Behovs- och resursutredning 2017-2019 för miljö-och
hälsoskyddsverksamheten
2
1 Innehållsförteckning
2 Sammanfattning ... 3
3 Inledning ... 4
4 Lokal tillsyns- och kontrollmyndighet ... 4
4.1 Tillsyns- och kontrolluppdraget ... 4
4.2 Ansvarsområden för tillsyn och kontroll ... 5
4.2.1 Miljöbalken mm. ... 5
4.2.2 Livsmedelslagstiftningen mm. ... 5
4.2.3 Lokala bestämmelser ... 6
5 Omvärldsförändringar inom tillsyn och kontroll ... 6
6 Behovsområden för miljö- och hälsoskyddsverksamheten7 6.1 Målstyrning - fokusområde Miljö- och samhällsutveckling ... 8
6.1.1 Folkhälsomål - nationella ... 8
6.1.2 Miljömål – nationella och regionala ... 8
6.1.3 Miljömål – lokala inom Miljö- och samhällsutveckling ... 9
6.2 Mål för livsmedelskontrollen – nationella ... 13
6.2.1 Lokala mål för livsmedelskontrollen... 14
6.3 Enhetlig tillsyn och kontroll via samverkan 2017-2019 ... 15
6.4 Målstyrning – fokusområde Service och utveckling ... 17
7 Resurser för miljö- och hälsoskyddsverksamheten ... 18
7.1 Organisation ... 18
7.2 Personalresurser ... 19
7.3 Resultatet av behovsutredningen ... 20
7.4 Finansiering ... 21
7.5 Kompetenskrav och utbildning ... 21
Bilaga Behovsutredning 2017-2019 (tabeller)
3
2 Sammanfattning
Miljö-och byggnadsnämndens uppdrag är att verka för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Maten ska vara säker och livsmedelshanteringen redlig. Tillsynen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell och vi ska ha högt förtroende hos allmänhet och företag. Miljö- och byggnadsnämnden är den myndighet i kommunen som utövar lokal tillsyn enligt miljöbalken och kontroll enligt livsmedelslagstiftningen samt ett flertal andra lagar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Ansvarsområdet regleras i miljö-och
byggnadsnämndens reglemente. Att utreda behoven och planera tillsynen är en naturlig och integrerad del i verksamhetsplaneringen.
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten får styrsignaler och prioriteringsområden från olika håll.
Förutom av lagstiftningen är målstyrningen den huvudsakliga styrsignalen. Andra styrsignaler är att tillsyns- och kontrollverksamheten ska vara effektiv och riskbaserad enligt kriterier som motsvaras av avgiftens storlek i nämndens taxor. Tillsynen och kontrollen ska också så långt som möjligt vara nationellt enhetlig och ge god myndighetsservice.
Under den senaste femårsperioden har befolkningen i Sollentuna kommun ökat med ca 2,0 procent per år. Tillväxttakten förväntas öka i liknande takt även under 2017-2019. År 2030 beräknas antalet invånare i kommunen ha ökat från dagens ca 70 000 invånare till omkring 90 000 invånare. Tillväxten består huvudsakligen i nya bostadsområden och stadsutveckling med även vissa industriområden. Med tillväxttaken följer nya tillsyns- och kontrollobjekt.
Dessutom har nämnden under de senaste åren även fått ansvar för nya prövnings- och tillsynsområden t.ex. strandskyddsdispenser, kontroll av sprängämnesprekursorer och ökade krav i lagstiftningarna.
I denna behovsutredning redovisas en genomgång av verksamhetens behov under treårsperioden 2017-2019 fördelat på tid för tillsyn och kontroll samt tid för bl.a.
utvecklingsinsatser. Tiden för tillsyn och kontroll är fördelade i planerad tillsyn och kontroll samt händelsestyrda arbetsuppgifter. De händelsestyrda uppgifterna är sådana som är styrda av förvaltningslagen dvs. de kan inte bortpriorieras, t.ex. klagomålsärenden och inkommande ärenden. Den planerade tillsynen och kontrollen samt verksamhetsutveckling styrs av nationella och lokala mål.
För att genomföra verksamheten för perioden 2017-2019 med det behov som här har
uppskattats och som vore önskvärt skulle det behövas en förstärkning av personalresurserna med ca fyra årsarbetskrafter. Framförallt har miljöskyddsverksamheten varit lågt bemannad.
Livsmedelskontrollen förstärktes under 2015 och ligger nära behovet men fortfarande i underkant. Med kommunens tillväxttakt på ca två procent ökar även antalet tillsyns- och kontrollobjekt med tillväxttakten. Dessutom har nämnden tillförts nya ansvarsområden t.ex.
prövning och tillsyn av strandskyddsbestämmelser, nya bestämmelser om sprängämnesprekursorer och ökade krav i olika lagstiftningar.
Arbetet med att ta fram behovs- och resursutredningen har gjorts med stöd av konsult från GreenIT. En arbetsgrupp med representanter från respektive grupp inom hälsoskydd,
4
miljöskydd och livsmedel har varit behjälpliga. Hela verksamheten bidragit till underlaget under planeringsdagar.
3 Inledning
Miljö-och byggnadsnämnden verkar för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Maten ska vara säker och livsmedelshanteringen redlig. Tillsynen ska vara
riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell och vi ska ha högt förtroende hos allmänhet och företag.
En viktig förutsättning för att nå målsättningen om en hållbar utveckling är att demokratiskt fattade beslut genomförs. Tillsyns- och uppföljningsverksamhet är en del i att säkerställa att bestämmelserna följs samt att bidra till att nationella mål och av kommunfullmäktiges prioriterade mål för Sollentuna kommun genomförs.
Miljö-och byggnadsnämnden är lokal tillsyns-och kontrollmyndighet i Sollentuna kommun.
Enligt miljötillsynsförordningen och Livsmedelsverkets föreskrifter ska tillsyns- och
kontrollmyndigheten upprätta och fastställa en tillsyns- och kontrollplan för sitt ansvarsområde.
Den ska bygga på en behovs- och resursutredning som omfattar tillsyns- och kontrollbehovet inom myndighetens ansvarsområde. Även lagen om foder och animaliska biprodukter har bestämmelser om att myndigheten ska upprätta en årlig kontrollplan. Övrig lagstiftning som miljö- och byggnadsnämnden har tillsyn över har inte uttryckliga bestämmelser om att upprätta en behovsutredning och tillsynsplan. Eftersom regelbunden tillsyn ska ske även inom dessa områden omfattar behovs- och resursutredningen hela miljö-och hälsoskyddsverksamheten.
Syftet med behovs- och resursutredningen är att redovisa det samlade behovet för miljö- och hälsoskyddsverksamheten under en treårsperiod. I en tillsyns- och kontrollplan beskrivs sedan avvägningar, prioriteringar och fördelningen av resurser inom och mellan olika ansvarsområden och hur resurserna har anpassats efter det tillsynsbehov som finns.
Resurs- och behovsutredningen ska enligt föreskrifterna ses över vid behov, dock minst en gång per år. Miljö- och byggnadsnämnden har regelbundet genomfört och uppdaterat sin behovs- och resursutredning. I denna behovsutredning har en mer genomgripande tids- och
resursuppskattning genomförts av hur de tillgängliga resurserna förhåller sig till det uppskattade behovet av resurser. Utredningen omfattar hela verksamheten. De tidigare utredningarna har varit fokuserade på miljöbalkens behov. Behov för livsmedelskontroll, annan lagstiftning samt övriga arbetsuppgifter beskrevs i andra dokument t.ex. i kontrollplanen för livsmedel och verksamhetsplanen för kontoret.
4 Lokal tillsyns- och kontrollmyndighet
4.1 Tillsyns- och kontrolluppdraget
Miljö- och byggnadsnämnden är den myndighet i kommunen som utövar lokal tillsyn enligt miljöbalken och kontroll enligt livsmedelslagstiftningen samt ett flertal andra lagar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Ansvarsområdet regleras i miljö-och byggnadsnämndens reglemente.
Ansvarsområdet är brett. Tillsynsplaneringen är därför en naturlig och integrerad del för att kunna genomföra miljö- och hälsoskyddsverksamheten. Genom inspektioner och övervakning
5
har tillsynsmyndigheten fortlöpande en aktuell och verklighetsförankrad kunskap om olika verksamheter samt miljö- och hälsotillståndets i kommunen. Ett aktuellt register förs över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn och kontroll.
Tillsyn och kontroll kan påkallas av händelser utifrån dvs. händelsestyrd tillsyn eller genom egeninitierad och planerad tillsyn. Tillsynsaktiviteterna kan vara kontrollerande/granskande och/eller förebyggande/främjande. Insatser som allmän rådgivning och informationsspridning är en viktig del i tillsynsverksamheten som syftar till att skapa förutsättningar för att uppställda mål förverkligas samt att ge god service inom myndighetsutövningen.
Av bestämmelserna i miljötillsynsförordningen och kontrollföreskrifterna framgår att
myndigheten ska bedriva tillsynsarbetet effektivt och att myndigheten ska utveckla personalens kompetens.
4.2 Ansvarsområden för tillsyn och kontroll
4.2.1 Miljöbalken mm.
Miljö- och byggnadsnämnden har tillsynsansvar för ett flertal kapitel i miljöbalken (1998:808) med tillhörande förordningar från regeringen och myndighetsföreskrifter. Flera EU-
förordningar ingår också. I tillsynsområdet ingår huvudsakligen:
- hälsoskyddsverksamheter (skolor, hygieniska verksamheter mm) - verksamheter som orsakar miljöskador
- efterbehandling av förorenade områden
- kemiska produkter och biotekniska organismer inklusive växtskyddsmedel och biocidprodukter
- kosmetiska och hygieniska produkter - avfall och producentansvar
- m.fl.
Nämnden ansvarar därutöver för tillsyn;
- Delar av strålskyddslagen (1988:220)
- Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, pumplagen - Delar av tobakslagen (1993:581)
- Lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer
- Lag (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner.
- Delar i Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 4.2.2 Livsmedelslagstiftningen mm.
Miljö- och byggnadsnämnden är behörig kontrollmyndighet enligt Livsmedelslagen (2006:804) samt ett antal EU-förordningar som framgår av tillkännagivande (2014:1526) om de EU-
bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen.
Därutöver har nämnden ansvar för kontroll enligt:
- Lag (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
- Lag (2006:805) om foder och animaliska biprodukter med tillhörande EU-förordningar - Lag (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och
livsmedel
- Lag (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion.
6
4.2.3 Lokala bestämmelser Därutöver finns bestämmelser i:
- Lokala hälsoskyddsföreskrifter antagna av kommunfullmäktige 2007 som reglerar viss djurhållning, tillståndsförfarande för WC, spridning av gödsel, anmälan om upplag, tomgångsskörning och eldning i eldningsanordning.
- Renhållningsordning antagen av kommunfullmäktige 2002 som innehåller bestämmelser om anmälan och ansökan om undantag från bestämmelserna om omhändertagande av avfall samt befrielse från hämtning.
5 Omvärldsförändringar inom tillsyn och kontroll
Lagstiftningen förändras kontinuerlig. Inom tidsperioden 2017-2019 kan följande beslutade och potentiella förändringar komma att påverka verksamheten.
• Ökad exploatering och en växande befolkning i Sollentuna
Under den senaste femårsperioden har befolkningen i Sollentuna kommun ökat ca 2 procent per år. Tillväxttakten förväntas öka i liknande takt även under 2017-2019. År 2030 beräknas antalet invånare i kommunen ha ökat från dagens ca 70 000 invånare till omkring 90 000 invånare. Tillväxten består huvudsakligen i nya bostadsområden med även vissa industriområden. Med tillväxttaken följer nya tillsyns- och kontrollobjekt.
Inför exploaterings- och detaljplaneprojekten förväntas miljö- och
hälsoskyddsverksamheten bistå med expertis. Resursbehovet för miljö- och
hälsoskyddsverksamheten kan därför förväntas öka i motsvarande grad. I föreliggande behovs- och resursutredning görs en försiktig bedömning om ett ökat tidsbehov med två procent per år, dvs. ett ”tillväxtstillägg”.
• Krav på planering och uppföljning av livsmedelskontrollen
Från den 1 januari 2017 skärps kraven på kontrollmyndigheternas planering och uppföljning av sin verksamhet genom förtydliganden i Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll. I föreskrifterna finns bestämmelser om att kontrollmyndigheterna ska ha en flerårig kontrollplan och att verksamheten ska följas upp regelbundet och beakta utfallet i förhållande till kontrollplanen. Kraven på verksamhetsplanering inklusive uppföljning och utvärdering, kompetensförsörjning skärps.
• Nytt tillsynsområde sprängämnesprekursorer
Miljö- och byggnadsnämnden har från och med 2017 ansvar för tillsyn och kontroll enligt lagen om sprängämnesprekursorer, dvs. försäljning och märkning av kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av hemgjorda sprängämnen. De verksamhetstyper som kan bli föremål för tillsyn och kontroll är t.ex.
färg- och järnhandlare, byggvaruhus, hobbybutiker och apotek i den utsträckning dessa säljer reglerade substanser till enskilda. Inledningsvis behövs en inventering av
verksamheter som säljer sprängämnesprekursorer. Därefter behövs regelbunden kontroll.
• Skärpta krav på livsmedelskontrollen
Inom livsmedelskontrollen finns därutöver en rad initiativ som syftar till nationell enhetlig och effektiv kontroll. En ny kontrollförordning från EU kommer att införas 2018 som innebär skärpningar bl.a. genom att kontrollområdena blir
7
lagstiftningsområden. Förslag om hur kontrollavgifter kan och får tas ut behandlas inom regeringskansliet. Dessutom finns det ett förslag som föreslår en översyn av
sanktionssystemet vid överträdelser av livsmedelslagstiftningen vilket syftar till att skärpa lagstiftningen.
• Ny strålskyddslag 2018
EU:s strålskyddsdirektiv införs i en ny strålskyddslag som träder i kraft 2018.
Bestämmelserna innebär delvis nya tillsynsobjekt och tillsynsuppgifter. Det införs bl.a.
åldersgräns och kontrollprogram för solarier, radonhalter i bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde skärps, verksamhet med joniserande strålning ska begränsa och mäta utsläpp till luft och vatten.
• Miljötillsynsutredning
Flera statliga utredningar och redovisningar visar brister i det nuvarande systemet för miljötillsyn. Detta innebär att Sverige inte fullt ut lever upp till högt ställda krav på bl.a.
enhetlighet och effektivitet och att få miljöbrott upptäcks och beivras. En statlig
utredning ”Miljötillsynsutredningen (M 2016:04)” pågår som ser över organisation och ansvarsf2ördelningen av tillsynen enligt miljöbalken samt sanktionssystemet. Syftet är att optimera resurserna och utveckla genomförandet av tillsynen så att den blir mer enhetlig och effektiv och bidrar till att miljökvalitetsmålen nås samt att fler miljöbrott upptäcks, utreds och beivras. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 2017.
• Förslag till ny lag om kroppsbehandlingar 2017
Skönhetsutredningen (SOU 2015:100) har föreslagit att kommunerna ska ge tillstånd och utöva tillsyn på verksamheter som genomför kroppsbehandlingar som kan utgöra en hälsorisk. Utredning pekar på miljö- och hälskyddsnämnderna eller motsvarande. Om lagen träder i kraft behöver nya tillståndspliktiga verksamheter identifieras och prövas.
Uppskattningsvis ökar antalet tillsynsobjekt ökar med omkring 20-40 stycken i
Sollentuna. Utredningen föreslår en tillsynsfrekvens på vart annat år omfattande ca 4-6 tim/år.
6 Behovsområden för miljö- och hälsoskyddsverksamheten
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten får styrsignaler och prioriteringsområden från olika håll.
Förutom av lagstiftningen är målstyrningen den huvudsakliga styrsignalen. Målen härrör från nationella och regionala mål samt kommunens egna lokala mål och åtaganden. Andra
styrsignaler är att tillsyn- och kontrollverksamheten ska vara effektiv och riskbaserad enligt kriterier som motsvara avgiftens storlek i taxor. Tillsynen och kontrollen ska också så långt som möjligt vara nationellt enhetlig och ge god myndighetsservice.
Dessa styrsignaler ger underlag till de behov som miljö- och hälsoskyddsverksamheten behöver ta hänsyn till i behov- och resursutredningen. Denna behovsutredning är indelad i följande behovsområden:
1. Målstyrning - fokusområde miljö-och samhällsutveckling 2. Enhetlig tillsyn och kontroll via samverkan
8
3. Målstyrning - fokusområde service och utveckling
4. Behov utifrån riskbaserad tillsyn och kontroll 2017-2019 enligt tabeller i bilaga.
6.1 Målstyrning ‒ fokusområde Miljö- och samhällsutveckling
6.1.1 Folkhälsomål ‒ nationella
Inom folkhälsorådet har riksdagen lagt fast att det övergripande nationella målet för
folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen".
För att underlätta arbetet med att uppnå målet finns en samlad målstruktur med elva
målområden. De elva målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De markerade målområden berör miljö-och hälsoskyddsverksamheten. Dessa målområden överensstämmer också i stort med nationella mål inom miljöområdet och livsmedelskontrollen varför ingen särskild nerbrytning till lokala mål genomförts.
Nationella folkhälsomål
1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Fysisk aktivitet
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Skydd mot smittspridning 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Sexualitet och reproduktiv hälsa 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
6.1.2 Miljömål – nationella och regionala
Riksdagen har 2010 fastslagit att "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation (år 2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Innebörden av
generationsmålet har lagts fast i följande områden:
• Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
• Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
• Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
• Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
• En god hushållning sker med naturresurserna.
• Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
• Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem
9
som möjligt.
Riksdagen har dessförinnan fastlagt 16 nationella miljökvalitetsmål som definierar det
miljömiljötillstånd som Sverige strävar efter. Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har länsstyrelsen fastställt regionala strategier med insatser för Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. För miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns sedan 2013 en Klimat- och energistrategi och för Frisk luft finns ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar från 2012. Inom länet och i kommunen är också målet God bebyggd miljö särskilt prioriterat.
6.1.3 Miljömål – lokala inom Miljö- och samhällsutveckling
Inom kommunens prioriterade områden finns fokusområdet ”Miljö- och samhällsutveckling”.
Under 2016 antog kommunfullmäktige en miljö-och klimathandlingsplan och en kemikalieplan som innehåller åtaganden som berör miljö- och hälsoskyddsverksamheten. För närvarande pågår arbete med ett bulleråtgärdsprogam som förväntas antas under 2017. Ett arbete med en vattenplan påbörjades under 2016. Ett ambitiöst mål som kommunfullmäktige har fastslagits är att Sollentuna kommun ska vara den första kommun i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.
Miljö- och byggnadsnämnden tar årligen fram en miljöredovisning som redovisar
miljösituationen och trenden för de regionala miljökvalitetsmål som de preciserats som lokala mål för Sollentuna. Miljöredovisningen är ett viktigt underlag för prioriteringen av miljö- och hälsoskyddstillsynen. Miljöredovisningen bygger på resultaten från den genomförda
miljöövervakningen. I miljöredovisningen framgår inom vilka områden miljö- och
hälsoskyddsverksamhetens tillsyn kan bidra till att målen nås. Nedan följer de identifierade områdena som miljö- och-hälsosskyddsverksamheten särskilt bör inriktas mot under 2017- 2019.
Begränsad klimatpåverkan
Kommunövergripande mål: Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden: Öka informationsinsatser och
Nationella miljökvalitetsmål
1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet
2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker
4. Giftfri miljö 12 Levande skogar
5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap
6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö
7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö
8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv
10
rådgivningsinsatser inom energirådgivningen så att fler företag och privatpersoner
använder sig av Energirådgivningen.
Utsläppen av koldioxid ökar per invånare i Sverige om man räknar in vår totala konsumtion.
För att inte klimateffekterna globalt ska bli alltför omfattande framöver behöver utsläppen av koldioxid minska drastiskt
Under 2017-2019 pågår särskilda statliga satsningar på energirådgivning och energitillsyn.
Särskilt prioriterat är insatser riktat mot bostatsrättsföreningar och små och medelstora företag.
Tillsynsbehovet inom området bedöms öka. En särskild satsning på energitillsyn påbörjades redan under 2015 och fortsätter och förstärks under 2017-2019.
Frisk luft
Kommunövergripande mål: Minska luftföroreningarna i kommunen.
Nämndens åtaganden: Verka för minskat användande av dubbdäck*.
* Åtagandet är beslutat i fullmäktige i september 2016 inom "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"
Luftföroreningar påverkar människors hälsa. I Sollentuna ligger halterna av partiklar och kvävedioxid nära miljökvalitetsnormen. Luftövervakningen regleras i luftkvalitetsförordningen miljö- och byggnadsnämnden är skyldig att kontrollera om miljökvalitetsnormerna följs i samband med tillståndsprövning och planläggning samt att rapportera utsläppsdata till luftvårdsförbundet. Naturvårdsverket rapporterar därefter till EU. Luftföroreningshalterna uppdateras dagligen på kommunens hemsida. Kvävedioxid mäts på sju platser i kommunen och marknära ozon på två platser. Kommunen har fem partikelmätare. De är placerade vid:
- E4:an Häggvik - Töjnaskolan - Ekmansväg - Skälbyskolan - Eriksbergsskolan.
Åtgärdsprogrammat för luft från 2012 håller på att ses över regionalt vilket kan komma att påverka behovet av övervakning och tillsynsbehov. Dialogen med Trafikverket behöver fortsätta om ytterligare åtgärder för att minska luftföroreningarna från det statliga vägnätet.
För att minska partikelhalten är åtgärder som sandsopning och minskad dubbdäckanvändning effektiva. Att minska luftföroreningarna kommer fortsättningsvis att vara prioriterat.
Giftfri miljö
Kommunövergripande mål: Kemikalieplanen beslutat av
kommunfullmäktige 2016 med prioriterade områden:
- Giftfri förskola
- Kemikaliekontrollerad upphandling - Giftfritt byggande
11
Nämndens åtaganden:
- Följa upp projektet kemikaliesmart förskola som genomfördes 2016 - Öka tillsynsinsatser på bygg-och
rivningsavfall
- Bidra till att ta fram en strategi och handlingsplan för inventering och sanering av förorenade områden och deponier
- Fortsätta bistå i detaljplanearbetet med sakkunskap om förorenade områden och saneringskrav
Mängden kemikalier i samhället ökar och det är mycket svårt att uppnå riksdagens mål om en giftfri miljö. Det är angeläget att människor och särskilt barnen inte utsätts för skadliga kemikalier i sin vardag. Tillsynsbehovet bedöms öka betydligt.
Vattenrelaterade miljökvalitetsmål
Kommunövergripande mål: God vattenkvalitet som ger förutsättningar för ett rikt växt och djurliv sam goda rekreationsmöjligheter
Nämndens åtaganden: Genomföra åtgärder i Åtgärdsprogram för vatten 2017-2021
Tillämpa dagvattenpolicy
Provtagning i grundvatten och sjöar Nya åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för vatten
Nya åtgärdsprogram för ytvatten- och grundvattenförekomster har beslutats av
Vattenmyndigheten och gäller från 2017-2021. Åtgärdsprogrammet ställer krav på fler tillsynsåtgärder som syftar till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. I arbetet med vattenplanen som ska antas under 2017 integreras de åtgärder som berör kommunens tillsynsverksamhet.
Dagvattenpolicy
Förorenat dagvatten utgör ett allt större miljöproblem som bidrar till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status inte nås i Edsviken, Edsån och Norrviken. Kommunen har antagit en dagvattenpolicy som gäller hela kommunens avrinningsområde. Att förebygga att förorenat dagvatten uppkommer är fortsatt prioriterat.
Vattenkvalitet i grundvatten och sjöar
Kunskapen om förekomsten av metaller och miljögifter i Sollentunas sjöar har varit begränsad.
År 2011-2012 gjordes fiskanalyser i Edsviken och Norrviken. Resultaten visade på flera miljögifter och tungmetaller i fisk. Det finns behov av ytterligare provtagningar i Sollentunas sjöar.
Vart femte år genomförs en provtagning av grundvatten i kommunen. Under 2016 genomfördes provtagningen som då också utökades med de uppmärksammade PFAS ämnen som härrör från brandskum. Resultaten analyseras och omhändertas 2017. Nästa provtagningsomgång blir 2021.
12
Även algblomningen och de av fåglar nedsmutsade ständerna är ett ökande problem med bl.a.
smittrisker som följd. Badplatserna kan dessutom vara påverkade av förorenade områden och gamla deponier. Ett miljösamverkansprojekt inom området pågår med inventeringar och vid behov förslag till åtgärder. Badvattenprover vid kommunens offentliga badplatser tas vid minst två tillfällen under badsäsongen.
Strandskydd
Miljö- och byggnadsnämnden har övertagit prövning av strandskyddsdispenser samt tillsyn över strandskyddet. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten deltar i arbetet i fråga om de ekologiska värdena.
God bebyggd miljö
Kommunövergripande mål: Arbeta för en god bebyggd miljö Nämndens åtaganden:
• Avfall Minska avfallet enligt gällande avfallsplan*.
I avfallsplanen finns delmål under området
"Sortera mera och sluta slösa".
- År 2020 ska inget farligt avfall finnas blandat med annat avfall.
- Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön
• Buller Följa upp effekter av Trafikverket utförd åtgärd av bullerreducerande asfalt på E4:an.
Nya åtagande förväntas i åtgärdsprogram för buller.
*Åtagandet är beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020" samt i Avfallsplanen för 2009-2020.
Avfall
Sollentuna har en gemensam avfallsplan med SÖRAB-kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Kommunerna arbetar gemensamt i ett samlat åtgärdsprogram. I avfallsplanen ingår kommungemensamma
tillsynsprojekt. Under 2017-2019 är elavfall i butiker och vid mottagningsställen samt bygg-och rivningsavfall prioriterade.
Buller
I Sollentuna passerar flera vältrafikerade vägar och järnvägen genom kommunen. De orsakar höga bullernivåer. I norra delen av Sollentuna störs boende även av flygbuller. Många invånare är utsatta för flera av bullerkällorna och andra bulleralstrande störningar.
Flera pågående vägprojekt pågår. Projektet Förbifart Stockholm och ombyggnaden av Stäketleden påverkar bullersituationen. Bevakningen av bullersituationen och dialogen med Trafikverket kommer att fortsätta i syfte att minska bullernivåerna så längt det är möjligt. Att bidra i planprocessen i tidigt skede med expertis är fortsatt angeläget.
13
Bullerövervakningen regleras av ett EG-direktiv som också är införlivat i svensk lagstiftning genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Kommuner med mer än 100 000 invånare ska vart femte år ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och tagit fram strategiska bullerkartor som visar bullersituationen. Sollentuna har kartlagt omgivningsbullret år 2010 och tagit fram ett åtgärdsprogram, trots att vi inte omfattas av förordningen ännu. En ny
bullerkartläggning är genomförd 2016 och ett åtgärdsprogram kommer att antas under 2017.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för kommunens bullersamordning och bullerövervakning.
Att arbeta bullerförebyggande kommer även fortsättningsvis vara prioriterat.
Inomhusmiljö i bostäder och skolor
Inomhusmiljön påverkar människors hälsa i hög grad och det är vanligt att boenden klagar på problem med temperatur, fukt, ventilation eller buller. Många flerbostadshus i kommunen byggdes under tiden för miljonprogrammet. I dessa områden är ofta behovet av tillsyn särskilt stort. Det pågående fastighetsägarprojektet är fortsatt angeläget för att förebygga hälsoproblem som beror på inomhusmiljön.
Miljöer där barn och unga vistas är särskilt prioriterade. Förskolorna fick tillsyn under 2106 med fokus på kemikalieanvändning och smittrisker. Under 2017 kommer tillsyn av skolorna att prioriteras. Ett viktigt kontrollområde kommer att vara tobaksfrågan och rökning.
Radon och strålning
Eftersom Brunkebergsåsen går genom kommunen förekommer naturligt höga radonnivåer.
Material från åsen har även använts som byggmaterial runt om i kommun. En ny strålskyddslag börjar gälla 2018. Då tillkommer nya tillsynsobjekt gällande radon och solarier.
Sedan Tjernobylolyckan genomför miljö- och hälsoskyddsverksamheten årligen lagstadgad bakgrundsmätning av strålning. Mätningarna utförs var sjunde månad.
6.2 Mål för livsmedelskontrollen – nationella
Sedan 1 januari 2017 finns nya övergripande nationella mål i hela kedjan för
livsmedelskontrollen. Målen är införda i den nationella Kontrollplanen som är gemensam för samtliga kontrollmyndigheter i livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Kontrollplanen tas fram av Livsmedelsverket,
Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och Generalläkaren gemensamt. Målen är indelade i fyra övergripande mål och fyra effektmål.
Övergripande mål
• Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerande och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.
• De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk.
• Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande.
• De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan,
14
inklusive beredskap.
Med utgångspunkt i de övergripande målen har fyra gemensamma effektmål fastställts.
Effektmålen utgår från fyra fokusområden; Säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan.
Gemensamma effektmål
• För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska.
• Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, ehec/vtec och norovirus.
• Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan.
• Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan.
6.2.1 Lokala mål för livsmedelskontrollen
Miljö- och byggnadsnämndens kontrollverksamhet syftar till att bidra till att de nationella målen för den offentliga kontrollen uppnås. Med anledning av att Livsmedelsverket så sent som i december 2016 beslutade om nya mål för den nationella livsmedelskontrollen har mål för livsmedelskontrollen i Sollentuna under perioden 2017-2019 inte formulerats ännu.
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för den operativa kontrollen vid ca 430
livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs av bl.a. restauranger, butiker av olika slag, förskolekök, skolkök, dricksvattenanläggningar, äldreboenden, grossister och industriella tillverkare. Kontrollen är baserad på riskklassificering av anläggningarna.
Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revisioner eller inspektioner samt att handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering. Kontrollen omfattar även att utreda matförgiftningar, rapportera uppgifter till Livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälan.
Prioritering mellan kontrollobjekt sker baserat på risk- och erfarenhetsklassning, varvid Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter används. Olika typer av anläggningar tilldelas olika mycket kontrolltid beroende på risk och erfarenhet från tidigare kontroller samt utifrån behovet av kontrolltid för information (märkning och/eller presentation på menyer). Vid misstanke om
bedrägliga förfaranden, matförgiftning eller livsmedel som är felmärkta/kontaminerade med allergen så får dessa ärenden högsta prioritet.
De livsmedelsanläggningar i Sollentuna kommun som miljö-och byggnadsnämnden är ansvarig kontrollmyndighet för är riskklassade. Kontrollbehovet som varje anläggning har varierar mellan 0,5 -20 timmar. I kontrolltimmarna ingår även kontroll av ”information”
dvs. kontroll av märkning samt information på menyer. Frekvensen på kontrollerna varierar utifrån livsmedelsanläggningarnas beslutade kontrolltid. En detaljerad
kontrollplan, arbetsplan, upprättas inför varje år där varje kontrollbesök inplaneras. Denna arbetsplan följs upp kontinuerligt. För 2017-2019 planeras cirka 500 kontrollbesök
15
genomföras på befintliga verksamheter. Därtill kommer uppföljande besök i form av extra offentlig kontroll samt besök på verksamheter som tillkommer under året. Kontrollskulden från tidigare år uppgår till cirka 100 timmar. Dessa läggs till den totala kontrolltiden för 2017.
Provtagning sker vid följande fall:
• Eventuellt vid misstanke om matförgiftning
• Eventuellt vid misstanke om kontaminering av allergen
• Vid genomförande av provtagningsplan
6.3 Enhetlig tillsyn och kontroll via samverkan 2017-2019
Förutom den målstyrda tillsynen styrs miljö- och hälsoskyddsverksamheten av nationella och regionala samordnade tillsyns- och kontrollprojekt. Syftet med dessa är att tillsynen och kontrollen ska bli så enhetlig som möjligt. De nationella projekten framgår av de centrala tillsynsvägledande myndigheterna och de regionala projekten är i huvudsak projekt som genomförs inom ramen för Miljösamverkan Stockholms län. Deltagande i samverkansprojekt prioriteras så långt som möjligt under förutsättning att de är relevanta för Sollentuna kommun.
Nedan följer de samverkansprojekt som planeras under perioden 2017-2019 och vilka projekt som vi deltar i.
Miljöskydd och fysisk planering
Nationella projekt 2017 2018 2019
Golfbanor och Växtskyddsmedel (Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket)
x
CLP-förordningen (Kemikalieinspektionen) x
Varor i detaljhandeln (Kemikalieinspektionen) x x
Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde, (Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket)
x Miljösamverkansprojekt
Kampanj mot biltvätt x
Sedimentundersökning av badplatser x
Gödselhantering x
Båtbottentvättning av fritidsbåtar x
Granskning av kemikalier i detaljhandeln x
Framtagande av strategi och handlingsplan för förorenade områden x Avfallsamverkan (hushålls- och verksamhetsavfall, avfall
producentansvar)
x x
Elektronikmottagningsställen x x
16
CFC i varor x x
Förebyggande miljöarbete vid olyckor x
Strandskyddsnätverket x x x
Spridning av slam på åkermark
Förorenade områden. x x
Masshantering i samband med schaktarbeten x
Dagvattennätverk x x x
Tillverkningsindustri läkemedel – nätverk
Projekt om sprängämnesprekursorer x x
Hälsoskydd
Nationella tillsynsprojekt 2017 2018 2019
Bassängbad (Folkhälsomyndigheten) (x) (x)
Miljösamverkansprojekt
Kemikalier i förskolan (uppföljning) x
Radon i och med ny strålskyddslag x x
Hus- och ventilationsnätverket x x x
Badplatser, påverkan från närliggande förorenade områden x
Bassängnätverket x x x
Städning och hygienprojektet
Livsmedelskontroll
Samordning mellan behöriga myndigheterna som t.ex. Livsmedelsverket,
Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelsen sker vid behov. Kommunens livsmedelsinspektörer deltar regelbundet i följande aktiviteter för samordning mellan myndigheterna:
• Länsstyrelsens arrangerar länsmöten två gånger per år, då olika
livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt sker.
• Samsynsgruppen, ”Norrlivsgruppen”, omfattar 8 grannkommuner vilka träffas två gånger per år.
• Projekt som genomförs av Miljösamverkan Stockholms län och Livsmedelsverket.
• Samverkansgruppen för livsmedelskontroll (SILK) som är en grupp inom Miljösamverkan Stockholm. Gruppen träffas 4 gånger per år.
• SPAT-möten (Samordnad provtagning av tappvatten). Gruppen träffas 2 gånger per år.
17
6.4 Målstyrning – fokusområde Service och utveckling
Fokusområde Ansvarsfull ekonomi
Nämndens åtaganden Miljö- och byggnadsnämndens taxor och avgifter ska vara aktuella och vara anpassade så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.
Miljö- och hälsoskyddstillsynen och livsmedelskontrollen ska enlig lagstiftningen så långt som möjligt vara självfinansierad i de delar som utgör tillsyn och kontroll. Dessutom ska taxorna vara utformade så att de som får tillsyn och kontroll förstår avgiften. Under 2017 påbörjas en översyn av miljö- och hälsoskyddsverksamhetens taxor. Sveriges kommuner och landsting har också påbörjat en översyn av miljöbalkstaxan som kommer att pågå parallellt.
Fokusområde Näringsliv och arbetsmarknad
Kommunövergripande mål: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet.
Nämndens åtaganden: Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag och senast 2019 ha länets bästa myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och
hälsoskydd samt livsmedel.
Mål för 2017 är att nå NKI över 70 för miljö- och byggnadskontoret.
Arbetet med att utveckla ett konsultativt förhållningssätt i myndighetsarbetet fortsätter och är en del i kommunens näringslivsstrategi. Satsningen innebär ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättsäkerhet, kompetens och
bemötande. Aktiviteter som bidrar till målet är att utveckla samarbetet med kontaktcenter, se över arbetsmetoder, samt att arbeta med ständiga förbättringar.
Nivån på myndighetsservicemöte mäts genom NKI (Nöjd Kund Index) undersökningar som är ett index för kundnöjdhet och som används bl.a. för att identifiera förbättringsområden men även för att jämföra kommunerna sinsemellan. Vid den senaste mätningen hade miljö- och hälsoskydd NKI 76 och livsmedelskontrollen NKI 71. Miljö- och hälsoskyddsverksamhetens utvecklingsområde är att förbättra informationen på webben.
Fokusområde Kommunikation
18
Kommunövergripande mål: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Nämndens åtaganden: Senast 2019 ha bästa hemsidan inom myndighetsområdena bygglov, miljö- och hälsoskydd och livsmedel.
Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.
Det ska vara lätt att göra rätt inom myndighetsområdena. Webben är navet för information och service och strategiskt viktig att satsa på. Det ska vara lätt att hitta information, kontakta oss.
För att kunna möta de förväntningar och behov som invånarna och övriga intressenter har på kommunen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar.
Miljö- och byggnadskontoret deltar i utmärkelsen Web Service Award som är en tävling som fokuserar på användarvänlighet, information och kontaktmöjligheter, snarare än design. I tävlingen rankar besökarna de webbplatser de besöker och ett index ges (WSI). Intentionen är att besökarna rankar vår webplats som den bästa.
Digitalisering och IT
Av kommunens digitaliseringspolicy framgår att e-tjänsterna behöver vidareutvecklas och underhållas. E-tjänsterna syftar till att underlätta för kunden och effektivisera vårt arbete. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten inför under 2017 ett nytt ärendehanteringssystem. Med ett nytt och modernare ärendehanteringssystem öppnar sig möjligheter till att utveckla bättre e-tjänster och en effektivare handläggningsprocess.
Under 2017 införs en förvaltningsetablering för våra IT-stöd (PM3). Målet är att säkerställa ett fortsatt bra och fungerande IT-stöd och ha kontroll på faktiska kostnader för nämndens IT- system. Kontoret ska integrera e-arkivet mot ärendehanteringssystemet CASTOR för uppläsning av arkiverande ärenden.
7 Resurser för miljö- och hälsoskyddsverksamheten
7.1 Organisation
Miljö- och hälsoskyddsenheten är organisatoriskt placerat inom miljö- och byggnadskontoret under miljö- och byggnadsnämnden. Totalt på kontoret finns ca 40 tjänster som också hanterar bygglov och mät- och kartfrågor.
Miljö- och hälsoskyddsenheten har sammantaget 14 tjänster varav en chef och en administratör.
Inom kontoret har enheten också tillgång till kanslifunktioner med nämndsekreterare och controller. Kommunikationsstöd får verksamheten från kommunledningskontoret. Kommunens kontaktcenter bidrar med att ge information och råd utöver vad som hanteras av inspektörerna.
19
7.2 Personalresurser
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är indelad i arbetsledning och administration samt tre arbetsgrupper med följande resursfördelning (hänsyn tagen till tillfällig deltid):
Ledning och administration 2 ÅA
Miljöskyddsgruppen inkl. miljöövervakning, planfrågor och energirådgivning
6 ÅA
Hälsoskyddsgruppen 3,2 ÅA
Livsmedelskontrollen 2,8 ÅA (tre inspektörer) Summa årsarbetskrafter (ÅA) 14 ÅA
En heltidsanställd årsarbetskraft har totalt 2000 timmar tillgänglig tid under ett år. För en miljö- och hälsoskyddsinspektör fördelas dessa timmar genomsnittligt på följande sätt:
• Personlig tid: 400 timmar per årsarbetskraft.
I personlig tid inräknas tid för semester, sjukdom, rehabilitering, vård av barn, friskvård mm.
• Tillsyns- och kontrolltid: 960 timmar per årsarbetskraft Tillsyns- och kontrolltid fördelas i:
Debiterbar tillsyn och kontroll samt anmälningar mm
- Planerad tillsyn/periodisk kontroll finansierad av års- och timavgifter - Händelsestyrda timavgiftsfinansierade uppgifter t.ex. ansökningar och
anmälningar, interna remisser som berör tillsynen, information och rådgivning, deltagande i interna projekt som kan debiteras.
Ej debiterbara arbetsuppgifter som rör tillsyn och kontroll - externa remisser, motionssvar mm.
- deltagande i interna projekt som inte direkt är tillsyns-och kontrollrelaterade.
• Gemensam tid: 640 timmar per årsarbetskraft.
I gemensam tid inräknas tid för verksamhetsplanering, utvecklings- och kvalitetsarbete samt övergripande utbildning och fortbildning.
Den årliga tillsyns- och kontrolltiden för olika tillsynsobjekt beräknas utifrån
rekommendationer från centrala myndigheter eller Sveriges kommuner och landsting (SKL) gällande tillsynsintervall och tidsåtgång. Rekommendationerna utgår från en viss risknivå.
20
7.3 Resultatet av behovsutredningen
I tabellerna i bilagan till behovsutredningen redovisas en genomgång av verksamhetens behov under treårsperioden 2017-2019 fördelat på timmar för tillsyn och kontroll samt gemensam tid för bl.a. utvecklingsinsatser.
Tiden för tillsyn och kontroll är fördelade i planerad tillsyn och kontroll samt händelsestyrda arbetsuppgifter. De händelsestyrda uppgifterna är sådana som är styrda av förvaltningslagen dvs. de kan inte bortpriorieras, t.ex. klagomålsärenden och inkommande ärenden. Den planerade tillsynen och kontrollen samt verksamhetsutveckling styrs av prioriteringarna som framgår av kapitel 5 samt i tabellerna i bilagan. Det samlade resursbehovet för perioden 2017- 2019 framgår av tabellen nedan (från bilaga 1).
För att genomföra verksamheten med det behov som vore önskvärt skulle det behövas en förstärkning av personalresurserna motsvarande ca fyra årsarbetskrafter. Framförallt har miljöskyddsverksamheten varit underbemannad under en längre tid. Livsmedelskontrollen förstärktes under 2015 och ligger nära behovet men fortfarande i underkant. Med kommunens tillväxttakt på ca två procent ökar även antalet tillsyns- och kontrollobjekt med tillväxttakten.
Även om varje kommun har sina unika förutsättningar kan det vara intressant att jämföra antal resurser i likartade kommuner. I Naturvårdsverkets redovisning ”Tillsyn enligt miljöbalken - möjligheter till utveckling och förbättring” från 2016 finns öppna jämförelser av data. Där framgår antalet årsarbetskrafter som arbetar med miljöbalkstillsyn i olika kommuner. Enligt redovisningen har Sollentuna färre personalresurser för miljöbalkstillsyn än många andra kommuner.
Också inom miljösamverkan görs liknande jämförelser. Även där framgår att antalet
årsarbetskrafter för miljöbalkstillsyn är lägre i Sollentuna än i likartade kommuner i länet. Inom livsmedelskontrollen ligger Sollentuna något i underkant.
Kommun
Inspektörer för miljöbalkstillsyn,
årsarbetskrafter 2015 (källa: Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv*)
Antal livsmedelsinspektörer, 2015 (Källa: Nyckeltal Miljösamverkan Stockholms län*)
Botkyrka 7 4,1
Sammanställning av miljö- och hälsoskyddsenhetens resursbehov för tillsyn och kontroll
Behov 2017, Tim
Tilldelad kontrollt id 2017
Behov 2018, tim.
Behov 2019, tim.
Årsarbes krafter 2017 *
Årsarbet skrafter, 2018 *
Årsarbet skrafter, 2019 * Tillsynsområde
Naturvård 240 155 240 240 0,3 0,3 0,3
Miljöfarlig verksamhet 3578 2342 3228 3170 3,7 3,4 3,3
Miljöskador 1910 1077 1700 1580 2,0 1,8 1,6
Vattenverksamhet 50 25 50 50 0,1 0,1 0,1
Jordbruk 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0
Kemiska produkter 533 533 833 483 0,6 0,9 0,5
Avfall 819 453 1000 684 0,9 1,0 0,7
Animaliska biprodukter 0 0 555 255 0,0 0,6 0,3
Sprängämnesprekursorer 100 105 5 5 0,1 0,0 0,0
Övrigt miljöskydd och naturvård 874 854 734 694 0,9 0,8 0,7
Miljöskydd TOTALT 8104 5544 8345 7161 8,4 8,7 7,5
Hälsoskydd 3821 3025 4423 4225 4,0 4,6 4,4
Livsmedelskontroll 3266 3033 3125 3155 3,4 3,3 3,3
Fysisk planering 1058 1018 1058 1058 1,1 1,1 1,1
SUMMA 16249 12620 16951 15599 16,9 17,7 16,2
Med tillväxt tillägg 2 % 16574 17290 15911 17 18 17
21
Ekerö 6,9 2,8
Järfälla 8,5 2,8
Sigtuna 8,9 4
Sollentuna 4,7 2,7
Solna 10,1 5,9
*Beräkningarna av antalet inspektörer för miljöbalkstillsyn görs enligt en modell och är inte direkt jämförbar med antalet årsarbetskrafter på enheten.
Av de årliga tillsyns-och kontrollplanerna framgår de prioriteringar som görs utifrån behovsutredningen och med befintliga personalresurser.
7.4 Finansiering
Tillsyns- och kontrollverksamheten finansieras dels genom avgifter från verksamhetsutövarna och dels genom kommunbidrag (skattemedel). Tillsyn och kontroll ska i så stor utsträckning som möjligt betalas av verksamhetsutövarna enligt bestämmelser i miljöbalken och
livsmedelslagen.
Självfinansieringsgraden i Sollentuna ligger på ca 47 procent för miljöbalkstillsyen och 88 procent för livsmedelskontrollen. I den jämförelse som görs mellan kommunerna i Stockholms län inom Miljösamverkan (MSL) var genomsnittet för självfinansieringsgraden 52 procent för miljöbalkstillsynen och 75 procent för livsmedelskontrollen.
Att beräkna självfinansieringsgraden och att jämföra mellan kommunerna har visat sig vara svårt beroende på skillnaderna i hur kommunerna fördelar sina kostnader samt olika
organisationsstrukturer.
7.5 Kompetenskrav och utbildning
Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna har högskoleutbildning relevant för tillsyns- och kontrollområdet. Befintlig kompetens motsvarar i stort sett behovet. Generell
kompetensutveckling sker genom deltagande i kurser och konferenser. Dessutom sker kompetensutveckling genom de samordnande insatser som sker både internt och externt, Kompetensen hos enskilda medarbetare utvärderas i medarbetarsamtal som hålls årligen.
Erfarna miljö- och hälsoskyddsinspektörer är en svårrekryterad yrkesgrupp. Det är därför särskilt angeläget att satsa på komptensutveckling för befintlig personal.
