Rökning på skolgårdar
– en granskning av några gymnasier
Rapport 2011:33
Rökning på skolgårdar
– en granskning av några gymnasier
ISBN: 978-91-7281-462-2
Fler exemplar av denna rapport kan beställas hos
enheten för sociala frågor, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn: 08-785 40 00
Förord
I Sverige dör 18 människor varje dag som en direkt följd av sin rökning.
Under deras livstid har rökningen skadat både dem själva och deras omgivning. De flesta vuxna som röker idag började innan de fyllde 18 år.
För att minska tobaksbruket är det viktigt att se till att barn och unga aldrig börjar röka eller snusa.
Försäljning av tobak till dem som är under 18 år är förbjuden och 1994 antog riksdagen en lag om att skolgårdarna ska vara rökfria. Trots det får ungdomar tag på tobak och rökning förekommer fortfarande på
skolgårdarna.
Ett av delmålen i regeringens tobakspolitiska program som antogs 2003 är att antalet tobaksdebuter ska halveras till 2014. För att lyckas med detta behövs en rad insatser. En av dessa är att se till att butiker håller på åldersgränsen och att ungdomars uppväxtmiljöer är rökfria.
Den här rapporten är framtagen för att ge en bild av hur rökning på
gymnasieskolgårdar kan se ut. Länsstyrelsen föreslår också ett antal åtgärder för både skolpersonal och kommunens tillsynspersonal som kan underlätta arbetet att få skolgårdarna rökfria.
Britta Karlsson Socialdirektör
Innehåll
Sammanfattning... 7
Bakgrund ... 8
Lagstiftning och politiska mål ... 8
Rökning i dag enligt statistiken ... 9
Granskning ... 11
Enkät till skolsköterskor ... 11
Skolgårdsbesök ... 11
Uppföljningsmöten ... 15
Förslag till åtgärder ... 18
Tobakspolicy ... 18
Definition av skolgårdar ... 18
Askkoppar och annan skyltning ... 18
Kunskaper om tobak i de ordinarie kursplanerna ... 19
Tillsyn ... 19
Försäljning av tobak ... 20
Diskussion... 21
Skolgården och skolmiljön ... 21
Ungdomarnas rökvanor ... 22
Tillsyn ... 22
Källor... 23
Bilagor ... 25
Bilaga 1 Enkätundersökning ... 26
Bilaga 2 Förvaltningsrätten i Karlstad – dom 2011-06-01 ... 32
Bilaga 3 Informationsmaterial som togs med till uppföljningsmöten... 37
Länsstyrelsens rapportserie ... 38
Sammanfattning
Länsstyrelsen i Stockholms län har gjort en granskning av rökning på skolgårdar. En enkät skickades till länets skolsköterskor 2010 och en observation på plats av åtta gymnasieskolgårdar i länet genomfördes under våren 2011. Inför höststarten besökte Länsstyrelsen samma skolor för uppföljningsmöten. Till mötena bjöds samtidigt kommunens
tillsynspersonal och preventionssamordnare in.
Vid observationen röktes det på samtliga skolgårdar om än i olika utsträck- ning. På några skolor vistades även skolpersonal på skolgården utan att uppmärksamma tobaksrökningen.
Begreppet skolgård tolkades olika av rektorerna på skolorna. Förvånande var att det på sex av åtta skolgårdar fanns formella rökrutor och askkoppar ditsatta av skolan. Samtidigt fanns det skyltar på skolgårdarna som upplyste om förbudet att röka.
Ingen kommun hade gjort tillsyn av rökning på de berörda skolgårdarna.
Länsstyrelsen ser det som viktigt att kommunerna tar ansvar för att utföra tillsyn enligt tobakslagen med stöd och råd men också information om risken för föreläggande med eller utan vite om inte åtgärder vidtas för att efterleva den lag som finns. Det kan motivera kommunens skolor att enga- gera sig mer i det tobakspreventiva arbetet och se till att följa tobakslagen.
Då ökar möjligheten att uppnå regeringens mål att halvera antalet tobaks- debuter bland barn och ungdom till 2014.
Länsstyrelsen föreslår i den här rapporten ett antal åtgärder för både skolpersonal och kommunens tillsynspersonal som kan underlätta arbetet med att få skolgårdarna rökfria.
Bakgrund
Lagstiftning och politiska mål Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsen är enligt tobakslagen (1993:581) tillsynsmyndighet över kommunernas tillsyn av bland annat rökfria miljöer. Länsstyrelsen ska samtidigt biträda kommunen med råd och stöd. Länsstyrelsen har också ett samordningsansvar över det ANDT-förebyggande arbetet i länet.
Tobakslagen
År 1993 fick Sverige sin första tobakslag (1993:581) som är en skyddslag.
Året därpå 1994 infördes bland annat avsnittet om förbud att röka på skolgård:
§ 2 Rökning är förbjuden:
1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.
Enligt § 19 a i samma lag har kommunen ett tillsynsansvar över rökfria miljöer.
WHO:s ramkonvention
Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram en ramkonvention 2003 som 170 länder däribland Sverige år 2005 har anslutit sig till. Artikel 3 beskriver målet med tobakskonventionen:
Målet med konventionen är att skydda nuvarande och kommande generationer från de förödande hälso- och miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök. Konventionen ger parterna en ram för sin tobakskontroll så att de kraftigt kan minska tobaksbruket och exponeringen för tobaksrök.
Riksdagens etappmål
För att minska bruket av tobak har riksdagen 2003 beslutat om fyra etappmål som ska vara uppfyllda 2014.
1. En tobaksfri livsstart från år 2014
2. En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa
3. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest
4. Ingen ska utan eget val utsättas för rök i sin omgivning Regeringen har tagit fram en alkohol-, narkotika-, dopnings- och
tobaksstrategi (ANDT-strategi) som beslutats av riksdagen i mars 2011.
Den gäller för perioden fram till och med 2015.
Det övergripande målet är:
Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
Målet innebär att minska allt tobaksbruk och förhindra att underåriga börjar använda tobak. Även ett åtgärdsprogram med prioriteringar av insatser under 2011 har beslutats. En av punkterna för 2011 lyder:
Efterlevnad och tillsyn av tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer ska ges prioritet.
Rökning i dag enligt statistiken
Antalet vuxna som röker dagligen har minskat från 25 procent 1990 till 13 procent 2009 (SCB:s Undersökningar av levnadsvanor).
Enligt Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning rökte år 1990 30 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna i årskurs 9. Enligt Stockholmsenkäten 2010 uppger ca 20 procent av ungdomarna i årskurs nio att de röker dagligen eller ibland. (Ungdomars drogvanor, 2010)
När det gäller mätning av ungas rökning slås ofta dagligrökning ihop med
”iblandrökning” då det pågår en ”etablering” av tobaksbruket.
I årskurs två på gymnasiet uppger över 30 procent att de röker dagligen eller ibland. Flickor röker mer än pojkar. Pojkars tobakskonsumtion är dock större, då många av dem snusar.
Det är stora skillnader kommuner emellan. I årskurs nio röker Nynäshamns flickor mest, 37 procent, och pojkarna i Danderyd minst, 11 procent. I års- kurs två på gymnasiet röker flickorna i Upplands Väsby mest, 46 procent, och pojkarna i Huddinge och Sollentuna minst, 20 procent.
(Stockholmsenkäten, 2010)
Ålder på förstagångsrökare
Hälften av dem som testar att röka gör det när de är 13 år eller yngre.
Av 17-åringarna hade 20 procent debuterat vid 13 års ålder eller tidigare, 31 procent när de var 14 eller 15 år och 15 procent därefter. Det framgår av en nationell undersökning ”Tonåringar om Tobak” 2010. Sju av tio rökande elever uppger att de röker på sin skolgård.
Av tio ungdomar i åldern 13–17 år säger:
åtta att det röks på deras skolgård
fyra att det är många elever som röker på skolgården
fyra att skolpersonalen röker på skolgården.
Tobaksrökarna är de som provar cannabis
96 procent av de som prövat att röka cannabis har någon gång rökt tobak tidigare. Det visar en undersökning som Statens folkhälsoinstitut låtit genomföra bland elever på sex gymnasieskolor i Skåne år 2010.
Tobaksbrukarna dricker mer alkohol
Av de pojkar som både rökte och snusade i Stockholm (Stockholmsenkäten 2010) uppgav 69 procent att de drack mycket alkohol. Sammantaget
uppskattades den årliga alkoholkonsumtionen vara 5–10 gånger högre bland de tonårspojkar som använde tobak.
Minskad ANT-undervisning
Skolan ger inte längre eleverna tillräckliga kunskaper om tobaksbruk.
Alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen (ANT) i skolan har minskat och år 2010 uppgav cirka 50 procent av årskurs 9-eleverna att de inte hade någon ANT-undervisning. Av dem som ändå haft undervisningen hade mer än en tredjedel bara några timmar.
På gymnasiet är det upp till skolorna att bestämma om de vill ha någon ANT-undervisning vilket innebär att sådan undervisning är betydligt mindre vanligt än i årskurs 9. I gymnasiets årskurs 2 var det drygt 60 procent som svarade att de inte haft någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak under läsåret. Bland dem som fått ANT-undervisning var det vanligaste svaret ”några timmar”, vilket 28 procent bland pojkarna och 24 bland flickorna uppgav (CAN:s rapport nr 124, Skolelevers drogvanor 2010).
Granskning
Enkät till skolsköterskor
Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde 2010 enkätundersökningen
”Rökning på skolgårdar – hur ser det ut i Stockholms län?” Totalt 217 skolsköterskor vid högstadie- och gymnasieskolor i länet svarade på enkäten.
Det visade sig att 85 procent av skolorna hade en fastställd tobakspolicy. 85 procent av skolsköterskorna uppgav att ungdomar rökte dagligen på skoltid, oftast utanför skolans område. 31 procent angav att rökning skedde på skolgården. Resultatet av undersökningen bör tolkas med försiktighet på grund av ett stort bortfall. Se bilaga 1.
Skolgårdsbesök
För att få en bild av hur lagen om rökfria skolgårdar från 1994 efterlevs beslöt Länsstyrelsen i Stockholms län att göra en egen inspektion.
Ett tillsynsprotokoll togs fram, granskningen på skolgårdarna skulle vara så likvärdig som möjligt. Åtta gymnasieskolor valdes ut efter principen att de skulle vara relativt stora och ligga i några olika kommuner. Besöket skulle äga rum under lunchrasten mellan klockan 11.00 och 12.00 och sträcka sig
över 20–30 minuter. Vädret skulle inte avskräcka utom- husvistelse så helst skulle det inte regna vid besöket.
Åtta skolor i fem kommuner fick ett tillsynsbesök.
Skolorna hade mellan 600 och 2000 elever. Det var skolor med både praktiska och teoretiska linjer och ibland fanns båda i samma skola. Samtliga skolor besöktes april–maj.
Skolorna kontaktades inte i samband med besöket. Vare sig lärare eller elever
uppmärksammade vår närvaro.
Besöket inleddes med att gå ett varv runt skolan för att få en uppfattning om eventuella platser för rökning och om det fanns dekaler som upplyste om förbudet att röka. Antalet elever som rökte räknades under högst en halvtimma. Kamera användes för dokumentation.
Efter besöket på skolan inventerade vi butiker som sålde tobak inom en radie på cirka 500 meter runt skolan. Vi kontrollerade om de hade
lagstadgade dekaler som upplyste om 18-årsgräns för att köpa tobak. En del butiker hade en strid ström av unga kunder.
Det röktes på alla skolgårdar som vi besökte. Det fanns mellan 4 och 50 rökande ungdomar på varje skolgård. På de flesta skolgårdarna var det en majoritet av dem som vistades på skolgården som rökte. På fem av skolorna sågs elever röka vid öppen ytterdörr till skolan. Det var också många elever som fimpade cigaretten mot skolhusväggen på väg in.
På flera skolor fanns det skolpersonal som vistades ute utan att säga till ungdomar som rökte. De vuxna som fanns i närheten pratade inte med rökande ungdomar. Vid två tillfällen sågs vuxna (lärare?) som rökte.
En skola var i stort sett rökfri. Vid den skolan stod några elever gömda i ett buskage bakom en byggnad och rökte. Övriga elever som vistades på skolgården rökte inte.
Rökrutor
På sex av skolgårdarna fanns en eller flera byggnader som var avsedda som rökrutor. På dessa skolgårdar fanns också askkoppar, inte bara vid
rökrutorna. De flesta askkopparna var i form av stora cementrör. Några var
”riktiga” askkoppar med en tryckt symbol i form av en cigarett på.
Rökrutorna var inte frekvent använda utan man rökte på hela skolgårdarna.
Inte heller askkopparna fyllde sitt syfte. Det var fler fimpar utanför än i dem. Vid flera skolor hittades tomma paket för ”smuggelcigaretter”.
Skolans skyltar kan se olika ut. En del skyltar utsätts för klotter som ibland resulterar i anstötande budskap.
Förbudsskyltar
Det fanns skyltar som berättade om rökförbudet på samtliga skolgårdar.
Många av skyltarna var nerklottrade. En skola som placerat skyltarna högt över marken fick ha dem ifred utan klotter. En annan skola hade rödgula vägmärken med en överstruken cigarett på vid entréerna till skolområdet.
Under skyltarna stod det ”Gäller inom skolans område”.
På skolgården med minst rökning fanns endast en rökförbudsskylt, på dörren till ett gasolförråd.
Skolgård
Länsstyrelsen försökte på plats att avgöra vad som kunde räknas som skolgård. Allmän väg som tangerade skolorna räknade vi inte in som
skolgård, däremot asfalterade ytor och gräsytor kring byggnader. Var skolan omgärdad med ett staket eller en häck räknades ytan innanför som skolgård.
Uppföljningsmöten
I augusti, innan höstterminen började, genomförde Länsstyrelsen återbesök i de åtta skolorna. Dessa besök bokade vi in med skolorna före sommaren.
Till uppföljningsmötena, som ägde rum i skolan, var rektor kallad. Rektor välkomnades att ta med skolans personal som var berörda av frågan såsom skolsköterskor, studierektorer, gymnastiklärare, kuratorer, och elevstödjare.
Inbjudna var också kommunens hälsoskyddsinspektör, samordnaren för det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen och i några fall även
tillsynshandläggaren för tobak.
Antalet deltagare på dessa möten varierade stort. På uppföljningsmötena var mellan fyra till tolv personer närvarande. I fyra av de fem kommunerna som var berörda var hälsoskyddsinspektörer med på uppföljningsmötena.
Länsstyrelsen tog med ett antal exemplar av relevant informationsmaterial till skolan (se bilaga 3).
Länsstyrelsen redogjorde för avsikten med besöken och beskrev hur det såg ut på skolgården vid vårens besökstillfällen. Skolans personal berättade hur de upplevde att röksituationen såg ut på skolan. Tillsynspersonal och preventionssamordnare berättade om sina roller i kommunen och
presenterade statistik från Stockholmsenkäten, hur rökningen såg ut på just denna skola.
Länsstyrelsen bemöttes positivt på de flesta skolor. Enstaka skolor kom dock i en försvarsställning och hävdade att rökning var ett problem som var omöjligt att rå på.
En notis vid återbesöken var att det även då röktes på skolgårdarna, samt att det nu var lärare, bilbud och hantverkare som rökte.
Kommunal tillsyn
I kommunerna är det oftast miljönämnden som ansvarar för tillsynen av rökfria miljöer. Ingen miljöförvaltning hade gjort tillsyn av rökning på någon av de åtta skolgårdar som besöktes, däremot hade man gjort tillsyn i skolorna avseende andra frågor utifrån miljöbalken (1998:808), till exempel allergi, ventilation och hygien. I några kommuner planerade de att göra tillsyn av rökfria miljöer i skolorna.
Försäljningsställen
Försäljningsställen i skolans närhet togs också upp som ett problem under uppföljningsmötena. Även om butikerna inte säljer till underåriga så finns det gott om villiga langare strax över 18 år. Man hade på de flesta skolor god kunskap om vilka försäljningsställena ungdomar nyttjade. Det var inte alltid de butiker Länsstyrelsen hade identifierat vid sitt besök.
Problemlösning
De flesta skolor var positiva till att ta ytterligare steg för att minska rökningen. Skolornas idé var ofta att involvera föräldrar i högre utsträckning. Två skolor genomförde redan ÖPP (Örebro
preventionsprogram) som en alkoholförebyggande insats vid det första föräldramötet på gymnasiet. Där kunde man också föra in tobaken. En rektor hade frågat föräldrar om de ville ha information om ungdomarnas rökning och möttes av ett stort positivt gensvar.
Flera skolor tänkte sig också ta hjälp av ungdomarna i större utsträckning för att anordna temadagar, utställningar med mera. De tänkte fokusera på rökfrihet. De flesta unga röker inte. I en skola hade det varit en tävling om att rökfria klasser skulle få gratis entré och mat vid avslutningsfesten. Det hade varit lyckat och sporrat flera att sluta röka. Det fanns också rektorer som var betydligt mer tveksamma till föräldramedverkan.
En rektor ville inte konfrontera eleverna med att de rökte och menade att det hörde ihop med deras livsstil. Det var så många andra viktigare
uppförandefrågor att kämpa med, som en rektor formulerade det, till exempel att de överhuvudtaget kom till skolan.
Både rektorer och lärare på flera skolor tyckte att det är tur att det inte är förbjudet att snusa. De upplevde att snuset är ett mycket större problem.
Både personal och elever snusar till och med på lektionstid, berättade de.
Skolgården
Länsstyrelsens uppfattning om skolgård stämde sällan överens med
skolornas. Skolorna tolkade begreppet skolgård olika. Tre skolor hade enligt rektor ingen skolgård. Det var kommunal mark som skolan inte ansvarade för, trots att det var ett med staket eller häck avgränsat område. Andra rektorer sa ungefär likadant, att det inte visste vad som var skolgård eller inte, utan hade själva bestämt vad som kunde räknas som skolgård. I två skolor hade man med målade streck avgränsat skolgården, i den ena skolan cirka fem meter från husväggen runt om skolan, något vi inte
uppmärksammat vid skolgårdsbesöket.
Förslag till åtgärder
Här presenteras en rad förslag till åtgärder som skolorna bör genomföra för att följa tobakslagen och utveckla ett tobakspreventivt arbete. Rekommenda- tionerna gäller gymnasier såväl som för grundskolans högstadier.
Tobakspolicy
Om skolan inte har en aktiv tobakspolicy bör en sådan utarbetas och implementeras för kontinuerligt bruk.
Skolan bör informera föräldrar, ungdomar och andra berörda om vilka regler som finns och att skolan kommer att följa dem. En informationsplan bör också utformas för hur hantverkare och andra besökare som vistas i skolan eller dess närhet ska få kännedom om reglerna.
Rektorn bör informera föräldrarna om rökning och då ställa frågan om de vill att skolan ska rapportera om deras barn röker. I så fall ska eleverna rapporteras konsekvent i enlighet med överenskommelsen. Skolan kan skriva kontrakt mellan skolan, eleven och föräldern om vilka regler som ska gälla.
Definition av skolgårdar
I tobakslagen framgår tydligt att skolgårdar ska vara rökfria. När vi frågat skolorna om var skolgården är och hur den är avgränsad blev svaren skiftande. Många skolor vet inte säkert vad som utgör skolans skolgård.
Några skolor hade valt att själva definiera skolgården. Länsstyrelsen föreslår att skolorna stämmer av med kommunen om vad som ska definieras som skolgård. Där det inte finns skolgård kan en lokal ordningsstadga skapa nödvändiga rökfria områden runt entréer och i skolans närhet.
Vid kontakt med några kommuner bekräftas att begreppet skolgård inte är definierat. Det finns inga normer för skolgårdar. En kommun benämnde skolgårdar som primära uppehållsytor som kanske främst var runt entréerna.
Askkoppar och annan skyltning
Att ha askkoppar utplacerade är ett sätt att skylta om att rökning är tillåten.
Skolan bör därför ta bort askkopparna.
Skyltning kan signalera en acceptans för rökning. Man bör undvika skyltar med texten ”Rök inte här – gå till rökrutan. De skyltar som kan ge bästa budskapet är ”Skola – Rökfri zon”. Rökfri zon gäller dygnet runt och omfattar även vuxna.
Ett bra exempel är en av skolorna som besöktes. De hade valt att inte ha några skyltar alls. Rektorn tyckte att dekaler påminner eleverna om rökning: ”Det är självklart att elever inte röker. Man har ju inga dekaler om att inte mobba varandra”. I samma skola skriver man på ett kontrakt som innefattar en uppförandekod. Personalen reagerar också om elever luktar rök om kläderna och tar ett samtal med eleven och ringer hem om eleven är under 18 år.
Kunskaper om tobak i de ordinarie kursplanerna
Tobaksfrågan kan lyftas inom många ämnen i de ordinarie kursplanerna.
Några exempel är:
Idrott och hälsa – Vad behöver vi för att må bra och vad ska vi undvika för inte blir sjuka. Vad händer med kroppen, syresättningen när man tränar? Vilka konsekvenser ger rökningen?
Naturkunskap – vad är tobak och hur påverkar det människan, på kort och lång sikt. Beroende – ämnen och effekter.
Ekonomi – Hur ser tobakens ekonomi ut, vem tjänar på att du blir beroende av tobak? Vad kostar tobaken och vem betalar?
Juridik – Hur ser lagstiftningen ut runt tobak och hur fungerar den?
Samhällskunskap – Hur kan samhället på demokratisk väg styra bort ett skadligt bruk av ett beroendeframkallande ämne?
Eleverna kan med fördel tas med i arbetet att minska tobaksbruket. Det kan göras i form av en kampanj, affischkampanj och kunskapssökande aktiviteter mot rökning. Gör gärna tävlingar med belöning till rökfria skolklasser.
Teman som kan användas är:
Var kommer tobaken ifrån – hur hanteras den?
Vad händer med miljön?
Vem tjänar på att ungdomar börjar röka och hur mycket pengar blir det?
Hur ser smugglingen av tobak ut och vad får den för konsekvenser?
Tillsyn
Enligt tobakslagen (1993:581) 19a § har kommunen den omedelbara tillsynen över att det inte röks på skolgårdar. Det fordras besök av hälsoskyddsinspektörer för att se om rökning förekommer. Kommunens miljönämnd kan också förelägga med eller utan vite skolan att se till att rökningen på skolgårdar upphör. Det finns åtminstone ett exempel på att ett vite har blivit utdömt. Förvaltningsrätten i Karlstad, Mål 386-11, har förpliktigat Grums kommun att betala vite om 10 000 kronor till statsverket
(se bilaga 2). Det var en gymnasie- och vuxenutbildning och där man från skolans sida hävdade att det inte fanns någon skolgård.
Det är inte tillsynsmyndigheterna som ska komma med förslag på vilka åtgärder som ska vidtas för att rökfrihet ska uppnås utan den enskilda skolan. Den som är verksamhetsansvarig i skolan ansvarar för att rökning inte förekommer på skolgården. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet och ska även ge kommunerna råd och stöd.
Försäljning av tobak
Det är enligt tobakslagen inte tillåtet att sälja tobaksprodukter till ungdomar under 18 år. Lagstiftaren har avsett att ungdomar inte ska ges tillgång till tobak. Målet är att ungdomarna inte ska börja röka eller snusa. Trots det får de tag i tobak ändå. Många köper den i affär, kiosk eller liknande.
Ofta finns det butiker i närheten av skolor som behöver extra tillsyn året runt. Särskilt vid skolstart när det kommer många nya elever borde både kommun och polis göra tillsyn tillsammans och uppmana butikspersonalen att vara extra uppmärksam. Butikerna har inte bara glädje av eleverna utan också besvär med snatterier. Butikspersonalen behöver få stöd i att sätta gränser för ungdomarna och informera eleverna vad som gäller.
Kommunen och skolan kan informera föräldrarna att se vad de kan göra för att motverka langning av tobaksprodukter. Det är bra att föräldrarna vet vem de kan kontakta om de får veta att en butik säljer till underåriga.
Diskussion
Rökning på skolgårdar är fortfarande ett stort problem. Den här rapporten är framtagen för att ge en bild av hur rökning på gymnasieskolgårdar kan se ut.
Vi har också identifierat några åtgärder för att få skolgårdarna rökfria. Lokal samverkan behöver stärkas för att leva upp till tobakslagen och för att minska antalet tobaksdebuter.
Skolgården och skolmiljön
Det röktes vid de skolor vi besökte. Vid uppföljningsmötena framkom att flera av rektorerna inte kunde uppge vad som räknades som skolgård. Vid kontakt med några kommuners lantmäteriavdelningar bekräftas att skol- gårdarna inte är speciellt utmärkta. En kommun benämnde skolgårdar som primära uppehållsytor som främst var runt entréerna.
Enligt riksdagens proposition som föregick tobakslagen (1993/94:98) går rökrutor tvärt emot den strävan som lagen står för. Länsstyrelsen anser att rökrutor som ofta är i form av ”busskurer” eller små ”lusthus” därför bör tas bort även om de är placerade strax utanför skolans område. Om de ska vara kvar som regnskydd bör det vara tydligt uttalat att man inte får röka där.
Enligt hjärnforskning sätter bilder på cigaretter och även de tobaksrelaterade orden igång signalsubstanser i hjärnan som gör att de som känt nikotin- beroende blir sugna på att röka. Det talar för att avbildade cigaretter på förbudsskyltar inte alltid fyller sin funktion utan kan sända motsatta
budskap. Därför bör de användas sparsamt eller inte alls (Kidnappad hjärna, 2004). Skolan är en rökfri zon som innefattar alla och hela dygnet.
Eleverna blir troligen ganska konfunderade när de ser att det både finns skyltar som upplyser om att rökning är förbjuden och samtidigt ser att det finns både askkoppar och rökrutor. Det signalerar att vuxna på skolan inte bryr sig om de röker eller inte. En majoritet av ungdomarna efterlyser tydliga regler och tycker det är bra med rökförbud. De tycker att både elever och lärare ska vara tobaksfria under skoltid (Tonåringar och tobak 2010).
Avsikten med lagen är att barn och ungdomar inte ska samlas för att röka inom skolans område och inte heller gå till ett specifikt ställe för att röka.
Rökning ”smittar”. Det är därför bra att dels göra det både obekvämt för de som vill röka genom att de måste gå iväg och dels att inte samla ungdomar i en rökruta. En majoritet av ungdomarna röker inte alls och de som röker ibland är oftast ännu inte dagligrökare. Vi bör inte locka dem att bli det. Det är 13 gånger så hög risk att bli dagligrökare om man har kompisar som
röker (Unga och rökning 2011). Rökningen ökar med 50 procent från årskurs nio till årskurs två på gymnasiet. Skolgården får inte vara en olämplig ungdomsmiljö där elever börjar röka eller etablerar dagliga rökvanor. Skolgården bör vara attraktiv med till exempel basketkorgar, trevliga sittplatser och en inbjudande parkmiljö.
Fler än hälften av Sveriges kommuner har infört rökfri arbetstid vilket innebär att personalen inte ska röka under sin arbetstid (med undantag för lunchrasten). Skolor i kommuner där inget kommunalt beslut ännu fattats kan själva föra in begreppet rökfri skoltid och skapar då en tydligare linje för rökfri skola. Vid elevernas val av gymnasieskola skulle det dessutom kunna bli en konkurrensfördel.
Rökning nära skolor och under skoldagen utsätter allergiker för besvär som inte är acceptabla. Tobaksrök sätter sig ofta i kläderna och blir irriterande för allergiker i ett klassrum med många elever.
Ungdomarnas rökvanor
Skolan ska förbereda ungdomarna för arbetslivet där rökning och snusning av arbetsgivaren ofta ses som negativt för anställning. Om man upptäcker att eleven röker finns det anledning att uppmärksamma detta. Det har visat sig att rökande gymnasieungdomar oftare har dålig anknytning till skolan, vilket kan leda till sämre betyg. Rökande elever har oftare prövat narkotika, varit brottsoffer samt dricker alkohol varje vecka. Skolhälsovården bör aktivt kunna erbjuda rökavvänjning för dem som vill sluta.
Tillsyn
Miljönämnderna i kommunerna prioriterar inte tillsyn av rökfria miljöer.
Här behövs en omprioritering då tobaksrökning är det enskilt största förebyggbara folkhälsoproblemet i Sverige. Rökningen i Sverige kostar samhället totalt 30 miljarder kronor per år i sjukvårdskostnader,
produktionsbortfall och sjukskrivningar.
Sverige har liksom över 170 andra länder antagit WHO:s tobakskonvention 2005 som innefattar långtgående åtgärder för att minska skadorna av tobaksbruk. Sveriges lagstiftning utvecklas också i rätt riktning. För att nå effekt med rökfria miljöer och åldersgräns behövs nu mer samverkan mellan myndigheter lokalt såsom skola, socialtjänst, polis, preventionssamordnare, tillsynspersonal för miljö och tillsynspersonal för tobaksförsäljning och 18-årsgräns och med föreningar, föräldrar och inte minst ungdomar.
Länsstyrelsen har till uppgift att se till att länets kommuner bedriver
kontinuerlig tillsyn av de rökfria miljöerna. Vi kommer att fortsätta att följa detta arbete.
Källor
Agerberg M. (2004). Kidnappat hjärna – en bok om missbruk och beroende.
Studentlitteratur AB.
Barn och unga önskar en rökfri skolgård – kort information till föräldrar.
(2010). Statens folkhälsoinstitut.
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. (2011). Regeringens proposition 2011/11:47.
http://www.regeringen.se/sb/d/13344/a/158436
Henriksson C. (2011). Unga och rökning – En studie om riskfaktorer för rökning bland tjejer i gymnasiets årskurs 2 i Stockholms stad.
Utvecklingsenheten, Socialförvaltningen i Stockholm stad.
Hvitfeldt, T. & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2010.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, rapport nr 124.
Lundquist Å. & Haglund M. (2009). Tobakskonventionen – världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. Statens folkhälsoinstitut, rapport 2009:4.
Nationell strategi för rökfria skolgårdar. (2010). Statens folkhälsoinstitut.
Olovlig tobaksförsäljning. (2009) Motion till riksdagen 2009/10:So16 (prop.
2009/10:207).
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02 So16
Statistik om unga – Stockholmsenkäten. (2010). Länsstyrelsen i Stockholms län, webbartikel:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/manniska-och- samhalle/folkhalsa/Pages/stockholmsenkaten.aspx
Starkt samband mellan alkohol, rökning och cannabis bland unga. Statens folkhälsoinstitut, webbartikel:
http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Starkt-samband-mellan-alkohol- rokning-och-cannabis-bland-unga-/
Tobaksfri kommun – en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. (2010). Statens folkhälsoinstitut.
Tobakslagen 1993:581.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1993:581 Tonåringar om tobak – vanor, kunskaper och attityder. (2010). Statens
folkhälsoinstitut, rapport 2010:20.
Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån.
www.scb.se.
Bilagor
Bilaga 1
Enkätundersökning: ”Rökning på skolgårdar – hur ser det ut i stockholms län?”
Inledning
Enkäten ”Rökning på skolgårdar ‐ hur ser det ut i Stockholms län?”
skickades ut till skolsköterskorna vid högstadie och gymnasieskolor i Stockholms län hösten 2010. Enkäten är webbaserad och
distribuerades med e‐post. E‐postadresser för skolsköterskor i Stockholms stad erhölls från stadens utbildningsförvaltning. E‐
postadresser för övriga länet samlades in av länsstyrelsen.
Det första utskicket till skolor utanför Stockholms stad gjordes 2010‐
10‐06. En påminnelse gick ut 2010‐11‐01. Utskick till skolorna Stockholms stad gjordes 2010‐11‐22. Datainsamlingen avslutades 2010‐12‐28.
Svarsfrekvens
Enkäten skickades till 447 e‐postadresser. I 23 fall var e‐postadresserna felaktiga (s.k. hårda studsar) och i 27 fall nådde inte meddelandet fram av andra skäl (t.ex. fulla e‐postlådor s.k. mjuka studsar). Fyra mottagare hörde av sig och sa att de inte tillhörde målgruppen Fem svarade att hade fått dubletter. Det kan naturligtvis finnas fler dubblettutskick som vi inte känner till. Enkäten nådde 388 e‐postadresser.
Många skolsköterskor har ansvar för flera skolor och de ombads svara på enkät för varje skola. På frågan ”Hur många skolor är Du
skolsköterska för?” blev svaren följande:
Antal svar
1 131
2 56
3 14
4 6
Inget svar 10
Totalt 217
Att beräkna svarsfrekvensen är inte helt enkelt med tanke på att många sköterskor har hand om flera skolor och vi dessutom inte vet exakt hur
många dubblettutskick som gått ut. Visserligen gjordes en kontroll på att dubbletter inte fanns i de ursprungliga e‐postlistorna men
sköterskor med ansvar för fler skolor kan teoretiskt ha en e‐postadress per skola. Utifrån tabellen ovan så har ungefär 170 sköterskor svarat på enkäten. Svarsfrekvensen bör antagligen baseras på antalet svar delat med antal skolor i urvalet.
Inledande text i e‐postmeddelande:
”Till samtliga grundskolor med högstadium och gymnasieskolor i kholms län
Stoc Hej
Rökning på skolgårdar har varit förbjudet enligt tobakslagen sedan 1994 men fortfarande röks det på många skolgårdar i Sverige. Enligt tobakslagen får rökning inte heller äga rum i skollokaler eller andra lokaler avsedda för barn och ungdom även om den används för annan verksamhet. Rökförbudet inomhus och på skolgårdar gäller dygnet runt. Det är tillåtet att inrätta rökrum för personal men det ska vara placerat så att barn och ungdomar inte har tillträde dit.
Inom det tobakspreventiva arbetet är vi på länsstyrelsen intresserade av att veta mer om rökning på skolgårdar i Stockholms län. Vi ber Dig därför att svara på frågor i följande enkät som går ut till samtliga grundskolor i Stockholms län med högstadium och till alla gymnasieskolor. Resultaten kommer att redovisas i grupp så att enskilda skolor inte går att identifiera. Svaren samlas in av Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Vi ber dig svara senast 10‐12‐03. Vi ber Dig också att besvara en enkät per skola som du är skolsköterska för.
OBS! Om Du får flera e‐post meddelanden kan det bero på att Du enligt ka både på högstadiet och gymnasiet.
våra noteringar är skolsköters Tack på förhand för Din hjälp.
Frågor om enkäten besvaras av:
Suzanne Bengtsson
Länssamordnare, Länsstyrelsen i Stockholms län e‐post: suzanne.bengtsson@lansstyrelsen.se tel. 08‐785 40 58, 070 375 40 58
Du kommer till enkäten genom nedanstående länk. http://…….
Med vänliga hälsningar, Länsstyrelsen gm Suzanne Bengtsson”
Enkätens utformning
Rättningar och korrigeringar
På frågan ”Hur många skolor är Du skolsköterska för?” blev svaren följande?
Antal svar
0 2
1 126
2 56
3 14
4 6
en 2
En 2
Inget svar 4
ja 3
ne 1
nr 1
Totalt 217
Alternativen ”en” och ”En” samt ”ne” kodades som 1. Alternativen ”ja”
t svar”.
och ”nr” och ”0” kodades som ”Inge Omkodingen gav följande resultat.
Antal svar
1 131
2 56
3 14
4 6
Inget svar 10
Totalt 217
Kommentarer fråga 1‐4
Kommentarer kring fråga 1‐4 har fyllts i av 48,8 %.
Fråga 5
På frågan ”Vilket stöd tror Du att skolan behöver för att motverka tobaksrökning bland eleverna och särskilt på skolgården?” har 63,1 %
varat.
s
Sammanställning av enkätsvaren
1. Har din skola av skolledningen fastställd tobakspolicy?
Antal %
Ja 190 87,6
Nej 14 6,5
Vet ej 13 6
Totalt 217 100
2. Förekommer det att ungdomar röker på skoltid?
Antal %
Ja 179 82,5
Nej 32 14,7
Vet ej 6 2,8
Totalt 217 100
2.a Om ja, var?: på skolgården
Antal %
Ja 55 30,7
Nej 124 69,3
Totalt 179 100
2.a Om ja, var?: på särskilt anvisad plats
Antal %
Ja 27 15,1
Nej 152 84,9
Totalt 179 100
2.a Om ja, var?: utanför skolans område
Antal %
Ja 162 90,5
Nej 17 9,5
Totalt 179 100
2.b Hur ofta?
Antal %
Inget svar 3 1,7
mer sällan 15 8,4
varje dag 137 76,5
varje vecka 24 13,4
Total 179 100
2.c Hur många ungdomar röker på skoltid?
Antal %
färre än 5 35 19,6
5‐10 61 34,1
fler än 10 75 41,9
Inget svar 8 4,5
Total 179 100
3. Finns försäljningsställe för tobak i skolans närhet?
Antal %
Ja 171 78,8
Nej 43 19,8
Vet ej 3 1,4
Totalt 217 100
4. Säljer de tobak till ungdomar under 18 år?
Antal %
Ja 32 14,7
Nej 42 19,4
Vet ej 143 65,9
Totalt 217 100
Bilaga 2
Bilaga 3
Länsstyrelsen hade följande informationsmaterial med till uppföljningsbesöken:
1. Skyltar och dekaler om rökning
2. Tobakskonventionen (2009). ISBN 978-91-7257-609-4
3. Tobaksfri kommun – guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet (2010). ISBN 978-91-7257-707-7
4. TOBAKSLAGEN - Utbildningsmaterial för lokalt och regionalt tillsynsarbete
5. Barn och unga önskar en rökfri skolgård (2010) – kort information till föräldrar. ISBN 978-91-7257-744-2
6. Nationell strategi för rökfria skolgårdar (2010). ISBN 978-91-7257- 741-1
Länsstyrelsens rapportserie
Utkomna rapporter under 2011
1. Nya bostäder i Stockholms skärgård – aktuella bostadsprojekt 2011, avdelningen för social utveckling
2. Klimatförändringar och Mälaren ur ett vatten- och naturmiljöperspektiv, avdelningen för samhällsskydd och beredskap
3. På rätt väg? – Regional strategi för jämställdhet i Stockholms län 2008- 2013, avdelningen för tillväxt
4. Tillsyn av bostadsstiftelser – granskning av 41 bostadsstiftelser 2010-2011, avdelningen för rättsliga frågor
5. Landsbygden i Stockholms län – en sammanställning i siffror, avdelningen för landsbygd
6. Skyddat boende för våldsutsatta personer – delrapport av en nationell kartläggning, avdelningen för social utveckling
7. SOL-projektet – resultat och effekter – en översikt, avdelningen för tillväxt 8. Länsstyrelsens medverkan i rullande översiktsplanering, avdelningen för
planfrågor
9. Riktlinjer för bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering, avdelningen för social utveckling
10. En dörr in – flera vägar ut – en studie av ungdomsarbetslösheten i Stockholmsregionen, avdelningen för tillväxt
11. Bottenfauna i Stockholms län 2010 – en undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoral, avdelningen för miljö
12. Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2010, avdelningen för miljö
13. Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2011, avdelningen för social utveckling
14. Övervakning av strandexploatering längs sötvattenstränder – metodutveckling 2010, avdelningen för miljö
15. Är våra kommuner klimatanpassade? – Ansvar, riktlinjer och åtgärder, avdelningen för samhällsskydd och beredskap
16. Entrepreneur Sthlm – effekter på det regionala rådgivningssystemet?, avdelningen för tillväxt
17. Tillgång till tobak – en undersökning om anskaffning och attityder bland gymnasieelever under 18 år i Stockholms län, avdelningen för social utveckling
18. Tema Nyanlända – slutrapport. Etablering utifrån ett helhetsperspektiv, avdelningen för tillväxt
19. Metaller och miljögifter i sediment – miljökvalitet och trender inom Stockholms stad och Stockholms län 2007, avdelningen för miljö 20. Flykting i Stockholms län – så gick det sedan …, avdelningen för tillväxt 21. Läget i länet – bostadsmarknaden i Stockholms län 2011, avdelningen för
social utveckling
22. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Stockholms län – förvaltningsperioden 2011-2015, avdelningen för miljö
23. Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? – kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan, avdelningen för landsbygd
24. Kartläggning av riskerna för översvämning i tunnelsystemen i Stockholms län, avdelningen för samhällsskydd och beredskap
25. Klimat- och energistrategi för Stockholms län, avdelningen för miljö 26. Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden,
avdelningen för samhällsskydd och beredskap
27. Talanger, spetskompetens och investeringar – en studie av tre internationella regioner, avdelningen för tillväxt
28. Stockholm – varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län, avdelningen för samhällsskydd och beredskap 29. Skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer – slutrapport av en
nationell kartläggning, avdelningen för social utveckling
30. Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Stockholms län 2011, avdelningen för miljö
31. Skarvar och fågelskär i Mälaren 2011, avdelningen för miljö
32. Regional miljöövervakning av bottenfauna i Stockholms skärgård 2010, avdelningen för miljö
33. Rökning på skolgårdar – en granskning av några gymnasier, avdelningen för social utveckling
Fler exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsen, enheten för sociala frågor.
Tfn: 08- 785 40 00 (vxl)
Adress
Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29
Box 22 067 104 22 Stockholm
Den här rapporten är framtagen för att ge en bild av hur rökning på skolgårdar kan se ut och vänder sig framför allt till personal i skolan och till kommunal tillsynspersonal. Vi har också identifierat några åtgärder för att få skolgårdarna rökfria.
