Strategisk plan 2007–2010
för Humanistiska fakultetsnämnden
Inledning
Studiet av människans kultur och språk har alltid varit viktiga inslag i en
bildningsprocess. I en situation av alltmer tilltagande globalisering får begreppet
”bildning” ytterligare dimensioner utöver det nödvändiga tillägnandet av och reflektionen över kulturarv och språk. Genom det kritiska intellektuella samtalet strävar vi efter att främja kunskapssökande och kreativitet, samt att bidra till att ge en fördjupad och breddad omvärldsuppfattning och att utveckla ett vetenskapligt
förhållningssätt till vardagen. Globalisering utgör både möjligheter och utmaningar för humanistisk utbildning och forskning.
Utgångspunkten för Humanistiska fakultetens strategiska plan är de gemensamma värderingar som framhålls i Göteborgs universitets strategiplan för 2007–2010.
Fakulteten ska således sträva efter öppenhet gentemot omvärlden, kvalitet inom samtliga verksamhetsområden, en ökad mångfald och medvetenhet om alla gruppers lika värde samt delaktighet i arbetet att bidra till en hållbar utveckling.
Likaledes delar fakulteten de visioner som formulerats i universitetets
strategidokument: vi ska erbjuda samhällsrelevant forskning och utbildning av hög kvalitet, en attraktiv och kreativ forsknings- och studiemiljö, goda förutsättningar för ett stimulerande arbetsliv och personlig utveckling och såväl spets som bredd i både forskning och utbildning.
Humaniora och Humanistiska fakulteten åtnjuter högt anseende och attraktionskraft i samhället. Antalet studenter som vill läsa humanistiska ämnen är stort. Många studenter läser sina första kurser på universitetet vid Humanistiska fakulteten;
utbudet av webb- och distanskurser har gjort det lättare för fler att läsa humaniora vid fakulteten. Forskarutbildningen fortsätter att attrahera många sökande, både från de egna grundutbildningarna och från andra lärosäten och, inom vissa ämnen, även från utlandet. Detta goda rykte och attraktionskraften hos våra utbildningar utgör ett kapital som måste både förvaltas och utvecklas i nya riktningar. Det är oroande att det minskande söktryck som drabbat andra vetenskapsområden och lärosäten har nu även nått humaniora och Göteborgs universitet.
Det finns även tecken till oro vad gäller stöd för forskning vid fakulteten. Många skäl finns till att söka nya vägar till forskningsstöd för att stärka forskning av hög
nationell och internationell kvalitet vid fakulteten.
Föreliggande strategiska plan bildar utgångspunkt för Humanistiska
fakultetsnämndens verksamhetsplanering. Målen för verksamheten under perioden sammanfattas nedan:
Synliggörande av humanioras värde i samhället.
Stärkande av den fria forskningen vid fakulteten.
Stimulering till ny gränsöverskridande verksamhet. Detta gäller bland annat nationella gränser (internationalisering),
ämnesgränser (tvärvetenskap) och sociala gränser (breddad rekrytering av studenter och personal).
Pedagogisk och didaktisk utveckling för att möta studenter med olika bakgrunder, i olika åldersgrupper och från olika delar av världen.
Forskning
• Fakulteten ska eftersträva ökad kvalitet och därmed ökad konkurrenskraft i forskningen, både nationellt och internationellt. Framförallt ska den
internationella relevansen och synliggörandet av forskningen främjas.
¾ Så snart det är möjligt ska fakulteten öka omfattningen av den fakultetsfinansierade forskningen.
¾ Uppföljningen av lärares forskning och kompetensutveckling inom tjänsten ska ligga till grund för tjänstgöringsplaner och
löneförhandlingar. Forskningsgruppen ska arbeta med att fastställa mål för detta och delta i arbetet centralt på Göteborgs Universitet att ta fram lämpliga indikatorer – kvantitativa och kvalitativa – för att jämföra forskning framförallt inom ett vetenskapsområde.
¾ Fakulteten ska uppmuntra användningen av andra språk än svenska.
Internutbildning skall erbjudas för att öka kvantiteten och kvaliteten av publicering på engelska och på andra språk, se Språkpolicyn, Göteborgs universitet.
• Tvärvetenskaplig forskning av hög kvalitet ska uppmuntras bland annat genom stöd till seminarieserier över ämnesgränser (se nedan). Samverkan både inom humaniora och med övriga fakulteter och lärosäten ska stimuleras genom ett aktivt arbete inom Göteborgs universitets ledningsråd och nya forskningsberedning.
• Beprövade forskningsområden av hög kvalitet ska stärkas samtidigt som bred och nydanande forskning av hög kvalitet får plats.
¾ Medel ska utlysas för att starta ny eller stödja befintlig
seminarieverksamhet som spänner över ämnesgränser eller på något annat sätt utvecklar seminarieformen för att skapa eller stärka redan goda eller lovande forskningsmiljöer.
¾ När ekonomin tillåter, ska forskningsgruppen utarbeta riktlinjer för stöd för interdisciplinär forskning. Stödet ska utgå för förberedelse av projektansökningar, idéer till uppdragsforskning och
seminarieverksamhet.
• Grundforskning utgör basen för fakultetens forskning och undervisning, men uppdragsforskning, som spelat en blygsam roll vid Humanistiska fakulteten, kan och behöver utvecklas avsevärt.
¾ Åtgärder för att stimulera samverkan med det omgivande samhället (nedan) ska användas bland annat som stimulans till
uppdragsforskning av god kvalitet, där den enskilda forskarens frihet och ansvar bibehålls.
Utbildning
• All universitetsutbildning ska stimulera kritiskt tänkande och analys.
Humaniora har ett särskilt ansvar för att detta mål uppnås. När utbildning allt oftare bedöms utifrån kvantitativa ”produktions”-mått är det angeläget att vi humanister håller även de kvalitativa målen för ögonen. Det är således ytterst viktigt att de humanistiska utbildningarna bibehåller och utvecklar
studenternas möjligheter att utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande och analys, sin argumentation, sina färdigheter att uttolka, ta fram och hantera material, att lära sig ställa relevanta frågor liksom att presentera sina kunskaper klart och precist i tal och skrift.
Arbetet med utvecklingen av grundutbildningen och forskarutbildningen ska genomföras med stöd av och i samarbete med Göteborgs universitets
beredningsorgan för grund- respektive forskarutbildning.
¾ Grundutbildningen ska stärkas genom utvecklande av
kvalitetsindikatorer och uppföljningsprocesser såväl på fakultets- som på institutionsnivå.
¾ Utbildningsplaneringsgruppen ska initiera en diskussion om mål för undervisningstäthet samt ett minsta antal undervisningstimmar per vecka i olika ämnen. Denna diskussion kan också lämpligen föras i det pedagogiska seminariet (se nedan).
¾ För att tydliggöra betydelsen av handledning av uppsatser ska
utbildningsplaneringsgruppen formulera riktlinjer för de resurser som avsätts för handledning av uppsatser på olika nivåer.
• Nya pedagogiska och didaktiska former ska utvecklas både vad gäller stora grupper och mindre grupper, såväl med som utan olika former av tekniskt stöd.
¾ Humanistiska fakultetsnämnden ska inrätta ett forum för pedagogiska frågor. Seminarier ska anordnas där fakultetens lärare och inbjudna gäster får presentera och diskutera gemensamma pedagogiska frågor och goda idéer sprids.
¾ Utbildningsplaneringsgruppen ska undersöka möjligheterna till samordning och samarbete över ämnesgränserna vad gäller utbildning på alla nivåer.
¾ Anställda lärare ska uppmuntras att delta i pedagogiska utbildningar anordnade av Göteborgs universitets centrala enheter.
• Kurser och utbildningar ska utvecklas för att öka fakultetens attraktionskraft för utländska studenter och lärare. Lokala studenter och lärare ska stimuleras till att delta i internationellt utbyte.
¾ Kompetensutveckling i form av internutbildning ska erbjudas för att fler lärare på ett kvalificerat sätt ska kunna använda engelska eller andra relevanta språk i sin undervisning.
• All grundutbildning ska ha en tydlig forskningsanknytning.
¾ För att personalens höga kompetens ska komma till sin rätt och ytterligare utvecklas ska så långt möjligt all undervisande och
forskarutbildad personal kontinuerligt ägna sig åt både forskning och undervisning.
• Utbildningar och kurser ska fortlöpande utvecklas för att bli attraktiva både för studenter att läsa och personal att undervisa på, och för att i möjligaste mån leda till såväl personlig utveckling som anställningsbarhet.
¾ I det ökade utbudet av fristående och valfria kurser bland
humanistiska utbildningar behövs en tydlig studieorganisation med överblickbar information om kursutbud och rekommenderade studiegångar samt en förstärkt studievägledning.
• Bredden av ämnen och utbildningar som erbjuds på samtliga nivåer ska värnas och förvaltas, samtidigt som möjligheter bör övervägas att låta
ämnesbredden komma till uttryck på ett annat sätt – ämnessammansättningen kan vara en annan än den vi har idag.
¾ Humanistiska fakultetsnämnden bör kontinuerligt diskutera
möjligheterna att pröva nya ämnen och ämneskombinationer liksom att ompröva nuvarande ämnen. + Möjligheterna bör undersökas att erbjuda fler ämnen endast som kompletteringar till andra utbildningar, s.k. ”minors”.
• Inom forskarutbildningen bör ett ökat samarbete såväl inom fakulteten och universitetet som med andra lärosäten eftersträvas.
¾ Handledare inom forskarutbildningen ska uppmuntras att starta eller delta i regionala samarbeten, nationella forskarskolor, internationella utbyten och forskningsvistelser. Humanistiska fakultetsnämnden ska sträva efter att underlätta sådana kontakter och utbyten.
¾ Ökad samordning av forskarutbildningen ska ske genom anordnande av fakultetsgemensamma och fakultetsöverskridande kurser och
seminarier, samordning av studieplaner samt handledning över ämnes- och fakultetsgränser.
¾ Handledarutbildning bör fortsatt vara ett återkommande inslag i den pedagogiska kompetensutvecklingen. För att främja vidareförmedling av handledarkompetens inom institutioner bör fakulteten även
uppmuntra till pedagogiska kompetensutvecklingsseminarier och liknande på institutionsnivå.
• Forskarutbildningen ska öka sina kontakter med övriga forskarvärlden och med det omgivande samhället.
¾ Forskarutbildningen ska breddas för att omfatta kunskaper och
färdigheter som är efterfrågade såväl inom som utanför akademien (se ovan).
¾ Fakulteten ska delta aktivt i det gemensamma arbetet (Göteborgs Universitets Publikationsdatabas) för att öka tillgängligheten av forskning såväl för andra forskare som för allmänheten. Arbetet med e-publicering av avhandlingar ska stödjas.
• Utökning av forskarutbildningens omfattning med hjälp av externa medel och
”industridoktorander” bör eftersträvas.
Samverkan med omvärlden
• Värdet av humanistisk forskning och utbildnings ska synliggöras för omvärlden, särskilt på arbetsmarknaden.
¾ Ett sätt att genomföra detta är genom att lärare och studenter deltar i den internationella och regionala debatten om aktuella frågor.
¾ Initiativ till uppdragsverksamhet inom olika områden.
¾ Humanistiska fakultetsnämnden ska delta aktivt i Göteborgs Universitets olika initiativ för att engagera alumni i nuvarande verksamhet.
¾ Ett seminarium ska organiseras där lärare och forskare som har startat egna verksamheter berättar för andra intresserade hur man kan göra detta.
¾ I kursplaner liksom i undervisningspraktik vid fakulteten ska tydliggöras sådana kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, såsom färdighet i olika typer av vetenskapliga analyser, förmåga till presentation i tal och skrift och språkfärdigheter för olika ändamål.
¾ Fakulteten ska sträva efter att fler kurser och utbildningar ska innefatta praktikmoment.
• Kontakter med omvärlden ska ökas och breddas för att humanistisk forskning och utbildning ska öka sin relevans för det omgivande samhället.
• Uppmana och stimulera till uppdragsforskning i samarbete med aktörer utanför akademien.
¾ För att genomföra samtliga ovanstående kommer Omvärldsgruppen att ombildas och ges delvis nya uppgifter.
Samverkan med studenter
Se redan antagen plan för detta. (Punkterna nedan utgör en sammanfattning av denna plan.)
• Finna former för att ytterligare engagera studenter i ämnesgrupper och stötta studentrepresentanter inom alla beslutande och beredande organ
• Finna former för årligt återkommande utvärdering av forskarutbildningen
• Förbättra och samordna kursvärderingarna inom grundutbildningen
Likabehandling: jämställdhet, jämlikhet och mångfald
Se fakultetens likabehandlingsplan (Punkterna nedan utgör en sammanfattning av målen i nuvarande plan.)
• Motverka alla former av trakasserier och diskriminering av studenter och anställda.
• Främja den sociala och etniska mångfalden bland studerande och anställda
Personal
• Vid nyrekrytering av all personal ska rörlighet, både nationell och internationell, jämlikhet och jämställdhet främjas.
¾ Så snart det är möjligt, ska medel ledigkungöras för att stödja spirande forskningsprojekt bland nydisputerade. Detta kan gälla
rådsfinansierade forskningsprojekt eller forskning finansierade av nya fonder och källor.
¾ Så snart det är möjligt ska rekryteringen av forskarassistenter och biträdande lektorer återupptas.
¾ Stimulera till ökad rörlighet bland den administrativa personalen genom att uppmuntra till deltagande i olika nätverk, deltagande i fakultetsövergripande arbetsgrupper, vidareutbildning mm.
• Långsiktig kompetensförsörjning
¾ Fakulteten ska stödja arbetet med att förenkla rekryteringsprocessen för att denna ska ta kortare tid utan att förlora rättssäkerhet eller inslag av kollegial granskning.
¾ Prefekterna ska stödjas av kansliet och fakultetsledningen i sin strävan att alla nyanställningar ska utlysas, så att onödiga inlasningar undviks.
• Förbättrad arbetsmiljö
¾ Slutsatser från arbetsmiljöbarometern ska ligga till grund för ett aktivt arbete framförallt med den psykosociala arbetsmiljön.
¾ Prefekter ska utbildas i hur man genomför utvecklings- och lönesamtal.
¾ Kompetensen ska utvecklas hos ledare på olika nivåer och stöd ges för ledarna att lösa lokala problem.
¾ Ansvarsfördelningen mellan dekan, prefekt, IS och den enskilde anställde ska tydliggöras och offentliggöras på nätet. Lönekriterier och förhandlingsprocessen ska vara offentliga.
¾ Prefekter och dekan ska vidta åtgärder för att förbättra
kommunikationen mellan olika anställda på institutionen liksom mellan institutionerna.
¾ Nya mötesplatser för lärarna, forskarna och övrig personal på fakulteten ska skapas, både för planering, undervisning, seminarieverksamhet och för informell samvaro.
• Miljö/hållbar utveckling ska främjas liksom personalens fysiska och psykiska hälsa.
¾ Intitiativ för att öka cyklande och promenader till och från arbetet.
Organisation
• Utveckla ledarskap bland prefekter och övriga chefer genom utbildning och seminarier.
• En organisation som minskar den andel av lärarnas och forskarnas
utan att fördenskull minska demokrati och kollegial granskning. Detta innebär med all sannolikhet färre administrativa enheter.
¾ En organisation med färre enheter bör få positiva effekter inte minst för den administrativa personalen eftersom färre enheter öppnar för möjlighet till ökad specialisering och kompetensutveckling.
¾ Ämnen som idag inte bär sig ekonomiskt ska uppmanas att samarbeta med andra ämnen eller lärosäten för att uppnå en storlek som tillåter en kreativ miljö och minskar ekonomisk och personalmässig
sårbarhet.
• Samla fakultetens institutioner i ändamålsenliga lokaler i närheten av varandra.
