Förslag till nya
återvinningsstationer i södra Sollentuna
Rebecka Olsson
Landskapsarkitektstudent
Sollentuna kommun Sommaren 2014
2
Vem ansvarar för vad?
”Ansvaret för insamlingen är fördelat på flera aktörer. Kommunen har ansvar för hushållens kärl/säckavfall, matavfall, farligt avfall och grovavfall.
Producenterna har ansvar för fraktioner av hushållsavfallet såsom
förpackningar (metall, plast, glas, papper), tidningar, batterier, elektriska och elektroniska produkter och receptbelagd medicin (apotek). Det finns även producentansvar för bilar och bildäck. Hushåll och andra avfallsinnehavare har ansvar för att sortera sitt avfall och lämna det på anvisad plats. Det har varit svårt för producenter och kommuner att nå en samsyn på hur
insamlingen av förpackningar och tidningar ska ske och framförallt med vilken ambitionsnivå.” (Boverket 2011 s.15)
Som Boverket beskriver är det alltså flera parter som är inblandade i avfallshanteringen. I Sollentuna kommun är det i huvudsak tre aktörer som är inblandade. Det är Sollentuna energi, SÖRAB och Förpacknings och tidnings- insamlingen (FTI).
Sollentuna Energi ägs av Sollentuna kommun och ansvarar för att samla in, behandla och återvinna hushålls- och matavfall (Sollentuna Energi 2014).
Detta avfall hämtas hos hushållen och övrigt avfall får var och en lämna på en återvinningsstation (ÅVS), i en butik eller på en återvin- ningscentral.
FTI har på uppdrag av de företag som säljer förpackningar och tidningar i Sverige, ansvar för insamling och återvinning av deras förpackningar och tidningar (För- packnings och tidningsinsamlingen 2014a). FTI:s verksamhet finansie- ras av producenterna och bedrivs helt utan vinstsyfte. FTI:s mål är att erbjuda ett tydligt och enkelt
system med bästa service och
högsta miljönytta avvägt mot att så lite som möjligt påverka priset på de varor och tidningar du köper.
Det är FTI som är ansvariga för ÅVS:erna där invånarna lämnar metallförpackningar, kartonger, tidningar, färgat glas, ofärgat glas och plastförpackningar.
SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upp- lands Väsby och Vallentuna (SÖRAB 2014). De hjälper hushåll och
företag att på ett miljöriktigt sätt ta hand om det avfall som uppkom- mer i samtliga ägarkommuner förutom Stockholm. SÖRAB driver flera anläggningar för en rationell avfallshantering. I SÖRABs regi drivs återvinningscentraler där hus- håll kan lämna utsorterat grovavfall med mera utan extra avgift.
Sollentuna kommun upplåter mark, kan även vara privata fastighets- ägare, och hanterar bygglov åt FTI för att anlägga återvinningsstatio- ner.
3
ANSVAR PRODUCENTERNA (FTI) Förpackningar och tidningar lämnas till FTI:s återvinningsstationer.
ANSVAR KOMMUN (Sollentuna Energi) Hushålls- och matavfall hämtar Sollentuna Energi hos hushållen.
4
Dagens insamlingsmetod
Sollentuna tillämpar viktbaserad taxa och behovshämtning för små- hus samt schemalagd hämtning minst en gång i veckan för fastig- heter med gemensam hämtning.
Viktbaserad taxa innebär att den som källsorterar kan minska sina
kostnader. Behovshämtning betyder att de som bor i småhus själva kan välja vilka veckor de drar ut sitt kärl för tömning, på traktens vanliga hämtdag. Med en hög grad av käll- sortering minskar hämtningsbeho- vet. (Sollentuna Energi 2014)
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
I Stadsdelarna Tureberg och Helenelund finns det tre stycken återvinningsstationer totalt.
Cirklarna runt återvinnings- stationerna har en radie på 400 meter.
5
Problematiken
Idag måste småhusägarna själva köra till en återvinningsstation (ÅVS) i Sollentuna vilket ställer krav på att ÅVS:erna ska finnas lättillgängliga och att de ska vara rena och trivsamma. Idag är antalet ÅVS:er i Sollentuna kommun under- måligt och i stadsdelarna Tureberg och Helenelund är situationen mest
akut, se tabell nedan. Tidigare har alternativa lägen tagits fram men inga av dessa har ansetts bra nog eller överklagats. Nu görs
återigen en inventering av Sollentunas södra delar och för- hoppningen är att nya platser ska kunna identifieras.
Stadsdel Invånare 2013 Antal ÅVS Inv./ÅVS
Tureberg 16686 1 16686
Helenelund 11549 2 5774,5
Edsberg 9706 2 4853
Sjöberg 4654 1 4654
Norrviken 3367 1 3367
Vaxmora 2542 1 2542
Häggvik 4707 2 2353,5
Rotebro 8906 4 2226,5
Viby 5851 3 1950,333
Över 5000 inv./ÅVS Över 3000 inv./ÅVS Under 3000 inv./ÅVS
FTI:s ambition är att etablera sina ÅVS:er på så centrala platser som möjligt, vilket ibland kan vara svårt.
Principen är att försöka få bygglov inom 400 meter (Förpacknings &
tidningsinsamlingen 2014b). I dags- läget är det ganska långt kvar till deras ambition i Sollentuna. Ska alla hushåll ha max 400 meter till en ÅVS i södra Sollentuna skulle 12 till ÅVS:er behöva anläggas. Eftersom det inte finns något som styrker detta avstånd och att det dessutom inte är rimligt i Sollentuna borde
ambitionen kanske istället vara att det ska vara under 5000 invånare per ÅVS. I Tureberg och Helenelund bodde det år 2013 sammanlagt 28235 invånare och de har tillsam- mans tre stycken ÅVS:er. Det blir 9412 invånare per ÅVS. För att ha mindre än 5000 invånare per ÅVS skulle det behövas åtta stycken ÅVS:er, det innebär att det behöver anläggas fem stycken nya ÅVS:er i Tureberg och Helenelund.
6
Vilka alternativ finns?
Hämtning av flera fraktioner hos hushållen
En del kommuner erbjuder idag förutom hämtning av hushålls- och matavfall även hämtning av för- packningar och tidningar hos hus- hållen. Hushållen kan då välja att ha två sopkärl med åtta fraktioner vilket gör att de kan sortera och slänga sitt avfall hemma och slip- per köra iväg med förpackningar och tidningar. Fördelen med detta system är att det blir färre transpor- ter till återvinningsstationerna och behovet av egen bil finns inte. Nack- delen är att systemet är dyrare för hushållen då de själva får stå för kostanden det innebär att hämta av-
MATAVFALL
BRÄNNBART
FÄRGAT GLAS
PLAST-
FÖRPACKNINGAR
PAPPERS- FÖRPACKNINGAR
TIDNINGAR
OFÄRGAT GLAS
METALL-
FÖRPACKNINGAR
fallet och sopkärlen tar större plats.
Med ett sådant system kan avgiften alltså inte påverkas på samma sätt som den kan i Sollentuna med vikt- baserat system.
Hade systemet med hämtning av flera fraktioner införts i Sollentuna hade antagligen problemmet med för få återvinningsstationer uteblivit eftersom bara de hushåll som väljer att inte ha hämtning av alla fraktio- ner behöver köra till en ÅVS eller när resterande har fått för fullt i sitt eget kärl.
7
I dag används ett containersystem i Sollentuna som töms av front- eller baklastade sopbilar. Dessa sopbilar behöver stor plats när de tömmer vilket är en av orsakerna till att det är svårt att hitta lämpliga platser till återvinningsstationer. Containrarna för glas töms dock av krantöm- mande bilar vilka inte behöver lika stora ytor framför containrarna.
En del andra kommuner har enbart krantömmande containrar och kan då utforma återvinningsstationerna på lite andra sätt. Eftersom de kran- tömmande inte kräver lika stora ytor kan det bli enklare att etablera nya återvinningsstationer.
Det finns flera olika krantömmande system, både med containrar ovan mark och med underjordiska behål- lare. Fördelen med de underjordiska behållarna är framförallt att de är mer estetiskt tilltalande och att miljön runt kan upplevas som tryg-
Andra typer av återvinningsstationer
gare eftersom ingen kan gömma sig bakom någon container. En annan fördel är att det inte uppstår någon dåligt lukt och skadedjur har svå- rare att ta sig in i kärlen.
Eftersom hela kommunen ska ha samma system kan det bli kostsamt om alla återvinningsstationer måste göras om, framförallt om de byts ut mot underjordiska behållare. Om systemet byts ut blir det troligen till ett krantömmande system som har containrar ovan mark.
Oavsätt vilket system som används är det bra att fundera på hur av- fallshanteringen kommer att se ut i framtiden. Det är till exempel dumt att göra om återvinningsstationerna om kommunen skulle övergå till att hämta fler fraktioner hos hushållen.
Underjordiska containrar som töms med kranbil. Dessa finns på Bygatan i Sollentuna. Foto: Rebecka Olsson Krantömmande containrar. Om dagens
containrar skulle bytas ut skulle det i första hand vara till denna modellen.
Foto: FTI
8
Hur ser framtiden ut?
Ingen vet hur framtiden kommer att se ut men Boverket (2011) har skri- vit ned några scenarier som de tror kan komma att påverka avfallshan- teringen i framtiden med sikte på år 2035.
Förutom faktorer som ökande be- folkning, äldre befolkning och hö- gre inkomster kommer svaren på följande frågor påverka framtidens avfallshantering.
• Mer eller mindre avfall?
• Kretsloppsanpassade eller komplexa och sammansatta produkter?
• Avfall, en värdefull råvara eller ett svårhanterat miljöproblem?
• Utökad källsortering eller meka- nisk eftersortering?
Om ökningen av mängden hushålls- avfall fortsätter att öka i samma takt kommer vi år 2030 ha totalt cirka 50 % mer avfall. Idag jobbas det dock mycket med att minska avfallet. Enligt en uppföljning av miljömålen som gjordes i början av
2014 ökade hushållsavfallen med 1
% det senaste året medan elektro- nikavfallen glädjande nog minskade med 6 %. Detta visar att det inte är lätt att förutse om mängden avfall kommer öka eller minska framöver.
I framtiden kommer troligen en del av de oljebaserade materialen mins- ka och ersättas av bioprodukter som troligen blir lättare att återvin- na. Samtidigt ökar de elektroniska prylarna som ofta är sammansatta av flera olika material och därmed svåra att återvinna.
Om råvarupriserna stiger kan avfal- let bli värdefullt och hushållen kan få betalt för sitt avfall. Kanske kom- mer privata aktörer köpa och samla in hushållens avfall i framtiden.
Eftersorteringen kan komma att bli bättre och vi kan slippa sortera i lika många fraktioner som idag.
Om detta blir verklighet kommer det absolut att påverka framtidens avfallshantering.
Oljebaserade produkter kan ersättas av bioprodukter. Foton: FTI
9
Förebild
Foton: Kalmar Kommun Samhällsbyggnadskontoret
Kullö Kalmar
Vid en av Kalmars viktigaste entréer ligger återvinningsstationen Kullö.
Platsen ligger intill ett rörelsestråk och är synlig från både land och hav vilket gör den estetiska utform- ningen viktig. Tanken var att visa att det är möjligt att anlägga åter- vinningsstationer i känsliga lägen och att genom gestaltning visa att återvinning och hushållning med avfallsresurserna är en viktig del av vårt samhälle och vår framtid.
Stationen består av blästrat glas och betong och är ritad av Strind- berg Arkitekter AB. Under dagtid ger anläggningen ett subtilt uttryck med sin bågformade glasskärm och under dygnets mörka timmar by- ter anläggningen skepnad och blir till en vacker volym av ljus. Belys- ningen medför en ökad upplevelse av trygghet, både för besökaren och för förbipasserande. Stationen följer
platsen och naturens former och upplevs mer som ett konstverk än en återvinningsstation.
Anläggningskostnaderna var höga men det har visat sig att skadegörel- sen är lägre här än vid andra åter- vinningsstationen. Intill stationen har dessutom en pausplats anlagts i samma utformning. Projektet visar att det är möjligt att göra något spännande av ÅVS:erna och att de inte bara behöver ses som en återvinningsstation utan kan som i detta fall även ses som ett konst- verk.
(Källa Kalmar Kommun 2013 och Boverket 2011 s.66)
10
Platsbesök återvinningsstationer
Stockholm, Traneberg, Margretelundsvägen
Denna ÅVS är placerad vid sidan av gatan längs med trottoaren. Place- ringen är bra eftersom den inte tar så mycket plats i anspråk och den döljs av både plank och buskage.
Den ligger inte heller precis intill någon boende. Den största anled- ningen till att denna station inte tar så stor plats är att alla conta- inrar töms av kranbilar. Stationen är trivsam och det är rent runtom den. Containrarna står som de ska i en snygg rad. Positivt är att den inte alls syns från fotbollsplanen som ligger nedanför. I slänten upp mot stationen har buskar planterats
som skymmer den snyggt. Här har ett lägre plank valts vilket känns bra när man passerar på trottoaren.
Plankets utformning och den grå färgen gör sig bra i denna urbana miljö. Det finns ingen specifik be- lysning för ÅVS:en men det finns längs med gatan. Jag hade kanske ändå föredragit någon mer belys- ning för ÅVS:en, kan tänka mig att det kan vara svårt att se vad det står på de olika behållarna när det är mörkt ute. FTI:s infoskylt sitter på en av containrarna och passar bra till resten av utformningen.
Foto: Rebecka Olsson
För att få lite mer inspiration och för att se hur återvinningsstationer kan utformas besökte jag tre stycken stationer i tre andra Stockholmskommuner.
Här presentarar jag två av dem lite kort och sammanfattar besöken genom att skriva vad jag tog med mig till mitt fortsatta arbete.
11
Ekerö, Skärvik,
Jungfrusundsvägen
Denna ÅVS ligger avskild från be- byggelsen i kanten av ett skogs- område som troligen används till rekreation då det är mycket stigar bara en lite bit in från ÅVS:en. Sta- tionen ligger inbäddad i befintlig grönska vilket är trevligt. Dock tar den stora grusytan ganska stort an- språk vilket är lite synd, men posi- tivt är att man har valt grus och inte asfalt eftersom grus passar bättre i denna miljö. Bakom och runt de gröna containrarna finns FTI:s falu- röda standardstaket som gör sig bra här. Stationen känns trivsam och det enda som ger den lite minus är att det ligger två kartonger bredvid en av containrarna men i övrigt är stationen välskött och containrarna står snyggt. Eftersom stationen lig- ger lite avskilt finns risken att det blir skräpigt och det är därför vik-
tigt att ha regelbunden tillsyn. FTI har en skylt på platsen som står i en betongsugga. Detta ser lite pro- visoriskt ut och skulle kunna göras på ett snyggare sätt, det förstör lite av helhetsintrycket. På ÅVS:en finns ingen belysning vilket inte gör så mycket mitt i sommaren men till hösten kommer det bli väldigt mörkt på platsen eftersom det inte finns någon annan belysning i när- heten. Jag hittade tre betongfunda- ment till gatubelysning så kanske kommer det upp. Här hade dem både glas och tidningsbehållare som krantömdes, resterande var front- och/eller baklastade.
Foton: Rebecka Olsson
12
• Att det är rent och snyggt runt ÅVS:erna är viktigt. Om stationerna sköts om ordentligt och om de har tillsyn tillräckligt ofta borde inte det vara något problem. Detta är extra viktigt med tillsyn om stationerna ligger lite avskilt och gömt. I Sigtuna har man löst tillsynen genom att låta ideella föreningar adoptera återvinningsstationer.
• Ha en inramning av containrarna som samspelar med den omkringlig- gande miljön. Även om standardplanken ofta fungerar bra kan det vara värt att fundera på andra alternativ. Plank i kombination med växtlighet är ofta en bra kombination, men på en del platser kan det vara bra att inte dölja stationerna för mycket. Är stationerna för dolda kan de upplevas som otrygga och det kan slängas saker som inte hör hemma på stationer- na.
• Inte glömma bort att ha specifik belysning för återvinningstationerna. Det gör att stationerna upplevs tryggare och avfall kan lämnas för återvinning under alla dygnets timmar. Belysning kan även bidra med ett estetiskt värde.
• Om det är ont om plats är de krantömmande containrarna bra. Bara inget hänger över containrarna.
• Ha containrar som är snygga och som inte ser alltför slitna ut.
• Integrera informationsskylten i resterande gestaltning. En skylt i en be- tongsugga ser väldigt provisorikt ut.
• Gestalta inte bara återvinningsstationen utan fundera även över hur den förhåller sig till omgivningen.
• Tänkt efter vad det ska vara för markbeläggning, vad passar in på den specifika platsen. Det finns mer än bara grus och asfalt. Markbeläggning- en kan hjälpa till att vägleda vid återvinningen.
Att ta med sig
Uppbruten markbeläggning kan förstöra helheltsintrycket av en återvinningsstation.
Detta är en station i Kungsängen, Upplands-Bro. Foto: Rebecka Olsson
13
Befintliga ÅVS:er i Sollentuna
Här är bilder från några av de återvinningsstationer som finns i Sollentuna Kommun. Skicket på dem varierar och det är ingen som är direkt estetiskt tilltalande.
Rudbecksvägen.
Foto: Linnea Johansson
Silverdals Kapell.
Foto: Rebecka Olsson
Vassbyvägen.
Foto: Linnea Johansson
Rotebrovägen.
Foto: Linnea Johansson
Skogstorpsvägen.
Foto: Rebecka Olsson
14
Inventering och val av platser
Vid inventeringen användes ett protokoll där följande saker note- rades: Datum och tid, vilken adress eller lokalisering platsen har, vad det är för typ av plats, t.ex. park, skog, vattennära eller parkering, om platsen ligger nära skola, idrotts- plats, lekplats, butiker eller rekrea- tion, hur trafiksituationen ser ut och vad som är positivt och negativt med platsen utifrån att placera en återvinningsstation. Detta samman- ställdes i ett dokument (se bilaga, Sammanställning inventering ÅVSer Södra Sollentuna) där dessutom information om vilken som äger marken och vilka planbestämmelse som finns lades in. Sedan delades de olika platserna in i fyra grupper:
Lämplig plats, ganska lämplig plats, mindre lämplig plats och ej lämplig plats. På de lämpliga platserna togs förslag fram på hur en eventuell återvinningsstation skulle kunna ut- formas. Att en plats ansågs olämp- lig kunde bero på flera olika saker.
Bland annat att platsen var för liten, att den låg nära eller intill en lek- plats, att det fanns andra planer för platsen eller att trafiksituationen hade varit svår att lösa.
Platserna som ansågs lämpliga var:
• Segeludden
• Edsviksvägen/Kummelbyvägen
• Edsviksvägen/Drotsvägen
• Anhaltsvägen/Vallarestigen/Al- vägen
• Bokvägen/Björkvägen
• Klemens väg
• Turebergsleden/Kanalvägen
• Sköldvägen/Sollentunavägen
• Harry Martinssons stig/Moas väg
15
0 1km
N 1
2
3 4
9 5
7
6 8
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
Befintliga ÅVS Lämpliga platser
Ganska lämpliga platser Mindre lämpliga platser Ej lämpliga platser 1. Segeludden
2. Edsviksv./Kummelbyv.
3. Edsviksv./Drotsv.
4. Alhaltsv./Vallarestigen/Alv.
5. Bokv./Björkv.
6. Klemens väg
7. Turebergsleden/Kanalv.
8. Sköldv./Sollentunav.
9. Harry Martinssons stig/Moas v.
Inventerade platser och befintliga återvinningsstationer i Tureberg och Helenelund.
Se bilaga för mer info om platserna.
16
Målsättningar
Då flera parter är inblandade i avfallshanteringen finns det också flera olika målsättningar och ambi- tioner att ta hänsyn till. En sådan är till exempel FTI:s ambition att ha ÅVS:er på 400 meters avstånd. Här presenteras ytterligare några
målsättningar.
Den kanske mest övergripande mål- sättningen finns i de svenska miljö- målen. Boverket skriver följande:
”Avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Det är målbilden för 2020 enligt de svenska miljö- målen.” (Boverket 2011 s.18)
Hållbar avfallshantering är en del av målet En god bebyggd miljö.
Illustratör: Tobias Flygar (miljömål.se) Enligt lag måste alla Sveriges kom- muner ha en avfallsplan. SÖRAB har tillsammans med de ägande kom- munerna tagit fram en avfallsplan som beskriver hur kommunerna ska jobba för att nå delmålen 2016 och de slutliga målen 2020.
17
De slutgiltiga målen år 2020 är följande:
1. Människan sätts i centrum
År 2020 ska avfallshantering utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.
2. Rätt kvalitet på avfallet
År 2020 ska allt avfall vara rätt sorterat och inte skräpa ned.
3. Minska avfallsmängden
Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd.
4. Minska avfallets farlighet
År 2020 ska inget farligt avfall finnas blandat med annat avfall.
5. Öka återanvändningen
Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras.
6. Öka materialåtervinningen
År 2020 ska minst 50 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka.
7. Energiutvinning med rätt bränsle till förbränning och biogas som drivmedel.
År 2020 ska brännbart avfall som inte kan återanvändas eller
återvinnas användas som bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen.
8. Deponering – ingenting på tipp i onödan
År 2020 ska deponering bara ske om det inte finns andra
behandlingsmöjligheter. Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön.
(Från SÖRAB:s avfallsplan)
18
Kriterier för återvinningsstationer
”En god och rationell avfallshante- ring är ett viktigt allmänt intresse.”
(Boverket 2011 s.26) Detta citat kommer från plan- och bygglagen där lagstiftaren visar att avfallas- hanteringen är viktig och något som ska tas hänsyn till vid planläggning och vid bygglov. Men frågan som återstår är; vad är en god och ratio- nell avfallshantering?
Att hitta lämpliga platser för åter- vinningsstationer är ingen lätt uppgift eftersom det för det första finns många krav på hur de ska utformas med mått och liknande för att uppfylla arbetsmiljökraven för de som tömmer stationerna men även för de som lämnar avfall. Dess- utom vill de flesta ha relativt nära
till sin återvinningsstation för att slippa köra extra för att lämna sitt avfall. Samtidigt som stationerna ska placeras nära de boende är det ingen som vill bo granne med en återvinningsstation, åtminstone inte när de ser ut som de ofta gör idag.
I detta arbete har ett antal kriterier legat till grund för utformningen av de förslag som har tagits fram. Tan- ken är att de ska hjälpa till att leva upp till en god och rationell avfalls- hantering.
Det är inte helt lätt att uppfylla alla kriterier och några av kriterierna kan tolkas på olika sätt vilket gör att alla förslag kanske inte uppfyller kriterierna till hundra procent.
19
• Återvinningsstationerna ska vara tillgänglighetsanpassade.
Det innebär att de ska:
• Förses med bra belysning.
• Ha markbeläggning som är plan, hårdgjord och jämn.
• Anpassas för snöröjning.
• Ha tillräckligt med utrymme för rullstolsburna att lämna avfall.
Och att de gärna får:
• Ha kärl i olika färger med både text och symboler som visar vad som ska vara i de olika kärlen.
• Ha bestämda platser till kärlen så att de alltid placeras i samma ord- ning. Detta för att underlätta orienterbarheten för framförallt personer med nedsatt syn.
• Återvinningsstationerna ska vara säkra och upplevas som trygga både för de som lämnar och hämtar avfall men även för förbipasserande.
Det innebär att de ska:
• Finnas vägar till stationerna som är anpassade för regelbunden avfalls- transport.
• Anpassas så att hämtbilarna inte behöver backa eller köra på gång- och/eller cykelbana. (De får dock korsa gång- och/eller cykelbana).
• Utformas så att sikten är god in till och ut från stationen.
• Förses med belysning.
• Vara städade och prydliga, det motverkar nedskräpning och vandalism.
• Utformas så att personer som befinner sig på stationen ska kunna överblicka den.
• Återvinningsstationerna ska placeras med hänsyn till sin omgivning och utformas på ett tilltalande och informativt sätt.
Det innebär att de ska:
• Anpassas till stads- och landskapsbilden och till platsens natur- och kulturvärden.
• Ha god form-, färg- och materialverkan.
• Ha tydlig skyltning som bidrar till att avfallet sorteras rätt.
• Ha information som visar vem som är ansvarig för stationen.
Och att de gärna får:
• Placeras och utformas så att grannarna inte störs av buller och/eller lukt som kan uppkomma.
• Återvinningsstationerna bör placeras i centrala lägen eller på
platser där många passerar. Detta för att stationerna ska vara
enkla att hitta och för att invånarna inte ska behöva köra ex-
tra när de ska lämna sitt avfall.
20
Segeludden är en del av ett längre populärt parkstråk som går längs med Edsviken. Den tänkta platsen för återvinningsstationen ligger i stråkets södra ände intill ett utegym och en seglarklubb. Platsen består av en grusyta som används till parkering och båtupptagningsplats.
Strandvägen som är den väg som leder till platsen och här är trafiken lugn och den består troligen till största delen av de som bor längs med vägen och som ska till sina båtar eller utegymet.
Segeludden
Fördelen med platsen är att många passerar och kommer därmed kän- na till återvinningsstationen. Tan- ken är att återvinningsstationen ska placeras i skogskanten och smälta in i miljön på ett bra sätt. Nackde- len är det vattennära läget och att de som bor och vistas i närheten kan bli störd. Ökningen av trafik på Strandvägen anses dock bli margi- nell.
Platsen omfattas av kulturmiljöpro- grammet för Turebergs villastad och Edshöjden. Detaljplanen är från 1982 och platsen är planlagd som fritidsområde.
Segeludden sedd från Strandvägen. Foto: Rebecka Olsson
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
21
Förslag med befintligt container- system. Vyn är från norr och perspektivet från sydväst. Här har jag ritat med standard- planket men ett förslag är att ha något som ser mer marint ut, t.ex. segelduk.
Skala 1:600 N
22
Platsen består av en gräsplätt intill en korsning i ett villaområde. Plat- sen korsas av en grusad gång- och cykelbana och i ena hörnet står en behållare för tidningsåtervinning.
Edsviksvägen är huvudgata genom villaområdet och trafikeras av buss i linjetrafik.
Fördelen med platsen är att många passerar på Edsviksvägen vilket gör att trafikmängden troligen inte kommer öka vid anläggandet av en återvinningsstation. Platsen har
Edsviksvägen/Kummelbyvägen
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
idag inte något direkt användnings- område mer än att vara en grön yta, vilket kan vara viktigt. Här finns det dock flera andra gröna områden i närheten med högre kvalitet. Nack- delen är närheten till grannarna som kan komma att störas.
Platsen omfattas av kulturmiljöpro- grammet för Helenelund och Edsvi- kens villastad. Detaljplanen är från 1936 och platsen är planlagd som allmän plats.
Korsningen Edsviksvägen/Kummelbyvägen. Bild tagen från Kummelbyvägen.
Foto: Rebecka Olsson
23
Förslag med befintligt system. Infart från Edsviksvägen och utfart på Kummelby- vägen. Ett låg häck omgärdar mot vägarna och ett plank sätts upp mot grannarna.
Eftersom planen blir stor skulle det vara trevligt om delar av den kunde vara armerat gräs.
Nedan en bild från platsen idag. Här ser man den tidningsbehållare som står där.
Skala 1:600 N
24
Förslag med underjordiska behållare. Ovan har behållarna satts i en cirkel med be- lysning i mitten. I båda förslagen är infart från Edsviksvägen och utfart på Kumme- blyvägen. I det nedre förslaget har några bankar placerats ut och den anslagstavla som finns på platsen idag placeras mellan bänkarna.
Edsviksvägen/Kummelbyvägen
Skala 1:600 NSkala 1:600 N
25
Förslag med underjordiska behållare. Här är tanken att platsen ska få torgkänsla.
Det skapas genom att marken beläggs med smågatsten och belysningsstolparna får en urban karaktär. Nedan är en vy från sedd från norr.
Skala 1:600 N
26
Platsen består av en skogsdunge som breder ut sig på båda sidorna om Edsviksvägen. Området som är aktuellet för en återvinningsstation är den delen av dungen som ligger väster om vägen. Edsviksvägen är huvudgata genom villaområdet och trafikeras av buss i linjetrafik som har en hållplats vid skogsdungen.
Öster om vägen används dungen till rekreation och barnlek och här finns det även några gamla gravar som klassas som fornlämningar. De- len väster om vägen ser inte ut att användas på samma sätt och skulle därmed kunna vara lämplig för en återvinningsstation.
Edsviksvägen/Drotsvägen
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
Fördelen med platsen är att många passerar på Edsviksvägen vilket gör att trafikmängden troligen inte kommer öka vid anläggandet av en återvinningsstation. Nackdelen är att ett antal större träd kan behöva tas ner och att busshållplatsen kan behöva flyttas eller byggas om.
Även grannarna kan komma att störas.
Platsen omfattas av kulturmiljöpro- grammet för Helenelund och Edsvi- kens villastad. Detaljplanen är från 1929 och platsen är planlagd som allmän plats.
Korsningen Edsviksvägen/Drotsvägen. Bild tagen från Edsviksvägen.
Foto: Rebecka Olsson
27
Förslag med befintligt containersystem. Här är tanken att det ska vara staket runt återvinningsstationen så att vegetationen på höjden bakom syns. Staketet får gärna vara i trä eller likna en gärdesgård för att passa in i miljön. Kanske kan delar av den stora hårdgjorda ytan vara armerat gräs för att få den att kännas lite mjukare.
Skala 1:600 N
28
Förslag med krantömmande system. Mest för att visa att en återvinningsstation inte behöver ta så stor yta i anspråk. Perspektivet är från sydväst.
Edsviksvägen/Drotsvägen
Skala 1:600 N29
30
I korsningen Anhaltsvägen, Val- larestigen och Alvägen bildas det en triangelformad plats som idag består av buskage och parkering.
Platsen ligger i ett område med vil- lor och flerbostadshus.
Fördelen med platsen är att den inte ser särskilt använd ut. Buskagen är förväxta och den ena parkeringen ser inte ut att användas till mer än uppställning för en husvagn.
Nackdelen är att området är ganska
Anhaltsv./Vallarestigen/Alv.
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
litet och att några större träd kan behöva tas ner. Det går dessutom en gång- och cykelväg förbi platsen som man behöver ta hänsyn till.
Risken finns att trafiken ökar, dock marginellt och grannarna kan kom- ma att störas.
Platsen omfattas av kulturmiljöpro- grammet för Helenelund och Edsvi- kens villastad. Detaljplanen är från 1952 och platsen är planlagd som gatu- och/eller kvartersmark.
Bild tagen från Anhaltsvägen. Gång- och cykelbanan är en del av Alvägen.
Foto: Rebecka Olsson
31
Förslag med befintligt containersystem. Eftersom denna plats ligger inne bland husen är tanken att det ska vara lite högre häckar runtom ÅVS:en. Höjdskillanden gör att det kan behövas en stödmur mot parkeringarna i väster. Perspektivet är från nord- västrahörnet.
Skala 1:600 N
32
Denna plats ligger precis intill en järnvägsundergång där flera pas- serar för att ta sig till villaområdena Eriksberg och Fågelsången. Den ena delen består av gräsmark med några få större träd medan den andra delen snarare kan beskrivas som en skogsdunge. I ett av korsningens hörn står en behållare för tidnings- återvinning.
Eftersom Bokvägen är den enda vägen som går under järnvägen blir den en naturlig infart till villaom- rådena från Sollentunavägen. Detta gör att många passerar platsen
Bokvägen/Björkvägen
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
vilket är positivt vid anläggande av en återvinningsstation. Eftersom många måste åka förbi platsen kommer troligen inte trafiken att öka. Dessutom finns det redan en tidningsbehållare här vilket gör att många säkert stannar till redan idag. Nackdelen är att träd kan behöva tas ner och att grannarna kan bli störda. Dock ligger det nära järnvägen som orsakar buller redan idag.
Detaljplanen är från 1992 och plat- sen är planlagd som anlagd park.
Bild tagen från Bokvägen. Foto: Rebecka Olsson
33
Förslag med befintligt containersystem. Tanken är att ÅVS:en ska bli en del av skogs- dungen som har hagkaraktär. Nya träd planteras runtom och staketet är i form av en gärdesgård. Perspektivet är från Almvägen mitt för ÅVS:ens in- och utfart.
Skala 1:600 N
34
Förslag med befintligt containersystem. Detta förslaget tar inte så stor yta i anspråk trots att det är det befintliga systemet. Det p.g.a. att tömningsbilarna kan använda gatan när de tömmer, denna gatan har nämligen väldigt lite trafik. I perspektivet är det plank runtom men skulle kunna vara spalje eller staket också.
Bokvägen/Björkvägen
Skala 1:600 N35
Förslag med ett krantömmande system. Detta tar väldigt lite yta i anspråk vilket är positivt. Tanken är att det ska likna ÅVS:en i Traneberg på sida 10.
Skala 1:600 N
36
Intill järnvägen där Klemens väg tar slut finns en liten gräsplätt som förutom järnvägen omges av en villatomt och en parkering som tillhör ett hotell och en restaurang.
I Klemens vägs förlängning finns en järnvägsundergång för gående och cyklister.
Cirka 100 meter från platsen anslu- ter Klemens väg till Sollentunavägen som är en stor väg där många kör.
Läget invid järnvägen gör att plat- sen inte har speciellt många andra bra användningsområden eftersom
Klemens väg
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
den bidrar till mycket buller. Dessa faktorer tillsammans med att ytan idag inte används gör den lämplig för anläggande av en återvinnings- station. Nackdelen är den ökande trafiken på Klemens väg, dock ligger det bara ett bostadshus längs med vägen och trafikmängderna är små.
Detaljplanen är från 2000 (norr om Klemens väg) och platsen är plan- lagd som kontor, detaljhandel eller bostad till verksamhet. Delar får dessutom ej bebyggas.
Gräsplätt vid Klemens väg. Foto: Rebecka Olsson
37
Förslag med befintligt system. Här finns stor yta vilket gör att det kan anläggas en ganska stor ÅVS här. Eftersom platsen ligger på en plats där bara gående och cyklister passerar är det bra om det är lågt staket runtom och låga buskar mot tunneln och vägen för att kunna ha överblick och på så sätt känna sig trygg på platsen. Möjligen att det blir högre vegetation eller ett plank mot grannarna om de önskar det. Mot järnvägen kan den befintliga vegetationen bevaras.
Skala 1:600 N
38
Denna plats ligger intill Mariebergs brasvärmecenter och en cirkula- tionsplats på Turebergsleden som är den väg som går från E4:an till Sollentuna centrum. Platsen består av en gräsyta som korsas av en gång- och cykelbana men används inte i övrigt.
Fördelen med platsen är att många passerar på Turebergsleden vilket
Kanalvägen/Turebergsleden
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
gör att trafiken inte kommer att öka vid anläggandet av en återvin- ningsstation. Inga boende finns precis intill platsen och de närmast boende har redan buller från Ture- bergsleden.
Detaljplanen är från 1962 och plat- sen är planlagd som allmän plats för park eller plantering.
Bild från Kanalvägen mot Cirkulationsplats på Turebergsleden.
Foto: Rebecka Olsson
39
Förslag med befintligt containersystem. In- och utfart sker från befintlig in- och ut- fart på Kanalvägen. GC-vägen dras om, nya träd planteras och ett lågt staket place- ras runtom. Perspektivet är från cirkulationsplatsen.
Skala 1:600 N
40
Mellan en parallell väg till Sollen- tunavägen och Sollentunavägen finns det en liten gräsremsa med två större träd på. Den parallella vägen används som infart till några tomter och till parkering. Huset som ligger på den nordligaste tomten närmast Sköldvägen ser övergivet ut och ägas av Telia Net Fastigheter AB. På de andra två tomterna ser det ut att vara olika former av verk- samheter.
Fördelen med denna plats är att den ligger precis intill Sollentunavägen
Sköldvägen/Sollentunavägen
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
där många passerar och det finns inte heller några boende precis intill platsen. Nackdelen är att ytan är ganska liten vilket gör att det kan bli svårt för hämtbilarna att vända.
De stora träden som står på platsen kommer troligen behöva tas ner vid anläggande av en återvinningssta- tion vilket gör att platsens kvalitet försämras.
Detaljplanen är från 2000 och plat- sen är planlagd som allmän plats för gårdsgata, plantering och/eller parkering.
Bild från Sköldvägen. Stopplikt vid Sollentunavägen. Foto: Rebecka Olsson
41
Förslag med befintligt containersystem. Här är det ont om plats och eftersom det inte går att ha någon in- eller utfart på Sollentunavägen måste tömningsbilarna kunna vända. Om det ska vara möjligt att ha en ÅVS här får de träd som står på platsen tas ner. Vid in- och utfarten korsas en GC-bana och den måste markeras för att bilis- terna blir uppmärksamma.
Skala 1:600 N
42
Denna plats ligger i Tegelhagens skogsbryn i kanten av Silverdal. På andra sidan vägen ligger småhus som ligger med ”ryggen” mot sko- gen. Från platsen går det en stig in i Tegelhagen som är ett populärt rekreationsområde.
Fördelen med att ha en återvin- ningsstation här är att det inte finns någon i Silverdal idag och att de boende slipper köra så långt för att slänga sitt avfall. Nackdelen är
Harry Martinssons stig/Moas väg
0 1km
N
Häggvik
Sollentuna
Helenelund
HELENELUND TUREBERG
såklart att det ligger väldigt nära de boende och att de kan bli störda.
Dock kommer ökningen av trafiken troligen vara ganska liten. Fördelen är att ingen boende har sin uteplats åt detta håll. Platsen är även en del av Tegelhagens naturreservat vilket kan göra att platsen anses olämplig.
Detaljplanen är från 2000 och plat- sen är planlagd som naturmark och lokalgata.
Bild från Harry Martinssons stig. En promenadstig går upp till Tegelhagens rekreationsområde. Foto: Rebecka Olsson
43
Förslag med befintligt containersystem. ÅVS:en placeras i ett skogsbryn som idag är en gräsbevuxen yta. För att de som bor närmast inte ska se ÅVS:en planteras buskage längs med Harry Martinssons stig. Perspektivet är från norr där stigarna från Tegel- haggen kommer ut. Även här föredras ett staket som passar in i skogsmiljön.
Skala 1:600 N
44
Att tänka på i framtiden
Om återvinningsstationerna ska pla- ceras på bästa möjliga och lämpliga plats är det bra att ha med deras placering redan i ett tidigt detaljpla- neskede. Detta gäller framförallt vid nyetablering av bostäder eftersom det är i sådana områden ÅVS:erna behövs. Men även när nya verksam- heter etableras är det bra att pla- nera för ÅVS:er eftersom det oftast är verksamheterna som tillverkar eller säljer det avfall som sedan återvinns.
Flerbostadshus har oftast gemen- sam avfallshantering i ett hus på
gården eller i ett rum i källaren.
Även småhus och villor skulle kunna ha ett sådant system där ett antal hushåll har ett gemensamt avfallshus. Att bygga ett mindre hus för återvinning tar inte lika mycket plats som en hel återvinningsstation och det upplevs kanske inte heller som något negativt på samma sätt som en ÅVS kan göra.
Att fundera över alternativa lös- ningar och inte bara köra på stan- dard kan vara en god idé och att våga satsa lite extra som de gjorde i Kalmar.
Vid nyetablering av återvinningsstationer
Och tips för befintliga återvinningsstationer
Eftersom det är väldigt svårt att hitta bra platser för återvinningssta- tioner kan det vara bra att hålla de som finns i gott skick.
Ett sätt är att göra som i Sigtuna Kommun där ideella föreningar har fått adoptera ÅVS:er och sköta till- synen av dem.
Ett annat sätt är att ha planteringar i anslutning till ÅVS:erna för att få dem att upplevas mer som fickpar- ker. Det visar dessutom att kommu-
nen bryr sig om ÅVS:erna. I Kalmar gick de ett steg längre och anla de en liten pausplats med bänkar intill ÅVS:en. För en del människor kan ÅVS:en vara en plats för möten och då kan det vara trevligt om det finns en bänk att slå sig ner på i närheten.
Och till sist...
Glöm inte att en god och rationell avfallshantering är ett allmänt in- tresse vilket är ett starkt argument för att satsa lite extra på ÅVS:er.
Att jobba vidare med
Det som skulle behöva undersökas närmre är vilka kostnaderna är för oli- ka system och vilka som bekostar de olika delarna. Vilka kostnader står FTI för och vilka kan Sollentuna Energi respektive Sollentuna Kommun få stå för? Om man väljer att inte utforma ÅVS:erna med FTI:s standardlös- ningar kommer troligen inte FTI stå för hela kostnaden utan kommunen kan få vara med och finansiera de extrakostnader som kan uppstå.
45
Referenser
Boverket (2011). Avfallshantering – tillgänglig, säker och estetisk. Upplaga 1.
Karlskrona: Boverket.
Förpacknings & tidningsinsamlingen (2014a). Vi återvinner dina förpackning- ar och tidningar. http://www.ftiab.se/[2014-07-01]
Förpacknings & tidningsinsamlingen (2014b). Frågor och svar. http://www.
ftiab.se/80.html [2014-07-01]
Kalmar Kommun (2013). Utformning och lokalisering av återvinninsstatio- ner. Kallelse till sammanträde 2013-01-24. Tillgänlig: http://www.kalmar.
se/Kalmar%20kommun/Demokrati/Politik/Samhallsbyggnad/Handling- ar/2013/2013-01-24/Kallelseohandlingar130124.pdf [2014-07-03]
Sollentuna Energi (2014-06-01). Avfall. http://www.sollentunaenergi.se/av- fall/ [2014-07-01]
SÖRAB (2014). Vad är SÖRAB?. http://www.sorab.se/index.
asp?id=6&id2=0&page=om_sorab [2014-07-01]
