Underlag för samråd
Väg 62 – Södra Älvkullen erosionsskydd
Forshaga kommun, Värmlands län
2017-10-16
Underlag för samråd inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Projektnummer: 156998
Dokumenttitel: Underlag för samråd, Väg 62, Södra Älvkullen erosionsskydd Dokumentdatum: 2017-10-16
Utgivare: Trafikverket, Hamntorget, 652 26 Karlstad, telefon: 0771-921 921 Kontaktperson: Kenth Henriksson
Projektnummer: TRV 156998 Version: 1.0
Skapat av: Sweco Environment AB Uppdragsansvarig: Magnus Wackerfeldt Miljö: Johanna Gelang Alfredsson Fotograf: Sweco
Innehåll
1. Administrativa uppgifter ... 1
2. Saken ... 2
3. Bakgrund och lokalisering ... 2
4. Beskrivning av berört område ... 3
4.1. Hydrologiska förhållanden ... 3
4.2. Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer ... 3
4.3. Beskrivning av omgivande mark ... 5
5. Planerade åtgärder ... 8
5.1. Geotekniska förutsättningar ... 8
5.2. Befintlig anläggning ... 8
5.3. Planerat erosionsskydd/tryckbank ... 8
5.4. Åtgärder på trummor ... 11
6. Konsekvenser av planerade åtgärder ... 12
6.1. Ras- och skredrisk ... 12
6.2. Miljökonsekvenser ... 12
7. Fortsatt arbete ... 14
7.1. Samråd inför planerade tillståndsansökningar ... 14
7.2. Ansökningshandlingar ... 14
Bilaga 1 – Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald för Väg 62 Södra Älvkullen, Forshaga kommun
1. Administrativa uppgifter
Sökande: Trafikverket
Hamntorget 652 26 Karlstad telefon: 0771-921 921
Ombud: Ann-Kristin Lundberg
ann-kristin.lundberg@trafikverket.se telefon 010-123 70 52
Trafikverkets projektledare: Kenth Henriksson
kenth.henriksson@trafikverket.se telefon 010- 1236858
Miljökonsult: Johanna Gelang Alfredsson
johanna.gelang.alfredsson@sweco.se telefon 054-14 17 41
Trafikverkets projektnummer: 156998
Berörda fastigheter och fastighetsägare:
Förby 1:32
Hagen 2:1
Hagen 1:5
Ann Jeanette Thomasson Älvkullen 2
669 91 Deje
Linda Marie Jonsson Strandgatan 18 669 31 Deje
Leif Per-Olof Jonsson Råtorp 4
669 91 Deje
2. Saken
Trafikverket avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för anläggande av erosionsskydd i Klarälven längs väg 62 i Forshaga kommun. Denna rapport utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan.
3. Bakgrund och lokalisering
Väg 62 går genom Värmland från söder till norr och förbinder Norra Värmland med Värmlands huvudort Karlstad. Vägen är 230 km lång och sträcker sig från Karlstad till Långflon vid norska gränsen. Den aktuella sträckan av vägen ligger några kilometer norr om Deje, vid Älvkullen, se Figur 1.
I tidigare utfört arbetsplan, väg 62 delen Deje-Älvkullen, Forshaga kommun, Värmlands län (upprättad 2009-06-23, ej fastställd) har en ca 110 m lång sträcka identifierats där ras- och skredrisk förekommer. I planen föreslås åtgärder för att minska erosionen och höja stabiliteten. Vägprojektet Deje-Älvkullen som helhet bedöms ej komma att utföras inom en snar framtid. Åtgärden för skredproblematik lyfts således ut tidigare, då den är av mer akut karaktär.
Figur 1. Översiktskarta. Kartan är hämtad från http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
Trafikverket har som avsikt att anlägga ett erosionsskydd och stabilisera vägen mot sin sluttning till Klarälven. Eftersom dessa arbeten utgör en vattenverksamhet krävs tillstånd enligt 11 kap miljöbalken.
Målet med projektet är att långsiktigt erhålla erforderlig säkerhet mot skred och erosion på aktuell sträcka.
4. Beskrivning av berört område
4.1. Hydrologiska förhållanden
Klarälven är ca 460 km lång och rinner genom Norge och Sverige, varav ca 300 km rinner genom Sverige. Vattendraget har sina källor i Härjedalens fjällandskap och mynnar i Vänern vid Karlstad. Huvudfåran är kraftigt utbyggd med 11 kraftverk, nio på svenska sida. Klarälven ingår i Göta älvs huvudavrinningssystem. Dess avrinnings- område omfattar en yta på ca 12 000 km2. Klarälven har medelvattenföring på 165 m3/s och en medelhögvattenföring på 690 m3/s.
4.2. Vattenförekomst och miljökvalitetsnormer
Klarälven klassificeras som laxfiskvatten och ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Berörd del av älvens strandkant är påverkad av mänsklig verksamhet och utgörs av slänt som delvis hyser en varierad vegetation och delvis är utfylld med sprängsten.
Klarälven utgör vandringsområde för de genetiskt unika stammarna av Klarälvslax och Klarälvsöring. Klarälvens klassning och miljökvalitetsnorm presenteras i tabell 1 nedan.
Ytvattenförekomst
Vattenförekomsten där erosionsskyddet planeras anläggas benämns Klarälven, ned- ströms Rannån (SE662054-136712) och utgör en 29 km lång sträcka av älven mellan Ransäter och strax söder om Deje. Miljökvalitetsnormerna för denna vattenförekomst är god ekologisk status 2021 och god kemisk status.
Status för Klarälven nedströms Rannån enligt 2017 års klassning är måttlig ekologisk status och uppnår ej god för kemisk status. Status och MKN sammanfattas i tabell 1 nedan.
Grundvattenförekomst
400 meter nedströms planerat erosionsskydd/tryckbank finns grundvattenförekomsten Forshaga-Deje (SE660984-136942). Såväl statusklassningen som miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god kemisk status och god kvantitativ status.
Tabell 1. Klassningar och miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten Klarälven, nedströms Rannån (SE662054-136712) enligt VISS (http://viss.lansstyrelsen.se) och Länsstyrelsen i Västra
Götalands läns (Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2016:58).
Parameter Klassning Motivering MKN
(beslutad 2017-02-23) Ekologisk
status
Måttlig (beslutad 2017-02-23)
Ändrad hydromorfologi genom fysisk påverkan. Fiskar och andra vatten- levande djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. Stora delar av strandzonen är bebyggd. Delar av den naturliga strandlinjen saknas.
Biologiska data saknas.
God ekologisk status 2021
Tillkomst/
härkomst
Naturlig (arbetsmaterial 2016-01-11)
Vattnet bedöms inte vara kraftigt modifierat eller konstgjort.
--
Kemisk status
Uppnår ej god (arbetsmaterial 2015-08-16)
Halten av Kvicksilver (Hg) överskrider sin miljökvalitetsnorm.
Vattenförekomsten uppnår inte god status med avseende på polybrome- rade difenyletrar (PBDE). Båda dessa ämnen överskrids i huvuddelen av svenska vatten.
God kemisk ytvatten- status med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyl- eter.
Mindre strängt krav:
Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvick- silverföreningar och bromerad difenyleter.
Kemisk status utan överallt över- skridande ämnen
Ej klassad (arbetsmaterial 2014-09-04)
--
4.2.1. Naturmiljö i vatten
Naturmiljön har under sommaren 2017 inventerats avseende biologisk mångfald enligt svensk standardmetod för naturinventering SS 199000:2014 (NVI). Den limniska stranden och berörd del av Klarälven inventerades som en del av en naturvärdes- inventering (NVI), se bilaga 1.
Den limniska stranden bedömdes ha naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Artvärdet bedömdes till visst samt biotopvärdet till påtagligt. Motiveringen är förekomst av signalarter, en tydlig vegetationszonering samt fluktuerande vattenstånd.
Vattenområdet (berörd del av Klarälven) bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde (visst artvärde och påtagligt biotopvärde). Motiveringen är förekomst av ett varierat flöde med tidvis översvämmande stränder samt förekomst av flera naturvårdsarter (fisk och bottenfauna).
Vattendrag har nästan alltid betydelse för biologisk mångfald. De bidrar på ett påtagligt sätt till variation i landskapet. Dessutom är vatten är förutsättning för all biologisk mångfald, även på land. Mot denna bakgrund har vattendrag nästan alltid åtminstone visst naturvärde såvida de inte är fullständigt exploaterade eller förgiftade.
På den aktuella älvsträckan förekommande fiskarter är abborre, gädda, mört, id och ibland harr enligt Klarälven-Ullerud fiskevårdsområdesförenings hemsida. Klarälvens fiskfauna hyser dessutom lake som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT). Långväga vandrande fiskarter som lax och öring fångas vid Forshagas kraftstation och transporte- ras för att släppas ut längre upp i älvsystemet där lekområden finns kvar. Berörd älvsträcka ligger uppströms Dejeforsen, som bedöms utgöra ett naturligt vandrings- hinder för fisk.
Vid inventeringen observerades en bäverkana mot Klarälven och en nyligen använd bäverstig. Bävern är fridlyst i hela landet enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
4.2.2. Markavvattningsföretag
I utredningsområdet och dess närhet finns inga markavvattningsföretag registrerade enligt Länsstyrelsen Webb GIS Planeringsunderlag.
4.2.3. Sediment, risk för föroreningar
Enligt Länsstyrelsens Webb GIS finns inga kända föroreningar i närområdet. De närmaste områdena med där potentiella områden med föroreningar är förtecknade ligger några hundra meter söder om utredningsområdet, vid Ulvsby.
4.3. Beskrivning av omgivande mark 4.3.1. Landskapsbild
Landskapsbilden präglas av äldre kulturlandskap i Klarälvens dalgång. Området karakteriseras av ett omväxlande landskap med uppodlad åkermark, skogbeklädda höjder och älvdalen. Bebyggelsen förekommer huvudsakligen i byn Hagen, men det förekommer även några friliggande hus och gårdar.
4.3.2. Riksintressen och andra skyddade områden
Strandskydd gäller längs Klarälvens strandkanter (100 meter). Strandskyddsfrågan kommer att hanteras inom ramarna för planerad tillståndsansökan.
Klarälvsbanan är klassad som riksintresse för friluftsliv. Väg 62 är rekommenderad primär väg för transport av farligt gods. Ett mindre skogsområde söder om
utredningsområdet är klassad som objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsen, se karta i figur 2 (sekundär lövnaturskog, Norra Åsen). Ytterligare längre söderut vid Ulvsby finns en nyckelbiotop som består av strandlövskog.
4.3.3. Naturmiljö på land
Genomförd NVI omfattade även den övre delen av sluttningen mellan väg 62 och Klarälven samt bäckravinen väster om vägen, se bilaga 1.
Naturmiljön i södra delen av inventeringsområdet beskrivs består av medelåldrig planterad barrskog intill vägen och av triviallövskog intill älven. Vegetationen i fält- skiktet tyder på näringsrika förhållanden.
I mitten av inventeringsområdet är sluttningen utfylld av sprängsten intill älven och trädskiktet är fattigt. Endast enstaka träd och buskar har etablerats. Fältskiktet
domineras av ormbunkar. Denna del av inventeringsområdet bedömdes hysa låga naturvärden.
Den norra delen av inventeringsområdet bedömdes till naturvärdesklass 4, visst
naturvärde. Motivation till denna bedömning är förekomst av en del äldre och grova träd i en olikåldrad triviallövskog, en riklig epifytvegetation samt stort inslag av död ved.
Lövsumpskogen i ravinen väster om vägen bedömdes till klass 3, påtagligt naturvärde.
Bedömningen motiveras av att området bedöms vara artrikare än omgivande landskap, förekomst av flera signalarter samt en kontinuerlig källpåverkan.
Enligt artportalen har en del rödlistade arter observerats i det berörda områdets närhet varav de flesta observationer utgörs av fåglar som kungsfågel (sårbar, VU), mindre hackspett (nära hotad, NT) och nötkråka (NT), men även kärlväxter åkerättika (VU) och knärot (NT, fridlyst enligt Artskydsförordningen (SFS 2007: 845), paragraf 8).
Tidsperiod för dessa fynd är mellan år 2000–2017. Alla fåglar räknas som vilt och är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007: 845), paragraf 4.
Många av de rapporterade fåglar i närområdet finns med i förteckningen över fågelarter för vilka särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö skall vidtas för artens överlevnad och fortplantning i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.
Observationerna i artportalen presenteras på karta i figur 3. Inget av fynden ligger inom det område som direkt kommer att påverkas genom anläggning av ersoisionskyddet. I samband med naturvärdesinventeringen utfördes även en fågelinventering. Arter som observerades var: talgoxe, bofink, gärdsmyg, lövsångare och svarthätta.
Figur 2. Figuren visar områden som Skogsstyrelsen (SKS) klassar hysa naturvärden och utgöra nyckelbiotop.
4.3.4. Kulturmiljö
Det finns inga kulturmiljöområden i närområdet. De närmaste förtecknade
fornlämningar ligger söder om området i form av en boplats (Övre Ullerud 277:1) och två bytomter/gårdstomter varav endast en klassas som fornlämning (Övre Ullerud 254:1) och den andra som övrig kulturhistorisk lämning (Övre Ullerud 254:2)
(Riksantikvarieämbetet, 2017). Längre nedströms det berörda området finns dessutom ett gravfält nära strandkanten (Övre Ullerud 5:1).
4.3.5. Friluftsliv och rekreation
I området närområde finns inga förtecknade områden för friluftsliv och rekreation. Det intresset som ligger närmast är Klarälvsbanan, en cykelväg som leder från Uddeholm, Hagfors kommun till Kroppkärr, Karlstad kommun.
4.3.6. Areella näringar
Planerat erosionsskydd berör strandkant intill Klarälven. Längs väg 62 finns det flera gårdar som bedriver jordbruk. Inga areella näringar kommer att beröras direkt av planerade åtgärderna.
4.3.7. Kommunala planer
Det berörda området omfattas inte av någon detaljplan.
Figur 3. Rödlistade arter inrapporterade till artportalen under perioden 2000-2017 (sökdatum).
Gul markering; fyndplats. Svart markering: utredningsområde. Källa: Artportalen, ArtDatabanken SLU, http://www.artportalen.se/ (sökning 2017-10-06).
5. Planerade åtgärder
5.1. Geotekniska förutsättningar
I den berörda sträckan har i tidigare utredningar konstaterats föreligga ras- och skredrisk.
Det berörda området utgörs av en brant slänt mot Klarälven. Nivåskillnaden mellan vägen och älven är ca 5–7 meter och slänten är ställvis brant (ca 1:1,5). Nivåskillnad mellan väg och släntfot (älvens botten) är ca 10–13 meter, enligt tidigare utförda lodningar. Utförda mätningar tyder på att älven är djupast ca 20 meter utanför den västra älvstranden.
Jorden domineras av mäktiga sedimentlager av främst sand och silt. Under vägbanken bedöms dessa lager överst bestå av ca 5 meter silt. Därunder följer lera till ett djup av 11–20 meter. Över leran finns på flera punkter längs sträckan ett fastare lager, sannolikt sand med medelhög relativ fasthet, med en mäktighet på 2–4 meter. Under leran följer friktionsjord, vars nivå ungefär sammanfaller med Klarälvens botten.
Mer utförliga geotekniska utredningar pågår. Geotekniska fältundersökningar genom- fördes under vecka 39.
5.2. Befintlig anläggning
Väg 62 är ca 6–6,5 meter bred.
Vägbanken genomkorsas av två vägtrummor; en delvis raserad stentrumma samt en trumma i plast med tillhörande nedstigningsbrunn av betong. Trummornas standard kommer att utredas, eventuellt med hjälp av filmning.
I vägslänten ner mot Klarälven finns sprängsten.
5.3. Planerat erosionsskydd/tryckbank
Vid väg 62 Södra Älvkullen planeras anläggning av erosionsskydd/tryckbank intill Klarälvens strandkant. Planerade arbeten innebär arbeten i vatten.
Erosionsskyddet/tryckbanken beräknas preliminärt få en längd om 240 meter och en bredd om 20–25 meter, se planritning i figur 4 och sektion i figur 5. Preliminär krönbredd är 3–5 meter. Erosionsskyddet/tryckbanken planeras utföras av sprängsten 0–300 mm. Utbredning och utformning av erosionsskyddet/tryckbanken kan komma att justeras i samband med kommande detaljprojektering.
Vid utformningen kommer möjligheten att utforma erosionsskyddets krön så att det kan nyttjas som passage för klövvilt att beaktas. Övrig naturanpassning som kan komma att bli aktuellt är utformning med sten av varierande storlek i syfte att åstadkomma hålig- heter under vattenytan, vilka kan nyttjas som gömslen/boplatser, främst för botten- fauna.
Figur 4. Planritning, planerat erosionsskydd/tryckbank.
Figur 5. Sektion, planerat erosionsskydd/tryckbank.
Strax norr om planerat erosionsskydd/tryckbank finns ett befintligt erosionsskydd med likartad utformning som planerat, se foto i figur 6. Befintligt erosionsskydd är ca 8 år gammalt. Viss växtlighet har etablerat sig i skyddet.
5.4. Åtgärder på trummor
Befintliga trummor kommer eventuellt att rustas upp. Beslut om eventuella reparationsåtgärder fattas efter att trummornas nuvarande standard har utretts.
Den södra trumman kommer att förlängas genom planerat erosionsskydd/tryckbank.
Den norra trummar planeras preliminärt förses med erosionsskyddat utlopp mot älven.
Figur 6. Befintligt erosionsskydd strax norr om planerat.
5.4.1. Föreslagna skyddsåtgärder
Lämplig skyddsåtgärd bedöms vara avgränsning av arbetstiden i vatten så att grumlande arbeten undviks under förekommande fiskarters migrations- och lektider.
Silt-/miljögardin för att förhindra grumling i älven bedöms vara svårt att montera så att erforderlig täthet mot utanförliggande vattenområde uppnås. Arbetsområdet kommer att sträcka sig en bit ut i vattnet, där såväl vattendjupet som vattenhastigheten är relativt stora. Silt-/miljögardin bedöms därför inte utgöra någon praktiskt genomförbar
försiktighetsåtgärd.
Risk för utsläpp till mark och vatten under byggskedet minimeras genom att följande skyddsåtgärder vidtas:
Uppställningsplatser för maskiner väljs så att avrinning inte sker till Klarälven vid en olyckshändelse som medför läckage av petroleumprodukter eller andra kemikalier.
Restriktioner avseende hantering av överskottsmassor och restprodukter kommer att ställas på upphandlad entreprenör inför byggskedet.
6. Konsekvenser av planerade åtgärder
6.1. Ras- och skredrisk
Projektet syftar till att minska ras- och skredrisken för berörd sträcka av väg 62.
6.2. Miljökonsekvenser 6.2.1. Naturmiljö i vatten
Under byggskedet finns risk för grumling. Grumling kan påverka den lokala botten- och fiskfaunan negativt. Vattenlevande organismer är dock anpassade till kortare perioder av grumling.
Förekommande fiskarter kan tänkas nyttja strandkanten i berört område för lek och äggläggning. Om grumlande arbeten undviks under migrations- och eller lektiden för förekommande fiskarter bedöms arbetet medföra obetydliga konsekvenser för fiskfaunan. Strandkanten i närheten till berört område bedöms erbjuda liknande förhållanden och fiskar kan förflytta sig dit. Eventuell förlust av bottenfauna bedöms som försumbar. Bottenfauna bedöms kunna återetableras ifrån närmiljön.
Enligt naturvärdesinventeringen nyttjar en eller flera bävrar området som revir. Arten kan därmed påverkas negativt om planerade arbeten är placerade i reviren. Det
rapporterades dock ingen observation av bäverhydda och påverkan bedöms därför som måttlig.
Vid fågelinventeringen noterades inga ovanliga eller rödlistade arter. Sedan tidigare har det dock rapporterats ett antal rödlistade arter i när området. Eventuell påverkan kan utgöras av bullerstörning, främst i det fall störningen sammanfaller med häck- och ruvningstid. Området är dock redan idag utsatt för buller från trafiken på väg 62.
6.2.2. Miljökvalitetssnormer
Den planerade verksamheten bedöms preliminärt inte påverka möjligheten att uppnå god ekologisk status i berörd ytvattenförekomst. Berört område påverkar endast en sträcka på ca 240 meter i den 29 km långa vattenförekomsten. En systematisk genom- gång av påverkan på kvalitetsfaktornivå, med bedömningar mot icke-försämringskravet och på framtida förutsättningar att uppnå god ekologisk status kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen.
6.2.3. Naturmiljö på land
De planerade arbetena medför lokal påverkan på vegetationen inom berört område. Inga större avverkningar bedöms vara nödvändiga för att möjliggöra anläggning av erosions- skyddet. Eftersom naturmiljön i området inte hyser höga naturvärden bedöms denna påverkan som måttlig/ringa.
Vissa naturvårdsarter kan komma att påverkas. Det övre vegetationsskiktet kan sparas och återföras på ny slänt efter utfört arbete för att gynna återetablering av vegetation.
6.2.4. Landskapsbild
Slänten ner mot älven kommer att påverkas. Befintliga träd avverkas och slänten kläs med sprängsten, jämför foto på befintligt erosionsskydd norr om planerat, figur 7.
6.2.5. Riksintressen och skyddade områden
Planerade arbeten bedöms inte påverka några riksintressen. Nedströms belägna områden med naturvärde och nyckelbiotopen som Skogsstyrelsen utpekad bedöms inte påverkas negativt av planerade arbeten.
6.2.6. Befintligt markavvattningsföretag
I området är inga markavattningsföretag förtecknade enligt uppgifter I Länsstyrelsens WEBB GIS planeringsunderlag för Värmland.
6.2.7. Areella näringar
Ingen jordbruksmark tas i anspråk. Åtgärderna medför inte heller att några nya barriärer mellan brukningsområden skapas.
6.2.8. Strandskydd
Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala. Den allemansrättsliga aspekten bedöms inte påverkas.
6.2.9. Buller mm under byggskede
Påverkan under byggtiden utgörs främst av buller, vibrationer och risk för ras- och skred från anläggningsarbetena. Framkomligheten på väg 62 kan påverkas under byggskedet.
Eftersom risk för störning av förekommande fågelarters häckning föreligger i samband med bullrande arbeten vid Klarälven, kan skyddsåtgärder behöva vidtas. Det kan exem- pelvis innebära att bullrande och vibrerande arbetsmoment utmed Klarälvens strand- kant undviks under den period fåglarna häckar och /eller ruvar sina ägg.
7. Fortsatt arbete
7.1. Samråd inför planerade tillståndsansökningar
Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Värmlands län kommer att hållas den 2017-11-09 på Länsstyrelsens kontor i Karlstad.
Samråd med enskilda genomförs genom brevutskick.
7.2. Ansökningshandlingar
En tillståndsansökan för anläggandet av erosionsskyddet kommer att tas fram. Ansökan beräknas skickas in till mark- och miljödomstolen i mars 2018.
8. Referenser
Artportalen, ArtDatabanken SLU, http://www.artportalen.se/
Klarälven-Ulleruds FVOF http://www.ifiske.se/fiske-klaralven-ullerud.htm
Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt (14 FS 2016:58).
Länsstyrelsens WebbGIS: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Varmland/
Planeringsunderlag/.
SMHI: https://www.smhi.se/
VISS (Vatteniformationssystem Sverige): http://viss.lansstyrelsen.se
Trafikverket, Hamntorget, 652 26 Karlstad
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald för Väg 62 Södra Älvkullen, Forshaga kommun
På uppdrag av Trafikverket Region Väst Juni 2017
Bilaga 1
Text och foton: Tore Mattsson & Olle Molander
Kartor från Lantmäteriets WMS-tjänst via Trafikverket (licensinnehavare)
© Lantmäteriet Geosamverkan
Koordinater i denna rapport anges i referenssystemet SWEREF 99TM
Kvalitetsgranskning: Olle Molander
INNEHÅLL
Uppdraget ... sid.3
Sammanfattning ... sid.3
Metodik ... sid.3
Översiktkarta ... sid.4
Inventeringsområdet ... sid.5
Allmän beskrivning ... sid.5
Naturvärdesobjekt ... sid.8
NO 01 ... sid.9
NO 02 ... sid.10
NO 03 ... sid.11
NO 04 ... sid.12
Detaljerad redovisning av artförekomster ... sid.13
Informationskällor ... sid.14
Matris för naturvärdesbedömning ... sid.14
Uppdraget
Inför planerade åtgärder för att eliminera problem med stabilitet och erosion längs Väg 62 vid Södra Älvkullen har på uppdrag av Trafikverket, region Väst, en naturvärdesinventering och naturvärdesbedömning gjorts av sluttningen mellan vägen och Klarälven längs en 200 m lång sträcka, där vägen går mycket nära älven. Anslutande del av Klarälven har även ingått i inventeringsuppdraget.
Även en 50 m lång sträcka av en bäckravin på västra sidan om väg 62 i anslutning till denna vägsträcka har inventerats.
Fältarbetet har utförts under vecka 24, 2017 av biologerna Tore Mattsson och Olle Molander, OM´s Naturtjänst. En rekognosering kombinerat med fågelinventering utfördes av Olle Molander 2017-05-20.
Sammanfattning
En naturvärdesinventering och naturvärdesbedömning enligt Svensk Standard har gjorts av en sluttning mellan Väg 62 och Klarälven vid Södra Älvkullen, Forshaga kommun. Även
anslutande del av Klarälven liksom en anslutande bäckravin på västra sidan av vägen har inventerats.
Inom inventeringsområdet har vi identifierat fyra naturvärdesobjekt som redovisas i text, bild och kartor i denna rapport.
Tre av dessa har bedömts tillhöra naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde
En har bedömts tillhöra naturvärdesklass 4 – visst naturvärde
Övriga delar av inventeringsområdet har bedömts ha lågt naturvärde och redovisas inte i denna rapport.
Lokaler för naturvårdsarter inom kategorierna signalarter och typiska arter anges där så är möjligt med exakta koordinater.
Metodik
Vi har använt oss av inventeringsmetodik enligt Svensk Standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning och Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014
Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000.
Inventeringen har utförts som NVI på fältnivå med detaljeringsgraden ”Detalj”. Förutom grundnivån har NVI:n kompletterats med tilläggen ”Naturvärdesklass 4” och ”Detaljerad redovisning av artförekomst”. Vi har använt en matris för naturvärdesbedömning som redovisas på sid 14.
Djur och växter i vattenmiljön har insamlats med vattenhåv och kratta med förlängt skaft. Vi har då kunnat ta prov från upp till 3 m djup.
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM. Som GIS-program har QGIS Desktop 2.14.9 använts.
Inför fältinventeringen har Artportalen, Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering och TUVA konsulterats, men inte i någon av dessa källor finns noterat arter eller objekt som ligger inom undersökningsområdet.
För uppgifter om förhållandena i Klarälven har VISS konsulterats.
Uppgifter om fiskförekomst har hämtats från Klarälven-Ulleruds Fiskevårdsområdes hemsida.
För naturvårdsarter anges inom parentes efter artnamnet följande förkortningar:
Hotade arter: (CR), (EN) eller (VU)
Övriga rödlistade arter: (NT)
Skyddade arter (§)
Signalarter: (S)
Typiska arter (T)
Fynd av naturvårdsarter, som gjorts vid naturvärdesinventeringen, är inlagda i Artportalen.
Översiktskarta
Inventeringsområdet
Allmän beskrivning
Undersökningsområdet sträcker sig i nord-sydlig riktning och utgörs av sluttningen mellan östra sidan av väg 62 och Klarälven samt den angränsande, strandnära delen av älven.
Begränsningskoordinater är i norr 6613670/ 412116 och i söder 6613477/ 412169. Dessutom har bäckravinen väster om vägen undersökts från vägtrumman och uppströms till
koordinatpunkten 6613582/412077.
Marken i området består av finkorniga-sandiga älvsediment. I den mittersta delen av området är hela sluttningen från vägslänten till ut i älven utfylld av sprängsten.
I den södra delen av området växer i sluttningens övre del en planterad, medelåldrig barrskog. Närmare älven vidtar en triviallövskog dominerad av gråal med inslag av hägg och rönn. Lövskogen är olikåldrig men äldre träd saknas och inslaget av död ved är litet.
Markvegetationen domineras av ormbunkar av flera arter samt triviala blandskogsarter. Rikligt med kransmossa i bottenskiktet samt liljekonvalj och smultron tyder på att marken är näringsrik.
En bäverkana mot älven finns i delområdet.
Triviallövskog med gråal i södra delen av inventeringsområdet
Vid 6613523/412153 vidtar den tidigare nämnda sprängstenssluttningen. Den sträcker sig norrut till 6613588/412132.
Bland stenarna har enstaka unga träd och buskar etablerats. Här växer också rikligt med ormbunkar av flera arter samt örter som lyckats få rotfäste bland stenarna.
Norr om stensluttningen växer en triviallövskog dominerad av gråal och med inslag av hägg, glas- och vårtbjörk, gran, lönn och rönn. Här finns mycket brakved och
skogsvinbär i buskskiktet. En del grova träd förekommer, bl.a. två björkar med en diameter av 50 cm med riklig påväxt av kort skägglav.
Triviala men näringskrävande arter utgör även här fältskiktet.
En del död ved finns i detta delområde, fr.a. närmast älven.
En nyligen använd bäverstig ner till älven tvärar området vid
6613646/412119.
Vägslänten domineras av
bredbladiga gräs som Calamagrostis sp., ängskavle, vass och rödsvingel.
Andra typiska inslag i floran här är videört, smörblommor, älggräs, brännässla, hundkex, prästkrage, grässtjärnblomma, liljekonvalj, humleblomster och stormåra. Även ett bestånd av fältarv noterades.
Sprängsten i slänten mellan länsvägen och Klarälven
Grov björk med skägglav i området norr om sprängstenen
I norra delen av området, från vägtrumman och norrut, finns en smal strandremsa närmast älven.
Här noterades arter som
jättegröe, kråkklöver. kabbleka, videört, topplösa, vattenmåra, grenrör, strandklo, åkermynta, missne, svalting, sjöfräken, norrlands-, blås-, flask- och rankstarr. På block i strandzonen påträffades bäckraggmossa och strålblommossa och på sälglågor strimhättemossa.
Älvfåran har en grund platå närmast land. Därefter stupar botten brant ner till flera meters djup. I den slambemängda bottnen närmast land växer gul näckros, gäddnate, dvärgigelknopp, sköldmöja och axslinga. Från håvdrag i bottenslammet insamlades nymfer av trollsländor, bäcksländor samt dagsländor tillhörande släktena Ephemera och Heptagenia.
Bäckravinen väster om vägen skär ner relativt brant i omgivande älvsediment. På sidorna växer en planterad, tämligen ung granskog med inslag av rönn, gråal och björk.
Nere i ravinens botten rinner en liten skogsbäck, som vid
inventeringstillfället knappt innehöll något rinnande vatten.
Marken i dalbotten är dock fuktig/blöt, till stor del p.g.a.
insipprande grundvatten från dalsidorna. Här växer rikligt med ormbunkar av flera arter, kärrtistel, skogsvinbär,
brännässla, vitsippa, harsyra, olvon, svartvide, gråal och bäckbräsma. I bottenskiktet växer en frodig mossvegetation, bestående bl.a. av bland annat bäckrundmossa, vågig praktmossa, stor tujamossa och skogshakmossa. Uppströms undersökningsområdet (från 6613578/412067 och åt NV) är vegetationen i dalbotten ännu rikare med stora bestånd av bäckbräsma och missne. Här noterades också den relativt sällsynta mossan källpraktmossa Pseudobryum cinclidoides vid 6613590/412057.
Fågelfaunan i området inventerades vid ett besök 2017-05-20. Följande arter noterades:
bofink, gärdsmyg, lövsångare, svarthätta och talgoxe.
Vid vägtrumman börjar en vegetationsklädd strandremsa som sträcker sig norrut. Fotoriktning mot söder.
Bäckravinen väster om väg 62
Naturvärdesobjekt
Inventeringsområdet med fyra markerade naturvärdesobjekt. Objektet NO 02 kan vara svårt att utskilja, då det bara är fråga om en mycket smal remsa längs älvstranden
NO 01
Inventeringsdatum: 2017-06-15 Mittkoordinater: 6613640/412122
Biotop: Skog och träd Naturtyp: Triviallövskog
Beskrivning: Objektet utgörs av en östvänd sluttning mellan väg 62 och Klarälven.
Skogen är olikåldrig med en del äldre och grova träd av björk, gran, gråal, rönn och lönn.
Riklig epifytvegetation på en del träd. Ganska stort inslag av död ved. Dock påträffades inga naturvårdsarter i objektet.
Naturvärdesklass: 4 (visst naturvärde)
Motivering: Obetydligt artvärde, visst biotopvärde 1) Olikåldrig skog
2) Relativt hög artdiversitet i trädskiktet 3) Ganska mycket död ved
I område NO 01 finns relativt mycket död ved
NO 02
Inventeringsdatum: 2017-06-15 Mittkoordinater: 6613630/412134Naturtyp: Limnisk strand Biotop: Flodstrand
Beskrivning: Objektet utgörs av den smala strandremsan mellan skogen och älven. Här är den, till skillnad från i södra delen av området, flack och ger förutsättningar för en
välutvecklad strandvegetation som innehåller bl.a. rankstarr (S) och missne (S).
Naturvärdesklass: 3 (påtagligt naturvärde)
Motivering: Visst artvärde, visst biotopvärde 1) Förekomst av signalarter
2) Tydlig vegetationszonering 3) Fluktuerande vattenstånd
Strandremsan som utgör område NO 02 fotograferad mot söder
NO 03
Inventeringsdatum: 2017-06-15 Mittkoordinater: 6613575/412155
Naturtyp: Vattendrag Biotop: Större vattendrag
Beskrivning: Botten är slammig förutom vid stranden i mittpartiet, där sprängsten bildar en strandskoning.
Utanför strandpartiet växer flytblads- och undervattensväxter som gäddnate, sköldmöja, axslinga och gul näckros. Någon bottenvegetation på större djup än ca 2 m kunde inte
konstateras. Bottenskrap och krattning under denna nivå gav bara lersediment utan växter och synliga djur. Vid håvning bland vegetationen insamlades nymfer av troll-, bäck- och
dagsländor, bl.a. en nymf som troligen tillhör arten åsandslända (T). Ganska snabbt stupar botten brant ner. Eventuella bottenlevande djur i älvens djupområde har inte undersökts.
Fiskfaunan på den aktuella älvsträckan omfattar abborre, gädda, mört, id, lake samt lite harr (T) och även sällsynt öring (T) och lax (T) enligt Klarälven-Ullerud Fiskevårdsområdes hemsida.
Enligt VISS bedöms den aktuella älvsträckan (Klarälven ns Rannån) ha problem med bristande konnektivitet orsakat av kraftverksdammar som förhindrar fiskvandring upp- och nedströms. Den bedöms också ha problem med flödesregleringar orsakat av regleringar i Höljesdammen. Vidare bedöms älvens ytvatten ej ha ”god status” när det gäller bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar.
Dessa negativa faktorer påverkar naturligtvis naturvärdet negativt, men rinnande vatten bidrar alltid påtagligt till ett områdes biologiska mångfald. Därför har, enligt manualen till SIS-TR 199001-2014, ”alla mer eller mindre naturliga eller ”naturlika” vattendrag som utsatts för liten till måttlig mänsklig påverkan normalt minst påtagligt naturvärde”.
Naturvärdesklass: 3 (påtagligt naturvärde)
Motivering: Visst artvärde, påtagligt biotopvärde 1) Förekomst av flera
naturvårdsarter.
2) Naturlig botten 3) Varierat flöde med
tidvis översväm- made stränder 4) Negativt: Bristande
konnektivitet upp- och nedströms 5) Negativt: Ej
naturliga
flödesregleringar 6) Negativt: Ytvattnet
uppnår ej god kemisk status
NO 04
Inventeringsdatum: 2017-06-15 Mittkoordinater: 6613567/412099
Biotop: Skog och träd Naturtyp: Lövsumpskog
Beskrivning: Objektet utgörs av dalbotten i bäckravinen från vägtrumman och västerut. En liten periodiskt vattenförande skogsbäck rinner längs dalbotten Genom insipprande vatten från dalsidorna är dalbotten ändå ständigt fuktig och marken är bevuxen med framförallt ormbunkar och en frodig mossflora. Trädskiktet i dalbotten består av företrädesvis gråal och en del död ved finns. Bäckbräsma (S) förekommer rikligt. Bland mossorna förekommer skogshakmossa (S). Något uppströms undersökningsområdet växer också rikligt med missne (S), liksom utbredda bestånd av källpraktmossa (S).
Naturvärdesklass: 3 (påtagligt naturvärde)
Motivering: Påtagligt artvärde, visst biotopvärde 1) Området är artrikare än omgivande landskap 2) Förekomst av flera goda signalarter
3) Kontinuerlig källpåverkan
4) Bäcken är naturligt nedskuren i sedimenten 5) Påverkan av skogsbruk på dalsidorna är negativt
Källpraktmossa påträffades i ravinen NV om inventeringsområdet. Denna relativt sällsynta mossa i sällskap med skogshakmossa och rikligt med bäckbräsma och missne visar på tydlig källpåverkan i området.
Blommande bäckbräsma i område NO 04
Detaljerad redovisning av artförekomst
Signalarter:
Rankstarr
NO 02: tre bestånd vid stranden; vid 6613629/412133, 6613553/412140 och 6613540/412148.
Missne
NO 02: Noterades vid 6613540/412148.
Bäckbräsma
NO 04: Flera bestånd mellan 6613565/412108 och 6613567/412093.
Skogshakmossa
NO 04: Noterades vid 6613567/412104.
Typiska arter Åsandslända
NO 03: Vid håvning i strandnära vattenvegetation i älven fångades en dagslända av sl.
Ephemera som troligen är åsandslända (Ephemera danica).
Harr
NO 03: Förekommer i denna älvsträcka enligt Klarälven-Ulleruds Fiskevårdsområdes hemsida.
Öring
NO 03: Förekommer sällsynt i denna älvsträcka enligt Klarälven-Ulleruds Fiskevårdsområdes hemsida.
Lax
NO 03: Förekommer sällsynt i denna älvsträcka enligt Klarälven-Ulleruds Fiskevårdsområdes hemsida.
Informationskällor
Inför fältundersökningen har följande informationskällor konsulterats för att inhämta uppgifter om inventeringsområdet och tidigare känd förekomst av naturvårdsarter i detta:
SGU:s kartvisare – Jordarter – Internet
VISS (VattenInformationsSystem för Sverige) - Internet
Klarälven-Ulleruds Fiskevårdsområdes hemsida (www.ifiske.se/fiske-klaralven- ullerud.htm)
Artportalen – Internet
Skogens källor – Internet
TUVA – Internet
I de tre senare informationsbaserna har vi inte hittat uppgifter från inventeringsområdet.
