Älmhults kommun 2011 Årsredovisning

Älmhults kommun

Årsredovisning

Idrottsskola Babysagostund

2011

2010 2011 2012

Årets resultat, tkr 9 738 -2 691 -5 662

Utdebitering, kr 20,60 20,60 20,60

Verksamhetens nettokostnad, tkr 661 495 676 469 690 275 Nettokostnaden i procent av skatteintäkter

och utjämningsbidrag, procent 98,4 99,7 100,4

Nettoinvesteringar, tkr 53 472 158 799 114 950

Låneskuld, tkr 80 000 190 000 210 000

Antal kommuninvånare 15 603 15 629 15 609

Antal kommunanställda 1 371 1 401 -

Sjukfrånvaro, procent 4,5 4,6 -

Antal barn i förskoleverksamhet 795 835 825

Antal barn i förskoleklass och grundskola 1 749 1 775 1 789 Antal elever i kommunens gymnasieskola 582 554 554

Antal elever i kulturskola 330 316 350

ÄLMHULTS KOMMUN april 2012

Ansvarig sammanställare: Layout & sättning: Tryck: H-Tryck, Markaryd Ekonomichef Inga-Lill Fritsch Carina Glanshagen Tema på bilder: delar av tekniska Omslag: Lakvattendamm Foto: Älmhults kommuns bildarkiv förvaltningens arbete under 2011

3

Innehåll

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

1.1 Kommunalrådet har ordet 4

1.2 Organisation 5

1.3 Vision och kommunövergripande mål 6

1.4 Kvalitet i korthet 7

1.5 Millenniemål 9

1.6 Allmänna förutsättningar 10

Omvärldsfaktorer 10

Näringsliv och arbetsmarknad 10

Kommunikationer 10

Befolkning 11

Kommunens landareal 11

Utdebitering 11

1.7 Personalförhållanden 12

1.8 Ekonomisk redogörelse 14

Sammanställning över externa poster 14

Driftredovisning 16

Måluppfyllelse nämnder/förvaltningar 18

Investeringsredovisning 19

Exploateringsverksamhet 20

1.9 Vatten- och avloppsredovisning 21

1.10 Ekonomisk analys 25

Resultat och kapacitet 25

Risk och kontroll 27

Ekonomichefens avslutande kommentar 29

1.11 Kommunala bolag 30

AB Älmhults kommunala Industrifastigheter 30

Älmhults Terminal AB 30

Älmhultsbostäder AB 31

1.12 Ekonomiska redovisningar 32

Resultaträkning 32

Kassaflödesanalys 32

Balansräkning 33

Noter 34

1.13 Ekonomiska nyckeltal 39

1.14 Redovisningsprinciper och tilläggs-

upplysningar 40

2 NÄMNDSREDOVISNINGAR

2.1 Politisk organisation 43

2.2 Kommunledningsförvaltningen 45

2.3 Tekniska förvaltningen 49

2.4 Miljö- och byggnämnden 52

2.5 Kultur- och fritidsnämnden 54

2.6 Utbildningsnämnden 57

2.7 Socialnämnden 60

2.8 Gemensamma nämnden för familjerätt 63 3 ÖVRIGA REDOVISNINGAR

3.1 Personalredovisning med hälsobokslut 65

3.2 Jämställdhet 68

3.3 Folkhälsa 70

3.4 Miljöredovisning 72

4 ORDFÖRKLARINGAR 74

Viktiga händelser 2011

• Försäljning av mark till IKEA och Ikano för det som ska bli Handelsplats IKEA - Älmhult. Kommunen projekterar och iordningsställer marken; avbaning, anläggning av vä- gar, gång- och cykelvägar samt vatten och avlopp

• Blåljushusbygget påbörjas

• Lakvattenreningen vid Äskya färdigställs

• Om- och tillbyggnad på Liatorps förskola och skola

• Internationella skolan flyttar till Haganässkolan och utökar med förskola och fritidshem

• Nya förskoleavdelningar på Vitsippan, Tornet och Montessori på grund av fler små barn

• Ny friskola år 6-9 i centrala Älmhult, och Bråthults skola blir fristående förskola och senare grundskola

• Haganässkolan och IKEA skriver under avsiktsförklaring som innehåller gemensamma mål inom marknadsföring, praktik, lärlingsutbildning, mentorskap och utbildning

• Medarbetarskapsutbildning för all kommunal personal

• Älmhults första ensamkommande flyktingbarn anländer till HVB-hemmet i Markaryd

• Älmhults första Äldremässa anordnas

• ”Kommuninfo” får ny design och fler utgåvor

• Kommunen öppnar konto på Facebook

• Webbplatsen ”Älmhultsguiden”, baserad på Google-karta, öppnas

• Kampanjen ”aha-älmhult” startar

• Pilotprojekt drivs för kartläggning och dialog med ut- ländska stugägare

• Skateparken invigs och fritidgården byter namn till Ung- domsgården Fenix

• Biblioteket står som arrangör av den nationella bokjury- avslutningen

• Simhallen stängs i september för reparationer

• 25 gasbilar köps in

• Överförmyndarverksamhet i samarbete med Ljungby

• Räddningstjänsten får, tillsammans med Köping, högst betyg i landet i undersökning om brandstillsyn

• Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra för landsbygden att ansluta sig till bredband

• Informationsbroschyr om bredband till samtliga hushåll på landsbygden

Utmärkelser

• Ingela Thulander, tekniska förvaltningen, får tillgänglig- hetspriset 2011

• Magnus Jönsson, Lars-Erik Nilsson och Håkan Klaesson, SPECAB utses till Årets företagare 2011

• Sauer Danfoss får 2011-års byggnadspris Beslutat av kommunfullmäktige 2011

• Samarbetsavtal om Handelsplats IKEA - Älmhult med IKEA och Ikano

• Principbeslut om byggande av Haganäsvägen

• Vindkraftsplan

• Detaljplan för handelsområdet Haganäs, Torngatans förlängning och Källargatans förlängning, etapp 2

• Centrumplan för Älmhults centrum

• Plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

4

1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

1.1 Kommunalrådet har ordet

2011 har varit ett minst sagt intensivt och händelserikt år!

Ett antal viktiga och strategiska beslut har tagits under året, som kommer att få stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Och nu går besluten vidare till praktisk handling!

Haganäs

I Älmhult finns IKEAs första varuhus och nu är det dags för nästa generations varuhus. IKEA fortsätter att utveckla Älm- hult som hjärtat för sin verksamhet med byggande av han- delsområde med nytt varuhus. Utöver det planeras ett nytt museum. IKEAs satsning är unik i en kommun av Älmhults storlek och ger fantastiska utvecklingsmöjligheter för Älm- hult, med fler arbetstillfällen och fler besökare till kommunen.

Älmhult får en ny stadsdel, Haganäs, med ett handelsområde och bostadsområde. Den nya stadsdelen börjar nu ta form.

En ny anslutning mellan väg 120 och väg 23 skapar så små- ningom en ny huvudentré in till tätorten.

Haganässkolan har byggts om och också fått fler ”hyresgäs- ter” genom Internationella skolans flytt till lokalerna. Här ges möjlighet för fortsatt utveckling av den uppskattade sko- lan, samtidigt som gymnasieskolan fortsätter sitt arbete för

”Elevens bästa skola”.

Strategiska planer

Strategiska planer har beslutats under året. Några av dessa är centrumplanen för utveckling av centrum, vindkraftsplanen samt LIS-planen (Landsbygdsutveckling i strandnära läge).

Planen ger förutsättningar för bostadsbyggande i strandnära och attraktiva lägen.

Näringsliv

Älmhult är en expansiv kommun med växande näringsliv. Vi finns i en region med ett näringsliv som är väldigt duktigt på att driva företag, ge service och erbjuda merförsäljning (en- ligt en nyligen presenterad rapport från OECD). Det innebär också stora utmaningar för att möta utvecklingen i framtiden för att vi som region ska klara oss väl i konkurrensen från Europa.

Älmhult tillhör också Entreprenörsregionen, tillsammans med tio andra kommuner i fyra län. Entreprenörsregionens arbete kring hur bland annat regler tillämpas i olika regioner och kommuner, har väckt intresse hos Tillväxtverket.

Varje dag

Men samtidigt som de stora strategiska ärendena genomförs så sker varje dag mängder av viktiga saker i de olika delarna av den kommunala verksamheten. Alla våra skolelever får undervisning, mat serveras på skolor och äldreboenden, so- porna hämtas, böcker lånas ut, vägar snöröjs eller asfalteras, vatten kommer i kranarna och hemtjänsten besöker äldre...

Det händelserika året har givetvis satt spår i den kommunala ekonomin, främst när det gäller investeringarna men även inom utbildningsnämnden. Älmhults kommun har goda för- utsättningar för fortsatt utveckling, både av de vardagsnära och strategiska frågorna, men det är viktigt att utveckling sker hållbart, med en god ekonomi som bas.

Älmhult överraskar

Elizabeth Peltola Kommunstyrelsens ordförande

5

rats genom att ytterligare ett utskott finns under kommun- styrelsen (tekniskt utskott). Förvaltningsstrukturen har inte förändrats under 2011. Kommunledningsförvaltningen ser- var både kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden.

Älmhults kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden som finns för familjerätt i Älmhult, Ljungby och Markaryd. Socialförvaltningen i Älmhult har hand om admi- nistration och familjerättssekreterarna är placerade här.

Älmhults kommuns bolagsstruktur har haft en mindre för- ändring under 2011. AB Älmhults kommunala Industrifastig- heter har efter bolagsstämman i april 2011 fått en styrelse med fem ledamöter. En ny VD är också tillsatt. Elmen AB ägs till 100 procent av Älmhults kommun. Bolaget är moderbo- lag för Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala Industrifastigheter och ägs till 100 procent. Älmhults Termi- nal AB ägs till 33 procent av Elmen AB. Övriga ägare i Älm- hults Terminal AB är IKEA AB och CargoNet AB.

1.2 Organisation

KOMMUNFULLM ÄK TIGE

Revision Överförmyndare

Valnämnd Kommunstyrelse

Arbetsutskott, tekniskt utskott och personalutskott

Valberedningen

Allmänna beredningen

Teknisk förvaltning

Kommunägda bolag

Älmhults kommun

Elmen AB

Älmhultsbostäder AB AB Älmhults kommunala

Industrifastigheter Älmhults Terminal AB

100 procent

33 procent 100 procent

100 procent

Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnämnd

Utbildningsnämnd Socialnämnd

Gemensam nämnd för familjerätt

Älmhult - Ljungby - Markaryd

Miljö- och byggförvaltning

Utbildningsförvaltning

Socialförvaltning Kommunledningsförvaltning

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

6

Strategist område Målupp-

fyllelse Kommunövergripande mål Kommentarer

LEVA OCH BO

J

INFRASTRUKTUR

J

ENTREPRENÖRSKAP

J

Ytterligare en kostintraprenad, nu finns två

K

Brukarenkäter har genomförts inom förskolan. Elevundersökningar är gjorda

HÅLLBAR UTVECKLING

?

Hälsotalet redovisas inte längre

J

Tjänstegarantier på remiss till partierna

J

K

L

Måluppfyllelse

1.3 Vision och kommunövergripande mål

Med denna vision ska vi tillsammans ta oss an utmaningen att utveckla vår kommun i rätt riktning.

Strategiska områden och inriktningar Strategiska områden och inriktningar

Överraskande Älmhult - internationellt & nära

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

7

Äldre i Älmhults kommun är lite mer nöjda med sitt särskilda boende än genomsnittet i landet. Socialstyrelsen undersöker hur nöjda äldre är genom att ställa frågor om trygghet, infly- tande och kvaliteten på olika tjänster som erbjuds av kom- munen. Helhetsbetyget eller Nöjd-Kund-Index (NKI) redovi-

sas som index där 100 är max. Älmhult får betyget 73. Högst betyg i länet har Tingsryd med 80.

Serviceutbudet graderas med hjälp av några utvalda frågor, som till exempel om möjlighet finns till daglig utevistelse, kvarboende i livets slutskede och utbud av organiserade och gemensamma aktiviteter. Älmhult får 90 procent av maxpo- ängen, vilket är högt jämfört med snittet på 75 procent. Or- saken till att Älmhult inte når maxpoäng i undersökningen är bristen på minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen.

Under 2007-2009 var väntetiden för plats på äldreboende i Älmhult lång; som allra längst 109 dagar under 2008. Sedan 2010 är väntetiden betydligt kortare. Under 2011 tog det i genomsnitt 18 dagar från ansökan om särskilt boende till er- bjudande*, vilket är betydligt färre än genomsnittet på 53 da- gar. Bland kommunerna i länet varierar väntetiden på särskilt boende mellan 7 (Uppvidinge) och 192 dagar (Alvesta).

Mellan 2009 och 2010 sjönk kostnaden per plats i Älmhult, och är 2010 under genomsnittet. I länet varierar kostnaden mellan 424 tkr (Växjö) och 627 tkr (Uppvidinge). Det går inte i jämförelse med kommunerna i länet att se något direkt sam- band mellan kostnad och nöjdhet, serviceutbud samt väntetid.

Kommun Nöjdhet hos

vårdtagarna Serviceutbud Väntetid för

en plats Kostnad per vårdtagare NKI-index

(1-100)** Andel av maxpoäng,

procent

Antal dagar från ansökan till erbjudande*

Tusen kr/år 2010

Älmhult 73 90 18 514

Alvesta 77 - 192 445

Ljungby 74 75 56 481

Markaryd 69 80 36 521

Tingsryd 80 68 16 529

Uppvidinge 74 77 7 627

Växjö 71 75 46 424

Medelvärde i

landet 70 75 53 549

* För plats på äldreboende krävs biståndsbeslut

** NKI=Nöjd-Kund-Index, maxpoäng är 100

Fakta om medverkande kommuner i Kronobergs län

Älmhult Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö

Antal invånare 31 dec 2011 15 629 18 917 27 357 9 513 12 235 9 216 83 710

Befolkningsutveckling

2007–2011, procent 1,4 1,1 0,7 -0,9 -3,9 -3,4 6,7

Sysselsättningsgrad 2010,

procent 82,8 80,1 82,0 76,3 80,1 80,3 76,8

Andel invånare med för-

sörjningsstöd, 2010, procent 3,3 6,7 2,6 4,8 3,8 4,2 6,0

Andel med eftergymnasial ut-

bildning (25–64 år), procent 31 26 28 20 23 21 44

Antal nystartade företag per

1000 invånare* 5,8 4,7 6,1 6,0 3,3 3,7 6,7

Valdeltagande kommunval

2010, procent 81,6 80,6 80,0 78,1 79,3 79,1 83,9

Skattesats 2011 20,60 22,11 20,96 21,00 21,46 22,00 20,76

* Första halvåret 2011

Sedan 2007 deltar Älmhults kommun i Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt Kvalitet i korthet. Projektet har till syfte att ge en bild av kommunens verksamhet utifrån medborgarnas perspektiv. Antalet deltagande kommuner har ökat från ett 40-tal 2007 till 165 stycken 2011. I Krono-

bergs län deltar förutom Älmhult också Alvesta, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö.

Nedan presenteras ett urval av måtten i jämförelse med övriga medverkande kommuner i länet. Den totala redovis- ningen finns på kommunens webbplats www.almhult.se.

*plats på särskilt boende förutsätter biståndsbeslut

1.4 Kvalitet i korthet

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

8

Av samtalen som ringdes i undersökningen 2011 kom 67 procent fram till någon som kunde svara på frågan. Det är en försämring med 8 procentenheter sedan 2010 men ger en 8:e placering bland de undersökta kommunerna. Inom Älm- hult hade kultur och fritid, bygglov samt grundskola högst med 83 procent.

Vid telefonuppringningen bedömdes även bemötandet som personen fick; var den som svarade tillmötesgående, trevlig, hjälpsam och trovärdig? Bemötandet graderas sedan i dåligt, gott och medelgott. I Älmhult bedömdes bemötandet till gott i 66 procent av samtalen. Det är långt under genomsnittet på 81 procent och en försämring med 15 procentenheter jäm- fört med 2010. Andelen gott bemötande varierar dock inom kommunen, till exempel får kultur och fritid samt individ- och familjeomsorgen 100 procent.

Av de 48 e-postfrågor som företaget skickade till kommunen blev 89 procent besvarade inom två dygn. Jämfört med 2010 är det en försämring med 6 procentenheter, men ger en 11:e placering bland de undersökta kommunerna. Merparten av e-posten, 83 procent, blev besvarad redan inom ett dygn.

Inom bygglov, förskola, miljö och hälsa samt äldreomsorgen besvarades all e-post inom ett dygn.

0 20 40 60 80 100

2010 2011

Älmhult 81 66

Alvesta 85 84

Ljungby 76

Markaryd 85 71

Tingsryd 84 75

Uppvidinge 83 75 Växjö 87 100 snitt 83 81

ÄLMHULT Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Snitt 2010

Snitt 2011

2010 2011

0 20 40 60 80 100

ÄLMHULT Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Snitt 2010

Snitt 2011

2010 2011

Älmhult 95 89

Alvesta 59 77

Ljungby 57

Markaryd 88 81

Tingsryd 79 74

Uppvidinge 85 69 Växjö 81 75 snitt 78 74 0

20 40 60 80 100

ÄLMHULT Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Snitt 2010

Snitt 2011

2010 2011

Älmhult 75 67

Alvesta 56 65

Ljungby 52

Markaryd 42 58

Tingsryd 52 58

Uppvidinge 50 58 Växjö 65 46 snitt 56 49

Tillgänglighet på telefon och e-post samtbemötande Tillgängligheten på e-post och telefon samt bemötandet mäts sedan 2007 av ett externt företag som ringer och skickar e-post i enkla ärenden, till exempel frågor om väntetid till förskola, regler för friggebod och avgift för hemtjänst. Under 2010 gjordes en satsning på bemötandeutbildning och alla

resultaten förbättrades. I mätningen 2011 sjunker resultaten något men Älmhult placerar sig ändå på första plats i länet avseende tillgängligheten på telefon och e-post. Men beträf- fande bemötande är Växjö bäst i länet.

I mätningen 2011 har 128 kommuner deltagit.

Hur stor andel får kontakt via telefon för att få svar på en enkel fråga?

Hur stor andel får ett gott bemötande när de ringer kommunen i en enkel fråga?

Hur stor andel får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn?

9

FN:s Millenniemål antogs 2000 och sammanfattar i åtta punk- ter vad som krävs för att världen ska bli en bättre plats att leva på. Målen är ingen utopi. De bygger på lärdomar från de framsteg som gjorts de senaste 50 åren. De åtta målen som ska uppnås till 2015 är:

1. Halvera fattigdom och hunger 2. Ge barn rätt till skola

3. Öka jämställdheten 4. Minska barnadödligheten 5. Minska mödradödligheten 6. Stoppa spridningen av sjukdomar 7. Hållbar utveckling

8. Globalt partnerskap – öka samarbetet i världen Millenniekommunen Älmhult

Den 14 december 2009 undertecknade kommunfullmäktiges ordförande Bo Mazetti-Nissen det kommunala millenniemåls- åtagandet enligt beslut i kommunfullmäktige. I och med detta blev Älmhult Sveriges första Millenniekommun.

Varför bli en Millenniekommun?

Genom att bli en Millenniekommun skapar kommunen ett sammanhang där mycket som redan görs får en gemensam inriktning. Kommunen får en bas för att göra mer och millen- niemålen blir en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i världen och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, föreningarna och företagen kan göra för att bidra. Syfte är att öka människors kunskap, intresse och en- gagemang kring de frågor som millenniemålen handlar om.

Global utveckling börjar lokalt!

Millenniemålsarbetet under 2011

Här följer några exempel på vad som gjorts under året och som har en direkt koppling till millenniemålsarbetet, med fo- kus på arbete med ny energi- och klimatstrategi, borgmästar- avtalet samt den internationella filmfestivalen.

Arbete med ny energi- och klimatstrategi (EES) och Borg- mästaravtalet*

Med direkt koppling till det sjunde millenniemålet om håll- bar utveckling, påbörjades under 2011 ett intensivt arbete med att ta fram en ny energi- och klimatstrategi. Resultatet blir ett strategidokument samt handlingsplaner med åtgärder inom energi- och miljöområdet, både inom kommunorga- nisationen och kommunen som geografiskt område (det vill säga hela samhället inklusive bland andra näringsliv och pri- vata hushåll).

När kommunfullmäktige antagit den nya strategin, ska åtgär- der inarbetas i kommunens verksamhetsplan och budget som steg på vägen i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Kom- munorganisationen beslutar själv om åtgärderna. Dessa stöds fram till 2014 av Energimyndighetens energieffektiviserings- bidrag. En årlig uppföljning av hur arbetet fortskrider kom- mer att göras och presenteras i kommande årsredovisningar under miljöredovisning.

För kommunen som geografiskt område gäller ett frivilligt åtagande att minska koldioxidsläppen med minst 20 procent till år 2020 jämfört med basåret 1990. Detta är det så kallade Borgmästaravtalet. Kommunorganisationen kan i viss mån påverka samhällets riktlinjer och planer för samhällsbygg- nad och infrastruktur. Det handlar emellertid framför allt om att ha en god dialog och kommunikation med till exempel näringslivet om betydelsen av arbetet med energi- och kli- matfrågor både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Genom att visa upp och kommunicera goda exempel både från näringslivet och från kommunorganisationen inspireras och utmanas andra till utveckling. Detta ligger helt i linje med arbetssättet för en Millenniekommun.

Internationell filmfestival

Under hösten genomfördes för andra året i rad en interna- tionell filmfestival kopplad till FN:s millenniemål, i syfte att sprida information om millenniemålsarbetet och öka intres- set för lokalt engagemang. Festivalen är också ett exempel på hur en Millenniekommun kan samarbeta med civilsamhället och lyfta fram dess betydelse för global utveckling. Åtta fil- mer kopplade till vart och ett av målen visades under festiva- len och efteråt höll kvällens värdförening/-organisation i ett samtalscafé och informerade om sin verksamhet. Festivalen avslutades med en internationell fest då besökarna utöver film bjöds på bland annat mat och dans från olika delar av världen. Festivalen genomfördes i samarbete med ABF, Bio Kontrast, Folkets Hus, Rotary, Studieförbundet Vuxensko- lan, Fairtrade Älmhult, Naturskyddsföreningen Linnébyg- den, Kvinnojouren Märta och Röda Korset, samt med stöd av sponsorer.

Fler exempel

År 9 på Klöxhultsskolan producerade egna kortfilmer kring millenniemålen. Haganässkolan deltog i Star For Life – ett socialt och kulturellt samarbetsprojekt mellan elever på barn- och fritidsprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet och Siphosabelste High School i Sydafrika. Projektet handlar bland annat om hur man kan sprida information för att för- hindra spridningen av HIV/AIDS. Personalenheten påbörjade arbetet med en kommunövergripande mångfaldscertifiering med hjälp av ID (Institutet för lokal och regional demokrati).

Socialförvaltningen arbetade aktivt med kvinnofridsfrågor, bland annat genom att vara med i olika nätverk för kom- petenshöjning inom hedersrelaterade frågor och våld i nära relationer. Ekonomienheten genomförde bland annat en upp- handling av arbetskläder med såväl miljö- som sociala krav på leverantörerna enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Under Älmhultsdagarna fanns en monter i kommunhuset med in- formation om millenniemålsarbetet. Detta är några exempel på vad som gjordes under året och som också bidragit till att kommunens millenniemålsarbete uppmärksammats på det nationella planet och kommunrepresentanter bjudits in till olika forum för att berätta om arbetet.

1.5 Millenniemål

*Ytterligare information om uppstarten av energi- och klimatstrategiarbetet, och åtgärder som genomförts 2011 finns under miljöredovisning sidan 72.

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

10 Omvärldsfaktorer

Även 2011 började med en bister vinter, men under snön grodde det. Återhämtningen från finanskrisen 2008 fortsatte och hjulen började rulla allt bättre igen.

Sverige och Nordens ekonomier stod starka och stabila. Till- växtsiffrorna började rätta till sig och blev mycket bra. Viss oro kändes kring medelhavsländerna, men allt syntes vara under kontroll när svenskarna gick på semester. Tillbaka på jobbet så började plötsligt alla kurvor gå rakt ner, men inte vid Medelhavet utan på andra sidan Atlanten.

Världskrisen utlöstes av USA. Denna gång var det en politisk kris. Efter många år på lånade pengar var det ebb i statens kassa. Partierna kunde inte komma överens om hur USA:s underskott skulle finansieras och därmed var väldsekonomin inne i en ny rutschkana. Kurvor som tidigare pekat starkt uppåt pekade plötsligt rakt ner.

Situationen i Europa påverkades starkt. Flera länder som i likhet med USA hade lånat för mycket fick akuta problem med sina ekonomier. Värst var det sedan tidigare i Grekland, men nu började det skaka även i länder som Spanien, Italien och Portugal. Optimismen byttes mot pessimism och den ne- gativa psykologin spred sig. Mot slutet av året kändes det som en ny vändning. USAs stora ekonomi började gå på rätt håll igen. I Europa ställde euroländerna upp för varandra i ett försök att få kurvorna att vända, men någon säker mark att gå på hittades inte mer under 2011.

Sveriges ekonomi kändes stark, men är mycket beroende av utlandet. När våra viktigaste handelsländer inte mår bra, så drabbas även vi.

Älmhults näringsliv är mycket exportinriktat och påverkas snabbt av dålig världskonjunktur. Under senare år har det främst gällt tillverkningssektorn. Bostadsbyggandet minskade kraftigt i hela Europa. Detta drabbade allvarligt den svenska sågverksnäringen, så också i Älmhult. Många jobb förlorades i denna sektor som sedan järnvägens tillkomst varit stark och nu nästan raderades ut. Sak samma skedde med en kökstill- verkare, som effektiviserade bort ett stort antal jobb från Älm- hult. Dessa förluster på arbetsmarknaden i centralorten är de största på mycket länge. I den kärva konjunkturen drabbas ofta särskilt utsatta grupper. Älmhults arbetslöshetssiffror är normalt mycket låga. De senaste åren har inte varit gynnsam- ma. Bland de drabbade är bland annat ungdomar. Särskilda insatser gjordes av kommunen för att öka sommarjobben.

Näringsliv och arbetsmarknad

Den stora motorn för Älmhult är IKEA. I bra tider ökar de mycket, i dåliga tider ökar de nästan lika mycket. De genere- rar många positiva stimulanser i hela regionen.

Under året blev den stora satsningen på en ny stadsdel Haga- näs helt klar. IKEA satsar på ett nytt varuhus och en separat fyndavdelning på närmare 40 000 kvadratmeter. Markför- värvet fullföljdes och bygget startade.

Även IKANO:s planer på ett köpcentrum utvecklades och re- sulterade i markköp. Byggstart planeras till 2012.

En annan stor IKEA-satsning är utbyggnaden av IKEA of Sweden på omkring 12 000 kvadratmeter. Planer klargjordes på att det gamla varuhuset skall utvecklas till utställning med mera. De sammanslagna IKEA-satsningarna är de största ge- nom tiderna i Älmhult och stärker företagets roll i Älmhult och Älmhults roll i världen. Det påverkar även det övriga nä- ringslivet positivt.

Näringslivet i Älmhult har genomgått en stark återhämtning och återtagit nivån sedan innan krisen. Detta uppmärksam- mades inte minst när Älmhult utsågs till Årets Företagarkom- mun i Kronobergs län av Företagarna och UC tack vare de små och medelstora företagens tillväxt. Trots en global ekonomisk oro är företagen i Älmhult försiktigt positiva om framtiden.

Arbetslösheten har minskat stadigt men ökade igen under årets sista kvartal, främst beroende på enskilda företagsned- läggningar. Öppet arbetslösa var vid årets slut 283 personer i Älmhult. Detta är en ökning med 13,7 procent mot samma tid 2010 då 249 personer var öppet arbetslösa.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning mot företag. Resultatet presenterades i SKLs rapport ”Öppna jämförelser, Företagsklimat 2011, Insikt - en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning”. I rapporten placeras Älmhults kommun på trettonde plats med ett nöjd-kund-in- dex (NKI) på 73 av 100, där medelvärdet i Sverige är 66. Bäst resultat inom kommunen fick Räddningstjänsten för arbetet med brandtillsyn, som med ett NKI på 88 placerar sig på an- dra plats i Sverige. I mätningen har myndighetsutövningen hos 166 kommuner inom fem olika myndighetsområden un- dersökts; Brandtillsyn, Bygglov, Markupplåtelse, Miljö- och hälsoskydd samt Serveringstillstånd.

Under året har en ny näringslivspolicy arbetats fram av en ar- betsgrupp bestående av representanter från näringslivet och kommunens förvaltningar. Näringslivspolicyn tar sin utgångs- punkt i kommunvisionen och pekar ut riktningen för att skapa ett ännu mer framgångsrikt företagsklimat.

Kommunikationer

Principbeslut om Haganäsvägen fattades av ett nästan enigt fullmäktige. Vägen är nödvändig för satsningen på handels- området Haganäs. Utbyggnaden av infrastruktur i Haganäs- området fortsatte.

Ny centrumplan antogs. Förändringar av centrum planeras för att förbättra kontakten mellan det nya handelsområdet och centrum, samt skapa ett bilfriare centrum. Mot bakgrund av det nya handelsområdet och den för dagen tuffa situationen inom näringen har centrumhandeln en arbetsam situation.

Bland kommunens större byggen finns satsningen på ett blå- ljushus. Räddningstjänsten får mer ändamålsenliga lokaler och flyttar ihop med polisen. Ambulans finns redan där. Bygg- start skedde under hösten.

1.6 Allmänna förutsättningar

11

stadsområden i Bökhult, Stenbrohult, Diö och i Haganäsom- rådet påbörjades.

Beslut om en ny snabb pendlarbuss mellan Älmhult och Ljung- by fattades och startade direkt efter nyår 2012. Stationsom- rådet rustades upp med väntkurer. Trafikverket gjorde en ny förstudie av bangårdsområdet, där det krävs stora investe- ringar. Planerna på Pågatåg, med bland annat Diö station, sköts framåt. I dagsläget planeras det 2013.

Befolkning

Ett hyreshusprojekt färdigställdes genom tillbyggnaden av Hartmans hörna. Det gav ett nytillskott på sju lägenheter.

Omkring 25 enfamiljshus uppfördes, nästan alla i centralor- ten. Mot slutet av året stannade husbyggandet av.

Bostadsbristen styr befolkningsutvecklingen. Med det begrän- sade byggandet stannade ökningen vid 26 personer. Störst är ökningen i Älmhults församling med 85 personer, medan Virestads församling har den största procentuella ökningen efter en ökning med 26 personer. Störst minskning har Pjät- teryds församling med -44 och Göteryds församling med -29.

Antalet nyfödda var 161, varav 91 i Älmhults församling. Be- folkningsökningen förklaras av inflyttning och sker i familje- åldrar: 30-40 år samt barn. Ungdomar och äldre har en net- toutflyttning.

Folkmängd 2011-12-31 15 629

Män 7 826

Kvinnor 7 803

Antal personer efter åldersgrupper 2011-12-31

0-4 år 921

5-14 år 1 756

15-19 år 1 007

20-64 år 8 696

65-74 år 1 626

75-w år 1 623

Kommunens folkmängdsutveckling 1975-2011

1975 15 250 2004 15 421

1980 15 562 2005 15 346

1985 15 720 2006 15 368

1990 15 945 2007 15 378

1995 15 971 2008 15 411

2000 15 403 2009 15 570

2001 15 442 2010 15 603

2002 15 444 2011 15 629

2003 15 437

Folkmängdsutveckling

Befolkningsförändringar 2011 (inom parentes anges föränd- ringar 2010)

Födda 161 (180)

Döda 165 (189)

Inflyttade 747 (772) Utflyttade 714 (723)

Justering -3 (-7)

Folkmängd i tätorter 31 december respektive år

1990 2000 2010 2011 Totalt tätorter 10 378 10 336 10 977 11 070 -varav Älmhult 8 191 8 313 8 988 9 079

-varav Diö 957 918 896 894

-varav Liatorp 572 521 549 542

-varav Eneryda 453 373 323 334

-varav Delary 205 211 221 221

Glesbygdsfolkmängd 5 349 5 067 4 626 4 559 Folkmängd i församlingar 2011-12-31

Älmhult 8 614

Stenbrohult 2 648

Virestad 1 755

Göteryd 1 009

Pjätteryd 632 Hallaryd 508 Härlunda 463

Kommunens landareal 895 km² Utdebitering 2011, kr

14000 16200

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2011

Antal invånare

Totalt Kommun Lands-

ting Begrav- nings- avgift

Kyrko-

avgift Tillhör- Svenska

kyrkan

Tillhör ej Svenska- kyrkan

Älmhult 20,60 10,65 0,33 0,99 32,57 31,58

Härlunda 20,60 10,65 0,39 1,29 32,93 31,64

Virestad 20,60 10,65 0,39 1,29 32,93 31,64

Stenbrohult 20,60 10,65 0,34 1,11 32,70 31,59

Göteryd 20,60 10,65 0,43 1,23 32,91 31,68

Pjätteryd 20,60 10,65 0,43 1,23 32,91 31,68

Hallaryd 20,60 10,65 0,43 1,23 32,91 31,68

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

12

1.7 Personalförhållanden

Antal medarbetare

Den 31 december 2011 hade Älmhults kommun 1 401 anställ- da medarbetare. Detta innebär en ökning med 30 personer jämfört med samma dag 2010. Av anställda medarbetare var 1 300 anställda tills vidare eller på kontrakt. Antalet snitt- anställda räknat på hela året var 1 403 vilket skall jämföras med motsvarande siffra för 2010 vilken är 1 383. Av samtli- ga medarbetare var 84,9 procent kvinnor. Motsvarande siffra 2010 var 85,2.

Genomsnittlig ålder

Den genomsnittliga åldern bland medarbetarna var drygt 46 år. Kvinnornas genomsnittsålder var 45,7 år och männens 47,6 år. Sedan årsskiftet 2010/2011 har genomsnittsåldern minskat något för både kvinnor (1,1) och för män (1,7).

Anställda män och kvinnor efter ålder

Pension

Det finns möjlighet att ta ut pension från 61 års ålder till och med 67 års ålder. Under 2011 gick 34 medarbetare i pension.

Sammantagen pensionskostnad uppgick till 10,9 mkr. För- väntade pensionsavgångar vid 65 års ålder för åren 2012- 2022 framgår av nedanstående tabell.

Pensionsavgångar 2012-2022

I kommunens pensionspolicy ges möjlighet till minskad ar- betstid för äldre medarbetare, den så kallade 80-90-100 mo- dellen. Under 2011 har 42 medarbetare använt sig av denna möjlighet och minskat sin arbetstid med 20 procent. Kostna- den som här innebär skillnaden mellan arbetstiden på 80 pro- cent och lönen på 90 procent uppgick till 1 063 tkr inklusive personalomkostnader.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har planat ut med en viss stigning. I procent av ordinarie arbetstid uppgick den för 2011 till 4,6. Detta är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2010. För kvin- norna ligger sjukfrånvaron kvar på 5,1 procent medan män- nens sjukfrånvaro ökat med 0,7 procentenheter från 1,6 till 2,3. Eftersom antalet män är så få påverkas siffrorna markant om en man blir långtidssjukskriven. Det är därför naturligt med större svängningar bland männen än kvinnorna.

Antalet sjukdagar uppgick till 29 127 vilket innebär en ök- ning jämfört med 2010 med 1 316 dagar. En ökning som till stor del kan förklaras av att långtidssjukfrånvaron (de som är sjukskrivna mer än 28 dagar) ökat. En markant ökning kan ses i gruppen långtidssjukfrånvaro 91 dagar eller mer.

Den totala sjuklönekostnaden uppgick för 2011 till 5 358 tkr.

Jämfört med 2010 ökade kostnaden med 154 tkr.

Sjukfrånvaro 2005-2011 i procent av ordinarie arbetstid

Redovisning av sjukfrånvaron enligt lag om kommunal redovisning (SFS 2002:1065)

Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid,

procent

Långtidssjukfrånvaron 60 dagar eller mer,

procent av totalt Åldersintervall Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män

Alla 4,62 5,08 2,31 61,79 62,39 54,28

- 29 år 2,09 2,46 0,14 45,76 46,84 0,0

30-49 år 3,88 4,33 1,38 54,67 56,38 14,84

50 år - 6,09 6,65 3,61 67,92 68,13 65,96

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Totalt Kvinnor

Män

60-67 år 50-59 år

40-49 år 30-39 år

20-29 år

Kvinnnor 132 249 326 313 176 1196 45,74

Män 15 45 51 54 45 211 47,62

Totalt 147 294 377 367 221 1407 46,02

0 10 20 30 40 50 60

Totalt Kvinnor

Män

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 1 2 3 4 5 6 7

8 Kvinnor Män Totalt

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Sjukfrånvaro

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Totalt 6,77 6,94 6,28 5,58 5,01 4,51 4,62

Kvinnor 7,33 7,57 6,81 6,03 5,49 5,08 5,08

Män 3,98 3,62 3,45 3,23 2,46 1,62 2,31

13

Områden 10 perc Medel Median/

50 perc 90 perc Medellön

kvinnor Medellön män

Ledningsarbete 31 140 37 647 36 125 47 001 36 457 40 769

Handläggning och administration 21 386 27 220 25 200 34 000 25 168 33 843

Vård- och omsorg med mera 20 633 22 448 21 995 24 530 22 454 22 256

Rehab och förebyggande arbete 19 830 23 577 24 400 26 277 23 577 -

Socialt och kurativt arbete 24 020 26 214 26 250 28 908 26 279 -

Skol- och barnomsorgsarbete 21 696 25 302 24 804 30 263 24 892 27 348

Kultur-, turism- och fritidsarbete 19 788 23 567 23 337 26 658 23 937 22 417

Teknikarbete 23 287 26 522 26 323 30 476 26 216 26 687

Hantverkararbete med mera 19 973 22 923 22 865 26 029 22 822 22 957

Köks- och måltidsarbete 19 700 21 255 21 225 23 062 21 273 20 613

Städ, tvätt och renhållningsarbete 19 465 21 140 20 676 23 311 20 465 24 042

Medellön och lönespridning

Medellönen för månadsavlönade var 24 589 kr. Kvinnornas genomsnittliga medellön var 24 054 kr och för männen var den genomsnittliga medellönen 27 571 kr vilket gör en skillnad på 3 517 kr till männens fördel. Motsvarande skillnad för år 2010 var 3 966 kr till männens fördel. Gapet i löneskillnaden mellan män och kvinnor minskar därmed.

Årsarbetstid

Antal faktiska timmar under 2011 omräknade till årsarbetare.

Omräkningstal: 1980 timmar per årsarbetare.

Faktiskt arbetad tid (Årsarbetstid, faktisk arbetstid) beräk- nar det faktiska antalet arbetade timmar för timanställda och månadsanställda inklusive mertid.

Faktiskt arbetad tid inklusive semester och ferier (Årsarbets- tid, netto) beräknar det faktiska antalet arbetade timmar för timanställda och månadsanställda samt deras semester- och feriefrånvaro.

Annan frånvaro redovisar all frånvaro på grund av sjukdom, barn och föräldraledigheter, facklig verksamhet, studieledig- heter samt övrig frånvaro.

Årsarbetare 2011 Faktiskt

arbetad tid Faktiskt arbetad tid samt semester och ferier

Annan frånvaro

Kommunledningsförvaltningen 95 106 19

Tekniska förvaltningen 66 73 3

Miljö- och byggnämnden 13 15 2

Kultur- och fritidsnämnden 20 23 3

Utbildningsnämnden 494 562 80

Socialnämnden 409 456 119

Gemensamma nämnden för

familjerätt 3 3

Totalt 1 100 1 238 226

Socialnämndens höga siffra på annan frånvaro förklaras av att all personal inom Kommunals avtalsområde har heltidstjänster och sen får tjänstledigt efter önskemål.

Internationella skolan flyttade in på Haganässkolan efter ombyggnation

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

14

1.8 Ekonomisk redogörelse

Inkomster/intäkter 2010 2011 Utjämningsbidrag 111,0 91,1

Skatteintäkter 561,3 587,1

Räntor 2,3 2,3

Avgifter och ersättningar 68,6 72,3 Hyror och arrenden 18,1 18,3

Statsbidrag 33,3 34,4

Övriga, inklusive extra-

ordära intäkter 45,5 58,1

Summa 840,1 863,6

Utgifter/kostnader 2010 2011

Personal 497,7 519,6

Räntor, försäkringar 6,9 14,0 Fastighter och inventarier 22,2 41,0

Bidrag 37,3 31,4

Tjänster 141,9 128,4

Material 29,1 33,0

Entreprenader och köp

av verksamhet 112,7 221,3

Avskrivningar 35,9 36,4

Summa 883,7 1 025,1

Sammanställning över externa poster, mkr

I diagrammen visas 2010 års siffror inom parentes. Övriga, inkl extraordinära intäkter 7 % (6 %) Statsbidrag 4 % (4 %)

Hyror och arrenden 2 % (2 %)

Avgifter och ersättningar 8 % (8 %)

Räntor 0 % (0 %)

Skatteintäkter 68 % (67 %)

Utjämningsbidrag 11 % (13 %)

Avskrivningar 4 % (4 %) Entreprenader och köp av verksamhet 22 % (13 %)

Material 3 % (3 %)

Tjänster 12 % (16 %)

Bidrag 3 % (4 %)

Fastigheter och inventarier 4 % (3 %) Räntor, försäkringar 1 % (1 %) Personal 51 % (56 %)

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

15 15

Att lägga ihop inkomster och intäkter respektive utgifter och kostnader kan egentligen inte göras. Det är ändå intressant att ställa samman en total bild av kommunens flöde under åren. Dock innebär det en dubbelräkning i form av att inves- teringarna räknas både som en investeringsutgift och som en kostnad för avskrivningen.

Inkomster/intäkter har totalt ökat med 23,5 mkr mellan 2010 och 2011. Skatteintäkterna har ökat med 25,8 mkr (4,6 pro- cent). För 2011 är avräkningen positiv med 13,6 mkr.

Pengarna i utjämningssystemen har minskat med 19,9 mkr.

(17,9 procent). Främsta orsakerna till minskningen är ökad avgift till kostnadsutjämningen med 6,7 mkr, ökad avgift till LSS-utjämningen med 4,3 mkr och att det tillfälliga kon- junkturstödet från 2010 upphört. Totalt har skatteintäkter/

utjämningsbidrag ökat med 5,9 mkr (0,9 procent). Det är på invånarantalet 1 november 2010 som skatteintäkterna för 2011 baseras. Då var antalet invånare 15 609. Varje ny invå- nare ger i genomsnitt cirka 40 000 kr i ökade skatteintäkter/

utjämningsbidrag.

Avgifter och ersättningar har ökat med 3,7 mkr. Ökningen ligger till största delen på avgifter för vatten och avlopp samt renhållning.

Övriga intäkter har ökat med 12,6 mkr. Positiv avvikelse be- ror främst på ökad försäljning av villatomter och industri- tomter samt skogsförsäljning.

Utgifter/kostnader har ökat med 141,2 mkr mellan 2010 och 2011. Främsta orsakerna till ökningen är ökade investering- ar. Entreprenad och köp av huvudverksamhet har ökat med 108,6 mkr mellan åren.

Kostnader för tjänster har minskat med 13,5 mkr. Det beror på att 2010 löste kommunen in en del av pensionsförpliktel- sen med totalt 17,6 mkr.

Kostnader för bidrag har minskat med 5,9 mkr, och beror på lägre kostnader för bostadsanpassningsbidrag och personal- befrämjande åtgärder.

Personalkostnaderna har som andel av de totala utgifterna/

kostnaderna sjunkit med sex procentenheter jämfört med 2010. Samtidigt har personalkostnaderna ökat med 21,8 mkr mellan 2010 och 2011. Det beror bland annat på att utbild- ningsförvaltningen har ökat sina personalkostnader med 14,8 mkr mellan 2010 och 2011. Där ingår extra satsning på lärarlöner inom förskola/grundskola som har gjorts under 2011. Jämfört med 2010 har personalkostnaderna ökat med 4,4 procent

Reparation av ledningar efter vattenläcka

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

16

Netto 2010 Netto- budget

2011

Intäkter

2011 Kostnader

2011 Netto

2011 Budget-

avvikelse 2011

Politisk organisation 7 654 7 488 0 7 140 7 140 348

varav: Oförutsett 0 156 0 0 0 156

Kommunfullmäktige (KF) 691 616 0 653 653 -37

Oförutsett KF 0 200 0 0 0 200

Revision 954 589 0 589 589 0

Valnämnd 383 10 0 1 1 9

Överförmyndare 671 - - - - -

Kommunalt partistöd 682 710 0 710 710 0

Kursverksamhet förtroendevalda 171 148 0 37 37 111

Kommunstyrelsen (KS) 4 102 4 959 0 5 150 5 150 -191

Oförutsett KS 0 100 0 0 0 100

Kommunledningsförvaltningen 62 358 71 419 -29 646 94 350 64 704 6 715

Tekniska förvaltningen 34 943 35 760 -173 951 209 002 35 051 709

Miljö- och byggnämnden 6 773 7 313 -3 658 9 883 6 225 1 088

Kultur- och fritidsnämnden 26 339 27 584 -2 573 29 565 26 992 592

Utbildningsnämnden 277 039 289 049 -50 421 355 077 304 656 -15 607

Socialnämnden 232 120 248 528 -84 932 328 621 243 689 4 839

Gemensamma nämnden för familjerätt 0 570 -1 290 1 834 544 26

Avdrag oförutsett - -11 188 - - - -11 188

Under kommunstyrelsen

Pensionsåtaganden 59 082 38 000 0 35 581 35 581 2 419

KS strategiska satsningar 0 861 0 0 0 861

Flyktingverksamhet* 2 417 2 228 3 113 0 3 113 -885

Konstfonden 29 100 0 87 87 13

Förändring semesterlöneskuld 84 0 0 833 833 -833

Realisationsvinst vid försäljning -333 0 -568 0 -568 568

Realisationsförlust vid försäljning 0 0 0 205 205 -205

Försäkringsersättning Silverdalen 955 0 0 0 0 0

Bidrag konstgräsplan 4 200 0 0 0 0 0

Borgensförbindelse Stiftelsen Orangeri och

Kunskapscentrum 0 0 3 500 3 500 -3 500

Bidrag statlig infrastruktur Pågatåg 0 0 246 246 -246

Ersättning räntekostnader 0 -826 0 -826 826

Summa 713 660 717 712 -344 752 1 075 924 731 172 -13 460

Avgår interna poster -52 165 -52 220 22 -54 725 -54 703 2 483

Verksamhetens nettokostnad 661 495 665 492 -344 730 1 021 199 676 469 -10 977

*På flyktingverksamhet under kommunstyrelsen bokförs alla statsbidrag först. Sedan sker fördelning till utbildnings- och socialnämnden enligt riktlinjer. Under 2011 har det delats ut 3 113 tkr mer till nämnderna än vad kommunen fått. Därför är det intäktsunderskott.

Driftredovisning, tkr

17

derna/förvaltningarna ska avsätta 2 procent till oförutsett- På grund av det ekonomiska läget får utbildningsnämnden disponera 2 500 tkr av sin budget till oförutsett och övriga nämnder ingenting. Efter att oförutsett tagits bort redovisar nämnderna totalt en negativ avvikelse gentemot budget med 12 492 tkr. Det beror främst på att utbildningsnämnden re- dovisar ett underskott på 18 877 tkr. Socialnämnden har ett mindre underskott på 132 tkr och övriga nämnder har över- skott gentemot budget.

Pensionskostnaderna i bokslut 2011 ger ett överskott gen- temot budgeten med 2 419 tkr. Det beror på att pensions- skulden i balansräkning blivit lägre samt att den inlösen som gjordes i bokslut 2010 blev något lägre än beräknat. Pen- sionsutbetalningarna har minskat med 985 tkr mellan 2010 och 2011.

KS strategiska satsningar har ett överskott på 861 tkr jäm- fört med budgeten. De stora satsningarna har varit medel till Bockatorp, bredband och rensnings- och återställningsarbe- ten i Helge å.

Flyktingverksamheten visar ett underskott jämfört med bud- get på 885 tkr. Det beror både på mindre intäkter än budge- terat och högre kostnader än budgeterat för introduktionser- sättning/försörjningsstöd. Under 2011 har kommunen tagit emot 39 flyktingar.

Semesterlöneskulden har ökat med 833 tkr. Det beror på löne- ökningar samt att utbildningsnämnen ökade antalet anställda under hösten. Av detta är det + 275 tkr på kompledighet och -1 109 tkr på semesterdagar. Totalt har kommunen en semes- terlöneskuld på 38 800 tkr varav sparade semesterdagar är 36 308 tkr och sparad kompensationsledighet 2 492 tkr.

Kommunen har haft realisationsvinster på 568 tkr. Det hän- förs till försäljning av industrimark och en bil. En realisations- förlust på 205 tkr finns som beror på försäljning av Björk- haga.

Under 2011 har kommunen infriat borgensåtagandet för Stif- telsen Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné, med 3 500 tkr. Medfinansiering av pågatågssatsningen har börjat skrivas av med en tjugofemtedel per år och motsvarar 246 tkr.

Avtalen med IKEA innebär att ersättning för räntekostnader redovisas med 826 tkr. Det motsvarar de kostnader för lån som finns kopplade till handelsområdet.

Utfallet av interna poster var 2 483 tkr högre jämfört med budget. Detta minskar nettokostnaden och beror bland annat på sänkt avtalsgruppsjukförsäkringsavgift.

Trots inlösen av pensionsförpliktelse med 17,6 mkr 2010 ökar verksamhetens nettokostnad med totalt 15,0 mkr (2,3 procent) från 2010 till 2011. Det beror främst på att utbild- ningsnämnden ökat med 10 procent och socialnämnden med 5 procent.

Bruttokostnad och nettokostnad 2007-2011 Budgetavvikelse, tkr Avvikelse

gentemot budget

Åter- stående budget till oförutsett

Avvikelse efter oförutsett

Politisk organisation 348 156 192

Kommunlednings-

förvaltningen 6 715 1 395 5 320

Tekniska förvaltningen 709 689 20

Miljö och byggnämnden 1 088 143 945

Kultur- och fritidsnämnden 592 567 25

Utbildningsnämnden -15 607 3 270 -18 877

Socialnämnden 4 839 4 971 -132

Gemensamma nämnden

för familjerätt 26 11 15

Totalt -1 290 11 202 -12 492

100 200 300 400 500 600 700 800 900

nettokostnad bruttokostnad

2007 2008 2009 2010 2011

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

18

Måluppfyllelse - nämnderna/förvaltningarna

Varje nämnd har övergripande mål som är beslutade av kom- munfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de över- gripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god ekono- misk hushållning. En viktig del i nämndernas redovisning är om målen i budget 2011 uppnåtts. För att få tydlig och överskådlig redovisning av måluppfyllelse i nämndsredovis- ningarna redovisas de övergripande målen tillsammans med tillhörande verksamhetsmål och för respektive mål anges om det är uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt

I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet.

Av nämndernas övergripande mål är 38 procent uppfyllda och 62 procent är delvis uppfyllda. De övergripande målen har ofta karaktären av långsiktiga åtaganden så naturligt är att många av målen är delvis istället för helt uppfyllda. Utifrån de övergripande målen finns verksamhetsmålen som är kon- kretare och lättare att mäta. Av verksamhetsmålen är 44 pro- cent helt uppfyllda och 44 procent är delvis uppfyllda. För ett av målen är det inte möjligt att avgöra måluppfyllelse på grund av oklarhet i statistik. Av jämställdhets- och folkhälso- målen är 93 procent helt eller delvis uppföljda.

För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds redovisning samt jämställd- hets- och folkhälsoredovisningen. Nedan redovisas endast ett urval av nämndernas övergripande mål och verksamhetsmål.

Samtliga av kommunledningsförvaltningens övergripande mål och verksamhetsmål är uppfyllda eller delvis uppfyllda för- utom målet att andelen ekologiska och kravmärkta råvaror ska öka till 30 procent. Kostenheten når 25 procent och Ha- ganäskäket 22 procent. I framtiden är det en kostnadsfråga om målet kan nås.

Inom tekniska förvaltningen är samtliga mål helt eller delvis uppfyllda. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar har fortsatt.

Det har varit vissa olägenheter med översvämningar, men det är god kvalitet på dricksvattenleveranserna. För att minska energiförbrukningen pågår arbete med att ta fram en genom- förandeplan till grund för energieffektiviseringsåtgärder.

Miljö- och byggnämndens verksamhetmål om rättssäker hand- läggning och gott bemötande har uppnåtts. Verksamhetsmå- let att alla livsmedelsobjekt med > 8 timmars kontrolltid ska besökas varje år har uppnåtts delvis, eftersom alla kontroll- objekt inte fått inspektioner i planerad omfattning. Totalt är samtliga av miljö- och byggnämndens mål helt eller delvis uppfyllda.

Flertalet av kultur- och fritidsnämndens övergripande mål är delvis uppfyllda, men däremot är övervägande delen av verksamhetsmålen uppfyllda. Till exempel har målnivån pas- serats för antal medverkande föreningar i idrottsskolan, antal förmedlade lån genom boken kommer och antal engagerade ungdomar i arbetsgrupper på fritidsgården. Däremot är kön till kulturskolan för lång för att det målet ska uppnås.

Genom olika profileringar uppnår utbildningsnämnden sitt övergripande mål om alternativa och flexibla vägar till ut- veckling och lärande. Inom till exempel förskoleverksamhe- ten finns uteprofilering, grön flagg certifiering, montessori- pedagogik och inspiration av Reggio Emilia. Övriga över- gripande mål är delvis uppfyllda. Inom målet kunskap har andelen elever som slutar grundskolan med godkända betyg ökat, men verksamhetsmålet att varje skola ska öka sin andel godkända har inte uppnåtts.

Liksom för övriga nämnder överväger delvis uppfyllt bland socialnämndens mål. För att uppnå målet, om lokaler och an- läggningar anpassade till verksamhetens krav, pågår en över- syn och utredning av de särskilda boendena för äldre och en projektplan för läkande trädgårdar har tagits fram. Hand- läggningstid på 13 veckor inom barn och familj samt 2 dagar inom äldreomsorg innebär att verksamhetsmålet på snabb handläggning uppnås. Däremot visar mätning att verksam- hetsmålet att det ska vara enkelt att ta kontakt med socialför- valtningen inte uppnås.

J

K

L

Byggande av blåljushuset startas