Jämställdhetskartläggning av kultur- och fritidsnämndens stöd till idrottsföreningslivet i Sundbybergs stad

(1)

Jämställdhetskartläggning av kultur- och

fritidsnämndens stöd till idrottsföreningslivet i

Sundbybergs stad

(2)

Titel: Jämställdhetskartläggning av kultur- och

fritidsnämndens stöd till idrottsföreningslivet i Sundbybergs stad

Östra Madenvägen 4 · 172 92 Sundbyberg

08-706 80 00 · info@sundbyberg.se · www.sundbyberg.se Juli 2017

(3)

Sammanfattning

Att flickor och pojkar ska få ta del av stadens resurser på samma villkor är en självklarhet. Att det är stadens viljeriktning framgår även av Sundbybergs stads budget för år 2017 där ett av de stadsövergripande målen är att stadens

verksamheter ska arbeta för jämställdhet.

¹

Som en del i detta arbete har kultur- och fritidsförvaltningen undersökt hur jämställt stadens stöd till

idrottsföreningslivet är. Bidrar det till en ökad jämställdhet eller bidrar det till att flickor och pojkar får ta del av nämndens stöd till idrottsföreningslivet i olika stor utsträckning?

Syftet med utredningen är att ge en samlad bild av hur stödet till föreningslivet fördelas samt föreslå fokusområden och förbättringsåtgärder. Ambitionen är att staden och idrottsföreningslivet ska samverka för att på sikt uppnå en mer jämställd idrott. Metoden för kartläggningen har varit gender budgeting, vilket innebär att utöver att titta på hur resurserna fördelas mellan könen också analysera de grundvalar och antaganden som budgeten står på. Det som kartläggningen visar är att:

 Staden uppnår nästan 40/60-målet om relativ jämställdhet på totalen men många av de enskilda föreningarna/sektionerna är pojk- eller flickdominerade.

 Av det utbetalda aktivitetsbidraget för läsåret 15/16 tillföll 39 procent flickor, vilket motsvarar 1 221 206 kr av 3 138 105 kr.

 Av verksamhets- och projektbidraget som beviljades stadens

idrottsföreningar för år 2016 kom ca 38 procent flickor till del, vilket motsvarar 349 760 kr av 929 000 kr.

 Färre flickor än pojkar antas ta del av stadens stöd till föreningslivet genom subventionerade idrottslokaler.

 Om man vill ta del av de resurser som staden avsätter till idrotten så är det främst genom föreningslivet.

1 Sundbybergs stads budget för år 2017 med plan för 2018-2019 s.6, beslutad vid kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni 2016, § 254

(4)

Slutsatsen som går att dra av kartläggningen är att flickor deltar i

idrottsföreningslivet i mindre utsträckning är pojkar. Eftersom det sätt som nämnden finansierar ungas idrottande först och främst bygger på ett deltagande i idrottsföreningslivet innebär detta att kommunen subventionerar pojkars

idrottande i större utsträckning än flickors. Vidare framkommer det att så som föreningslivet organiseras idag riskerar det att bidra till att färre flickor änpojkar fortsätter i idrottsföreningslivet i de högre åldrarna. Detta riskerar bland annat att påverka flickors idrottsvanor negativt och att de i mindre utsträckning får ta del av de positiva sidoeffekter som deltagande i idrottsförening innebär.

Utifrån det lägger kartläggningen fram till följande åtgärdsförslag:

 Jämställdhet föreslås bli en tydligare bedömningsgrund för föreningsbidrag

 Förvaltningen ska stötta idrottsföreningar i att höja sin kompetens i jämställdhetsfrågor

 Tydligare verksamhetsmål för jämställdhet inom idrott arbetas fram.

De åtgärder som föreslås i denna kartläggning föreslås också ligga till grund för handlingsplanen för ett jämställt idrottande som nämnden har fått i uppdrag att ta fram i stadens budget för år 2018.² För att handlingsplanen ska få större effekt föreslås den integreras i 2019 års verksamhetsplan för kultur- och

fritidsnämnden som en del av utvecklingsarbetet.

2 Sundbybergs stads budget 2018, beslutad av kommunfullmäktige den 28 juni 2017 § 296 s. 22

(5)

Innehåll

Bakgrund och inriktning 6

Metod: Gender budgeting 7

Kapitel 2 – Nulägeskartläggning 8

Steg 1 – Fördelning av föreningsbidrag mellan pojkar och flickor 9 Steg 2 – Fördelning av tider i stadens anläggningar och ideellt

engagemang 13

Steg 3 – Vem får utöva idrott i Sundbybergs stad? 15

Sammanfattning av nulägeskartläggningen 17

Kapitel 3 – Fortsatt arbete 18

Tydligare bedömningsgrunder för föreningsbidrag – översyn av rutiner 18

Kompetenshöjning hos idrottsföreningar 20

Strategi för jämställdhet inom Idrott Sundbyberg 20

Kapitel 4 – Referenser 22

Bilaga 1 – Utbetalt aktivitetsbidrag fördelat på kön 24

(6)

Bakgrund och inriktning

Ett problem inom idrotten är svårigheten att uppnå ett jämställt deltagande inom olika idrottsföreningar och idrottsaktiviteter. Det innebär att de resurser som avsätts till idrotten och föreningsverksamhet i en kommunal budget riskerar att snedfördelas, så att de kommer vissa grupper till större del än andra. Denna kartläggnings syfte är att belysa hur nämndens resurser fördelas mellan flickor respektive pojkar i åldrarna 7-20 år.

Våren 2015 fick kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag av nämnden att kartlägga fördelningen av resurser i nämndens verksamheter i syftet att ta reda på om de fördelas rättvist utifrån ett jämställdhetsperspektiv.³ I Sundbybergs stads budget för år 2018 fick kultur- och fritidsnämnden även i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ett jämställt idrottande, vilket denna kartläggning kommer att ligga till grund för.

Kartläggningen av hur resurserna fördelas har gjorts genom att analysera:

 Könsuppdelad statistik i inrapporteringarna till kommunen för ansökan om aktivitetsbidrag.

 Utbetalning av övriga föreningsbidrag (verksamhets-, projekt- och lokalkostnadsbidrag) till kommunens idrottsföreningar och hur detta kommer pojkar respektive flickor till del.

3 KFN-0131/2015 Uppdrag om jämställd fördelning av resurser inom kultur- och fritidsnämnden, § 68, beslutad på kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 11 juni 2015.

1

(7)

 Vilka andra faktorer som påverkar hur resurserna till idrottsföreningslivet fördelas.

Utifrån de slutsatser som kartläggningen kommer fram till föreslås åtgärder som kan vidtas för att uppnå en jämnare resursfördelning till idrottsföreningslivet.

Metod: Gender budgeting

Gender budgeting är en metod för att analysera budgetar utifrån ett

genusperspektiv.⁴ Metoden visar om budgetar främjar en jämn fördelning av resurser och leder till reell jämställdhet. Till den här kartläggningen har en förenklad variant av gender budgeting använts med fokus på hur stor procentandel av föreningsbidragen som går till flickors respektive pojkars idrottande. Utgångspunkten är att fördelningen kan anses vara jämställd om fördelningen är 40/60 procent.

Rapporten visar könsfördelningen inom aktivitetsstödet, könsfördelningen inom verksamhets- och projektbidragen och lyfter även fram hur det ser ut inom olika idrotter nationellt. Nedan beskrivs hur metoden används i denna kartläggning.

Budgetens könsuppdelning – fördelning av föreningsbidrag

Första steget är att analysera budgetens könsuppdelning för att se om budgetens resurser kan anses vara jämnt fördelade (40/60). Detta görs genom att analysera könsfördelningen bland deltagarna för aktivitetsbidraget för läsåret 2015/2016 samt för nämndens övriga bidrag (verksamhets-, lokal- och lovbidrag) för år 2016.

Utanför budgeten – fördelning av tider i stadens anläggningar och ideellt engagemang som resurs

Det finns även andra områden som nämnden kan påverka för att uppnå en mer jämställd idrott. I gender budgeting tittar man därför även på kompletterande resurser som verksamheten är avhängig av men som inte kommer från den budget som analyseras i första hand. I detta fall handlar det om stadens

anläggningar som föreningarna har verksamhet i och det ideella engagemanget som resurs.

Ifrågasättandet av budgetens grundvalar och struktur

Metodens tredje och sista steg är att göra reflektioner kring om det är budgetens konstruktion som gör att vissa grupper blir snedfördelade. Frågor som används som utgångspunkt då är t.ex. vems beteenden och behov används som

utgångspunkt när en budget konstrueras.

4Trestegs odelle , Dia e Elso : Budgeti g for Wo e ’s Rights: Mo itori g Go er e t udgets for Co plia e ith CEDAW (2006) – Används för att analysera konkreta utgiftsområden.

(8)

Kapitel 2 – Nulägeskartläggning

I detta kapitel kartläggs nuläget när det gäller nämndens utbetalning av bidrag.

Efter det följer en diskussion om de resurser som finns utanför budget och som påverkar flickors och pojkars deltagande i idrottsföreningslivet. Kapitlet

innehåller även en reflektion om huruvida budgeten är konstruerad på ett sätt som befäster ojämlika villkor för flickors och pojkars idrottande. Sist i kapitlet görs en sammanfattning av det som kartläggningen kommer fram till.

Kultur- och fritidsnämnden delar i huvudsak ut två typer av bidrag till idrottsföreningar – aktivitetsbidrag och så kallade kompletterande

föreningsbidrag. Aktivitetsbidrag hanteras enbart av kultur- och fritidsnämnden och är nämndens grundbidrag. Alla föreningar som har ledarledda aktiviteter för barn och unga mellan 7-20 år, personer med funktionsnedsättning och personer med pension kan ansöka om aktivitetsbidrag. Bidraget är till för att stödja den löpande verksamheten, t.ex. regelbundna träningar.⁵

De kompletterande bidragsformerna är verksamhetsbidrag, projektbidrag och lovbidrag. Dessa kan sökas bl.a. för löpande verksamhet som inte uppfyller kriterierna för aktivitetsbidrag eller stöd från studieförbunden. Det kan även sökas för lokalkostnader, särskilda satsningar eller för arrangemang och särskild

5 KS-0745/2015 Regler för stöd till föreningslivet i Sundbybergs stad, fastställda av kommunfullmäktige den 21 juni 2016,

§ 255

2

(9)

verksamhet under skolloven.⁶ Till skillnad från aktivitetsbidraget så fattar kultur- och fritidsnämnden beslut gällande varje enskild ansökan när det gäller

kompletterande bidrag.⁷

Steg 1 – Fördelning av föreningsbidrag mellan pojkar och flickor

I denna del görs en könsuppdelning av budgeten genom att analysera om kommunens ekonomiska resurser till föreningslivet i form av aktivitetsbidrag, verksamhets- och projektbidrag och lokalkostnadsbidrag kommer flickor och pojkar till del i lika stor utsträckning.

Aktivitetsbidrag

I Sundbyberg ansöker ca 15 idrottsföreningar om aktivitetsbidrag varje termin.

Vilken summa föreningen får beräknas på antalet inrapporterade

deltagartillfällen.⁸ Sundbybergs stads nivå för aktivitetsbidrag är 15 kr per deltagartillfälle. När föreningarna ansöker om aktivitetsbidrag rapporter de även in hur många av deltagarna som är flickor och pojkar, vilket gör det möjligt att följa hur stor del av resurserna som tillfaller flickor respektive pojkar.

I nedanstående tabeller redovisas hur aktivitetsbidraget har fördelats totalt till alla idrottsföreningarna för läsåret 2015/2016. För de två största

idrottsklubbarna i staden, Sundbybergs IK och Duvbo IK, har även separata tabeller gjorts som visar fördelningen mellan deras olika sektioner.

Kolumnen Andelen stöd som kommit flickor till del har färgkodats (grönt, gult, rött) för att förtydliga resultaten. De grönmarkerade procenttalen visar att verksamheterna är jämställda medan gulmarkerade siffror visar att

verksamheten är flickdominerade. Är siffrorna rödmarkerade visar det att verksamheten är pojkdominerad.

Summan som utbetalats till alla idrottsföreningar för läsåret 2015/2016 var totalt 3 138 105 kr. Av dessa kom 39 procent flickor till del. Tittar man på de 15

föreningar som fått aktivitetsstöd under hela läsåret 2015/2016 (se tabell 1) är det fyra föreningar som har en jämställd könsfördelning för flickor och pojkar. Dessa är Duvbo IK, Ronin Do, SS Simsällskap SS04 och Sundbybergs badminton.

Övriga föreningar har en tydlig pojk- eller flickdominans sett utifrån aktivitetsstödet.

6 Lovbidrag söktes tidigare genom verksamhetsbidrag men blev en egen bidragsform i och med de bidragsregler som började gälla fr.o.m. år 2017.

7 Not: undantag är verksamhet-, projekt- och lovbidrag där summan som söks inte är högre än 20 000 kr – då fattar förvaltningschefen beslut enligt kultur- och fritidsnämndens delegationsordning punkt 6.4.1

8 Deltagartillfälle betyder summan av alla tillfällen då deltagare besöker aktiviteten.

(10)

Tabell 1. Utbetalt aktivitetsstöd fördelat på kön för läsåret 2015/2016

Sektion Totalt utbetalt Utbetalt stöd flickor

till del

Andel stöd flickor till del

Duvbo IK 3 87 285 kr 213 630 kr 55 %

Dancepower studio 14 850 kr 12 731 kr 86 %

Konståknings-klubben 54 855 kr 53 475 kr 97 %

Gymmix 1 545 kr 1 125 kr 73 %

Rissne IF 99 135 kr 0 kr 0 %

Ronin Do (självförsvar) 174 675 kr 71 985 kr 41 %

Sbg Baseboll & Softboll 19 140 kr 120 kr 1 %

SS Simsällskap SS04 471 510 kr 281 490 kr 60 %

Sundbybergs badminton 41 025 kr 21 360 kr 52 %

Street Mentality Parkour 93 060 kr 11 610 kr 12 %

Sundbybergs IK totalt 1 261 200 kr 433 065 kr 34 %

Sundbybergs Karateklubb 93 720 kr 28 245 kr 30 %

Sundbybergs Tennisklubb 109 740 kr 40 035 kr 36 %

Ursvik IK 267 915 kr 36 705 kr 14 %

Norrort United 1380 kr 0 kr 0 %

Yui Shin Kan Karate Dojo 17 640 kr 3510 kr 20 %

Summa 3 138 105 kr 1 221 206 kr 39 %

Sundbybergs idrottsklubb

Av 12 sektioner inom Sundbybergs IK är det nio som inte uppnår 40/60-målet varav majoriteten domineras av pojkar. Orienteringen och innebandyn kan anses vara helt jämställda utifrån deltagarfördelningen. Friidrotten och konståkningen har en dominans av flickor i sina deltagartillfällen. Av det aktivitetsstöd som Sundbybergs IK fick för läsåret 2015/2015 kom 35 % flickor till del vilket inte kan anses uppfylla kriterierna för relativ jämställdhet. I kolumnen längst till höger redovisas utbetalt lokalt aktivitetsstöd på nationellt nivå för respektive idrott. I flera fall motsvarar Sundbybergs IK:s sektioners könsfördelning rikets.

(11)

Tabell 2. Aktivitetsbidrag utbetalt till Sundbybergs IK för läsåret 2015/2016

Sektion Totalt utbetalt Utbetalt stöd flickor till del

Andel stöd flickor till del nationellt ⁹

Bordtennis 11 490 kr 780 kr 7 % 17 %

Bowling 12 735 kr 1980 kr 16 % 31 %

Fotboll 791 010 kr 253 050 kr 32 % 28 %

Friidrott 62 100 kr 39 105 kr 63 % 61 %

Innebandy 107 580 kr 53 385 kr 50 % 31 %

Ishockey 79 935 kr 5880 kr 7 % 5 %

Orientering 59 715 kr 27 420 kr 46 % 45 %

Skidor 27 270 kr 7380 kr 27 % 50 %

Idrottslyft 40 410 kr 19 620 kr 49 % -

Handboll 4275 kr 0 kr 0 % 54 %

Parasport fotboll

och innebandy 44 850 kr 6870 kr 15 % 37 %

Konståkning 19 830 kr 19 830 kr 100 % 96 %

Summa 1 261 200 kr 435 300 kr 35 %

Duvbo IK

Duvbo IK är en av de föreningar som på totalen anses uppfylla 40/60-målet om relativ jämställdhet. Av Duvbo IK:s fyra sektioner är det två av dem som uppnår 40/60-målet, Friidrotten och HS. Samtidigt är basketen tydligt flickdominerad och innebandyn tydligt pojkdominerad. Jämfört med rikssnittet framgår att både basketen och innebandyn inom Duvbo IK är mer könsuppdelad än inom

sporterna generellt.

Tabell 3. Aktivitetsbidrag utbetalt till Duvbo IK för läsåret 2015/2016

Sektion Totalt utbetalt Utbetalt stöd flickor till del

Andel stöd flickor till del nationellt¹⁰

HS (DIK typ "skolor") 12 105 kr 6 045 kr 50 % -

Innebandy 131 295 kr 4 230 kr 3 % 31 %

9 Utbetalt lokalt aktivitetsstöd nationellt för vårterminen 2016

10 Utbetalt lokalt aktivitetsstöd nationellt för vårterminen 2016

(12)

Basket 217 080 kr 187 485 kr 86 % 50 %

Friidrott 26 805 kr 15 870 kr 59 % 61 %

Summa 387 285 kr 213 630 kr 55 %

Kompletterande föreningsbidrag – verksamhets- och projektbidrag

För att ansöka om något av de kompletterande föreningsbidragen så ska

föreningarna fylla i en ansökningsblankett där det ska framgå hur de arbetar med jämställdhet. Föreningen måste även motivera varför en aktivitet riktar sig till endast pojkar, flickor, män eller kvinnor om så är fallet. Detta ska utgöra en viktig del i bedömningen av ansökan.

Ofta skriver föreningarna att alla är välkomna till aktiviteten/arrangemanget.

I handläggningen av ärendet bedöms då ansökan utifrån antalet flickor som är medlemmar i föreningen eller könsfördelningen gällande aktivitetsbidraget och utvärderingar från tidigare år.

I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av kompletterande bidrag som betalades ut för år 2016. Detta är för att ge en bild av hur resurserna har fördelats mellan pojkar och flickor och om det är förenligt med 40/60-målet.

Verksamhetsbidrag för stöd till lokalkostnad går direkt till finansiering av den ordinarie verksamheten, varför dessa jämförs med procentandel flickor som deltar i den ordinarie verksamheten (aktivitetsbidraget). Samma gäller i fallet med beviljat bidrag till Sundbybergs IK:s skidsektion, där snökanonen förväntas användas i den ordinarie verksamheten. I de fall där förvaltningen ännu inte har fått en utvärdering jämförs den beviljade summan med procentandelen flickor som deltar i den ordinarie verksamheten (parasport, parkour och friidrott).

När det gäller bidrag för andra typer av verksamhet som ex. öppen verksamhet och lovaktiviteter kan könsfördelningen se annorlunda ut jämfört med

fördelningen i den ordinarie verksamheten. Uppskattningen av könsfördelning bygger då inte på aktivitetsbidraget, utan på uppgifter från projektansökan eller utvärderingen. Exempel på det är Duvbo IK:s kvällsbasket som endast riktar sig till flickor. Kvällsfotbollen som Sundbybergs IK arrangerar har också i flera år endast haft pojkar som deltar. Skogsskolan arrangeras på påsk-, sommar- och höstloven där 50 % av deltagarna har varit flickor. Fotbollsskolan som anordnas på sommaren hade år 2016 ungefär 38 % flickor vilken är något fler flickor än i den ordinarie verksamheten för läsåret 2015/2015 där 32 % flickor deltog.

(13)

Tabell 4. Fördelning av kompletterande bidrag till idrottsföreningar för år 2016

Förening Sektion Ändamål för sökt

bidrag

Beviljat för 2016

Flickor till del

Andel flickor till del

Duvbo IK Basket Kvällsbasket 70 000 kr 70 000 kr 100 %

Basket Basketläger 25 000 kr 22 000 kr 88 %

Basket Höstlovsbasket 19 000 kr 15 960 kr 84 %

Innebandy Innebandyläger 20 000 kr 7 400 kr 37 % Sundbybergs

badminton Badminton Lokaler 130 000 kr 67 600 kr 52 %

Street Mentality

Parkour Parkour Projektbidrag 20 000 kr 3 200 kr 16 %

Sundbybergs IK Bowling Lokaler 60 000 kr 7 800 kr 13 %

Parasport Projektbidrag 15 000 kr 2 400 kr 16 %

Fotboll Kvällsfotboll 200 000 kr 0 kr 0 %

Fotboll Fotbollsskola 120 000 kr 45 600 kr 38 %

Orientering Skogsskola 30 000 kr 15 000 kr 50 %

Orientering Kartproduktion 25 000 kr 11 750 kr 47 %

Skidor Snökanon 125 000 kr 36 250 kr 29 %

Friidrott Friidrottskollo 70 000 kr 44 800 kr 64 %

Summa 929 000 kr 349 760 kr 38 %

Totalt beviljades 929 000 kr i verksamhets-, projekt- och verksamhetsbidrag för verksamhet/arrangemang som planerades genomföras under år 2016. Av dessa kom 38 % flickor till del (motsvarande 349 760 kr). Staden når alltså inte upp till det relativa jämställdhetsmålet om 40/60-fördelning av resurserna när det gäller de kompletterande föreningsbidragen. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser om de kompletterande bidragen eftersom de delvis ges till olika syften, vissa bidrag ges som stöd till anpassade lokaler som staden inte själv kan erbjuda medan andra ges till verksamhet.

Steg 2 – Fördelning av tider i stadens anläggningar och ideellt engagemang

Bidragsfördelningen är inte det enda som påverkar huruvida resursfördelningen kan anses vara rättvist fördelad mellan flickor och pojkar. Även andra resurser påverkar möjligheten att uppnå jämställdhet inom idrottsföreningslivet. Det kan

(14)

handla om andra budgetar som också finns inom nämnden, t.ex. lokaler och anläggningar som ägs och drivs av staden, men det kan även handla om resurser som kommer från företag och organisationer eller till och med individers

privatekonomi. Dessa resurser kan bidra till att förstärka det jämställdhetsproblem som finns eller främja en positiv utveckling.

I denna del av rapporten diskuteras två resurser som kan påverka

jämställdhetsarbetet inom idrottsföreningslivet. Dessa är fördelning av tränings och tävlingstider i kommunens lokaler och anläggningar och det ideella

engagemanget som resurs.

Tider i kommunens lokaler och anläggningar

Idag hyr Sundbybergsföreningar¹¹ med verksamhet för de prioriterade målgrupperna (7-20 åringar, personer med pension och personer med

funktionsvariation) stadens idrottsanläggningar till nolltaxa. Idrottsföreningarna i Sundbyberg uppmanas att i så stor utsträckning som möjligt bedriva sin

verksamhet i stadens lokaler, vilket också majoriteten av föreningarna gör.

Kultur- och fritidsförvaltningen ska se till att anläggningstiderna som fördelas till föreningarna även ska fördelas lika mellan flickor och pojkar inom föreningarna.

Av de fördelningsprinciper¹² som kultur och fritidsnämnden antagit framgår att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar för tränings-, tävlings- och motionsverksamhet. Till denna utredning har det inte varit möjligt att kartlägga exakt hur tiderna fördelas i staden, men sett till fördelningen av aktivitetsbidrag är det rimligt att anta att det är färre flickor än pojkar 7-20 år som vistas i kommunens anläggningar. En direkt konsekvens av detta är att även de medel som nämnden avsätter för driften av anläggningarna kommer pojkar till större del än flickor.

När det gäller fördelningen av tider spelar inte bara mängden tid som flickor och pojkar får möjlighet att vistas i lokalerna in, utan även vilka tider som flickorna blir tilldelade. Flickor känner sig otrygga i offentliga miljöer när det är mörkt i större utsträckning än pojkar. Detta gäller speciellt i socialt utsatta områden. En sen träningstid innebär att de i många fall måste bli hämtade och följderna kan ibland bli att flickan av den anledningen avstår från att delta helt och hållet.¹³ I fördelningsprinciperna står det att föreningars verksamhet riktad till flickor och kvinnor kan ur ett trygghetsperspektiv prioriteras före verksamhet riktad till pojkar och män för tidiga tider kvällstid samt för vissa anläggningar.

Förvaltningen strävar efter att fördela tiderna enligt dessa principer, men hur föreningarna själva väljer att hantera de fördelade tiderna följs inte upp i dagsläget.

11 Förening som är registrerad i kommunens föreningsregister och vars verksamhet i huvudsak bedrivs i Sundbyberg och/eller kommer boende i kommunen till del

12 KFN-0038/2017 Fördelningsprinciper vid fördelning av tider i Sundbybergs stads idrottshallar och anläggningar

13 Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö. Analys utifrån nationella trygghetsundersökningen, BRÅ 2017

(15)

Ideellt engagemang som resurs

Ett annat exempel på en kompletterande resurs som påverka flickor och pojkars deltagande i idrotten är det ideella engagemanget. Det ideella engagemanget är något som föreningsidrottsverksameten är beroende av för att fungera, då större delen av arbetet som genomförs i idrottsföreningarna sker på ideell basis.

Riksidrottsförbundet menar att om de ideella tränarna fick betalt motsvarande en fritidsledarlön, skulle de kosta samhället ca 30 miljarder kronor per år¹⁴ vilket säger något om vilken viktig tillgång detta engagemang är för

idrottsföreningslivet.

Män har i större utsträckning än kvinnor ledaruppdrag inom idrottslivet, 42 % kvinnor och 58 % män. Riksidrottsförbundet siffror från 2013 uppgav 289 000 kvinnor och 466 000 män sig vara ledare i en idrottsförening¹⁵. Ledare spelar en viktig roll i arbetet med att locka och hålla kvar barn och ungdomar i idrottslivet längre och en avsaknad av kvinnliga förebilder kan leda till färre flickor väljer att vara kvar inom idrottsföreningslivet. Även den kvinnliga representationen inom styrelser, valberedningar och kommittéer kan spela en viktig roll för att öka jämställdheten inom idrottsföreningslivet. Idag består den största delen av idrottsstyrelserna av gruppen män i åldrarna 46-60 år.¹⁶

Anledningarna till denna snedfördelning kan vara flera. Exempelvis kan det handla om idrottsföreningslivets organisering och kultur som gör att män har lättare att ta och få ett ledande uppdrag, till exempelvis genom de vilka nätverk och rekryteringsvägar som används och hur uppdraget är utformat.¹⁷

Steg 3 – Vem får utöva idrott i Sundbybergs stad?

På denna nivå problematiseras strukturen för hur nämnden finansierar idrottslivet i Sundbyberg och vems beteende och behov som används som utgångspunkt när budgeten konstrueras. Här görs det genom att analysera om det finns något i det sätt som nämnden har valt att finansiera idrottslivet i Sundbyberg som befäster ojämlika villkor för flickors och pojkars idrottande.

En stor del av de resurser som avsätts för att uppfylla nämndens mål om att stärka folkhälsan sker via stöd till idrottsföreningslivet genom lokaler och ekonomiska bidrag. En annan del av resurserna går till anläggningar både för oorganiserad idrottsverksamhet (så som motionsområdet i Ursvik och

spontanaktivitetsytor) och för organiserad idrottsverksamhet genom föreningslivet. Av denna kartläggning framgår att resurserna i form av

aktivitetsstöd och kompletterande stöd inte fördelas på ett sätt att de kommer flickor och pojkar till del i samma utsträckning.

14 Riksidrottsförbundets hemsida, http://www.rf.se/Idrottensfinansiering/ nådd 2017.05.22

15 Idrotten i Siffor, SISU verksamhetsberättelse för 2016

16 Vem bestämmer? Jämställdhets, kvotering och könssammanstätning i idrottens beslutande organ, RF, 2017.

17 Vem bestämmer? Jämställdhets, kvotering och könssammanstätning i idrottens beslutande organ, RF, 2017.

(16)

Att det är fler pojkar än flickor som deltar i idrottsföreningslivet betyder att formerna för hur idrottsföreningslivet är organiserat i staden tilltalar pojkar i större utsträckning än flickor. Av Riksidrottsförbundets mer detaljerade

information av utbetalt LOK-stöd går det att utläsa att flickors deltagartillfällen blir betydligt färre än pojkar redan från 13-årsåldern.¹⁸ Forskning har pekat på att det kan bero på att unga kvinnor inte känner sig hemma i föreningsidrotten, exempelvis på grund av de maskulint kodade värdena i idrotten och fokus på tävling.¹⁹

Ytterligare en faktor kan vara att barn och unga idag har många olika aktiviteter, där föreningsidrotten endast är en av flera. I valet mellan olika aktiviteter kan själva föreningsformen upplevas som oflexibel vilket gör att vissa väljer icke- föreningsdriven idrottsverksamhet framför föreningslivet.²⁰ Enligt siffror från RF så är de motionsformer som vanligtvis genomförs utanför idrottsföreningslivet såsom gång/promenader, gruppträning, yoga och dans kvinnodominerade.²¹ I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att populär icke-föreningsdriven idrottsverksamhet som till exempel träning på gym bekostas av flickorna själva.

Pojkarna, som i större utsträckning stannar kvar i idrottsföreningslivet, får alltså i högre grad sin träning subventionerad med offentliga medel.

För att komma tillrätta med den sneda könsfördelningen inom

idrottsföreningslivet behöver stadens stöd till föreningslivet organiseras på ett sådant sätt att det gynnar ett jämställt deltagande. De ekonomiska bidragen som erbjuds föreningslivet är ett viktigt styrmedel i detta arbete. Trots det så finns det i dagsläget inga tydliga krav från staden på att föreningar ska ha en utarbetad strategi för att uppnå jämställdhet bland sina deltagare. Det kan även handla om att se över vilket stöd som ges till föreningar för att de ska kunna utveckla sin organisation så att den tilltalar flickor i lika utsträckning som pojkar. Exempelvis genom utbildningar i att arbeta genusmedvetet i sina aktiviteter eller stöd till att arbeta med mer jämställd rekrytering.

Idrottslokaler är en av de faktorer som styr vilka möjligheter som finns för att delta i idrottslivet. Beroende på vilka idrottslokaler som finns i kommunen kan detta påverka pojkars och flickors idrottande olika. Det är därför viktigt att ha ett övergripande jämställdhetsperspektiv när nya eller existerande

idrottsanläggningar planeras eller ska rustas upp. Detta hänger även ihop med vilka principer som styr fördelning av tider i stadens idrottsanläggningar vilket diskuterats tidigare i kartläggningen.

18 Idrotten i siffror, RF Verksamhetsberättelse 2014

19 Hur skapas förutsättningar för en jämställd idrott? Unga i och om idrotten i Trelleborg, 2015

20 Hur skapas förutsättningar för en jämställd idrott? Unga i och om idrotten i Trelleborg, 2015

21 Idrotten i siffror, RF verksamhetsberättelse 2016

(17)

Sammanfattning av nulägeskartläggningen

Det som har gått att utläsa från nulägeskartläggningen går att sammanfatta enligt följande:

 Staden uppnår nästan 40/60-målet om relativ jämställdhet på totalen men många av de enskilda föreningarna/sektionerna är pojk- eller flickdominerade.

 Av det utbetalda aktivitetsbidraget för läsåret 15/16 tillföll 39 procent flickor, vilket motsvarar 1 221 206 kr av 3 138 105 kr.

 Av verksamhets- och projektbidraget som beviljades stadens

idrottsföreningar för år 2016 kom ca 38 procent flickor till del, vilket motsvarar 349 760 kr av 929 000 kr.

 Av det utbetalda aktivitetsbidraget till Sundbybergs IK för läsåret 2015/2016 tillföll 35 % (motsvarande 435 300 kr) flickor.

 Av det utbetalda aktivitetsbidraget till Duvbo IK för läsåret 2015/2015 tillföll 55 % (motsvarande 213 630 kr) flickor.

 Sundbybergs IK:s fotbollssektion erhåller den största mängden

aktivitetsbidrag läsåret 2015/2016 (791 010 kr). Under perioden kom 32

% av aktivitetsbidraget till fotbollssektionen flickor till del.

 Färre flickor än pojkar antas ta del av stadens stöd till föreningslivet genom subventionerade idrottslokaler.

 Om man vill ta del av de resurser som staden avsätter till idrotten så är det främst genom föreningslivet.

 Så som det ideella engagemanget organiseras idag riskerar det att bidra till att färre flickor än pojkar fortsätter i idrottsföreningslivet i de högre åldrarna.

Slutsatsen som går att dra av kartläggningen är att flickor deltar i

idrottsföreningslivet i mindre utsträckning är pojkar. Eftersom det sätt som nämnden finansierar ungas idrottande först och främst bygger på ett deltagande i idrottsföreningslivet innebär detta att kommunen subventionerar pojkars

idrottande i större utsträckning än flickors. Vidare framkommer att så som föreningslivet organiseras idag riskerar det att bidra till att färre flickor än pojkar fortsätter i idrottsföreningslivet i de högre åldrarna. Detta riskerar bland annat att påverka flickors idrottsvanor negativt och att de i mindre utsträckning får ta del av de positiva sidoeffekter som deltagande i idrottsförening innebär.

(18)

Kapitel 3 – Fortsatt arbete

Denna kartläggning har utgått från hur stor andel av stadens stöd till

föreningslivet som kommer flickor respektive pojkar till del. Utifrån den metod som har använts i kartläggningen har även kompletterande faktorer som bidrar till att budgeten ska fungera så som det är tänkt analyserats. Detta har gjorts för att belysa att det är fler omständigheter som spelar in, utöver nämndens fördelning av bidrag till idrottsföreningslivet, som har direkt påverkan på flickors respektive pojkars deltagande. Det finns flera insatser som

förvaltningen kan göra för att uppmuntra till ett mer jämställt idrottsliv. I följande avsnitt beskrivs några möjliga insatser.

För att uppnå ett jämställt idrottsliv i Sundbyberg är samverkan föreningslivet och nämnden emellan nödvändig. Därför är många av de åtgärder som föreslås en översyn av vissa av förvaltningens rutiner, men som i sin tur är avhängiga andra parallella processer så som utbildning av föreningar och tydligt

formulerade mål när det kommer till en jämställd idrott i staden.

Tydligare bedömningsgrunder för föreningsbidrag – översyn av rutiner

En del av de åtgärder som föreslås i förvaltningens egna rutiner gällande hur föreningsbidragsansökningarna bedöms föreslås läggas till i Kultur- och fritidsnämndens riktlinjer till Sundbybergs stads stöd till föreningslivet.

3

(19)

Begära en plan eller strategi för jämställdhet vid ansökan om kompletterande bidrag

En möjlig åtgärd för att föreningarna ska arbeta mer aktivt med jämställdhet är att begära att de ska ha arbetat fram en plan eller strategi för jämställdhet inom sin förening. Planen ska vara något som föreningen aktivt jobbar med och skall bifogas ansökan om kompletterande bidrag. Förvaltningen ska erbjuda

föreningarna hjälp om föreningarna saknar kompetensen att ta fram en sådan.

Planen eller strategin ska tas fram hos alla sökande föreningar.

Planen som tas fram ska motsvara föreningens resurser i omfattning, men

minimikravet är att alla föreningar ska ha en formulerad tanke kring arbetet med jämställdhet. Det innebär att de idrottsföreningar som har mer resurser ser förvaltningen sig kunna begära mer av än av små idrottsföreningar. Alla ska däremot erbjudas stöd i att utveckla sitt jämställdhetsarbete.

Om en jämställdhetsplan eller -strategi inte har tagits fram, trots att stöd från förvaltningen har erbjudits, kommer föreningen inte beviljas bidrag såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Genomarbetade rutiner för uppföljning av beviljat bidrag

Följande bör ses över när det gäller förvaltningens rutiner vid handläggning av föreningsbidrag:

 I samband med en inkommen helårsansökan om verksamhetsbidrag ska förvaltningen begära in en utvärdering som innehåller antal

deltagartillfällen för aktiviteten eller arrangemanget föregående år, varav antalet deltagande flickor respektive pojkar redovisas separat.

 Om inte föreningen inkommer med en tillfredsställande utvärdering efter påminnelse ska detta utgöra skäl att avslå ansökan eller bevilja föreningen en mindre summa.

 Förvaltningen ska med denna information årligen göra en

sammanställning/uppskattning av hur stor del av de beviljade bidragen som kommer att komma flickor respektive pojkar till del. Detta ska redovisas för nämnden.

På så sätt kan nämnden skaffa sig en uppfattning om hur stor andel av ett beviljat bidrag som kommer flickor respektive pojkar till del och få en överblick av var särskilda jämställdhetsinsatser bör sättas in. Detta gör det enklare att dels prioritera bidrag föreningar emellan baserat på hur många flickor respektive pojkar aktiviteten förväntas nå ut till och i arbetet med att hjälpa föreningar att utveckla sitt jämställdhetsarbete.

Uppföljning av fördelade tider i stadens anläggningar

Minst lika viktigt som det är att flickor tilldelas attraktiva tider i stadens

anläggningar i samma utsträckning som pojkar är det även viktigt att det görs en jämlik fördelning av tider inom föreningarna. Därför föreslås rutiner tas fram för

(20)

hur man från förvaltningen på bästa sätt kan följa upp fördelningen av tider mellan pojkar respektive flickor.

Kompetenshöjning hos idrottsföreningar

De kompletterande föreningsbidragen är nämndens bästa styrmedel för att få föreningarna att satsa mer på jämställdhet. Ett av utvecklingsmålen för kultur- och fritidsnämnden är i verksamhetsplan med budget för år 2017 att förbättra stödet till föreningar i deras värdegrunds- och kvalitetsarbete och

föreningsutveckling.²² Därför föreslås en åtgärd kopplad till detta prioriterade mål vara att:

 Förvaltningen ansvarar för att ta fram ett utbildningsprogram i jämställdhet för stadens idrottsföreningar.

Tillhörande indikatorer föreslås tas fram och följs upp i årsbokslut. Utbildningen bör vara direkt applicerbar på föreningens verksamhet, vara förankrad i

forskning på området och ha tillgång till goda exempel att ta del av via Stockholmsidrotten.

Syftet med utbildningen är att idrottsföreningarna ska få konkreta,

tillämpningsbara strategier för att arbeta med jämställdhet. Utbildningen ska mynna ut i att respektive förening tar fram en jämställdhetsplan eller -strategi efter genomgången utbildning. Ett antal delmål för vad som ska uppnås efter avslutad utbildning föreslås sättas upp.

Genom tydliga mål med tillhörande indikatorer i nämndens verksamhetsplan integreras jämställdhetsperspektivet i den dagliga verksamheten. Därför föreslås följande:

 Jämställd idrott blir en del av grunduppdraget

Att idrotten ska vara jämställd i Sundbyberg föreslås bli en del av kultur- och fritidsnämndens grunduppdrag. Därför föreslås en eller flera lämpliga indikatorer för detta arbetas fram. Dessa ska sedan följas upp i årsbokslut tillsammans med övriga kritiska kvalitetsfaktorer.

Strategi för jämställdhet inom Idrott Sundbyberg

För att resurserna som kultur- och fritidsnämnden avsätter till idrotten ska komma pojkar och flickor till del i samma utsträckning föreslås förvaltningen arbeta fram en strategi för hur idrotten i Sundbyberg ska kunna göras mer jämställd. Strategin ska hållas på en övergripande nivå och ange i vilken riktning

22 Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan med budget 2017, s. 20

(21)

kultur- och fritidsnämnden vill att idrotten ska utvecklas. Särskilt fokus bör ligga på:

 Hur förvaltningen kan stötta föreningslivet i att bli mer jämställda utifrån ett deltagarperspektiv.

 Hur förvaltningen kan utveckla sitt stöd till dem som inte vill idrotta i föreningsform.

 Hur förvaltningen ska arbeta för en jämställd planering av stadens idrottsanläggningar.

Strategin föreslås mynna ut i en handlingsplan som kan användas i arbetet med allt från planering av nya idrottsanläggningar till hur man ska agera i kontakten med nya idrottsföreningar som vill etablera sig i staden.

(22)

Kapitel 4 – Referenser

2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten,

http://centrumforidrottsforskning.se/sv/regeringsuppdrag-uppfoljning-av- statens-idrottsstod/rapporter/statens-stod-till-idrotten-2016/ nådd 2017.05.22 Nyberg, Gisela 2016 ”Få unga rör sig tillräckligt” i De aktiva och de inaktiva, Centrum för idrottsforskning 2017

Elson, Diane 2006 Budgeting for Women’s Rights: Monitoring Government budgets for Compliance with CEDAW, UNIFEM 2006

Riksidrottsförbundets hemsida, Idrottens finansiering http://www.rf.se/Idrottensfinansiering/ nådd 2017.05.22 Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse 2016

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/dokumentbank/r fs-verksamhet/verksamhetsberattelse-2016.pdf?w=900&h=900 nådd 2017.07.13 Idrotten i siffror, Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse 2014:

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/rf_idrot ten_i_siffror_2015.pdf

Utvecklingen i socialt utsatta områden i urbana miljö. Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen. Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Rapport 2017:7

Hur skapas förutsättningar för en jämställd idrott? Unga i och om idrotten i Trelleborg, Susanna Hedenborg och Marie Larneby

Vem bestämmer? Jämställdhets, kvotering och könssammanstätning i idrottens beslutande organ, Riksidrottsförbundet (RF), 2017

Kommunala dokument

Sundbybergs stads budget för år 2017 med plan för 2018-2019 s.6, beslutad vid kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni 2016, § 254, KS-0263/2016 Regler för stöd till föreningslivet i Sundbybergs stad, fastställda av

kommunfullmäktige den 21 juni 2016, § 255, KS-0745/2015

(23)

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan med budget år 2017, beslutad vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 24 november 2016, KFN-

0271/2016

Uppdrag om jämställd fördelning av resurser inom kultur- och fritidsnämnden, § 68, beslutad på kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 11 juni 2015, KFN-0131/2015

Fördelningsprinciper vid fördelning av tider i Sundbybergs stads idrottshallar och anläggningar, KFN-0038/2017

(24)

Bilaga 1 – Utbetalt aktivitetsbidrag fördelat på kön

Aktivitetsbidrag fördelat på kön höstterminen 2015

Sektion Samman-

komster

Deltagar- tillfällen

Varav flickor

Totalt utbetalt

Flickor till del % (kr)

Flickor till del (%)

Duvbo IK 1160 12054 6590 180 810 98 850 kr 55 %

Dancepower studio 70 383 313 6 750 5 516 kr 82 %

Konståknings-klubben 321 1821 1793 27 315 26 895 kr 98 %

Gymmix 87 903 32 705 480 kr 68 %

Rissne IF 193 2446 0 36 690 0 kr 0 %

Ronin Do (självförsvar) 785 6063 2526 90 945 37 890 kr 42 %

Sbg Baseboll & Softboll 70 515 8 7 725 120 kr 2 %

SS Simsällskap SS04 1998 13 624 8080 204 360 121 200 kr 59 %

Sundbybergs badminton 122 1339 694 20 085 10 410 kr 52 %

Street Mentality Parkour 165 2361 153 35 415 2 295 kr 6 %

Sundbybergs IK totalt 3714 40 291 13 400 604 365 201 000kr 33 %

Sundbybergs Karateklubb 198 2904 878 43 560 13 170 kr 30 %

Sundbybergs Tennisklubb 925 3395 1242 50 925 18 630 kr 37 %

Ursvik IK 647 7442 952 111 630 14 280 kr 13 %

Norrort United 23 92 0 1 380 0 kr 0 %

Yui Shin Kan Karate Dojo 49 508 121 7 620 1 815 kr 24 %

Summa 10527 96 141 36 782 1440 280 451 004 kr 36 %

Aktivitetsbidrag fördelat på kön vårterminen 2016

Förening Samman

komster

Deltagar- tillfällen

Varav flickor

Totalt utbetalt

Flickor till del %

Duvbo IK 1342 13765 7652 206 475 kr 114 780 kr 56 %

Dancepower studio 70 540 481 8 100 kr 7 215 kr 89 %

Konståknings-klubben 301 1836 1772 27 540 kr 26 580 kr 97 %

(25)

Gymmix

117 1162 851 840 kr 645 kr 77 %

Rissne IF 290 4163 0 62 445 kr 0 kr 0 %

Ronin Do (självförsvar) 432 5582 2273 83 730 kr 34 095 kr 41 %

Sbg Baseboll & Softboll 99 761 0 11 415 kr 0 kr 0 %

SS Simsällskap SS04 2072 17810 10686 267 150 kr 160 290 kr 60 %

Sundbybergs badminton 136 1396 730 20 940 kr 10 950 kr 52 %

Street Mentality Parkour 367 3843 621 57 645 kr 9 315 kr 16 %

Sundbybergs IK totalt 3893 43789 15620 656 835 kr 234 300 kr 36 %

Sundbybergs Karateklubb 233 3344 1005 50 160 kr 15 075 kr 30 %

Sundbybergs Tennisklubb 1041 3921 1427 58 815 kr 21 405 kr 36 %

Ursvik IK 834 10419 1495 156 285 kr 22 425 kr 14 %

Yui Shin Kan Karate Dojo 65 668 113 10 020 kr 1 695 kr 17 %

Summa 11 292 112 999 44 726 1 678 395kr 658 770 kr 39 %

Aktivitetsbidrag fördelat på kön Sundbybergs IK höstterminen 2015

Sektion Samman-

komster

Deltagartillf ällen

Varav flickor

Totalt

utbetalt Flickor till del % (kr)

Bordtennis 84 425 33 6 375 kr 8 % (495 kr)

Bowling 96 433 77 6 495 kr 18 % (1 155 kr)

Fotboll 2239 26173 8388 392 595 kr 32 % (125 820 kr)

Friidrott 134 1108 652 16 620 kr 59 % (9 780 kr)

Innebandy 300 3374 1690 50 610 kr 50 % (25 350 kr)

Ishockey 317 2800 173 42 000 kr 6 % (2 595 kr)

Orientering 179 1892 851 28 380 kr 45 % (12 765 kr)

Skidor 107 915 233 13 725 kr 25 % (3 495 kr)

Idrottslyft 113 1359 657 20 385 kr 48 % (9 855 kr)

Handboll 31 226 0 3 390 kr 0 % (- kr)

Parasport fotboll 79 1103 163 16 545 kr 15 % (2 445 kr)

Konståkning 35 483 483 7 245 kr 100 % (7 245 kr)

Summa 3 714 40 291 13 400 604 365 kr 33 % (201 000 kr)

(26)

Aktivitetsbidrag fördelat på kön Sundbybergs IK vårterminen 2016

Sektion Samman-

komster

Deltagar-

tillfällen Varav flickor Totalt utbetalt

Flickor till del

% (kr)

Flickor till del % (kr) Rikssnitt Rikssnitt

Bordtennis 59 341 19 5 115 kr 6 % (285 kr) 17 %

Bowling 82 416 55 6 240 kr 13 % (825 kr) 31 %

Fotboll

2318 26561 8482 398 415 kr

32 % (127 230

kr) 28 %

Friidrott

265 3032 1955 45 480 kr

64 % (29 325

kr) 61 %

Innebandy

319 3798 1869 56 970 kr

49 % (28 035

kr) 31 %

Ishockey 241 2529 219 37 935 kr 9 % (3 285 kr) 5 %

Orientering

178 2089 977 31 335 kr

47 % (14 655

kr) 47 %

Skidor

111 903 259 13 545 kr

29 % (3 885

kr) 50 %

Idrottslyft

122 1335 651 20 025 kr

49 % (9 765

kr) -

Handboll 9 59 0 885 kr 0 % (- kr) 54 %

Parasport fotboll

och innebandy 136 1887 295 28 305 kr

16 % (4 425

kr) 37 %

Konståkning 53 839 839 12 585 kr

100 % (12 585

kr) 96 %

Summa 3893 43789 15620 656 835 kr

36 % (234 300 kr)

Aktivitetsbidrag fördelat på kön Duvbo IK höstterminen 2015

Sektion Samman-

komster

Deltagartil lfällen

Varav flickor

Totalt

utbetalt Flickor till del % (kr) HS (DIK typ "skolor") 16 442 221 6 630 kr 50 % (3 315 kr)

Innebandy 406 4187 163 62 805 kr 4 % (2 445 kr)

Basket 666 6699 5776 100 485 kr 86 % (86 640 kr)

Friidrott 78 726 430 10 890 kr 59 % (6 450 kr)

Summa 1166 12054 6590 180 810 kr 55 % (98 850 kr)

Aktivitetsbidrag fördelat på kön Duvbo IK vårterminen 2016

Sektion Samman-

komster Deltagartillfällen Varav flicko

Totalt utbetalt

Flickor till del % (kr) Rikssnitt HS (DIK typ

"skolor")

14 365 182 5 475 kr 50 % (2 730 k)r

-

Innebandy 416 4566 119 68 490 kr 3 % (1 785 kr) 31 % (7 439 857

kr)

Basket 770 7773 6723 116 595 kr 86 % (100 845 kr) 50 % (6 299 658

(27)

kr)

Friidrott 142 1061 628 15 915 kr 59 % (9 420 kr) 61 % (4 859 660

kr)

Summa 1342 13765 7652 206 475 kr 56 % (114 780 kr)

(28)

Bilaga 2 - Andel flickor som deltar i olika idrotter - rikssnitt

Uträkning baserad på Riksidrottsförbundets redovisade utbetalning av LOK-stöd för vårterminen 2016.

Fotboll

Deltagartillfällen 7-20 år: 10 807 827 Varav F 7-12: 1 471 943

Varav F 13-16: 1 132 612 Varav F 17-20: 433 522 Totalt antal flickor: 3 038 077 Andel flickor som deltar är 28 %

Godkänt belopp 7-20 år: 108 094 097 kr Flickor till del: 30 266 347 kr

Basket

Deltagartillfällen 7-20 år: 1 215 370 Varav F 7-12: 298 446

Varav F 13-16: 233 984 Varav F 17-20: 72 723 Totalt antal flickor: 605 153 Andel flickor som deltar är 50 %

Godkänt belopp 7-20 år: 12 599 316 kr (13 262 438 kr) Flickor till del: 6 299 658 kr

Handboll

Bordtennis

Deltagartillfällen 7-20 år: 309 431 Varav F 7-12: 28 711

Varav F 13-16: 18 218 Varav F 17-20: 5480 Totalt antal flickor: 52 409

(29)

Andel flickor som deltar är 17 %

Godkänt belopp 7-20 år: 3 458 567 kr Flickor till del: 587 956 kr

Innebandy

Friidrott

Bowling

Deltagartillfällen 7-20 år: 52 091 Varav F 7-12: 7291

Varav F 13-16: 5856 Varav F 17-20: 3099 Totalt antal flickor: 16 246 Andel flickor som deltar är 31 %

Godkänt belopp 7-20 år: 573 340 kr Flickor till del: 177 735 kr

Ishockey

Varav F 13-16: 27 406 Varav F 17-20: 20 557 Totalt antal flickor: 91 755

(30)

Godkänt belopp 7-20 år: 17 573 137 kr Flickor till del: 878 657 kr

Orientering

Skidor

Varav F 13-16: 40 966 Varav F 17-20: 5593 Totalt antal flickor: 125 981 Andel flickor som deltar är 50 %

Parasport

Deltagartillfällen 7-20 år: 36 222 Varav F 7-12: 4986

Varav F 13-16: 3760 Varav F 17-20: 4657 Totalt antal flickor: 13 403 Andel flickor som deltar är 37 %

Godkänt belopp 7-20 år: 551 706 kr Flickor till del: 204 131 kr

Konståkning

Deltagartillfällen 7-20 år: 363 146 (369 686) Varav F 7-12: 202 632

Varav F 13-16: 110 809 Varav F 17-20: 35 286 Totalt antal flickor: 348 727

(31)

Godkänt belopp 7-20 år: 14 26 638 kr (4 155 754 kr) Flickor till del: 1 369 572 kr