Årsredovisning 2011
INNEHÅLL
Kommunstyrelsens ordförande har ordet ……… 3
Kommundirektören har ordet ……… 4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förutsättningar för kommunal verksamhet ……….. 5
Om Ekerö kommun ………. 7
Ekerös karaktär och invånare ……….. 7
Ekerö kommuns organisation ……….. 9
Ekerös ekonomiska utveckling ……….. 11
Kostnadsjämförelse med andra ………. 12
Måluppfyllelse ……….. 15
Resultat 2011 ………. 19
Den kommunala koncernen ………. 19
AB Ekerö Bostäder ………. 20
Ekerö kommun ………. 21
Nyckeltal ………. 28
Investeringar ………. 29
Kommunens medarbetare ………. 31
Nämnder och Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnden ………. 35
Socialnämnden ……… 39
Kultur- och fritidsnämnden ………. 43
Byggnadsnämnden ……… 46
Miljönämnden ………. 49
Tekniska nämnden ……… 51
Kommunstyrelsens förvaltning ………. 55
Kommunstyrelse – Produktionsorganisation ……… 58
FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Resultaträkning – kommunen ……… 64
Balansräkning – kommunen ……… 65
Kassaflödesrapport – kommunen ……… 66
Noter – kommunen ……….. 67
Resultaträkning – koncernen ………. 74
Balansräkningen – koncernen ……… 75
Kassaflödesrapport – koncernen ……….. 76
Noter – koncernen ……… 77
Driftredovisning ……… 80
Upplysningar om redovisningsprinciper ……….. 81
Ord och begreppsförklaringar ……… 82
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Ekeröbornas rättmätiga förväntningar på god kvalitet och service i våra verksamheter är självklara och det är en an- svarsfull och stimulerande uppgift att motsvara det förtro- ende som vi har fått av medborgarna.
För sjunde året i rad kan jag som Kommunstyrelsens ordfö- rande konstatera att årsbokslutet visare på ett positivt resul- tat, för 2011 är det 37 miljoner kronor. Kommunen visar med det resultatet att man både stärker sitt egna kapital och upp- fyller balanskravet tack vare en ansvarsfullt skött ekonomi.
Det är min uppgift som Kommunstyrelsens ordförande att tillsammans med Kommunstyrelsen leda arbetet med att förvalta Ekeröbornas gemensamma resurser och skapa lång- siktig tillväxt.
Vi befinner oss precis som tidigare i en tid av många stora och viktiga beslut, inte minst när det gäller infrastruktur. För att möta den framtida tillväxten så har vi under lång tid arbe- tat med ett antal större projekt som till exempel ett nytt bad- hus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stock- holm, breddning av Ekerövägen samt utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum.
En stark ekonomi är en förutsättning för långsiktig tillväxt. Det gör att vi kan skapa handlingsut- rymme för kommunen att satsa på välfärdens kärna och det som verkligen behövs, till exempel fortsätta vår satsning att bli en av de tio bästa skolkommunerna och att rusta upp våra verksam- hetslokaler.
Med ordning och reda i kommunens finanser kan vi fullgöra det kommunala uppdraget och upp- rätthålla den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Jag vill framföra ett tack till alla er duktiga tjänstemän som jobbar i den andan varje dag.
Ekerö i mars 2012
Peter Carpelan (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Kommundirektören har ordet
I Ekerö kommun har vi duktiga och ambitiösa medarbetare.
Det är därför en förmån att få vara kommundirektör och leda dessa verksamheter. Jag vill än en gång framföra ett stort tack till alla er som varje dag möjliggör den fina verksamhet som bedrivs i vår kommun och med så god kvalitet.
Det här är min fjärde årsredovisning och jag har ånyo nöjet att kommentera ett positivt bokslut. Även 2011 har varit ett stimulerande och intensivt verksamhetsår och bokslutet vi- sar på ett positivt resultat om 37 miljoner kronor, vilket är nära 28 miljoner kronor bättre än budget. Sammantaget be- står det goda resultatet av tre delar: ökade skatteintäkter i kombination med en god budgetdisciplin och kostnadsmed- vetenhet i våra verksamheter, samt genomförda försäljningar under året.
De ekonomiska utsikterna i Sverige är svaga till följd av ut- vecklingen i omvärlden. Att en inbromsning skulle ske har varit tydligt en tid men den har blivit kraftigare än väntat.
Detta påverkar givetvis Ekerös ekonomi och det finns anled- ning att iaktta återhållsamhet inför framtiden, samtidigt som vi ska upprätthålla en god kvalitet i verksamheterna.
Finansiering av de stora investeringar som kommunen står inför kommer att bli en tuff utmaning för såväl oss tjänstemän som kommunens förtroendevalda.
Min ambition är och förblir att våra medborgare ska känna sig nöjda och stolta över hur vi förvaltar och utvecklar kommunens verksamheter på ett effektivt och professionellt sätt.
Ekerö i mars 2012
Lars Hortlund Kommundirektör
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET
En kommun ger service och tillhandahåller en mängd olika tjänster till invånarna
Det kommunala uppdraget är reglerat i Kommunallagen och den allra mesta av verksamheten är styrd av speciallagstiftning.
Kommunens intressenter och omvärlden
Den kommunala organisationen finns till för att ge invånarna den service som ska ges i och med det kommunala uppdraget och som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar. Kommu- nens samlade verksamhet är dels den verksamhet kommunen driver i kommunkoncernen och dels genom uppdragsföretag. Invånarna är den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra som den kommunala organisationen har nära samröre med. Det är till exempel näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer och media.
I en kommun kan man vara invånare och man kan vara medlem. Medlem är den som är folkbok- förd i kommunen, äger fast egendom eller är där taxerad till kommunalskatt. Den som är folkbok- förda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, väljer i allmänna val ledamöter till Kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ.
Det kommunala självstyret är grunden för den kommunala verksamheten och är reglerat i kom- munallagen. Den allra största delen av verksamheterna är också reglerade i speciallagstiftningar.
Den kommunala organisationen har en omfattande roll som myndighetsutövare.
Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av samhällsutvecklingen i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och i landsting, har stor betydelse för den lokala ut- vecklingen av den kommunala verksamheten.
Finansiering av kommunal verksamhet Kommunal verksamhet finansieras till den allra största delen med skatteintäkter och ge- nerella statsbidrag inom den kommunala ut- jämningen samt med kommunal fastighetsav- gift. I Ekerö kommun finansieras verksam- heten till fyra femtedelar på sådant sätt.
Inom vissa verksamheter betalar den som an- vänder tjänsten - kommunens kunder - en avgift eller taxa som delfinansierar verksam- heten.
Övriga intäkter är riktade statsbidrag och in- täkter som momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, er- sättning från försäkringskassan för personlig
assistans, EU-bidrag, bostads- och lokalhyror och försäljning av platser i verksamheten till andra kommuner. Här ingår även de reavinster som kommunen gör vid försäljning av mark och bostäder.
82 % (1 185 mkr) 5 % (70 mkr)
7 % (100 mkr)
6 % (91 mkr)
Bild: In tä kter n a s för deln in g , bokslu t 2 01 1 Öv r intäkter
Det kommunala uppdraget Skatteintäkter
Generella stb Fastighetsavgift Kunder
Medborgare
Avgifter, taxor
Bidrag
En av grundpelarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvå- narna. Merparten av de kommunala verk- samheterna är obligatoriska. Därför gäller dessutom krav på att den tillhandahållna ser- vicen ska vara likvärdig i landets kommuner för de i lag reglerade verksamheterna.
Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats.
För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats, utjämnas skillnader i skatteinkomster och för kostnader som beror på faktorer utanför kommunens kontroll. Det finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner.
Skatteintäktssystemet och utjämningssyste- met är konstruerat på ett sätt där de olika be- ståndsdelarna samvarierar.
År 2008 infördes kommunal fastighetsavgift.
Under införandeåret fick alla landets kommu- ner ett lika stort bidrag i kronor per invånare.
I gengäld minskade utjämningsbidraget med motsvarande belopp. Från år 2009 tillförs varje kommun förändringen av fastighetsvär- det i kommunen. Ekerö ökat med 8,7 mkr.
Det finns också ett utjämningssystem för reglering av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSS-verksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora.
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet består av fem delar:
o Inkomstutjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Kommuner som har högre be- skattningsbara inkomster än det garanterade, betalar en avgift. Kommuner som har lägre får bidrag. Ekerö är en av tio kommuner i landet som betalar inkomstutjämningsavgift.
o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå som kommunen inte kan råda över för obliga- toriska verksamheter.
o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär.
o Införandebidrag för att mildra omställningseffekter vid förändringar i utjämningssystemet.
o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för systemet.
God ekonomisk hushållning
En kommun ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar om att ta ansvar för verksamheten ekonomiskt och innehållsmässigt och inte övervältra på kommande generationer.
Intäkterna ska inte bara finansiera den löpande verksamheten utan även investeringarna. Intäkter från försålda tillgångar ska användas till nyinvesteringar eller amortering på skuld.
AVGÖRANDE FAKTORER FÖR SUMMAN SKATT OCH UTJÄMNING TILL VARJE KOMMUN:
den kommunala skattesatsen
antal invånare och ålderssammansättning i kom- munen
tillväxen av skatteunderlaget i Sverige
omfattningen av tillskjutande medel från staten
OM EKERÖ KOMMUN
Ekerö är en grön oas i Mälaren där allt fler vill bo!
Årligen ökar invånarantalet i kommunen och många Ekeröbor är barn och ungdomar. Varje år byggs det nya bostäder och trots ett högt förändringstryck sker utbyggnaden med försiktighet och omtanke för att värna den unika mil- jön på Mälaröarna. Under flera år har kommunens ekonomiska resultat varit positivt. Men det finns ett tryck uppåt på kostnadsnivån som kräver strate- giska ställningstaganden och god långsiktig planering för att inte försämra den ekonomiska situationen.
Ekerös karaktär och invånare
Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Det bor drygt 117 invå- nare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena på Fä- ringsö och på Ekerö. I länet finns det bara sex kommuner med glesare befolkning inom kommu- nens yta. I Ekerö finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Enligt Statist- iska Centralbyråns uppgifter 2010 är andelen småhus 84 procent av de 9 572 lägenheterna i det kalkylerade bostadsbeståndet.
Vid årets slut bodde det 25 767 personer Ekerö kommun. Av de nära 2,1 miljoner som bor i Stockholms län är 1,2 procent Ekeröbor. I Ekerö ökade invå- narantalet med nästan 360 per- soner eller 1,4 procent. Det överstiger den genomsnittliga ökningen i Ekerö under både de sista fem respektive de senaste tio åren. I länet var det Sigtuna kommun där befolkningen ökade mest, 3,2 procent, följd av Solna med 2,6 procent.
Sett till kommunens olika delar har antalet invånare ökat mest i Ekerö som är den största för- samlingen. Men även i år det i Färingsö församling den största ökningen sett till andel av be- folkningen, 2,1 procent. I Adelsö-Munsö och på Lovö har antalet invånare minskat.
Den totala befolkningsökningen i Stockholms län var 1,8 procent eller drygt 37 000 invånare. Be- folkningsökningen i riket var 0,7 procent. Mer än en femtedel, 22 procent, av Sveriges befolkning bor i länet.
Folkmängdens förändring 2011 2010 2009 2008 2007
Födda 243 299 316 305 305
Döda 160 150 136 129 144
Inflyttade 1 738 1 641 1 609 1 414 1 610
Utflyttade 1 469 1 479 1 481 1 489 1 384
Befolkningsökning 357 315 316 92 386
Total befolkning 25 767 25 410 25 095 24 779 24 687
Årlig ökning, procent 1,4 1,3 1,3 0,4 1,6
Folkmängd församling A delsö -
M unsö Ekerö Lo vö Färingsö To talt
År 2010 1 653 14 496 953 8 308 25 410
År 2011 1 630 14 708 945 8 484 25 767
Förändring, antal -23 212 -8 176 357
Förändring, procent -1,4 1,5 -0,8 2,1 1,4
Med Ekerös mått mätt var antalet nyfödda barn ovanligt lågt under 2011. Man får gå tillbaka till åren runt millennieskiftet för att komma ner i samma låga antal. Födelseöverskottet är bara drygt 80 invånare. Istället är det nya Ekeröbor som har flyttat in i kommunen som framförallt svarar för årets befolkningsökning. Flyttningsnettot visar ett överskott med nära 270 personer.
I Ekerö är andelen kvinnor och män i stort sett jämt fördelat (50,1/49,9 procent). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 38,5 år, vilket är en höjning med 0,2 år jämfört ett år tidigare. Ge- nomsnittsåldern är fortsatt 38,9 år i Stockholms län. Det är idag 13 kommuner i länet med lägre medelålder bland befolkningen än Ekeröborna. Det är fem fler kommuner än ett år tidigare. Möjli- gen kan den stora inflyttningen i allmänhet till länet och till några av dessa kommuner bidra till sänkt medelålder? Huddinge kommuns invånare har den lägsta medelåldern med 37 år. Högst me- delålder, 44 år, är det bland invånarna i Norrtälje.
Av Ekerös invånare har 12,2 procent utländsk bakgrund, det är 0,3 procent fler än för ett år sedan.
Motsvarande siffra i Stockholms län är 28,9 procent och i riket 19,6 procent och har i båda fallen ökat jämfört föregående år. 4,7 procent av Ekeröborna är utländska medborgare. I Stockholms län är det 10 procent och i hela riket 6,9 procent.
Många i Ekerö är unga. 28 pro- cent är barn och ungdomar till och med 18 år. Andelen har minskat något. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla Ekeröbor är 3 procent 80 år eller äldre.
Gruppen ”yngre pensionärer”, 65-79 år, fortsätter öka. Under året med drygt 160 och är idag 12 procent av hela kommunbe- folkningen. Antalet barn i grundskole- och gymnasieålder ha marginellt blivit färre och utvecklingen följer den demo- grafiska förändringen i landet.
Även antalet barn i förskoleål- der minskade 2011 jämfört året innan.
Invånarantalet överträffar den senaste prognosen för 2011 med 70 invånare. Att det framförallt är inflyttning till kommunen som bidragit till befolkningsökningen är tydligt i och med att utfallet vuxna 19-64 år är väsentligt högre än prognosen. Antalet nyfödda barn under året är betydligt lägre, drygt 50 barn, än prognosen. Tillväxttakten i kommunen sker med försiktighet och omtanke.
Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det så kallade ”tätortsbandet”.
Detta för att bland annat optimalt tillvarata kommunala investeringar, men också för att möjlig- göra en levande landsbygd. Byggnation av nya bostäder sker även utanför området.
Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 20-64 år är den totalt 84,6 procent och för kvinnorna 83,6 procent. Högst förvärvsintensitet i länet har Nykvarn med 86,4 procent. Därefter Vallentuna och Ekerö den tredjehögsta. Ekerös kvinnor har den fjärde högsta förvärvsintensiteten i länet. I Stockholms län är förvärvsintensiteten 77,4 procent totalt och för kvinnor 76,4 procent.
Många pendlar ut från kommunen, omkring 8 100. Men det finns också de som pendlar in till ar- bete i Ekerö från andra kommuner och nettopendlingen uppgår till drygt 4 900 personer. Jämfört ett år tidigare är det både fler som pendlar ut från och pendlar in till kommunen och sammantaget har nettopendlingen ökat något.
Efter den kraftiga uppbromsningen i ekono- min hösten 2008 som kom att i hög grad på- verka arbetsmarknaden, förbättrades läget under 2010 och i början av 2011. Den finansi- ella oron i euro-området dämpade tillväxten kraftigt under sista kvartalet 2011. I Sverige ökade sysselsättningen under 2011 men Ar- betsförmedlingen prognosticerar en betydligt lägre sysselsättningsökning 2012. Invånarna i Ekerö är välutbildade och många är egenföre- tagare. Den öppna arbetslösheten bland Ekeröborna är alltid relativt låg jämfört många andra kommuner. Vid årsskiftet var andelen arbetslösa 16-64 år i riket 4,7 procent.
I Ekerö är andelen 2 procent. I länet är arbets- lösheten lägre endast bland invånarna i Val- lentuna och i Vaxholm.
I gruppen unga 18-24 år är arbetslösheten högre. Bland Ekerös unga vuxna var den vid årsskiftet 4,4 procent eller motsvarande drygt 40 ungdomar. Jämfört ett år tidigare är anta- let ungefär detsamma. Jämfört kommunerna i länet har idag sju kommuner lägre ungdoms- arbetslöshet. Danderyd har den absolut lägsta arbetslösheten med 2,4 procent. Det bör
anses vara en låg arbetslöshet och kan möjligen bero på att många studerar vidare direkt efter gymnasiet? Lägst arbetslöshet finns sedan i Vallentuna med 3,2 procent och i Lidingö med 3,5 pro- cent. Högsta arbetslösheten i hela befolkningen och bland ungdomar i länet återfinns i Södertälje.
Bland samtliga invånare 8,7 procent och bland ungdomarna 8,3 procent. Arbetslösheten i ålders- gruppen är i riket 7,3 procent och i Stockholms län 5,4 procent. De redovisade uppgifterna är de öppet arbetslösa. Andelen arbetslösa sjunker om dem i olika åtgärdsprogram exkluderas.
Ekerö kommuns organisation
Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter Kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt sär- skilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksam- hetsområden och inbördes förhållanden.
Resultatet efter 2010 års kommunalval är fort- satt majoritet för den borgerliga alliansen.
Kommunfullmäktiges 41 mandat fördelar sig över 9 partier och majoriteten bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har 26 mandat.
Det första sammanträdet i nya Kommunfull- mäktige var budgetfullmäktige i november 2010. Från 1 januari 2011 verkar den nya sammansättningen i Kommunstyrelse och facknämnder. Nämndsorganisationen för den nya mandatperioden 2011-2014 utökades med en Teknisk nämnd från 1 april 2011.
Kommunfullmäktige 2010 2006
Moderata Samlingspartiet 18 18
Folkpartiet Liberalerna 4 4
Centerpartiet 2 2
Kristdemokraterna 2 2
Soc ialdemokraterna 5 7
Vänsterpartiet 1 1
Miljöpartiet de gröna 4 3
Ö-partiet 4 4
Sverigedemokraterna 1 -
Antal mandat 41 41
FAKTARUTA
Arbetsförmedlingen har den 30 september 2011 förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa.
Istället för att som tidigare relatera till befolkningen 16-64 år kommer procenttalen att baseras på den registerbaserade arbetskraften.
Andel arbetslösa i Ekerö är 2,0 procent år 2011. Med den tidigare definitionen 1,6 procent vilket är samma andel och jämförbar med redovisad uppgift 2010.
Andel arbetslösa 18-24 år i Ekerö är 4,4 procent 2011.
Med den tidigare definitionen 2,1 procent och sam- man nivå som ett år tidigare.
Registerbaserade arbetskraften består av tre delar:
Förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt ar- betsmarknadsstatistiken Rams). Består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Uppgifter uppdate- ras en gång per år i november.
Öppet arbetslösa (inskrivna arbetsförmedlingen)
Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna arbetsförmedlingen)
KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande:
Inger Linge (M)
ORGANISATION
Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare-/ ut- förarmodell. Här finns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn- och utbild- ningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden, reglerar uppdrag och kostnadser- sättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i enheter i tre produktionsområden med produkt- ionsledning där Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utfö- rare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och i insatser för funkt- ionshindrade finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Lagen val- frihetssystem används inom hemtjänst, medicinsk fotvård och ytterligare tjänster inom socialtjäns- ten och den enskilde väljer vem som ska utföra tjänsten bland dem som har fått tillstånd av Social- nämnden. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvalt- ningsmodell.
Ekerö är en av tio medlemskommuner i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Ekerös brandför- svar finns i kommunen men är en del av Sbff:s organisation under professionell ledning. Kom- munalförbundets medlemskommuner är Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Den politiska styrningen utgår från förbundsdirektion- en. Ekerös representation i direktionen är kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, som ordinarie ledamot och oppositionsrådet som ersättare.
I kommunkoncernen ingår det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Samägda företag utan betydande inflytande är AB Vårljus och AB Stockholmsregionen Försäkring.
Ekerös ekonomiska utveckling
De offentliga finanserna återhämtade sig efter den djupa lågkonjunktur som inleddes under hösten 2008. Den globala finansiella krisen påverkade Sveriges kommuner genom raset i skatteintäkter och de åtstramningar som var nödvändiga under 2009 för att inte få en ohållbar obalans i ekono- min. Budget 2010 kom att påverkas av krisen. Regeringen tillförde extra medel till kommunsektorn för att bromsa upp negativa effekter. Det ekonomiska resultatet för offentligsverige som helhet blev väsentligt bättre än vad som befarades under båda dessa år även om variationerna var stora.
Ekerö klarade sig väl under den svåra tiden. Återhållsamhet med utgifter och en försiktig inställning i budgeten, goda intäkter från försäljning av mark och det tillskott som kommunerna erhöll gjorde att resultaten var mycket goda även under 2009-2010. Under 2009-2010 ökade verksam- hetskostnaderna mycket litet.
Däremot ökade verksamhets- kostnaderna väsentligt mer under 2010 om man rensar från effekterna av försäljningsintäk- terna. Men kostnadsökningen var inte högre än vad budgeten medgav.
En positiv befolkningsökning bidrog till kostnadsökningen 2010. Men förklarar inte ökningen i sin helhet. Vissa verksamheter kostade väsentligt mer under 2010 än vad som var beräknat men kunde matchas upp med lägre kostnader från i första hand reserver och volymrelaterad verksamheten.
Budget 2011 medgav kostnadsökningar utan avgörande behov av effektivisering och kostnadsredu- cering på andra områden Budget 2011 utmärktes även den av viss försiktighet. Hänsyn togs till verksamhetens behov av volym- och priskompensation och de budgetjusteringar som måste göras till följd av ny mandatperiod. Budget 2011 medgav också vissa satsningar på skolsidan. I övrigt ut- märktes budgeten av återhållsamhet i och med den osäkerhet som fanns i den långsiktiga ekono- miska planeringen.
Ekonomin i Sverige bromsade upp kraftigt under sista kvartalet 2011. Finansiell oro råder i första hand i euro-området men även vidare globalt. Det här påverkar offentlig Sverige. Utfallet för helår 2011 visar på en högre tillväxt i skatteunderlaget än vad som förutsades för ett år sedan. Det finns också signaler på bättre tillväxt 2012 och 2013 men även om sysselsättningen ökar i riket progno- sticeras det nationellt om att det blir i en mindre omfattning än vad fallet var under 2011. Stor osä- kerhet råder över resultaten av pågående centrala löneförhandlingar mellan parterna. Löneökning- ar på väsentligt högre nivå än vad som antagits i flerårsplaneringen innebär avgörande förändring- ar i de ekonomiska förutsättningarna.
2011 års resultat är positivt. Den främsta anledningen är högre skatteintäkter genom en förbättrad tillväxt i skatteunderlaget i riket samt högre försäljningsintäkter. Resultat 2011 innehåller en sats- ning på underhållsåtgärder i verksamhetslokaler. I övrigt visar merparten av verksamheten en po- sitiv avvikelse jämfört årsbudget.
Ekerö kommun har därför un- der sju år i rad haft goda posi- tiva resultat och den ekono- miska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. Det egna kapitalet har förstärkts.
Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga margina- ler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen och behöver planera och sanno- likt vidta åtgärder, för att kunna möta ökat investeringsbehov och risk för ett ökat kostnads- tryck utöver vad som har anta- gits i flerårsplanen.
Kostnadsjämförelse med andra
Att många av Ekerös invånare är unga avspeglar sig även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudgeten, 57 procent, är styrd till Barn- och utbildningsnämnden. Ekerö har histo- riskt sett en ganska stor andelverksamhet för personer med funktionsnedsättning jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få och kostnaden för verksamheten därför tagit mindre del i anspråk. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar.
Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i respektive kommun är ”rätt eller fel” utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader.
Kostnad per invånare
År 2010 var den totala kostnaden för den kommunala verksamheten i Ekerö kommun nära
44 400 kronor per invånare. Jämfört alla 290 kommuner i Sverige har Ekerö "plats" 145 lägst kost- nad för verksamheten. Det betyder även mediankostnad bland rikets kommuner. Det är en något sämre placering jämfört året innan utifrån, kommun som har lägst kostnad har placering 1. Men Ekerö har en fortsatt bättre placering år 2010 jämfört år 2008 då vi hade plats 151 vilket är den sämsta lägst-kostnad-placeringen sedan mätningen startadet.
Kostnaden i Ekerö har ökat med 2,4 procent per invånare jämfört året innan. Förändringen är marginellt högre än den genomsnittliga förändringen i riket som är 2,1 procent. I Ekerö ökade kostnaden nästan som genomsnittet bland kommunerna i Stockholms län som var 2,5 procent.
Sen mätningen startade 2002 har Ekerö årligen tappat något i ”ranking lägst kostnad kronor per invånare”. Varför Ekerö ”tappat” i ranking lägst-kostnad kräver en mer omfattande analys. Möjliga orsaker kan vara de senare årens befolkningsökning i målgruppen barn och ungdomar. Visserligen återfinns denna ökning i hela landet men Ekerö har en andelsmässigt stor andel invånare i ålders- gruppen och fler förskolebarn och många gymnasieungdomar kan slå igenom i kostnaden per in- vånare. En annan möjlig bidragande orsak är den successivt högre andelen äldre invånare med behov av kommunala tjänster. Över tid har en allt större del av Ekerös resurser styrts mot äldre- omsorgen både i form av hemtjänst och med fler platser i särskilt boende. Ekerö är en växande kommun med behov av investeringar i bland annat nya verksamhetslokaler. De senare årens inve- steringsnivå har dock varit relativt begränsade varför den faktorn inte ska ha kommit att påverka kostnaden per invånare på något avgörande sätt. Däremot är det sannolikt att så kommer att ske framöver genom att allt pekar på behov av högre investeringsnivå.
Om Ekerö skulle ha samma kostnad per invånare för verksamheten som den kommun som har lägst kostnad skulle den sammanlagda nettokostnaden vara 330 mkr lägre. Det är 30 procent av 2011 års nettokostnad i Ekerö. Om Ekerös kostnader skulle sänkas till snittet i länet skulle kostna- derna behöva minskas med 84 mkr eller 7,5 procent.
De övergripande ekonomiska jämförelsetalen finns också uppdelad på 9 olika huvudområden.
Även här redovisas kostnaden i kronor per invånare. Det innebär att ingen hänsyn är tagen till den påverkan som ålderssammansättningen har på hur den totala kommunala kostnaden fördelas på olika verksamheter.
Ekerö har hög kostnad per invånare för delområdet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (8 293 kronor per invånare) samt för delområdet Utbildning (17 181 kronor per invånare). Det är en naturlig följd av att många Ekeröbor är unga och har plats i förskola och skola. Därför är "place- ring lägst kostnad i riket" långt ned på skalan. För förskola och fritids "plats" 284 och för utbild- ning "plats" 273" bland Sveriges 290 kommuner. Förändringen 2010 jämfört året innan 2009 är marginell för båda delområdena både vad gäller "placering" och i kronor per invånare. Barnom- sorgskostnaden har bara ökat med 10 kronor per invånare och utbildningskostnaden har minskat
År
Plac ering "lägst kostnad" i riket 2010 2009 2008 2007 2006
Ekerö, placering i riket 145 141 151 131 106
Ekerö kr/inv 44 369 43 311 42 711 40 224 37 661
Stockholms län kr/inv 41 048 40 042 39 361 37 636 35 738
riket kr/inv 44 823 43 919 43 316 41 194 39 268
Årlig förändring av kr/inv
Ekerö % 2,4 1,4 6,2 6,8 6,2
Stockholms län % 2,5 1,7 4,6 5,3 3,2
Riket % 2,1 1,4 5,2 4,9 3,5
med 52 kronor per invånare. En slutsats av det är att även om antalet invånare har ökat - fler delar på totalkostnaden - har inte totalkostnaden för delområdena ökat i någon större omfattning. Att volymerna inom barnomsorgen och utbildning inte har ökat i någon större utsträckning 2010 jäm- fört 2009 har betydelse.
Inom de övriga delområdena blir placeringen "lägst kostnad i riket" betydligt högre upp på skalan.
För äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning ökar kostnaden per invånare lite för varje år. Det syns även i placeringen där Ekerö årligen halkar ned lite i placering. År 2010 är placeringen 69:e plats lägst kostnad per invånare med en nettokostnad om 12 909 kr. Övriga fem områden är kostnaden per invånare för samtliga delar bland de 40 kommuner med lägsta kostnaderna.
Kostnad jämfört förväntad kostnad enligt utjämningssystemet
En annan övergripande jämförelse på några av verksamhetsområden är när kommunens kostnad jämförs med en så kallad standardkostnad.
Barnomsorg och Grundskola har lägre kostnad än standardkostnad. Den nivån har funnits i alla år.
Det är vanligen så i storstadsområden och särskilt i Stockholms län. Gymnasieskolan har 2010 nå- got lägre kostnad än standardkostnad. Avvikelsen brukar variera från år till år - ibland högre och ibland lägre. Troligen beror det på hur val till gymnasieutbildning är årligen.
Äldreomsorgen är högre kostnad än standardkostnad. Så har varit fallet de senaste fem åren. Det kan hänga ihop med att verksamheten stadigt under några år har ökat i sin omfattning. Från år 2009 ingår kostnader som tillhör området men som tidigare felaktigt har redovisats på Individ- och familj. Den procentuella avvikelsen har ökat 2010 jämfört året innan.
Individ- och familjeomsorg har en något lägre kostnad än standardkostnad år 2010. Från och med 2009 har exkluderats en kostnad för verksamhet som felaktigt inkluderas i området och som ska redovisas inom äldreomsorgen. Den procentuella skillnaden 2010 har märkbart minskat jämfört året innan.
Den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet.
En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelser kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella fak- torer som inte beaktas i utjämningen.
Delverksamheter
Procentuell skillnad mellan År
redovisad kostnad och standardkostnad 2010 2009 2008 2007 2006
- Barnomsorg -8,1 -4,5 -3,4 -6,0 -3,1
- Grundskola -4,8 -4,1 -3,5 -7,0 -3,0
- Gymnasieskola -1,5 3,4 1,2 -1,3 2,4
- Äldreomsorg 18,0 13,7 3,9 8,8 2,2
- Individ och familjeomsorg -2,8 11,5 20,2 15,7 7,9
MÅLUPPFYLLELSE
Alliansen i Ekerös politiska plattform är inriktningen för all kommunal verksamhet.
I Ekerös sju verksamhetsmål uttrycks prioritering på kärnverksamhet, ser- vice, samhällsutveckling, miljö och den ekonomiska nivån som ger förutsätt- ningar för en fortsatt god utveckling för Ekerö kommun.
Kommunfullmäktige beslutade i december 2010 att anta allianspartierna i Ekerös politiska platt- form som inriktning för all kommunal verksamhet under mandatperioden 2011-2014. I oktober 2011 beslutade Kommunfullmäktige om sju övergripande verksamhetsmål för utvecklingen.
Bedömning måluppfyllelse T 1 2 3 4
Mål 1 Grundskola √
Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner.
Mål 2 Äldre i kommunen √
Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kom- munen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgs- kommuner.
Mål 3 Service och bemötande √
Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög
servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen.
Mål 4 Valfrihet √
Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år 2010.
Mål 5 Hållbar utveckling
Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvänd- ning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.
√
Mål 6 Samhällsutveckling √
Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kultur- värden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete. Kom- pletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg. Sam- hällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen.
Mål 7 Ekonomi √
Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget.
Utgångspunkten är årets resultat som ska vara minst 1 procent och sträva mot 2.
Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering.
Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genom- snittet av länets kommuner 2009.
Bedömning måluppfyllelse
I uppföljningen av år 2011 görs en första försiktig bedömning av statusnivå på verksamhetsmålen baserad på tillgängliga uppgifter om indikatorernas värde. Målen har sin utgångspunkt i beslutad inriktning för den kommunala verksamheten. Men de är ännu inte i sin helhet införlivade i priori- teringen i verksamhetsplaner och de egna målen för nämnder och produktionsområden. Samtliga mål tar sikte på att vara uppfyllda år 2014 om inget annat anges.
Generellt görs bedömningen om att de aktiviteter och strategier för verksamhetsutvecklingen som finns återgivet i förvaltningsberättelse men framförallt i verksamhetsberättelserna från nämnder och produktionsområden, är tydliga i sin strävan att bidra till måluppfyllelse.
Samlad bedömning
Den genomsnittliga matematiska bedömningen över måluppfyllelse är 2 – ”gult okej-sken” och med en tendens till att det ska slå om till grönt – en positiv tendens mot att nå full måluppfyllelse.
Bedömningen är att för året är två mål helt nådda men trenden är lite olika. Tre mål är bedömda till nivå 2 – är på väg men inte helt uppnått det vill säga okej-sken men där trenden för skolan är lite stagnerande i utvecklingen samtidigt som service-frågorna har en klart positiv trend i årets mätningar. Förändringen jämfört år 2010 av äldreomsorgens indikatorer är positiv. Två av målen är inte uppnådda men arbete påbörjat för att nå målet, det är visst observandum att indikatorerna inte ännu visar på så positiv trend men allteftersom mandatperioden går kommer med lagda stra- tegier bli en ökad takt med en okej situation innan målet uppnås.
Mål 1 Grundskola
Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt Skolverket,
”ranking” i Öppna jämförelser Utifrån indikatorn är målet inte upp- nått. Sett sedan 2006 har trenden varit positiv. Uppgift saknas om 2011 för samtliga skolor. I de kommunala skolorna har meritvärdet ökat till 218,2. I riket 210,6. Placeringen för de kommunala skolorna är plats 35.
Resultatet förbättring visar på högre meritvärde men samtidigt fallit till- baka något i placering i landet. Tren- den bedöms därför fortsatt vara på god väg utifrån förbättrat meritvärde, men tendensen i år är stagnerande.
Mål 2 Äldreomsorg
Indikator för uppföljning: En bedömning över resultatindi- katorerna 1-10 avseende Äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i ”Öppna jämförelser”. Ingen indikator ska vara röd och minst hälften av indikatorerna ska vara gröna.
Utfallet visar att ingen indikator är röd men det är färre gröna än vad indikator styr för måluppfyllelse. Beaktat NKI – nöjdkundindex – för äldreomsorgen som helhet är Ekerö på åttonde plats i länet. Det finns dock en positiv tendens då föregående års två röda indikatorer kopplade till att ta hän- syn till åsikter/önskemål (inflytande) och aktiviter (social samvaro) har förbytts i att indikatorn är gul. Det är fortsatt tre indikatorer som visar ”grönt ljus”.
MERIT
År
Kommunala skolor
Samtliga skolor
Riket Kommunala skolor
Samtliga skolor
Vt 2006 209,7 211,7 206,8 72 47
Vt 2007 211,6 213,3 207,3 68 45
Vt 2008 214,7 218,2 290,3 31 22
Vt 2009 219,0 222,1 209,6 25 17
Vt 2010 216,2 218,4 208,8 31 27
"PLACERING" I RIKET MERITVÄRDE ÅR 9 EKERÖ
Mål 3 Service och bemötande
Indikator för uppföljning: I SBA:s mätning av näringslivsklimatet ska kommunens värde ligga på minst genomsnittet för deltagande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning ska NMI suc- cessivt förbättras jämfört mätningen hösten 2010.
Målet är inte uppnått i förhållande till indikatorerna. Men det är en stark positiv tendens mot måluppfyllelse. Det signalerar tillgängliga undersökningar. Bedömningen är måluppfyllelse 2.
Resultatet, ranking i undersökningar:
o Svenskt Näringslivs ranking upp +35 placeringar till plats 152
o Nyföretagarbarometern/Bolagsverket; Upp till plats 8 av 290 kommuner, 235 nya företagseta- bleringar.
o SBA undersökning upp +6 placeringar till plats 37
o SKL Serviceundersökning plats 166 av 275 kommuner, deltog första gången Mål 4 Valfrihet
Indikator för uppföljning: Antalet privata utförare av det kommunala uppdraget inom förskola, skola, äldreomsorg och insatser för funktionshindrade inom Ekerö kommun vid mättidpunkten jämfört årsskiftet 2010/2011.
Under 2011 har ytterligare en friförskola etablerats i kommunen. Vid årsskiftet 2010/2011 hade Socialnämnden avtal med 11 privata utförare. Vid årsskiftet 2011/2012 var antalet oförändrat. Även om förändringen av summa privata utförare inte är storm bedöms målet vara uppnått för året.
Bedömningen är att det finns risk för att antalet inte ökar i den önskvärda omfattningen eller tak- ten. I nuläget är tendensen något stagnerande.
Mål 5 Hållbar utveckling
Indikatorer för uppföljning: Förflyttning mot ett positivare läge för värde av 12 nedanstående:
Kommunen verkar med olika aktiviteter och strategier i verksamheten för minskad klimatpåver- kan. Det kommunala målet vilar på en bedömning av indikatorernas förflyttning. 2011 får anses vara utgångsläget som förflyttningen mäts mot. Flertalet indikatorer kan påverkas i positiv riktning i den kommunala verksamhetens utförande. Bland annat har aktiva åtgärder vidtagits och resurser styrts mot att göra energieffektiviseringar i kommunens lokaler. Den samlade bedömningen för året är måluppfyllelse 3, påbörjat men inte uppnått.
Förflyttning mot ett positivare läge för värdet Tendens År 2011 År 2010
Andel förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler 87 86
Transportenergi för tjänsteresor m bil i den kommunala org.(kwh/årsarb) 811 864 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor m bil i den kommunala org.(ton/årsarb) 0,24 0,27
Resor med kollektivtrafik (resor/inv) 103 103
Skyddszoner vattendrag (ha) 25,1 35,8
Förbättrade enskilda avlopp (fast./år) 23 19
Utsläpp fosfor kommunala reningsverk (kg/år) 100 179
Högsta kvalitet badvattenprov (%) 100 100
Områdesskydd sjöar och vattendrag (st) 0 0
Nyuppförda byggnader inom 100 m från Mälaren (st) 3 1
Miljöcertifierat skogsbruk FSC (%) 43 43
Skyddad natur (%) 1,9 1,9
Mål 6 Samhällsutveckling
Indikator för uppföljning: Antalet nya bostäder i kommunen ska vara i genomsnitt 140 per år.
Av tillkommande lägenheter i flerfamiljshus bör om möjligt cirka 20 % utgöras av hyreslägen- heter. Antalet invånare ska kontinuerligt öka, i genomsnitt med 400 per år sett över längre tid.
Arbetet i kommunen inom kommunens utveckling sker helt enligt intentionerna såsom det är ut- tryckt i målet. Bedömningen är att antalet nya bostäder i kommunen inte helt nådde upp till indi- katorn 140. Antalet invånare ökade med nära 360. Sett några år bakåt i tiden har inte ökningen varit i genomsnitt med vad indikatorn pekar ut. Men i planeringen kommer antalet att öka mer.
Uppföljningen av indikatorerna måste ske över lite längre sikt för bedömning måluppfyllelse. I nu- läget är den samlade bedömnigen att uppnå målet är påbörjat, 3.
Mål 7 Ekonomi
Indikator för uppföljning: Resultatmålet beräknas i procent där årets resultat är i relation till summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift
Egenfinansiering beräknas i procent där investeringsutgifterna – exklusive investeringar inom VA och Renhållning och vid beslut om särskilda projekt - i förhållande till beloppet för avskriv- ningar, avsättningar, årets resultat och medel på bank.
Långsiktig låneskuld till kreditinstitut i förhållande till antal invånare i Ekerö vid mättidpunkt Två av tre kriterier är helt uppfyllda. Tillsammans med att låneskulden per invånare successivt minskar görs bedömningen att det överväger att målet är uppnått för året. Men att det i nuläget bedöms svårt att uppnå den tredje indikatorn om låneskuld och därför är tendensen stagnerande.
Målet är för året uppnått, bedömning 1.
RESULTAT 2011
Ekerö kommun gör positivt resultat med 37 mkr och de finansiella målen är uppnådda
Årets resultat i kommunen är positivt och överträffar budgeterat resultat ge- nom högre skatteintäkter och försäljningsintäkter samt god ekonomisk styr- ning i verksamheten. Vi har också kunnat göra extra underhållssatsningar på verksamhetslokaler. Koncernens resultat är också positivt, om än på en lägre nivå. Under året har kommunen sålt bostäder till bolaget.
Kommunens samlade verksamhet Med kommunens samlade
verksamhet menas den verk- samhet kommunen driver i kommunkoncernen och i upp- dragsföretag.
Kommunkoncernen är den kommunala förvaltningen in- klusive verksamhet som drivs i kommunalförbund samt kom- munala bolag.
De kommunala uppdragsföretagen består i
o samägda företag utan betydande ägarinflytande som AB Vårljus (1,3 procent) och AB Stock- holmsregionen Försäkring (2,4 procent) samt
o kommunala entreprenader såsom företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommu- nen och till vilka kommunen med stöd av Kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat vården av en kommunal angelägenhet.
Den kommunala koncernen
I kommunkoncernen ingår den kommunala förvaltningsorganisationen och det helägda bostadsbo- laget AB Ekerö Bostäder. I det helägda bolaget är ägarinflytandet tillgodosett genom att Kommun- fullmäktige utser styrelseledamöter och revisorer i bolaget. Vid Kommunfullmäktiges samman- träde i april 2010 fastställdes ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder och antogs bolagsordning som fastställdes på bolagsstämman.
Koncernen redovisar 2011 ett positivt resultat som uppgår till 15,9 mkr. Det är 59,3 mkr lägre re- sultat än föregående år. Den främsta anledningen är innevarande år lägre försäljningsintäkter till andra utanför koncernen. Efter eliminering i koncernbolaget bidrar Ekerö kommun med 17,2 mkr till årets resultat och AB Ekerö Bostäder med ett negativt resultat om 1,3 mkr.
Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 2,8 procent jämfört 2010 och uppgår till 1 362 mkr. Koncernens intäkter, exklusive exploateringsverksamhet, är 286 mkr. En ökning med 2,6 procent jämfört ett år tidigare.
Försäljning och exploateringsverksamhet ökade resultatet med 15,5 mkr och då har realisations-
belopp redovisas i resultaträkningens jämförelse störande poster där även sänkningen av diskonte- ringsräntan 2011 i pensionsberäkningarna återfinns med 9,8 mkr.
Koncernens samlade tillgångar har, jämfört föregående årsskifte, ökat med 12,2 mkr till 1 653 mkr.
Det beror i huvudsak på ökade anläggningstillgångar med 18,2 mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 95,5 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till investeringar med 77,6 mkr och till amortering av banklån med 8,9 mkr samt betalning av kortfristiga skulder. Likvida medel vid årets slut uppgår till 84,6 mkr. Det är en minskning med 2,5 mkr jämfört 2010.
Kommunkoncernens egna kapital tillförs 15,9 mkr från årets resultat. Eget kapital för koncernen är 330 mkr. Soliditeten har ökat med 0,8 procent till 20,0 procent
AB Ekerö Bostäder
Ekerö kommun äger samtliga aktier, 10 000 aktier á nominellt 1 000 kr, i AB Ekerö Bostäder vars föremål är att inom Ekerö kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Ändamålet med bolaget är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen.
Fastighetsbeståndet uppgår till 844 lägenheter samt 19 lokaler och ett antal bilplatser. Hyresför- handlingarna resulterade i en ökning av bostadshyrorna med 1,4 procent från 1 januari 2011. Det är den främsta anledningen till den ökade nettoomsättningen med 4,8 procent. Energianvändningen har minskat jämfört med föregående år. Förbrukningen av värme har till stor del minskat genom det gynnsammare klimatet, men även fastighetsel- och vattenförbrukning har minskat. Det kan ses som ett resultat av de energibesparingsåtgärder som genomförts.
Årets resultat efter finansiella poster är negativt med 0,2 mkr. Resultatet har belastats med 1,3 mkr i ersättning till organisation efter att rättsprocess avslutats, samt ersättning till juridiskt biträde.
Bolagets investeringar i byggnader och mark har uppgått till 43 mkr. De största posterna omfattar dels förvärv från kommunen av 12 fastigheter om 33 mkr och dels stamrenovering på Ekebyhovs- vägen med 5 mkr.
Resultaträkning, tkr 2011 2010 Balansräkning, tkr 2011 2010
Rörelsens intäkter 75 145 70 899 Tillgångar
Rörelsens kostnader -58 023 -55 645 Materiella anläggningstillgångar 481 013 447 354 Rörelsens resultat 17 122 15 254 Övriga anläggningstillgångar 771 3 924
Omsättningstillgångar 8 371 13 912
Finansnetto -17 347 -11 711 Summa tillgångar 490 155 465 190
Årets resultat -225 3 543 Eget kapital, avsättningar, skulder
Bokslutsdispositionr 0 130 Eget kapital 42 190 42 575
Årets skatt 40 -976 Obeskattade reserver 0 0
Årets resultat -185 2 697 Avsättningar 11 537 11 577
Långfristiga skulder 420 000 394 000
Kortfristiga skulder 16 428 17 038
Summa eget kaptial
avsättningar oc h skulder 490 155 465 190
Finansiella kostnader ökade med 2,0 mkr och uppgår 2011 till 16,4 mkr. Den finansiella kostnaden är den enskilt största kostnadsposten. Den motsvarar 22 procent av rörelsens intäkter. Bolaget har en sammansättning av låneportföljen som ska motverka den finansiella risken. Snittränta har ökat något i år och är 3,9 procent på bokslutsdagen (3,6 procent 2010).
Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 8,7 mkr och avyttring till- förde ytterligare 4,0 mkr. För att kunna investera med 43,8 mkr behövdes 5 mkr utav den ingående balansen i banken samt en nyupplåning om 26 mkr.
Bolagets låneskuld uppgår till 420 mkr (394 mkr 2010). Checkräkningskrediten på 15 mkr har inte använts.
Bolagets eget kapital minskades med 0,2 mkr från årets resultat vilket medför att bolagets soliditet minskade med 0,6 procent till 8,6 procent. Det egna kapitalet uppgår till 42,2 mkr. Avkastning på totalt kapital 3,6 procent (3,9 procent 2010)
I den nya lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag som började gälla 2011 ska de kommunala bostadsbolagen ha ett marknadsmässigt avkastningskrav för att inte snedvrida konkurrensen mel- lan andra aktörer på marknaden, samt att relationen mellan kommunen och bolaget ska vara af- färsmässiga och ekonomiskt åtskilda. Det är ingen självklarhet vilken jämförelse som kan göras mot andra aktörer på marknaden och/eller på vilka områden. Affärsmässiga principer innebär att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor, samt att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata aktörer.
Ekerö kommun Resultatet
Det positiva resultatet år 2011 för Ekerö kommun är 37,2 mkr. Resultatet motsvarar 1 444 kronor per invånare eller 3,1 procent av summan av skatt, utjämning och fastighetsavgift. Jämfört budge- terat resultat 9,5 mkr, eller 0,8 procent, är resultatet bättre med 27,7 mkr.
Huvudsaklig anledning till positiv resultatavvikelse mot budget är:
o 22,4 mkr i högre intäkt från skatt, utjämning och fastighetsavgift.
o 11,6 mkr i högre försäljningsintäkter.
o 14,5 mkr i övrigt i lägre nettokostnader i verksamheten.
Del av den positiva avvikelsen reduceras genom dels 0,3 mkr underskott finansnetto och dels att det inom ramen för verksamhetens nettokostnader återfinns
o 9,8 mkr i högre kostnader för pensioner som en följd av förändringen av diskonteringsräntan.
Beloppet är enligt rekommendation upptaget som en jämförelsestörande kostnad.
o 10,8 mkr enligt beslut i Kommunfullmäktige om extra satsning på underhåll av verksamhetslo- kaler som finns i Tekniska nämndens resultat utöver årets budget.
netto, mkr Avvik helår Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010
Verksamhetens nettokostnader 5,6 -1 129,9 -1 124,3 -1 053,7 -70,6 6,7%
Skatt, utjämning, kom. fastigh.avg 22,4 1 162,8 1 185,2 1 149,1 36,2 3,1%
Finansnetto -0,3 -23,4 -23,7 -22,5 -1,2 5,2%
Årets resultat 27,7 9,5 37,2 72,8 -35,6
Balanserat årets resultat 19,4 9,5 29,0 42,8 -13,8
*) Jämfö relse mellan utfall 2011 o ch utfall 2010
förändring *)
Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift
Summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 185 mkr. Sam- manlagt är det 22 mkr mer än budgeterad nivå. Intäkten har jämfört år 2010 ökat med 36 mkr eller 3,1 procent som följd av förbättrad tillväxt i skatteunderlaget i riket, högre intäkt från fastighetsav- giften och effekten av fler invånare i Ekerö. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderla- get i riket att öka med cirka 3,2 procent år 2012 och åren 2013-2014 med 3,6 - 4,0 procent. Om effekterna av en förväntad inflyttning till kommunen exkluderas innebär avtrappningen av statsbi- drag och inkomstutjämningssystemet att Ekerö kommuns intäkter ökar med cirka 2 procent per år.
Med hänsyn till befolkningsökningen beräknas intäkterna år 2012 öka med 3,2 procent. En utma- ning blir att klara kostnadsutvecklingen med 3 procents intäktsökning år 2013. I den ekonomiska planeringen har inte hänsyn tagits till eventuella förändringar i utjämningssystemet från 2013.
Förslaget vid införande i sin helhet skulle ge Ekerö en intäktsökning med 9,4 mkr i prisnivå 2011.
Verksamhetens kostnader och intäkter
Kommunens bruttoomsättning uppgår år 2011 till 1 412 mkr. En förändring med 52 mkr eller 3,9 procent mot föregående år. Verksamhetens bruttokostnader exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 36 mkr eller 2,8 procent. Årets avskrivningar är 48 mkr och har ökat med 2,8 mkr i och med färdigställda investeringar. De finansiella kostnaderna är totalt 26 mkr och harm ökat med 2,3 mkr, jämfört föregående år, främst beroende på högre räntekostnad för pensioner.
Bakomliggande kostnadsökningen finns en fortsatt volymökning i verksamheten - om än i lång- sammare takt - och en pris- och lönekostnadsökning. Summan av verksamhetens intäkter och kostnader och avskrivningar utgör verksamhetens nettokostnader Årets utfall uppgår till 1 124 mkr vilket är 5,5 mkr lägre än budget. Kostnaden har ökat med 6,7 procent eller 71 mkr jämfört år 2010.
Men om årlig reavinst från försäljningar och 2011 års engångseffekt på pensioner exkluderas, har kostnaden – inklusive volymförändring - ökat med 36 mkr eller 3,1 procent mellan åren. Verksam- hetens kostnader och avskrivningar finansieras till 16 procent med verksamhetsintäkter, främst avgifter, taxor och momskompensation. Verksamhetsintäkterna uppgick år 2011 till sammanlagt 221 mkr, en ökning med 4 mkr eller 1,9 procent. Mer än fyra femtedelar av de kommunala resur- serna är för förskola, skola och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning.
Så här har pengarna använts under 2011
Grundskola 26,4 %
Förskola och skolbarnsomsorg
18,6 %
Omsorg om personer med funktionsnedsättning
15,4 %
Äldreomsorg 14,4 %
Gymnasieskola och vuxenutbildning
11,0 %
Gator, vägar samhällsplanering,
räddningstjänst 4,3 %
Kultur och fritid
4,2 %
Individ- och familjeomsorg
4,1 %
Politisk verksamhet
1,4 %
Intäkten från skatt, utjämning och fastighetsavift har under 2011 jämfört året innan, ökat lika mycket som verksamhetens nettokostnad exkluderat de jämförelsestörande posterna.
Även i år är summan av skat- teintäkt, utjämning och kom- munal fastighetsavgift högre än verksamhetens nettokostnader.
Det betyder ett utrymme för att finansierar räntekostnader, ge ett positivt resultat och därmed förstärkning av det egna kapi- talet samt att det medgav att investeringarna kunde betalas med egna medel.
Ekerö är en attraktiv kommun och hit vill många flytta. Det betyder tryck på att allt fler områden planläggs så att det går att bygga bostäder och en allmänt hög takt i bostadsbyggandet. I kommu- nens planering ingår därför årligen en budgetintäkt från markförsäljning. Mark och andra till- gångar som är lågt värderad i räkenskaperna har omsatts i arbetande kapital. Årets intäktsmål var 24 mkr. Utfallet 35,6 mkr överträffade budgeten med 11,6 mkr. Merparten av försäljningarna i år var bostäder som tillsammans gav en intäkt om 28,9 mkr. Dels såldes 50 kommunägda bostäder till bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Dels åtta bostadsrätter. Därutöver såldes 3 fastigheter.
Under året har frågan åter väckts om Ekerö kommun ska sälja sina aktier i bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. I mars 2012 kommer en rådgivande folkomrösning i frågan att äga rum. Det poli- tiska beslutet huruvida aktierna ska säljas eller inte ha stor påverkan för hur den ekonomiska pla- neringen kommer att se ut de kommande åren.
Finansnetto
Det samlade finansnettot är kostnad 23, 7 mkr och är 0,3 mkr högre än budget. Finansnettot har ökat med 1,1 mkr eller 4,9 procent jämfört 2010.
De finansiella intäkterna uppgår till 2,3 mkr. Det är 0,9 mkr mer än budget. Överskottet beror i sin helhet på högre ränteintäkter från banker. Det i sin tur är kopplat till två saker, dels att bankens inlåningsränta har varit högre under större delen av 2011 än vad som antogs i budgeten. Dels att kommunen haft större kontanta tillgångar på bankkonto som följd av lägre kostnader under året och lägre investeringsutgifter. I de finansiella intäkterna ingår utdelning från bolaget med 0,2 mkr.
I ägardirektivet till AB Ekerö Bostäder återfinns att bolaget ska betala en årlig låneramsavgift på 0,25 procent av de lån Ekerö kommun tecknat borgen för, i årets utfall för finansiella intäkter ingår 1,1 mkr i borgensavgift.
Finansiella kostnader är totalt 26,0 mkr och 1,2 mkr högre än budget. Det är en ökning med
2,3 mkr eller 9,8 procent jämfört utfall 2010. I de finansiella kostnaderna återfinns räntekostnader på befintliga lån med 22,0 mkr, 0,3 mkr mer än budget och är 0,5 mkr högre än utfall 2010. Av årets totala amortering om 35 mkr minskade låneskulden med 31 mkr under hösten. Det minskade årets räntekostnad med 0,3 mkr och beräknas ha helårseffekt med 1 mkr lägre räntekostnad 2012 – allt annat lika.
Den andra större delen av de finansiella kostnaderna är 3,6 mkr (1,8 mkr 2010) i räntekostnader för pensioner. Årets utfall överstiger budgeten med 0,8 mkr och 2011 års kostnad är betydande högre än året före. Den här kostnaden varierar vanligen ganska mycket över åren.
