migration kan innebära en utmaning för orten om det är fler som efterfrågar tomter för att etablera ett fritidshus, eller om det skulle vara fler som efterfrågar campingplatser och campingägarna skulle vilja bygga ut området. Detta kan då leda till fragmenterat markägande i och med ökad mänsklig närvaro som kommer vara med och påverka ortens infrastruktur (Williams & Hall, 2000).
Husvagnsägarna i Borgafjäll verkar vara nöjd med tillvaron på campingområdena. Utifrån svaren från frågeformuläret nämnde de allra flesta att gemenskapen och det sociala livet runtomkring var en viktig faktor varför de trivs så pass bra. En samstämmighet hos respondenterna angående campingområdena och Borgafjäll framkom i resultatet där de uppgav att orsaken till att de trivs så pass bra och att de upplever Borgafjäll som en destination som är lugnt och familjärt i jämförelse med många andra svenska fjälldestinationer som de besökt. Det var många respondenter som beskrev campingområdena som familjärt och att de har skapat en relation till många andra husvagnsägare som befinner sig på campingen. Detta verkar vara något som är vanligt i campinglivet, att skapa en nära relation till sina grannar vilket inte upplevs lika vanligt bland stationära fritidshusägare. Just nära relation och gemenskap till sina husvagnsgrannar är något som även Leivestad (2018) uppmärksammade i sin studie som en faktor för att husvagnsägare väljer husvagn.
Husvagnar är mobila och kan röra på sig. Däremot är husvagnarna som står på Borgafjälls campingområden inte så mobila eftersom de allra flesta står där året runt tillsammans med en förstuga, ”spiketält”, som gör det svårare att röra på sig. Känslan av att vara mobil fann ändå med som en faktor för att välja just husvagn och camping då respondenter påpekade att de kan flytta på sin husvagn om de skulle vilja det. Däremot är det uppenbart att de inte gör det, eftersom de står där året runt och många av dem har gjort det under flera år. Kanske detta fenomen, att kunna flytta på sig om husvagnsägarna skulle vilja göra det, har att göra med det Leivestad (2018) beskriver, potentiell rörlighet och frihetskänsla. Kanske det är så att husvagnsägarna känner frihetskänslor; att de kan välja att flytta på sig som ett stationärt fritidshus inte kan. I denna studie verkar husvagnsägarna inte vilja flytta på sig och de kan ses mer som likt ett stationärt fritidshus. Själva känslan av att vara mobil kan då vara en faktor för att välja husvagn trots att man inte utnyttjar den möjligheten att flytta på sig i någon större utsträckning.
Detta kan också ses vid besökstillfällena på campingområden där alla husvagnar hade ett ”spiketält” vilket ger husvagnsägarna mer utrymme.
Husvagnsägarna hade även en liten yta för att ha en egen uteplats vilket kan efterliknas med ett stationärt fritidshus. Däremot har de mobila fritidshusen andra materiella brister som även Leivestad (2018) påpekar.
Detta gör att husvagnsägarna blir mer bunden till ett campingområde för att få kompletterande infrastruktur för att fungera som en långtidsbostad, vilket inte skapar en frihetskänsla som en stationär fritidshusägare kan uppleva angående denna fråga.
Är fenomenet med mobila fritidshus verkligen en ”mellanstation” till att bli fritidshusägare? Det är en fråga som kan vara svår att besvara, eftersom många anses vara nöjda med sitt fritidshus på hjul och den frihet som de känner. Däremot finns det husvagnsägare som gärna skulle vilja etablera ett stationärt fritidshus, eftersom de trivs och gillar att tillbringa sin tid i fjälldestinationen och kan därmed behöva mer utrymme. Däremot var husvagnsägarna nöjda med campinglivet i Borgafjäll och den gemenskap som finns där. Resultatet visar att det finns ett intresse bland husvagnsägarna, att etablera eller köpa ett stationärt fritidshus i Borgafjäll. Dock var det många respondenter som nämnde att husvagn passar bättre just nu på grund av livstillvaron eller så handlade det om ekonomiska faktorer. Däremot var det ingen utav respondenterna som sa att de inte hade råd, men de påpekade att det är dyrare med stationärt fritidshus än vad det är med husvagn.
När det kommer till den ekonomiska delen visar det sig att husvagnsägarna betalar mindre per år jämförelse med de stationära fritidshusägarna. Ägare till ett stationärt fritidshus i Borgafjäll betalar crika 46 600 kronor per år i fasta avgifter, medan husvagnsägare betalar cirka 19 100 kronor per år. En husvagnsägare slipper bland annat betala vägavgift och även fastighetsskatt som Leivestad (2018) påpekar.
Även om det är skillnad på boendeformen, tycks husvagnsägare trivas med campinglivet och de ekonomiska fördelarna som de har. De allra flesta husvagnar står året runt i Borgafjäll, precis som ett stationärt fritidshus och därmed handlar de största skillnaderna om ekonomiska faktorer och boendeytan. Dock påpekade flera respondenter som besvarade frågorna i frågeformuläret att boytan inte var något större problem- ”det funkar bra”
och därför hade de inte någon brådska att etablera ett fritidshus.
Under ett intervjutillfälle framkom det att priserna i Borgafjäll har börjat öka och det skulle innebära en stor kostnad att bygga något eller köpa ett
färdigt fritidshus. Dessutom påpekade respondenten att de ändå får ta del av samma fjäll och aktiviteter som Borgafjäll kan erbjuda, vilket även är en bidragande faktor till varför de ännu inte har ett stationärt fritidshus, men som de gärna skulle vilja ha i framtiden.
Både Hall och Müller (2018) och Leivestad (2018) nämner att mobila fritidshus kan vara ett billigare alternativ än ett stationärt fritidshus vilket bidrar till att fler kan få tillgång till ett andra hem. Totalt finns det cirka 172 campingplatser i Borgafjäll och nästintill alla är upptagna och många personer står i kö för att få tillgång till en plats för sin husvagn. Utifrån de resultaten och det som framkommer i uppsatsen kan en faktor vara att allt fler väljer mobila fritidshus på grund av att priserna och marknaden har gått upp. Detta är något som även Leivestad (2018) påpekar- då huspriserna ökar så söker personer andra alternativ. Ett mobilt fritidshus kan därmed bidra till att fler får tillgång till ett andra hem.
Husvagnsägarna får ändå ta del av samma fjäll och de aktiviteter som orten kan erbjuda.
Majoriteten av de 28 stycken husvagnsägarna som besvarade frågorna i frågeformuläret vill etablera ett fritidshus i Borgafjäll, men känslan är att dessa personer inte har någon brådska eftersom de redan har ett fritidshus fast på hjul, vilket även några respondenter påpekade- att de redan har ett
”andra hem”. Husvagnsägarna var nöjd med tillvaron och campinglivet och kanske detta är anledningen till varför husvagnsägarna väljer just husvagn och inte fritidshus? I studien framkommer det att husvagnsägare får ta del av samma aktiviteter som orten har att erbjuda, vilket kan frambringa en variation jämförelse med vad vardagslivet har att erbjuda, vilket även Steer-Fowler och Brunt (2018) påpekar. Resultatet kan tolkas som att faktorer som gör att människor väljer mobila lösningar för sitt fritidsboende är bland annat frihetskänsla, även om man står där säsongsvis. Även en känsla av gemenskap och trivsel verkar vara en stor faktor för varför man väljer denna typ av fritidsboende. Även om de som har sina husvagnar på campingen i Borgafjäll skulle vilja ha ett stationärt boende så kan den ekonomiska frågan vara en viktig faktor som hinder.
Att det finns intresse för turism och boende i Borgafjäll bör vara intressant för Dorotea kommun när de ska se över sin framtida infrastruktur. Det är viktigt också för campingägare och andra turister att veta hur de med mobilt fritidsboende tänker runt sitt boende, eftersom det är en stor grupp i bygden. Dessutom verkar husvagnarna inte minska, snarare öka eftersom det finns en väntelista. Kanske det är så att campingområdena så småningom behöver expanderas för att möta efterfrågan, om det möjligtvis är så att ett mobilt fritidshus är ett första steg, en
”mellanstation” innan man väljer ett stationärt fritidshus.
Det ska förtydligas att studiens resultat är baserad på 28 personer som ville besvara på frågeformuläret, vilket kan göra mätningen missvisande eftersom det är cirka 145 personer som inte haft möjlighet att framföra sin åsikt om denna fråga.
6.1 Förslag på fortsatta studier
Då det skulle vara intressant att följa husvagnsägarna i Borgafjäll över tid skulle fortsatta studier kunna titta på dem som idag har ett mobilt fritidshus och jämföra hur de skulle kunna se ut om några år, om de flesta har valt att bygga/köpa ett stationärt fritidshus på orten. Kanske det skulle visa sig att husvagnar har moderniserats ytterligare och att fler väljer mobila fritidshus som ett andra hem istället på grund av ekonomiska faktorer. Om dessa personer väljer ett stationärt fritidshus eller om de väljer ett mobilt fritidshus så kommer de vilket som påverka kommunens infrastruktur på något sätt. Detta är någonting som bör studeras vidare eftersom turismen är så stor på orten. Dessutom är just mobila fritidshusturismen en grupp som kan vara lätt att glömma eftersom de inte är registrerade där de står, de är registrerad på ägarens folkbokföringsadress, precis som Leivestad (2018) påpekar i sina studier.
Därför finns det utrymme att studera om mobila fritidshus och deras betydelse bland fritidshusturismen.
