Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
9Ü ÅRG. den 5 JULI 1908. N£ 40
Foto. Jonaton, Gütekorg Klickt; Kem. A.-B. Bengt Silfvertparre f&hlm—Gb{;
MARTIN JOHANSSON, f
riLL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
"Fredagen den 26 juni kl. Va 10 e. m. hädankalla- fdes den näst äldste af värt lands stiftschefer, bisko- ipen öfver Hernösands stift, teol. och fil. doktorn Martin Johansson. Med honom bortgick en af vår kyrkas äfven i andl'gt hänseende mest betydande personligheter.
Martin Johansson var född den 9 sept. 1837 i Vill- stads församling af Jönköpings län. Han utgick ur ett ringa hem. Fadern, Emanuel Johansson, var skol
lärare och att dennes ekonomiska ställning icke var lysande, förstår man vid en enkel erinran, att han till
hörde det fattiga Småland och att den första folk
skolestadgan icke utfärdades förrän 1842. Äfven mo
dern - Brita Mänsdotter — hörde skolan till. Hon beskrifves såsom en ovanlig kvinna, som af den lilla torpstuga, där lärarefamiljen hade sin bostad, skapade en härd för upplysning och sann religiositet under mer än ett halft sekel och i trakten efterlämnade ett högt aktadt minne. Hennes förtjänst var det, att sonen redan i tidiga barndomen greps af den mäktiga folk
ligt religiösa strömning, som uppbäres af namnen Sellergren, Wieselgren och Fjellstedt; hennes förtjänst är också, att han bragtes in på studievägen. Det sä- ges äfven, att den förståndsskärpa och den energi, som hos professorn och stiftschefen voro framträdande egenskaper, utgjorde ett mödernearf.
Martin Johansson kom emellertid icke att gå raka studievägen. För utkomstens skull var det från bör
jan meningen, att han skulle ägna sig åt det mera praktiska lifvet, hvarför han i sitt trettonde år sattes till biträde på ett kronofogdekontor, där han stannade i hela fyra år. Först adertonårig kom han till läro
verket i Jönköping och blef efter tre års skolgång därstädes 1858 student i Uppsala.
Johanssons religiösa intressen togo sig här ett tidigt uttryck i hans öfversättningar redan följande år af den franske protestantiske teologen A. Monods skrif
ter “Penningevännen“ och “Guds plan“. Men för öfrigt ägnade han sig vid denna tid närmast åt filolo
giska, särskildt klassiska och österländska studier, och det var på latinets område han sökte ämnet för sin gradualafhandling en öfversättning på svensk vers af några af den romerske skalden Propertii elegier — då det 1862 efter aflagd fil. kand.-examen gällde attför- värfva den akademiska lagern. Med sin ensidiga för
ståndsutveckling kände han sig till en början starkt dra
gen åt den boströmska filosofien, hvars “rationalism“ och klara begreppsbestämning med nödvändighet måste göra intryck på honom. Men starkare voro intrycken från hemmet och modern och snart ser man honom i Uppsala sluta sig till den krets af studenter, som hade djupa religiösa intressen såsom P. P. Walden
ström, Isak Strandh, P. O. Landén, Otto Borell, Wid- man, J. A. I. Sundelin, Fred Sandberg m. fl. och som hade sin naturliga medelpunkt i fromhetspersonlighe- ter sådana som en A. F. Beckman, en Lars Rosen
gren, en Fjellstedt, en N. J. Linnarsson m. fl. Så valde Johansson den teologiska studiebanan som den slutliga, añade vid julen 1865 teologie kandidatexa
men, blef följande år docent i Nya testamentets exe- getik och utnämndes efter en studieresa till utlandet 1866—67 år 1870 till adjunkt i pastoralteologi. Som innehafvare af denna lärareplats utgaf han 1869—77
■*De nya evangeliiperikoperna“, innehållande utkast till predikningar öfver de nya högmässotexterna, ut
kast, som i många af vårt lands församlingar kommit att blifva bestämmande för förkunnelsen. Dessutom påbörjade han redan 1868 tillsammans med den unge kyrkohistorikern Th. Norlin och dåvarande akademi
adjunkten i Uppsala, sedermera domprosten i Skara 'N. J. Linnarsson utgifvandet af “Teologisk Tidskrift“, som — längsta tiden under ledning af Johansson en
sam — i öfver två årtionden (till 1890) kom att ut
göra den enda vetenskapliga facktidskriften på sitt
område i vårt land. Ur de talrika uppsatserna i denna tidskrift framgår Johanssons teologiska och kyrkopo- litiska ståndpunkt. Den förra är den vid Uppsala universitet redan förut i allmänhet förhärskande bibel
teologiska, ortodox i nära anslutning till en ofta kan
ske väl juridisk utläggning af bibelordet, den senare, i skarp motsats mot vid denna tid från Lund häfdade åskådningar, utprägladt “lågkyrklig“ med kraftigt be
tonande af lekmannaverksamhetens berättigande och betydelsefulla uppgifter i det kyrkliga lifvet.
Vid 40 års ålder (1877) blef Johansson ordinarie professor. Man höll vid denna tid ic-ke så noga på ämnesspecialiseringen och vi böra därför ej blifva öfverraskade, när vi nu se den förutvarande exegeten och pastoralteologen öfvertaga den dogmatiska och moralteologiska lärostolen. Med stor samvetsgrännhet fullgjorde Johansson härmed förenade plikter, om det än icke kan förnekas, att naturen förvägrat honom den akademiska lärarekallelsens högsta gåfvor: den ska
pande originaliteten och den medryckande hänförelsen.
Kanhända faller t. o. m. Johanssons största insats un
der detta tidsskede utanför ämbetsgärningen: sedan 1879 ledamot af bibelkommissionen jämte ärkebiskop Sundberg och domprosten Torén är det han, som för
nämligast har förtjänsten af, att den nu vid undervis
ningen allmänt använda 1883 års öfversättning af Nya testamentet kom till stånd. För en slutlig kyrkobibel håller den visserligen icke måttet hvarken i textkritiskt eller språkligt hänseende. Men dess bokstafsgranna anslutning till den häfdvunna grundtexten utgjorde under föreliggande situation en mycket stor fördel:
äfven hos de separatistiska elementen i församlingarne var den i stånd att vinna erkännande.
Redan 1884 hade Johansson varit uppförd på tredje förslagsrummet till biskopsämbetet i Västerås. Fyra år se
nare vann han första förslagsrummet till den efter Lars Landgren lediga nordligaste biskopsstolen, till hvars innehafvare han ock utnämdes. Här fick hans out
tröttliga energi ett utrymme, som räckte till och där- utöfver. Öfver i det närmaste hälften af Sveriges rike, sträckte sig hans öfverherdeskap. Härtill kom, att järnvägarne voro få och vägarne ofta obanade, allt under det en liflig industriell utveckling och en stark befolkningstillväxt kräfde ett städse uppmärksamt öfver-
■ vakande och ett alltid påpassligt initiativ från stifts- chefens sida. Allmänt gifves åt biskop Johansson vitsord om det aldrig sinande nit, hvarmed han arbe
tade för skolans uppryckande, ett nit, som kommit hun
dratals skolor att spira upp på de norrbottniska vidderna.
På det rent kyrkliga området kom hans lågkyrkliga ståndpunkt honom till pass: under hans biskopstid miste striden mellan kyrkans väktare och de frireli
giöses ledare sin bitterhet i det mellan så många olika religiösa riktningar splittrade Norrland. För öfrigt bör det ju allra minst glömmas, att utan Jo
hanssons sega viljekraft och oförtröttade arbete för saken det trettonde biskopsstiftet i höga Norden näp
peligen blifvit verklighet. Som biskoplig vältalare stod han väl däremot först i andra planet, om ens det. Det fanns nog, ja öfvernog af logisk skärpa, men det saknades den värme och det innerliga ge- miit, som kommer hjärtan att smälta och själar att öppna sig. Som personlighet företedde väl ock Jo
hansson något af motsvarande brister. Föistånds- mässigheten urartade lätt till kall hänsynslöshet och viljan af stål för lätt till konflikter. Det var nog icke allenast kyrkopolitiska motsatser, som gjorde, att “bröderna“ i hembygds- och ärkestiftet funnos ovilliga att återbörda honom. Han hade dock väl förtjänt ett lugnare biskopssäte på sin ålders dagar.
Gift 1870 med friherrinnan Vendela Rappe från Strömsrum i Småland, var biskop Johansson sedan 1899 änkling. Han sörjes närmast af en son, lektor i teologi vid läroverket i Gäfle, och fem döttrar.
HVAR 8 DAG
E. A. GÜNTHER.
Nye ministern i Köpenhamn.
Efter jot.tgran
Sveriges diplomatiska representation i utlandet har i dessa dagar undergått flere betydande förändringar.
Sålunda har till envoyé i Köpenhamn utnämnts ministern i Kristiania, Ernst Axel Günther, som är 1905 blef Sveriges första sändebud i Norge.
Stockholms stads drätselnämnd beslöt enhälligt den 25 juni att, dä ej lämplig an
sökan inkommit till den ledigförklarade posten som bygg, nadschef i Stockholm, härtill förordna ma
joren vid fortifikatio
nen A. G. H. Kin
berg.
Major Kinberg är född 1860.
A. G. H. KINBERG, major, Stockholms nye
byggnadschef.
KlirM • ’¡ilfurrtparr»
FRIH. G. M. M. FALKENBERG.
Nye ministern i Kristiania.
På Günthers post i Norge har satts frih. Gustaf Mikael Melker Falkenberg, sedan trenne âr envoyé i Bryssel och Haag.
Till minister i Bryssel och Haag är ut
nämnd kabinettssekreteraren i Utrikes
departementet, jur. d:rgrefve J. A. Ehren- svärd.
MILLIONDONATOR.
Bland nyligen aflidne grosshandlaren Bror Au
gust Danelius’ kvarlåten- skap har bland annat på
träffats ett underskrifvet men ej bevittnadt doku
ment, hvarigenom dona
tioner till ett belopp af 2,980,000 kr. utanordnas.
Sålunda tillfalla två millio
ner Stockholms stad, hvar- förutom resten uppdelats i större och mindre pos
ter åt sjukhem, skollofs- kolonier, föreningen för sömmerskor, Stockholms fasta försvar, frimurare
barnhuset i Stockholm, m. m. Donationerna torde komma att godkännas af sterbhusdelägarne.
Grosshandlare Dane
lius var en man, som ge
nom eget arbete och dug
lighet kommit upp i värl
den. Hans fader var vakt
mästare och bosatt i Stock
holm, där ock Bror Au
gust föddes. Efter fotografi Kliché; Bengt Silfvertparrt.
Sin affärsverksamhet började denne med en tämligen blygsam förmö
genhet, som fadern genom sträng sparsamhet lyckats hopskrapa. Bror August kom snart på det klara med hur stor indirekt för
lust det var för Sverige att icke ett rationellt laxfiske bedrefs inom lan- pet och denna upp
täckt var det som först gaf honom millionerna i handen. Numera idkas ju i Sverige stor export af lax. I öfrigt var han in
tresserad i en mängd före
tag, såsom Separator och Lux, Olofströms bruk, Gö
teborgsbanken m. m. — Af de två till hufvudstaden skänkta millionerna torde en del af räntorna komma att användas till byggan
de af tre större arbetare
bostadshus och en del till hufvudstadens förskö
nande.
ANTIALKOHOLKONGRESSEN I STOCKHOLM.
Klxchi : Bengt Silfiwsparre
Den kurs i hälsolära och alkohologi för lärare vid folk- skolesemina- rier och all
männa läro
verk, hvartill 1907 års riks
dag anslog 25,000 kr., tog nyligen sin början i Stock
holm. Kur
sen, som på
går t. o. m. den 16 aug., öpp
nades af eckle-
Siastikminis- 8 Dststockholmsfotograf
tern, statsrå- deltagareikursenialkohologioch hälsolära. det Hugo
Hammar- Öfverst: EN LEKTION I ALKOHOLOGI OCH HÄLSOLÄRA.
skjöld.
EN NY SVENSK SPETSBERGSEXPEDIT1ON.
D:t STOCKHOLMSFOTOGRAF. Klichii Kem. A.-B. Bengt SUfwvarr' Sthlm—Gbg
Frän vänster till Höger: FOTOGRAF O. HALLDIN, B. HÖGBOM, PROF. DE GEER, ELIS JANSON, STEN DE GEER.
Lördagen den 27 juni startade från Stockholm en grupp af den förestående Spetsbergsexpeditionens medlemmar för att förena sig med de öfriga deltagarne i Uppsala, hvarifrån färden omedelbart vidtager mot Tromsö. I Narvik inväntar Svensksund resenärerna
för att öfverföra dem till Spetsbergen. Vi hoppas längre fram blifva i tillfälle att i ord och bild åter- gifva ett och annat från deras forskningsfärd och vis
telse i dessa fjärrbelägna regioner.
- 628
SVENSKA BILDER FÖR DAGEN.
1
■■■
Vi meddela här en in
tressant bild från en upp
tagning medelst dykare af stora skeppskanoner från hafsbotlen i segel
leden uti Kalmar sund.
De — synnerligast för sin tid — verkligen väl
diga pjäser, som efter ett par hundra års ostörd hvila i djupet nu åter bragts i dagen, äro min
nen från en af de syn
nerligen häftiga sjö- och landstrider, för hvilka Gamla Kalmar, dess slott och närmaste farvatten så många gånger utgjort skådeplatsen.
Det är några af de med sin stad, sitt härliga slott och bådas stolta historia varmt sammanknutna kalmarborna, dykeribo-
Foto Sandberg Kalmar. KANON FRÅN 1679 bärgad vid Kalmar. irne/o.- Bmgt
tagit sig att söka bärga några af dessa minnen från landets och stadens historia och som därför förtjäna en uppriktig eloge. Beroende i högsta grad af ström, vind, klart vatten m. m. är bärgningsföretaget mycket svårutfördt och af samma skäl mycket dyrbart. Med vaken blick för dessa gamla krigiska minnens ideella värde har också Kalmar fornminnesförening skyndat sig att för sina samlingar å slottet förvärfva de af bolaget Rex först upptagna kanonerna. Bland dessa äro sådana från danska fregattskeppet Enigheden, om 66 kanoner, sjunket den 2 juli 1679 vid danska flottans angrepp på “Sveriges nyckel“, Kalmar med dess stolta Wasaborg, och äfven en från det den 19 juli 1679 af danskarne i närheten af Kalmar i sank skjutna svenska skeppet “Nyckeln“, om 88 kanoner.
t
K t
V■‘•'A
T 'W
* ■ ; ..<7
B
■
w
NYTT KONSTVERK PÅ DJURGÅRDEN: Lundbergs “Oossen med fisken“. — Det tredje i ordningen af de konstverk, som tack vare enskilda personers frikostighet kunnat resås å Stockholms Djurgård, har i dagarna aftäckts därstädes. Gruppen är utförd i brons efter Theodor Lundbergs modell samt benämnd “Gossen med fisken“. Den är uppställd nära det blifvande utställningsområdet
Zorns tredje musik- täfling ägde rum i Mora lördagen och söndagen den 20 och 21 juni.
Foto. K. G Wiborgh, Mora.
EN DUKTIG HORNBLÂSARE:
Bullermor från Gagnef.
laget “Rex“, som till stor del af ideella skäl före-
1II l'
*!ÍI!
l
Foto. K G. Wiborgh, Mora.
EN RÄTTVIKS-SPEL MAN.
Anslutningen af del
tagare och åhörare var större än något föregå
ende år. Icke mindre än ett 80-tal spelmän deltogo, och de intres
serade åhörarne kunde räknas i många tusen
tal. Täflingen fick ka
raktären af en fäst för hela provinsen, men dess största betydelse låg dock i den högst betydande utveckling af folkmusiken, hvar- om den vittnade.
vid Frisens park och tar sig bra ut bland platsens lummiga ekar.
— 629 -
MIDSOMMARENS HEMBYGDSFESTER OCH UNGDOMSMÖTEN.
Wt
'i/.
"I* . J / A.
fes
<1
r> i«
:W '".-.“G
»V CÂ.
HM I - I
5ïx>
’■ * •
Klichéi Kem. A.-B.Bengt SUfversparre StMm—G6g.
STATSMINISTER LINDMAN HÄLLER FOSTERLÄNDSKT FÖRE
DRAG VID HEMBYGDSFESTEN I DELSBO, MIDSOMMAR- DAGEN. Foto. Renström, Ljusdal.
■ Midsommaren är ungdomens tid; och när den som i år kan firas under den allra huldrikaste medverkan af sol och molnfri himmel, är det gifvet, att ungdom från när och fjärran skulle strömma samman till de möten, som äro särskildt anordnade för dem, att de där kunna njuta af goda tal, af sång och lekar.
Från olika delar af landet ha vi här återgifvit några bilder från dessa möten; I Vadstena firades en hembygds- fest, som denna dag utvidgades till ett af väl 10,000 del
tagare besökt ungdomsmöte, vid hvilket tal hölls af bl. a.
ingen mindre än Verner von Heidenstam. I Nolhaga park vid Alingsås samlades landskapets blomma att lyssna till maningen om att i sluten tropp kämpa för folkbild
ningens betydelsefulla seger. I Karlskrona firades länets hembygdsfest med bl. a. ett historiskt festtåg, som på
öfverst. ÖSTGÖTA NATIONS HEMBYGDSFEST I VADSTENA. Foto. Borgstedt, Vadstena. — Melierst. VÄST
GÖTA UNGDOMSMÖTE I ALINGSÅS. Foto. Thorin, Alingsäs. — Underst. KARLSKRONA HEMBYGDS
FEST. Foto. Eurenius.
middagen drog ut till festplatsen; och vid “Helsingestäm- man* i Delsbo, förenad med slöjd- och konstutställning, talade statsministern för fosterlandet.
HVAR8DAG
HERTIGPARET AF SÖDERMANLAND TILL STENHAMMAR.
i«gg
M
- •
,.&... . ..’S .. ,A. .. Ï. . . ' '
*
kwH^í,,!!JÍ
1. UTSIKT FRÄN STENHAMMAR.
2. PRINSESSANS OCH 3. PRINSENS SALONG PÅ STENHAMMAR SLOTT.
På själfva midsommardagen, i strålande solsken och godt humör anlände prins Wil
helm med gemål till Stenhammar slott. Be
folkningen inom länet sparade ej på ovatio
ner och hela mottagandet från dess sida präglades af uppriktig och varm tillgifven-
4. L ÄNDSHÖFDING REUTERSKIÖLD VÄL
KOMNAR HÄRTIGPARET.
het. I Fien som är närmaste järnvägssta
tionen för Stenhammar, var en stor äre
port upprest, svenska och ryska flaggor svajade i östan och västan och bortemot 3,000 personer hade samlats. Uppfärden från järnvägen till slottet skedde i vagn.
Unga flickor strödde blommor på vägen, musiken intonerade: “Känner du landet, det härliga, rika“ och med ordet: väl
komna! för ögonen, drog härtigparet in genom Stenhammars äreport fram mot sitt slutliga hem.
tfra« S DAOS FOTOGRAF 1 STHLM Klichi: Bengt Stlfvmparm.
5. MAN VÄNTAR PÂ HÄRTIGPARETS ANKOMST VID FLENS JaRN- VAGSSTATION.
WG4R 8 DAG
FURSTLIGA GÄSTER.
" LJ : - : F A
£
Foto. Östling, Upp ala. laicht: Bengt Silfvenparrt
/*
R 8 D:s STOCKHOLMSFOTOGRAF.
T. h. DEN JAPANSKE PRINSEN I STOCKHOLM i sällskap med kron
prins Gustaf Adolf.
T. v. KRONPRINS GUSTAF ADOLF och t. h. bakom honom KRONPRIN
SESSAN MARGARETA. T. h. prin
sessan Alice af Grekland samt de gre
kiske prinsarne Kristoforos o. Andreas.
ÖFVERSTE FOCK OCH PRINS KUNI I STOCKHOLM.
gästas f. n. af öfverstelöjtnanten vid det japanska Kuni. Afsikten med besöket sammanhänger med Våra bilder återge prinsen vid ett besök hos Göta Hufvudstaden
nfanteriet prins militära studier.
Lifgarde, där riktöfningar åsågos, och vid en promenad i hufvud
staden. Efter uppehållet här ställes färden till Kristiania och Köpen
hamn.
H. 8 Di» STOCKHOt.MSFO'l OORA.F. Klient: Bengt Silfvertparrt.
PRINS KUNIS BESÖK VID GÖTA LIFGARDE.
FRAN
— 632 —
TILL OLYMPISKA SPELEN.
’3*
jg
' !»
4»
■ >rf
4:.
- W . '
s ‘ i
Å<
> ■
* .±
‘ ’M
...J — *
. %v
TURISTKONGRESSEN I STOCKHOLM
polin eller svikt. Af- ven som konstsim
mare hade truppen uppnått god ensem
ble och prestationer- ' na applåderades lif- ligt. — Följande dag ägde å Idrottsparken uppvisning rum af de “olympiska gym
nasterna“, som lika
så skötte sig ganska väl. Truppen står under befäl af kapten Wallenius.
FRÅN GYMNA
STIKUPPVISNIN
GEN: Gif akt för de kungliga.
Svenska Turistföreningen har i dagarne slagit ett stort slag, och det är att hoppas med de lyckligaste följder. På själfva midsommardagen öppnades nämligen den 10:de internationella turistkongressen, omfattande ej mindre än 31 represen
tanter från sammanladt 13 länder. Säkerligen är den närmare bekantskap med vårt land och dess förhållanden som främ- lingarne göra, i hög grad ägnad att främja vår turisttrafik, så mycket mer som flertalet bland dem intager bemärkta ställ
ningar i deras resp, hemland. Förhandlingarne upptaga frågor som beröra ett internationelt samarbete på detta område.
B. 8 D.-a STOCKHOLMSFOTOGRAF.
UPPVISNINGEN I STOCKHOLMS STADS BADINRÄTTNING: Ett sluthopp.
Den trupp af simmare, hvilken skall representera denna idrott vid olympiska spelen i London, gaf den 26 juni en upp
visning af programmet i Stockholms stads badinrättning. De olika numren utför
des med schwung och det var en fägnad för ögat att se de solbrända, smidiga krop- parne susa genom luften vid hopp från tram-
1. Rémy; 2. Navazza; 3. Schlicht; 4. Pos; 5. Hildebrand; 6. fru Pos; 7. öfverste Basker
ville; 8. M. Roy; 9. Fockema; 10. fru Schlicht; 11. fru Meyer; 12. doktorinnan Bote- mann; 13. d:r Winge; 14. Rees Jeffreys; 15. Balck; 16. Langlet; 17. redaktör Ramberg;
18. baron Staël von Holstein; 19. Colard; 20. d:r Etzel; 21. Nygren; 22. Glimstedt, kapten; 23. Carl v. Knorring; 24. Dugois; 25. d:r Barr; 26. Leroy; 28. Dodd; 29. Monjendre;
30. d:r Langlet; 31. Méville; 32. Distler; 33. Séaut
HVAR 8 DAGS fotograf i Sthhn. Kliché : Bengt Silfvenparre
GRUPP AF DELTAGARE I DEN INTERNATIONELLA TURISTKONGRESSEN.
DEN FRANCO-BRITTISKA UTSTÄLLNINGEN.
FÖR HVAR 8 DAG AF HARALD TROLLE.
o
I
•w Is -,%.Aä'*** - •/
w®aÄuai
te
2. COURT OF ARTS.
hållits i England — till arealen c:a 7 gånger större än världsutställningen i Lon
don 1862 — är ett ly
sande bevis på de tvenne kulturlandens framstående industriella verksamhet.
Shepherds-Bush — den stadsdel i hvilken utställ-
Den “entente cordiale“
mellan England och Frank
rike hvilken efter kung Ed
wards besök i Paris 1903 blifvit allt fastare och fas
tare har i den nu i London pågående franco-brittiska utställningen fått ett mera konkret uttryck än det traktater och löften gifva.
Utställningen, hvilken är den största, som hittills
1. UTSTÄLLNINGEN 1 FÅGEL
PERSPEKTIV.
ningen ligger —är beläget i västra Londons yttersta del. För den storartade trafik som med anledning af utställningen kommit till stånd har ett par nya sta
Efter fotografier Klichi: Bengt Silfvereparrt
4. STADION, DÄR DE OLYMPISKA SPELEN SKOLA FÖRSIGGÅ.
3. COURT OF HONOUR I ELEKTRISK BELYSNING.
tioner och järnvägslinjer måst inrättas.
Man når “Den hvita sta
den“, som engelsmännen älska att kalla utställningen, bäst pr “London Central Railway“ (“tuben“), hvilken tager en tid af c:a 20 min.
från Bank of England-statio- nen.
Inkommen på utställnings- området har man framför sig hela det sagolikt vackra
“Court of Honour“ med sina i hvitt hållna slott — hela utställningen består endast af hvita byggnader
—■ med torn och bågar - 634 —
HVAR 8 DAG
X
PROFESSOR DEVAUX-CHARBONNE.
FRÖKEN’ FALL1ÈRES OCH HENNES FÄSTMAN M. JEAN LANES GRATULERAS.
Professor Devaux-Char- bonne, har för franska ve
tenskapsakademien nyligen framlagt de märkvärdiga re
sultaten af röstfotografering med anledning hvaraf vi här återgifva hans porträtt.
samt den konstgjorda sjön, där båtar af allehanda slag ljudlöst glida fram.
Och är det så vid skymningen då de millioner elektriska lågorna äro tända, stannar man bländad af skönheten och prakten, och man erinrar sig sago
världen i “Tusen och en natt“.
Fontäner spela i praktfulla färger — allt glittrar och speglas i det djupblåa vattnet och de hvita slotten synas i kvällen vara af marmor. Detta är ett snillets verk i all sin enkelhet — ett af världens sju underverk.
Att ingå på en detaljerad beskrifning öfver utställ
ningen kan här ej komma ifråga — ej heller att ens tillnärmelsevis räkna upp alla de praktfulla palat
ser man stannar inför. Förutom de sedvanliga konst-, industri- och maskinhallarna finna vi “Palatset för kvinnoarbeten“, “Louis XV pavillon“, där president Fallières hade sin mottagning, kungliga paviljongen, de olika koloniernas hallar etc.
Så finnes det en Ceylonby där inbyggarne gå om
kring och frysa och beskådas af nyfikna besökande
— ett indiskt téhus, ett tunesiskt kaffehus m. m. i oändlighet.
Den största attraktionen under utställningstiden blir dock de olympiska spelen, hvilka taga sin början den 13 juli. För dessa har “Stadion“ byggts, hållen i grekisk stil och lämnande platser åt 100,000 åskådare, däraf 40,000 sittplatser. Uppförandet af denna arena betingade en summa af nära en million kronor. Dess storlek är densamma som cirkus Maximus i det gamla Rom — 700 fot i längd och 300 fot i bredd — samt är som den byggd i ovalform.
Utställningens område utgör 56,7 hektar, däraf upp
taga byggnaderna 16,2 hektar.
Efter fotografi Kliché : Bengt Silfversparre.
GROVER CLEVELAND f.
samt blef vald. Åren 1885—89 samt Förenta sta
ternas förre president Grover Cle
veland afled den 24 juni i Newyork, 71- årig. '
rian utbil
dade sig först i advokat-yr
ket, blef 1881 mayor i Buf
falo och året därpå guver
nör i staten Newyork, bå
dadera som demokratisk kandidat. Ge
nom sin red
barhet, sitt be
stämda upp
trädande och ett flitigt an
vändande af vetorätten vardt han po
pulär, och 84 uppsattes han som demokra
ternas kandidat
92—97 var han president, och utöfvade äfven efter sin afgång stort inflytande på Amerikas politik.
1 början på augusti, vid president Fallieres’ återkomst irán den beramade skandinaviska resan, vidtaga rustningarna för bröllopet mellan presidentens dotter och “secretaire ge
neral de 1’EIysée“ Jean Lanes. L. var med i den blifvande svärfaderns första ministär och har sedan dess troget följt honom genom departementen och senaten.
HVARÍO AGÍ
Kfter fotografi. DEN NYASTE STYRBARA BALLONGEN, den franska “Republique“ släpper första gången förtöjningarna.
Byggdt i hufvudsak efter samma typ som Patrie, men något fullkomligare i sina detaljer och med större dimensioner — 61 meters längd och 300 kubikmeters rymd — är det nybyggda luftskeppet i stånd att i sträck förflytta sig 800 kilometer med åtta personer ombord.
INBÖRDESKRIGET I PERSIEN.
Efter porträtt.
636-
SHAHEN AF PERSIEN.
Den unge persiske shahen, Muhammed Ali, har vunnit en lysande seger. Han har låtit bombar
dera parlamentsbyggnaden och sändt kosacker att plundra sin hufvudstad. Det saknas ännu tillför
litliga underrättelser om omfånget af händelserna i Teheran, men säkert synes vara, att shahens parti segrat och att den korta parlamentariska aeran i Persien blifvit pä ett bryskt sätt afbruten.
Händelserna i Persien bli intressanta isynnerhet
pä grund af de politiska konstellationerna i Europa.
Det är klart att Muhammed Ali icke kan fara fram så som han gjort utan att han vet sig ha Europa, fram
för allt Ryssland, såsom overksam åskådare. Det är Rysslands skydd — hvilket näppeligen skulle varit att tillgå, om icke den engelsk-ryska öfver- enskommelsen funnits — som gjort det möjligt för Persiens härskare att låta sina af ryska office
rare kommenderade kosacker anställa blodbad på sitt folks representanter.
Man har icke svårt att förstå, att vederbörande i Ryssland med välbehag se de persiska parla- mentsinstitutionerna kullstörtas. Den resning, som i vida kretsar af det persiska folket lyfte sitt huf- vud, var af strängt nationell karaktär och riktade sig i synnerhet mot det öfverhandtagande ryska inflytandet, som hotar att göra det rika Persien till ett lydrike under tsarväldet.
Persien bevakas af ryska soldater, dess mynt är ryskt, dess industri och handel i händerna på rys
sar, och stora delar af dess område ha faktiskt re
dan öfvergått i rysk besittning. Det persiska par
lamentet har under sin korta leinad icke hunnit uträtta något af betydenhet, men det var dock icke förtjänt att falla offer för den reaktion, som nu tri
umferar; parlamentet sträfvade ärligt och efter måttet af sina krafter för att få Persien fritt från det tyn
gande ryska inflytandet; nu kommer detta att mer än någorisin breda ut sig och lamslå de nationella krafterna. Visserligen lär shahen ha lofvat att upp
rätthålla konstitutionen och utskrifva nya val till parlamentet, men folket sätter icke mycken tro till detta löfte. Det riktar i stället sina ögon på shahens onkel, prins Zil-es-Sultan, som förklarat sig ogilla shahens åtgärder mot parlamentet och som dagli
gen vinner allt flere anhängare.
A.; z -
* '
r
.v - .
■K4*
JHhvfe I
»T#
* AÄ* k T? •
*
> • ''K.
Efter fotografi GRUPPBILD AF PERSISKA PARLAMENTSLEDAMÖTER. Kliehi : Bengt Silf»erspart.
HVAR
MOMNAZ
Sfter fntof/rafl.
SHAHENS L1FVAKT.
FANATI
KER FRAM
FÖR PAR
LAMEN
TET.
SHAHENS SLOTT.
DAOULEH, PARLA
MENTETS PRESI
DENT.
Ä
Ä -w
&
5* .& Jr
? -:U 't
i. ål -ärt'- K»*®
i 1
HVAR8DAG
:: VECKANS ::
S. H. BENGTSSON.
Landtbrukare Sven Håkan Bengts
son å Waxtorp, Jönköpings län, in
går den 13 juli i sitt 85:te âr. B.
har varit nämndeman och lands
tingsman i 25 år samt dessutom mångårigkommunalordf., led. i skol- o. kyrkoråd i 50 år, dir. i Värnamo sparbank, ordf i socknens brand- stodskom , skiftesgodman m. m.
L. A. LUNDH.
Organisten och musikdirektören Lars August Lundh i Stockholm, fyllde den 2 juli 70 âr. L. har un
der 50 år verkat som musiklärare i Stockholm, vid Katarina läroverk 57—05 och vid Folkskolelärarinne- seminariet 65—07. Organist i Tyska kyrkan sedan 69. Tonsättare.
G. THESTRUP.
Rådmannen och auditören Guståf Thestrup i Landskrona fyllde den 26 juni 65 år. Hofrättsex. 63, råd
man i Landskrona 70, v. haradsh. 75, auditor vid Vendes Art. reg:te 76, vid Skånska Trängkåren 97. Led.
afRIksd A. K. 85—96. Landstingsm.
95. Ordf i styr för L:a Elementar- fiickskola 86, insp vid lärov. 92-95.
E. T. CEDERSTRÖM.
60 år fyller den 10 juli godsäga
ren friherre Emanuel Cederström å Krusenberg i Stockholms län. Ordf, i kommunalnämnd, o. fattigvårds- styr. sedan 95, landstingsman sedan 08. Korresp. led. i k. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets Akad. se dan 81. Led. af Uplands Fornmin
nesförenings styr, sedan 91.
O. F. PETTERSON.
F. d. riksdagsmannen, landtbru
kare Olof Fredrik Petterson å Mölls- lorp (Kalmar län) fyllded. 17 juni 80 år. På sin tid ordf, i komm, stämma, led. af kyrko- o. skolråd, nämnde
man, häradsdomare, landstingsman, ordf, i en mängd olika kommittéer.
Riksbanksrevisor, ordf, i dir. för Kalmar läns Brandstodsbolag m. m.
A. G. GYLLENSVÄRD.
Landtbrukaren Anders Gustaf Gyllensvärd å Fågelsång, Hallands län, fyllde den 28 juni 60 år. Ordf, i kommunalnämnd o. stämma 73—
91, let. i kyrko. o. skolråd, lands
tingsman 77—91 samt sedan 1900, led. i ägodelningsrätten.uppbördsm.
f. löneinkomst till prästerskap., led.
af Riksd. A. K. 90-99.
G. M. BÄÄRNHIELM.
Häradshöfding Mauritz Bäärn- hielm i Kungelf fyllde den 28 juni 55 år. Stud.-ex. 72, hofrätts-ex. 75, e.- o. notarie i Svea hofrätt s. å., vice häradshöfding 80, adjungerad led. i Svea hofrätt 88—93, härads
höfding i Inlands domsaga sedan 93. Led. af Riksd. A. K. 01—02.
A. R. SCHÖNTHAL.
Ingeniör Axel Robert Schönthal, fabrikschef för Sthlms Bomulls spinneri och Väfveri A.-B i Sthlm.
fyllde den 12 juni 50 år. Led af Sthlms stadsfullm. sedan 04, med
lem af drätselkammaren 06, insp för Sthlms stads uppfostringsanst.
för flickor 06, led. af Provisoriska sjukh. 05, suppl. i Landtegendomsn.
I KINNANDER.
Kontraktsprosten och kyrkoher
den Israel Kinnander i Häradsham- mar, fyllde den 21 juni 75 år. Stud.- ex. 53, prästvigd 61, kyrkoherde i Jonsberg 74, i Häradshammar se
dan 88, kontraktsprost i Vikbo- lands kontrakt s. å.
C. F. FLODMAN F. d. postmästaren Carl Fredrik Flodman i Upsala fyllde den 13 juni 70 år. F. som anställdes vid post
verket 53, har under 50 år varit i dess tjänst, under många år som postmästare i Upsala. Led. af Up
sala stadsfulimäktige 92—03, led. af styr i Uppsala sparbank sedan 90.
T. N. CEDERSTRÖM.
65 år fyllde den 25 juni genre- målaren, friherre Thure Nicolaus Cederström, sedan 77 bosatt i Mün
chen. Underlöjtnant vid Lifgardet till häst 68-71. Led. af Akad. för de fria konsterna.
K. ERIKSSON.
50 år fyllde den 30 juni skulptö
ren Kristian Eriksson i Stockholm.
Helsidesporträtt med biografi åter
finnes 1 årg. V : II.
— 638 —
**] PORTRÄTTOAï .1 FJ??"! aasasaaaas
A. J. AHLROT.
Entomologen, f. d. läroverks
adjunkten Albert Julius Ahlrot i Kalmar fyllde den 5 juli 75 år. Stud.- ex. 54, iil. kand. 62, adjunkt vid Kalmar h. allm. läroverk 64, under några v. lektor därstädes.
C. GRIPENSTEDT.
Godsägaren, v. häradshöfd. Carl Gripenstedt å Nynäs (Södermani. 1.) fyllde d. 23 juni 55 år Stud.-ex. 72, jur. kand. 79, attaché vid beskickn.
i Wien o Paris 80—81, v. häradsh 82, sekr. i Riksd. konstitutionsutsk. 87.
Nämndeman, ordf, i komm.- stämma, hushållningsgille o. vägstyr., led. af landsting och.åtskilliga kommittéer.
K. A. A. THAM.
50 år fyllde den 21 juni ingeniö- ren fil. lic. Katl Tham, sedan 02 rektor och föreståndare samt lektor i matematik och fysik vid Tekniska elementarskolan i Hernösand och sedan 01 lärare vid navigationssko
lan därstädes. Led. af stadsfullm., drätselkammaren, byggnadsn. skol
inspektör, led. i skolstyrelsen.
P. j. A. SÖDERH1ELM.
Godsägaren Philip Söderhielm å Sund i Bohuslän fyllde den 30 juni 50 år. Styrelseled. i Elfsborgs m fl.
läns hypoteksförening samt i Länets Brandstodsbolag och Landtmanna- skola, landtingsman, led. af Länets Hushålln.-sällskaps Förvaltningsut- skott o. Afdelning, led. i hästpre- mieringsnämnden i länet m. m.
FRÅN UTSTÄLLNINGSSTADEN VÄSTERÅS.
Foto. Blom Västerås. Klickt; Bengt SUJnenparre
”Y AF HANDTVERKS- OCH INDUSTRI-UTSTÄLLNINGEN I VÄSTERÅS. — INDUSTRIHALLEN.
Den 18 juni öppnades i Västerås en utställning omfattande ej blott yrkesskicklighet och slöjd, som först varit ämnadt, utan äfven utvidgad till att vara en industriutställning. Och ei blott Västerås och Västmanland ha deltagit, utan från olika håll i Sve
rige har man kommit med profven på sin slöjd eller storindustri, Expositionen lämnar ock många goda vittnesbörd om framgångs
rikt arbete på dessa olika områden.
640
EN FRILUFTSFÖRESTÄLLNING AF »ARNLJOT».
"t
Foto Olsson, Östersund . rvoäx- Km. a -r. wum-w»
ARNLJOTS 1:STA AKT, UPPFÖRD AF AMATÖRER Å FRÖSÖN. Hembygdskurserna å Frösön vid Östersund hade midsommardagen fått en ovanlig attraktion: en af amatörer utförd friluftsföreställning af Peterson-Bergers märkliga musikdrama “Arnljot“, första akten, som fick ett förträffligt utförande. — Skalden-kompositören närvar själf å skådeplatsen och gaf publiken i
ord en redogörelse för innehållet af de öfriga akterna.
H. 8. D:S FOTOGRAFIPREMIERING för insända fotografier till N:o 38 utföll med 2:a pris kr. 10— till fotograf C. Nelson, Malmö.
A. (aktualitet och värde i öfrigt) 2 point B. (raskhet vid insändandet) ... 3 C. (utförande)...2
Summa 7 point I för foto å sid. 613 (Autotäflan).
F. A. B. HVAR 8 DAGS TRYCKERI GOTEBORG
40:de HAFTET INNEHÅLLER: Martin Johansson, f — Porträtt för dagen. — Antialkohol
kongressen i Stockholm. — En ny Svensk spetsbergsexpedition. — Svenska bilder för dagen.
— Zorns tredje musiktäflan. — Nytt konstverk pä Djurgården. — Midsommarns hembygds- fester och ungdomsmöten. — Hertigparet af Södermanland till Stenhammar. — Furstliga gäster. — Till Olympiska spelen. — Turistkongressen i Stockholm. — Den Franco-Brittiska utställningen. — Utomlandsnytt. — Inbördeskriget i Persien. — Veckans porträttgalleri. — Från utställningsstaden Västerås. — En friluftsföreställning af “Arnljot“.
HVAR8DAG
