Hälso- och sjukvård. Delrapport kvinnosjukvård

(1)

______________________________________________________________________________________________________

Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan:

Hälso- och sjukvård

Delrapport kvinnosjukvård

Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland,

Uppsala, Västerbotten, Västmanland

2006-05-10

(2)

Nyckeltal 2005

Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård

0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader sida 3 2. Vårdkonsumtion sida 10 3. Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård sida 14 4. Landstingsprofiler – kvinnosjukvård sida 29

Tabellbilaga länsnivå

Tabellbilaga kliniknivå

(3)

Nyckeltalssamverkan 2005

För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt

landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader.

Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar.

Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat

gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om.

Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade.

Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2005. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för ”sina” siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri,

medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter).

Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data.

Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitets- ambitionerna är välkomna.

För Styrgruppen

Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan )

(4)

I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen.

I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna.

På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i

redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter.

Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting.

Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom

organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och 2005. För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi.

Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader.

I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitets- områdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi.

Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde

De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision.

Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet

Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård

Blekinge 19 619 18 853 638 128

Dalarna 18 986 18 313 567 106

Gotland 19 689 18 978 565 146

Gävleborg 19 573 18 882 565 126

Halland 16 711 16 111 505 94

Jämtland 19 526 18 723 623 179

Kronoberg 17 662 16 944 537 180

Södermanland 17 192 16 562 520 111

Tabell 3:

Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År 2005.

Varav Totala kostnader

hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet

(5)

I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden.

Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS

Blekinge 18 853 10 944 ^58% 4 262 ^23% 2 098 ^11% 1 550 ^8%

Dalarna 18 313 9 613 52% 5 331 29% 1 775 10% 1 594 9%

Gotland 18 978 11 928 63% 3 601 19% 1 835 10% 1 614 9%

Gävleborg 18 882 10 502 56% 5 256 28% 1 470 8% 1 655 9%

Halland 16 111 9 566 ^59% 4 251 ^26% 1 193 ^7% 1 101 ^7%

Jämtland 18 723 9 836 53% 5 426 29% 1 454 8% 2 007 11%

Kronoberg 16 944 10 582 62% 3 448 20% 1 900 11% 1 015 6%

Södermanland 16 562 10 460 63% 3 758 23% 1 607 10% 737 4%

Västerbotten 18 204 10 739 ^59% 4 113 ^23% 1 783 ^10% 1 571 ^9%

Västmanland 17 200 9 775 ^57% 4 442 ^26% 1 725 ^10% 1 259 ^7%

Örebro 17 388 10 332 ^59% 3 525 ^20% 1 893 ^11% 1 637 ^9%

Tabell 4:

Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år 2005. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger.

Totala kostnader HoS

exkl tandvård och politisk verksamhet Varav

Nyckeltal 2005 - Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde(exkl tandvård och politisk verksamhet)

kronor per invånare

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000

Gotland Gävleborg Blekinge Jämtland Dalarna Västerbotten Örebro Västmanland Kronoberg Södermanland Halland

Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS

(6)

I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001- 2005.

Redovisningen är både totalt samt per område.

Landstingsprofiler – Hälso- och sjukvårdskostnader 2005

Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

Blekinge 30% 18% 63% 26%

Dalarna 33% 21% 57% 28%

Gävleborg 34% 27% 53% 15%

Halland 33% 25% 75% 12%

Kronoberg 43%

Södermanland 36% 31% 65% 25%

Västerbotten 26% 16% 60% 17%

Västmanland 32% 18% 93% 16%

Västra Götaland 28%

Örebro 24% 12% 66% 27%

Tabell 5:

Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001-2005. Basår är år 2001. OBS för år 2005 inklusive läkemedelskostnad

Ökning i procent 2001-2005 för hälso- och sjukvård (inkl övrig

HoS)

Varav

Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2005 (ex tandvård o politisk verksamhet) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde (exklusive läkemedelskostnad)

1061

467

1527

1166

-1337

-1125

-1104

-233

-1750 -1250 -750 -250 250 750 1250 1750

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Kronoberg

Södermanland

Västmanland

(7)

Vem har producerat vården ?

I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet.

Egenproducerad vård

Köpt vård inom länet

Köpt vård utom

länet Andel köpt vård

Blekinge 9 776 64 1 104 11%

Dalarna 8 345 30 1 238 13%

Gotland 9 658 249 2 021 19%

Gävleborg 8 740 202 1 559 17%

Halland 7 409 313 1 845 23%

Jämtland 8 234 128 1 474 16%

Kronoberg 8 490 445 1 648 20%

Södermanland 8 785 119 1 556 16%

Västerbotten 10 168 298 272 5%

Västmanland 8 286 103 1 385 15%

Örebro 9 443 260 629 9%

Tabell 6:

Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år 2005.

Nyckeltal 2005 - Kostnader

Somatik - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

Gotland Blekinge Västerbotten Kronoberg Gävleborg Södermanland Örebro Jämtland Västmanland Dalarna Halland

Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns

(8)

Kostnader per specialitet och specialitetsområde

I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden.

Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen.

Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting.

Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen.

I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar

kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas.

I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik.

I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi.

I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi.

Medicin mm (1) 4 190 4 195 4 866 4 149 3 390 4 288 4 072 4 144 4 583

Barnmedicin 671 594 747 776 648 654 663 675 733

Habilitering 217 369 266 298 155 220 300 205 184

S:a med vård 5 078 5 159 5 880 5 223 4 193 5 161 5 035 5 025 5 500

Andel med vård (%) 51% 56% 57% 58% 49% 57% 54% 56% 59%

Kirurgi mm (2) 2 078 1 613 1 694 1 650 1 717 2 509 1 608 1 554 1 783

Ortopedi 1 353 1 085 1 481 942 1 214 773 1 207 1 131 909

Kvinnosjukvård 878 688 720 666 884 0 807 601 686

Ögon 252 301 239 224 211 216 245 232 226

ÖNH (3) 331 343 352 365 325 448 392 380 210

S:a kirurgisk vård 4 893 4 029 4 485 3 847 4 352 3 946 4 259 3 898 3 813

Andel kir vård (%) 49% 44% 43% 42% 51% 43% 46% 44% 41%

Somatisk vård totalt 9 970 9 188 10 366 9 069 8 545 9 107 9 294 8 922 9 313 Tabell 9:

Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per invånare år 2005.

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Söder- manland

Väster- botten Krono-

berg

Västman- land

(9)

Nyckeltal 2005 - Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad)

Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Gotland Västerbotten Gävleborg Kronoberg Dalarna Blekinge Södermanland Västmanland Halland

Medicin mm Barnmedicin Habilitering

Nyckeltal 2005 - Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad)

Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Blekinge Gotland Halland Södermanland Dalarna Kronoberg Västmanland Gävleborg Västerbotten

Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH

KK ingår i Kirurgi mm

(10)

I tabell 11 redovisas nettokostnaderna för ett antal specialiteter relaterat till antalet invånare i aktuell målgrupp. Målgruppen för respektive specialitet är enligt följande: Barnmedicin - antalet invånare 0-18 år. Gynekologi - antal kvinnor över 15 år.

Kostnader i kronor per invånare 2005

0 500 1000 1500 2000 2500

Västmanland Västerbotten Gävleborg Dalarna Södermanland Blekinge Halland Gotland Kronoberg

Kvinnosjukvård (inv = kvinnor 15+)

Uppgift saknas

Barnmedicin 3 114 2 672 3 343 3 578 2 696 2 914 2 888 2 984 3 305

Gynekologi 2 099 1 706 2 154 1 587 2 134 1 962 1 478 1 539

Tabell 11:

Kostnader per invånare år 2005 (exklusive läkemedelskostnad) i respektive målgrupp, vissa specialiteter.

Blekinge Dalarna Gotland Gävle-

borg Halland Krono- berg

Söder- manland

Västman- land

Väster- botten

(11)

3. Vårdkonsumtion

Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den

primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla.

Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård.

Under åren 2003-2004 har gruppen genomfört två projekt inom individdata. Projekten har redovisats i rapporter. Detta arbete har fortsatt under 2005. Arbetet i gruppen har präglats av ett stort intresse för utveckling av individdata.

På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök,

sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård.

Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem.

De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar.

Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad.

Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för invånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå

Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade.

För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion.

(12)

Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

US US US

Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

US US

PV

(13)

Vårdkonsumtion 2005 - Kvinnosjukvård Antal vårdtillfällen per 1000 inv

0 5 10 15 20 25

Sörmland Gävleborg Kronoberg Västerbotten Dalarna Västmanland Halland Gotland Blekinge Jämtland US

US

Vårdkonsumtion 2005 - Kvinnosjukvård Vårdtid i dagar per 1000 inv

0 10 20 30 40 50 60 70

Västerbotten Gävleborg Sörmland Gotland Dalarna Västmanland Kronoberg Halland Blekinge Jämtland ^US

US

(14)

Vårdkonsumtion 2005 - Kvinnosjukvård Antal läkarbesök per 1000 inv

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Västerbotten Gävleborg Kronoberg Dalarna Sörmland Västmanland Halland Gotland Blekinge Jämtland US

US

(15)

3. Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård

Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet.

Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC.

Rapportstruktur på länsnivå:

Somatisk sjukvård

Medicin mm Onkologi Hud Barn

Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio

Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet.

Generellt:

• Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/IVA och operation.

• Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning.

• I ”övrig personal” ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

• Under ”läkare totalt” ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges.

• Nyckeltal baserad på ”personalkostnad” eller ”personalkostnad övrig personal slutenvård” (per vårdtillfälle/besök/DRG-poäng) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan ”lika” kliniker.

Befolkningstal

Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2005-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+).

(16)

Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal.

Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurs- krävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc.

Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar.

Kommentarer från utvecklingsgrupperna

Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2005’s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen

diskuterats i samtliga grupper.

Utvecklingsgruppen för kvinnosjukvård har medsänt följande kommentarer om speciella faktorer som påvekar nyckeltal på kvinnokliniker:

”Flera faktorer finns som märkbart påverkar nyckeltalen på kvinnoklinikerna. Vad gäller vissa nyckeltal ger detta kraftigt utslag vid jämförelse med t ex andra kirurgiska specialiteter. Andra nyckeltal ger kraftiga skillnader mellan olika kvinnokliniker utan att det i sig betyder skillnader i praxis eller produktivitet.

Det är viktigt att alla som tar del av siffrorna har klart för sig vilka nyckeltal som kan kräva ytterligare information för att tolkas rätt:

• Kvinnoklinikerna med förlossningsavdelning och/eller BB har nyfödda barn på avdelningen.

Vanligtvis är dessa barn ej registrerade i de patientadministrativa systemen men väl i klinikernas DRG-system. Olika uppgifter om antal vårdtillfällen och antal vårddagar föreligger alltså beroende på vilket system uppgifterna hämtas.

Barnen är resurskrävande både vad gäller utrustning och personal. En BB-avdelning har personal anställd speciellt för att ta hand om barnen men barnens sängar räknas ej som vårdplatser. Detta innebär att en BB-avdelning har till synes mer personal/vårdplats än

exempelvis en ”vanlig” kirurgavdelning. Vid ev. jämförelse av kostnader mellan enheter av olika specialitet är detta mycket viktigt att notera.

• Operationsenhetens tillhörighet skiljer sig mellan de olika kvinnoklinikerna vilket kan ha betydelse för vissa nyckeltal. Rätt fördelning av kostnaderna inom klinik med egen operationsenhet och mellan klinikerna vid centraloperation är mycket viktig.

• Öppenvårdens organisation skiljer sig mycket mellan de olika länen. Specialistmottagningar utanför sjukhusen kan finnas organiserade under klinik eller primärvård. Det är viktigt att all specialistvård tas med och att kostnaderna följer prestationerna.

(17)

registreras som mottagningsbesök eller med vårddag. Detta påverkar i sin tur medelvårdtid m m.

Det är också mycket olika vilket ingrepp som utförs direkt på mottagningen och vad som görs på operationsenhet. Nyckeltal som berör dagkirurgi bör i de allra flesta fall kommenteras av

respektive klinik.

• Onkologisk vård förekommer i mycket varierande grad på de olika klinikerna Detta har stor betydelse för bl a vårdtid och medicinkostnader. Bör kommenteras vid jämförelse.

• Mödravårdens organisation skiljer mellan de olika länen. Varierar mellan att helt organiseras i primärvården med specialistmödravård knuten till kliniken till att vara helt införlivad med kliniken.

Detta påverkar självklart vissa nyckeltal. Bör kommenteras vid jämförelse.

Kvinnoklinikerna är mestadels undantagna från remisstvång, vilket gör att mottagningsverksamheten skiljer sig från andra klinikers. Bör observeras vid jämförelse med andra specialiteter.”

(18)

Nyckeltal 2005 - Kvinnosjukvård länsnivå

Antal VTF exkl barn egna lt / 1000 kvinnor >15 år

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Gävleborg Södermanland Gotland Jämtland Västerbotten Kronoberg Blekinge Västmanland Dalarna Halland

Nyckeltal Kvinnokliniker 2001 - 2005 Antal VTF per 1000 kvinnor >15 år

30 35 40 45 50

2001 2002 2003 2004 2005

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland

Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland

(19)

Antal VDG exkl barn egna lt / 1000 kvinnor >15 år

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Gävleborg Dalarna Gotland Blekinge Södermanland Västerbotten Jämtland Halland Kronoberg Västmanland

Nyckeltal Kvinnokliniker 2001 - 2005

Antal VDG (exkl barn) egna lt / 1000 kvinnor >15 år

100 120 140 160 180 200 220

2001 2002 2003 2004 2005

(20)

Antal läkarbesök egna lt / 1000 kvinnor >15 år

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Västerbotten Jämtland Gävleborg Dalarna Blekinge Västmanland Kronoberg Södermanland Halland Gotland

Läkarbesök exkl privata Läkarbesök privata spec

Nyckeltal Kvinnosjukvård 2001 - 2005 Antal läkarbesök per 1000 kvinnor >15 år

100 150 200 250 300 350 400 450 500

2001 2002 2003 2004 2005

(21)

Antal op tillfällen (sv+öv) egna lt per 1000 kvinnor >15 år

0 10 20 30 40 50

Gävleborg Gotland Södermanland Kronoberg Västmanland Västerbotten Halland Jämtland Blekinge Dalarna

Slutenvård Dagkirurgi

Övrig öppenvårdskirurgi Övr öppenvårdskirurgi Halland

redovisas exkl Halmstad

Antal operationstillfällen (sv+öv) egna lt / 1000 kvinnor >15 år

15 20 25 30 35 40 45 50

2001 2002 2003 2004 2005

Nytt från 2004: Inkl Övr öppenvårdskirurgi

(22)

Nyckeltal Kvinnokliniker 2001 - 2005 Andel op.tillfällen öppenvård / op.tillfällen totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2001 2002 2003 2004 2005

T.o.m. 2003 : dagkirurgi

F.o.m. 2004 : dagkirurgi + övrig öppenvårdkirurgi

Antal vårdkontakter annan dagsjukvård / 1000 kvinnor >15 år

0 5 10 15 20 25 30 35 40

2001 2002 2003 2004 2005

(23)

Personalkostnad per kvinna >15 år

0 200 400 600 800 1 000 1 200

Gävleborg Västerbotten Jämtland Västmanland Södermanland Blekinge Kronoberg Dalarna Halland Gotland

Nyckeltal Kvinnosjukvård 2001 - 2005 Personalkostnad / kvinna >15 år

600 700 800 900 1000 1100

2001 2002 2003 2004 2005

(24)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik från Nysam-medianvärde Personalkostnad per kvinna >15 år

-40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Kronoberg

Södermanland

Västerbotten

Västmanland

Personalkostnader BB/förlossning per förlossning

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

Jämtland Gotland Västmanland Västerbotten Dalarna Halland Blekinge Kronoberg Gävleborg Södermanland US

(25)

Antal årsarb läkare per 100 000 kvinnor >15 år

0 5 10 15 20 25 30 35

Dalarna Gävleborg Blekinge Jämtland Kronoberg Västerbotten Västmanland Södermanland Halland Gotland

Nyckeltal Kvinnosjukvård 2001 - 2005 Antal årsarb läkare totalt / 100 000 kvinnor >15 år

15 20 25 30 35 40 45

2001 2002 2003 2004 2005

(26)

Antal årsarb övrig personal per 100 000 kvinnor >15 år

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Västerbotten Västmanland Södermanland Jämtland Gävleborg Kronoberg Blekinge Dalarna Gotland Halland

Antal årsarb övrig personal / 100 000 kvinnor >15 år

100 125 150 175 200

2001 2002 2003 2004 2005

(27)

Antal disp VPL / 100 000 kvinnor >15 år

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Gävleborg Södermanland Jämtland Gotland Västerbotten Blekinge Västmanland Halland Kronoberg Dalarna

Nyckeltal Kvinnokliniker 2001 - 2005 Antal disp vårdplatser / 100 000 kvinnor >15 år

30 35 40 45 50 55 60 65 70

2001 2002 2003 2004 2005

(28)

%-avvik från Nysam-medianvärde Antal disp VPL / 100 000 kvinnor >15 år

-40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Kronoberg

Södermanland

Västerbotten

Västmanland

%-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats

-40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Kronoberg

Södermanland

Västerbotten

Västmanland

(29)

Antal läkarbesök per läkare - exkl privata specialister

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

Västerbotten Jämtland Halland Södermanland Västmanland Kronoberg Gotland Gävleborg Dalarna Blekinge

Antal läkarbesök per läkare - privata specialister

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Västerbotten Södermanland Halland Gävleborg Gotland Jämtland Västmanland Blekinge Kronoberg

Dalarna US

0

(30)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

4%

-3%

-13%

30%

2%

9%

-10%

7%

2%

-1%

5%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

Antal VTF egna lt / 1000 inv

Antal VDG egna lt / 1000 inv

Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv Antal sköterskebesök /

1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /

1000 inv

RESURSDATA

Personalkostnad / inv

Personalkostnader BB/

förlossning / förlossning

Antal läkare totalt /100 000 inv

Antal övrig pers / 100 000 inv

Antal disp VPL / 100 000 inv

PRODUKTIVITETSDATA

Antal VTF exkl barn / disp VPL

Antal läkarbesök / årsarb läkare

MEDICINSK PRAXIS

Blekinge

Min - Max

värde

(31)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

9%

-7%

-13%

0%

30%

3%

0%

-14%

11%

12%

-4%

-14%

14%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt

Dalarna

Min - Max

värde

(32)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

-4%

-7%

34%

-18%

19%

-7%

29%

11%

-2%

-4%

6%

-18%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Gotland

Min - Max

värde

US

(33)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

-6%

-9%

-14%

-8%

-27%

-6%

16%

-14%

-1%

-16%

10%

-1%

-13%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Gävleborg

Min - Max

värde

(34)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

14%

15%

24%

-11%

1%

8%

4%

22%

25%

7%

4%

-3%

1%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Halland

Min - Max

värde

Exkl Övr öppenvårdskirurgi Halmstad

(35)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

-1%

14%

-23%

13%

4%

-3%

-14%

-6%

-3%

-9%

7%

-18%

-1%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Jämtland

Min - Max

värde

(36)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

1%

17%

4%

-10%

2%

16%

-2%

1%

9%

-9%

3%

-9%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Kronoberg

Min - Max

värde

US

(37)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

-6%

0%

7%

-13%

-2%

6%

-5%

-16%

11%

1%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Södermanland

Min - Max

värde

US

(38)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

-1%

0%

-39%

1%

-4%

-2%

2%

-6%

-2%

-1%

-39%

11%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Västerbotten

Min - Max

värde

70%

(39)

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

6%

23%

3%

23%

-1%

-3%

-2%

2%

-6%

5%

1%

-3%

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

1000 inv

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

MEDICINSK PRAXIS

Västmanland

Min - Max

värde

(40)

Hälso- och sjukvård. Delrapport kvinnosjukvård

Hälso- och sjukvård

Delrapport kvinnosjukvård

Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland,

Uppsala, Västerbotten, Västmanland

Nyckeltal 2005

Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård

0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader sida 3 2. Vårdkonsumtion sida 10 3. Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård sida 14 4. Landstingsprofiler – kvinnosjukvård sida 29

Tabellbilaga länsnivå

Tabellbilaga kliniknivå

Nyckeltalssamverkan 2005

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Blekinge

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Dalarna

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Gotland

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Gävleborg

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Halland

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Jämtland

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Kronoberg

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Södermanland

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Västerbotten

Nyckeltal 2005 Kvinnosjukvård länsnivå

%-avvik medianvärde övriga kliniker

Västmanland

BILAGA:

TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ

TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ