Hälso- och sjukvård. Delrapport barn

(1)

______________________________________________________________________________________________________

Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan:

Hälso- och sjukvård

Delrapport barn

Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland,

Värmland, Västerbotten, Västmanland,

2006-05-05

(2)

Nyckeltal 2005

Hälso- och sjukvård Delrapport barn

0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader - barn sida 3

2. Vårdkonsumtion - barn sida 10

3. Somatisk sjukvård - barn sida 14 3.1 Befolkningstal sida 15 3.2 Klinikspecifikation barn sida 16

3.3 Grafer barn, län och klinik sida 18 3.4 Landstingsprofiler sida 25

Tabellbilaga länsnivå

Tabellbilaga kliniknivå

(3)

Nyckeltalssamverkan 2005

För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt

landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader.

Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar.

Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat

gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om.

Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade.

Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2005. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för ”sina” siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri,

medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter).

Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data.

Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitets- ambitionerna är välkomna.

För Styrgruppen

Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan )

(4)

I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen.

I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna.

På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i

redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter.

Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting.

Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom

organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och 2005. För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi.

Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader.

I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitets- områdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi.

Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde

De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision.

Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet

Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård

Blekinge 19 619 18 853 638 128

Dalarna 18 986 18 313 567 106

Gotland 19 689 18 978 565 146

Gävleborg 19 573 18 882 565 126

Halland 16 711 16 111 505 94

Jämtland 19 526 18 723 623 179

Kronoberg 17 662 16 944 537 180

Södermanland 17 192 16 562 520 111

Västerbotten 18 879 18 204 519 156

Västmanland 17 885

Tabell 3:

Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År 2005.

Varav Totala kostnader

hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet

(5)

I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden.

Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS

Blekinge 18 853 10 944 ^58% 4 262 ^23% 2 098 ^11% 1 550 ^8%

Dalarna 18 313 9 613 52% 5 331 29% 1 775 10% 1 594 9%

Gotland 18 978 11 928 63% 3 601 19% 1 835 10% 1 614 9%

Gävleborg 18 882 10 502 56% 5 256 28% 1 470 8% 1 655 9%

Halland 16 111 9 566 ^59% 4 251 ^26% 1 193 ^7% 1 101 ^7%

Jämtland 18 723 9 836 53% 5 426 29% 1 454 8% 2 007 11%

Kronoberg 16 944 10 582 62% 3 448 20% 1 900 11% 1 015 6%

Södermanland 16 562 10 460 63% 3 758 23% 1 607 10% 737 4%

Västerbotten 18 204 10 739 ^59% 4 113 ^23% 1 783 ^10% 1 571 ^9%

Västmanland 17 200 9 775 ^57% 4 442 ^26% 1 725 ^10% 1 259 ^7%

Örebro 17 388 10 332 ^59% 3 525 ^20% 1 893 ^11% 1 637 ^9%

Tabell 4:

Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år 2005. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger.

Totala kostnader HoS

exkl tandvård och politisk verksamhet Varav

Nyckeltal 2005 - Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde(exkl tandvård och politisk verksamhet)

kronor per invånare

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000

Gotland Gävleborg Blekinge Jämtland Dalarna Västerbotten Örebro Västmanland Kronoberg Södermanland Halland

Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS

(6)

I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001- 2005.

Redovisningen är både totalt samt per område.

Landstingsprofiler – Hälso- och sjukvårdskostnader 2005

Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

Blekinge 30% 18% 63% 26%

Dalarna 33% 21% 57% 28%

Gävleborg 34% 27% 53% 15%

Halland 33% 25% 75% 12%

Kronoberg 43%

Södermanland 36% 31% 65% 25%

Västerbotten 26% 16% 60% 17%

Västmanland 32% 18% 93% 16%

Västra Götaland 28%

Örebro 24% 12% 66% 27%

Tabell 5:

Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001-2005. Basår är år 2001. OBS för år 2005 inklusive läkemedelskostnad

Ökning i procent 2001-2005 för hälso- och sjukvård (inkl övrig

HoS)

Varav

Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2005 (ex tandvård o politisk verksamhet) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde (exklusive läkemedelskostnad)

1061

467

1527

1166

-1337

-1125

-1104

-233

0

-1750 -1250 -750 -250 250 750 1250 1750

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Kronoberg

Södermanland

Västmanland

Västerbotten

(7)

Vem har producerat vården ?

I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet.

Egenproducerad vård

Köpt vård inom länet

Köpt vård utom

länet Andel köpt vård

Blekinge 9 776 64 1 104 11%

Dalarna 8 345 30 1 238 13%

Gotland 9 658 249 2 021 19%

Gävleborg 8 740 202 1 559 17%

Halland 7 409 313 1 845 23%

Jämtland 8 234 128 1 474 16%

Kronoberg 8 490 445 1 648 20%

Södermanland 8 785 119 1 556 16%

Västerbotten 10 168 298 272 5%

Västmanland 8 286 103 1 385 15%

Örebro 9 443 260 629 9%

Tabell 6:

Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år 2005.

Nyckeltal 2005 - Kostnader

Somatik - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

Gotland Blekinge Västerbotten Kronoberg Gävleborg Södermanland Örebro Jämtland Västmanland Dalarna Halland

Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns

(8)

Kostnader per specialitet och specialitetsområde

I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden.

Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen.

Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting.

Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen.

I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar

kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas.

I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik.

I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi.

I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi.

Medicin mm (1) 4 190 4 195 4 866 4 149 3 390 4 288 4 072 4 144 4 583

Barnmedicin 671 594 747 776 648 654 663 675 733

Habilitering 217 369 266 298 155 220 300 205 184

S:a med vård 5 078 5 159 5 880 5 223 4 193 5 161 5 035 5 025 5 500

Andel med vård (%) 51% 56% 57% 58% 49% 57% 54% 56% 59%

Kirurgi mm (2) 2 078 1 613 1 694 1 650 1 717 2 509 1 608 1 554 1 783

Ortopedi 1 353 1 085 1 481 942 1 214 773 1 207 1 131 909

Kvinnosjukvård 878 688 720 666 884 0 807 601 686

Ögon 252 301 239 224 211 216 245 232 226

ÖNH (3) 331 343 352 365 325 448 392 380 210

S:a kirurgisk vård 4 893 4 029 4 485 3 847 4 352 3 946 4 259 3 898 3 813

Andel kir vård (%) 49% 44% 43% 42% 51% 43% 46% 44% 41%

Somatisk vård totalt 9 970 9 188 10 366 9 069 8 545 9 107 9 294 8 922 9 313 Tabell 9:

Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per invånare år 2005.

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Söder- manland

Väster- botten Krono-

berg

Västman- land

(9)

Nyckeltal 2005 - Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad)

Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Gotland Västerbotten Gävleborg Kronoberg Dalarna Blekinge Södermanland Västmanland Halland

Medicin mm Barnmedicin Habilitering

Nyckeltal 2005 - Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad)

Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Blekinge Gotland Halland Södermanland Dalarna Kronoberg Västmanland Gävleborg Västerbotten

Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH

KK ingår i Kirurgi mm

(10)

I tabell 11 redovisas nettokostnaderna för ett antal specialiteter relaterat till antalet invånare i aktuell målgrupp. Målgruppen för respektive specialitet är enligt följande: Barnmedicin - antalet invånare 0-18 år. Gynekologi - antal kvinnor över 15 år.

Nyckeltal 2005 - Kostnader i kronor per invånare

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Gävleborg Västerbotten Gotland Blekinge Västmanland Kronoberg Södermanland Halland Dalarna

Barnmedicin (inv 0-18 år)

Barnmedicin 3 114 2 672 3 343 3 578 2 696 2 914 2 888 2 984 3 305

Gynekologi 2 099 1 706 2 154 1 587 2 134 1 962 1 478 1 539

Tabell 11:

Kostnader per invånare år 2005 (exklusive läkemedelskostnad) i respektive målgrupp, vissa specialiteter.

Blekinge Dalarna Gotland Gävle-

borg Halland Krono- berg

Söder- manland

Västman- land

Väster- botten

(11)

2. Vårdkonsumtion - barn

Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den

primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla.

Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård.

Under åren 2003-2004 har gruppen genomfört två projekt inom individdata. Projekten har redovisats i rapporter. Detta arbete har fortsatt under 2005. Arbetet i gruppen har präglats av ett stort intresse för utveckling av individdata.

På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök,

sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård.

Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem.

De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar.

Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad.

Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för invånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå

Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade.

För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion.

(12)

Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

US US US

Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

US US

PV

(13)

Vårdkonsumtion 2005 - Barnmedicin Antal läkarbesök per 1000 inv

0 20 40 60 80 100 120

Halland Kronoberg Sörmland Västerbotten Gotland Västmanland Dalarna Gävleborg Örebro Uppsala Jämtland Blekinge Västra Götaland US

US

US US

Vårdkonsumtion 2005 - Barnmedicin Antal vårdtillfällen per 1000 inv

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Gotland Gävleborg Dalarna Sörmland Örebro Västerbotten Västmanland Halland Kronoberg Jämtland Uppsala Blekinge Västra Götaland _US

US US US

(14)

Vårdkonsumtion 2005 - Barnmedicin Vårdtid i dagar per 1000 inv

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Gävleborg Sörmland Örebro Gotland Dalarna Västmanland Västerbotten Halland Kronoberg Jämtland Blekinge Uppsala Västra Götaland _US

US US US

(15)

Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet.

Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC.

Rapportstruktur på länsnivå:

Somatisk sjukvård

Medicin mm Onkologi Hud Barn

Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio

Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet.

Generellt:

• Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, logopedi, akutmottagning, röntgen, anestesi/IVA och operation.

• Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning.

• I ”övrig personal” ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

• Under ”läkare totalt” ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges.

• Nyckeltal baserad på ”personalkostnad” eller ”personalkostnad övrig personal slutenvård” (per vårdtillfälle/besök/DRG-poäng) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan ”lika” kliniker.

Gememsamma definitioner

Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal.

Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurs- krävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin

(16)

Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar.

3.1 Befolkningstal

Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2005-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+).

Län Antal Kommuner

Blekinge 5 32 455 150 696

Dalarna 15 61 351 275 755

Gotland 1 12 856 57 488

Gävleborg 10 59 838 275 994

Halland 6 68 751 285 868

Jämtland 8 27 573 127 028

Kronoberg 8 40 052 178 443

Sörmland 9 60 093 261 895

Uppsala 7 70 993 304 367

Värmland 16 59 219 273 288

Västerbotten 15 57 177 257 652

Västmanland 11 59 130 261 391

Västra Götaland 49 346 952 1528455

Örebro 12 61 557 274 121

Totalt Nysam 172 1 017 997 4 512 441

Källa: SCB

Folkmängd 2005-12-31

Antal barn 0-18 år Totalt

(17)

Blekinge

Barn- och Ungdomskliniken, Blekingesjukhuset

• Karlskrona: Sluten vård 15 vpl för barn efter BB-tid, 10 vpl neonatal, dagvård, mottagning. Förlossning/BB. Kurator ingår i kliniken. Dietist och sjukgymnast formellt anställda på Medklin.

• Karlshamn: Enbart mottagning.

BHV-öl och Hab-läkare köps av primärvården resp habiliteringen.

Dalarna

• Barn och Ungdomsmedicin Dalarna är en gemensam enhet med slutenvård och

mottagning i Falun samt mottagningar i Borlänge, Avesta, Ludvika och Mora. Vi har egen dietist, sjukgymnast, kurator, psykolog och arbetsterapeut i varierande omfattning,

Habiliteringen i Dalarna är en egen verksamhet , inklusive doktorer.

Flertalet av inneliggande patienterna 0-18 år,oavsett specialitet, vårdas i Falun på Barn och Ungdomskliniken, sk samvård men även på Mora lasarett vårdas ett antal ortoped- och kirurgpatienter under 18 år, då på vuxenavdelning.

Gotland Uppgift saknas Gävleborg

Barn-och ungdomskliniken, Gävle Sjukhus

• Kliniken består av tre enheter

Två slutenvårdsavdelningar och en Planerad enhet.

Slutenvården

Neonatalavdelning med 12 vårdplatser

Blandad avdelning med 14 vårdplatser, avd har också jourverksamhet dygnet runt för alla medicinbarn.

Planerad enhet

Mottagning för: läkare, sjuksköterskor, dietist Dagsjukvård

Hemsjukvård

Pre-och postdagkirurgisk verksamhet belägen i Sandviken.

Kliniken säljer läkartjänst till barnhälsovården och läkar-sjuksköterske och dietisttjänst till barnhabiliteringen

Inga öppenvårdstjänster finns

Kurator och sjukgymnast finns på kliniken men tillhör organisatoriskt kurator-och sjukgymnastenheter

Kliniken har remisstvång

Barn- och ungdomssjukvården Hälsingland

Kliniken har Hälsingland som upptagningsområde, (28 000 barn). Slutenvård i Hudiksvall med 18 vårdplatser, varav 6 vårdplatser är neonatal + BB och förlossning.

Öppenvårdsmottagningar i Hudiksvall, Söderhamn och Bollnäs.Sjukgymnast ingår i klinikens personal. Kurator och dietist är anställda på rehabenheten.

80% läkare köps av Barn- och ungdomshabiliteringen.

(18)

Strukturutredningen 2006 - Gränssnitt mot andra vårdgivare

Barn- och ungdomsmedicin omfattar specialistvård upp till en ålder av 18 år. I LH bedrivs sådan specialistvård vid flera utbudspunkter.

Den polikliniska vården bedrivs vid barnmottagningarna vid Närsjukvården i Kungsbacka(NSK- egen förvaltning),

Sjukhuset i Varberg(SiV- egen förvaltning)), Specialistvården i Falkenberg (ingår i LiH) Länssjukhuset i Halmstad(LiH)

samt vid de privata barnmottagningarna NorreKatt i Halmstad och Majas Barnmottagning i Falkenberg.

Antal läkarebesök 2005 var följande:

LiH Fbg SiV Privata NSK

Läkarbesök 13114 2590 2966 6468 6601

Sluten pediatrisk vård enbart vid LiH Jämtland

Uppgift saknas Kronoberg Växjö

• Vi har en stor andel Neonatalansluten hemsjukvård motsvarande 1740 vårddagar ,som är inräknade .Det motsvarar drygt 4 vårdplatser.Vi "säljer" neonatal intensivvård till Karlskrona (från grav.vecka 26+6)

Sörmland

• 20050401 genomfördes samordning med bildande av en länsklinik. All barnmedicinsk slutenvård i Nyköping stängdes och flyttades till Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Detta innebar en reduktion med fyra neonatalplatser. Fyra vårdplatser för större barn flyttades till

Eskilstuna, fyra samvårdsplatser för ortoped och kirurgbarn bibehölls som observationsplatser på KK i Nyköping.

Värmland Uppgift saknas Västerbotten

Barn- och ungdomskliniken Västerbotten

• Länsklinik med verksamheter i Umeå (slutenvård 46 vpl, mottagning, förlossning/BB), Skellefteå (slutenvård 10 vpl, mottagning, förlossning/BB) och Lycksele (mottagning, förlossning/BB). Regionvård fr a neonatologi och onkologi. Centrala

barnhälsovårdsenheter (öl, psykologer) ingår i kliniken. Paramedicinsk personal på kliniken ingår. Säljer läkartjänster till skolhälsovård och habilitering. Inga öppenvårdstjänster i barn- och ungdomsmedicin förutom tjänsterna vid mottagningen i Lycksele.Västmanland

Västmanland Uppgift saknas

(19)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå Antal VTF per 1000 barn 0-18 år

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Västerbotten Gotland Västmanland Gävleborg Jämtland Dalarna Södermanland Halland Kronoberg Blekinge

Antal VTF barnmed Antal VTF icke barnmed

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå Antal VDG per 1000 barn 0-18 år

0 50 100 150 200 250 300 350

Västerbotten Gävleborg Kronoberg Dalarna Södermanland Västmanland Gotland Blekinge Halland Jämtland

Antal VDG barnmed Antal VDG icke barnmed US

(20)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå Antal läkarbesök per 1000 barn 0-18 år

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Halland Kronoberg Västerbotten Södermanland Jämtland Dalarna Blekinge Västmanland Gotland Gävleborg

Nyckeltal 2001-2005 Barn länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv

100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600

2001 2002 2003 2004 2005

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland

Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland

(21)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

%-avvik från Nysam-medianvärde Personalkostnad per invånare

-7%

9%

18%

16%

-14%

5%

-7%

11%

-40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland

Nyckeltal 2001-2005 Barn länsnivå Personalkostnad per invånare

400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

2001 2002 2003 2004 2005

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland

Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland

(22)

Antal disp vårdplatser totalt per 100 000 barn 0-18 år

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gotland Västerbotten Gävleborg Jämtland Blekinge Västmanland Dalarna Kronoberg Södermanland Halland

%-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats

-33%

6%

-13%

-19%

-3%

17%

-12%

1%

19%

-40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland

40%

(23)

Nyckeltal 2005 - Barn kliniknivå

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Blekingesjukhuset Falun länsklinik Visby Gävle Hudiksvall Halmstad Östersund Växjö Eskilstuna Karlstad Umeå/ Lycksele/ Skellefteå Västerås/ Sala/ Fagersta

Vårddagar kirurg/urologbarn Vårddagar ortopedbarn Vårddagar öronbarn

US

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Vårdtillfällen kirurg/urologbarn Vårdtillfällen ortopedbarn Vårdtillfällen öronbarn

(24)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

VTF barnmed barn från eget landsting VTF barnmed barn från annat landsting VTF icke barnmed barn från eget landsting VTF icke barnmed barn från annat landsting

0 20 40 60 80 100 120

Blekingesjukhuset Falun länsklinik Visby Gävle Hudiksvall Halmstad Östersund Växjö Eskilstuna Karlstad Umeå/Lycksele/Skellefteå Västerås/Sala/Fagersta

Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal vårdtillfällen barnmedicinsk vård / årsarb läkare

(25)

Nyckeltal 2005 Barn - kliniknivå Antal vårdtillfällen vid andra kliniker

0 200 400 600 800 1 000 1 200

Falun länsklinik Eskilstuna Halmstad Umeå/Lycksele/Skellefteå Blekingesjukhuset Västerås/Sala/Fagersta Östersund Hudiksvall Visby Växjö Gävle Karlstad

(26)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

%-avvik från Nysam-medianvärde

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

Antal VTF barnmed barn / 1000 inv

Antal VTF icke barnmed barn / 1000 inv

Antal VDG barnmed barn / 1000 inv

Antal VDG icke barnmed barn /1000 inv

Antal läkarbesök / 1000 inv

RESURSDATA

Personalkostnad / inv

Antal årsarb. läkare/100 000 inv

Antal årsarb. läkare jour och bered./100 000 inv

Antal vårdplatser totalt / 100 000 inv

PRODUKTIVITETSDATA

Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård

Blekinge ^{Min Max}

värde

-81%

-73%

(27)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Dalarna ^{Min Max}

värde

0%

(28)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Gotland ^{Min Max}

värde

83%

70%

54%

(29)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Gävleborg ^{Min Max}

värde

0%

58%

0%

(30)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Halland ^{Min Max}

värde

-53%

0 %

(31)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Jämtland ^{Min Max}

värde

US

75%

(32)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Kronoberg ^{Min Max}

värde

0%

(33)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Södermanland ^{Min Max}

värde

(34)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Västerbotten ^{Min Max}

värde

US

89%

233%

64%

(35)

Nyckeltal 2005 Barn länsnivå

Inv barn=0-18 år

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

AKTIVITETSDATA

RESURSDATA

PRODUKTIVITETSDATA

Västmanland ^{Min Max}

värde

50%

53%

(36)

BILAGA:

TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ

TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ

(37)

AKTIVITETSDATA ^Blekinge ^Dalarna ^Gotland ^Gävleborg ^Halland ^Jämtland ^Kronoberg Södermanland Värmland ¹ Västerbotten Västmanland

Antal VTF barnmedicinska barn egna lt / 1000 inv 30 33 31 27 26 24 20 28 37 27

Antal VTF icke barnmedicinska barn egna lt / 1000 inv 3,5 12 33 23 8,5 22 14 14 34 27

Antal VDG barnmedicinska barn egna lt/ 1000 inv 154 172 110 169 136 178 182 186 136

Antal VDG icke barnmedicinska barn egna lt/1000 inv 11 33 68 63 27 40 23 133 61

Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 290 304 227 221 424 313 413 337 344 265

Antal vårdkontakter dagsjukvård barnmed barn egna lt / 1000 inv 12 23 30 2,9 6,6 24 24 31 22

RESURSDATA

Personalkostnad / inv 1 259 1 345 1 451 1 425 1 057 1 756 1 286 1 144 1 898 1 363

Antal årsarb. läkare/100 000 inv 40 44 50 44 44 61 40 45 72 39

Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 inv 7,6 6,3 9,2 5,1 4,5 11 4 5,7 7

Antal årsarb. SSK/100 000 inv 118 94 83 112 77 112 107 76 133 115

Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 inv 55 77 97 78 53 82 81 58 90 59

Antal årsarb. dietist/100 000 inv 2,2 1,8 1,9 5,5 1,7 7,2 1,4

Antal sekr/kanslist/100 000 inv 15 24 17 27 20 31 26 21 30 16

Antal årsarb. övrig personal / årsarb. läkare 4,8 5,8 4,3 5,1 3,9 4,2 6 3,8 3,7 5,2

Antal vårdplatser totalt / 100 000 inv 65 55 96 66 45 66 54 51 73 60

PRODUKTIVITETSDATA

Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård 50 82 67 77 76 104 66 81 98 90

Antal VTF barnmedicinsk vård / årsarb. läkare 73 75 62 62 85 41 66 69 53 68

Antal VTF / årsarb ssk+usk/bitr/bsk 19 27 36 27 29 35 20 31 32 31

Antal VDG / årsarb ssk+usk/bitr/bsk 96 118 93 118 136 98 116 125 158 112

Antal läkarbesök / årsarb. läkare 692 653 418 492 913 481 978 736 408 667

MEDICINSK PRAXIS

Andel akuta VTF i slutenvård 80% 92% 78% 86% 81% 92% 80% 90% 43% 81%

Andel oplanerade läkarbesök / totala antalet läkarbesök 35% 33% 34% 37% 13% 46% 38% 26% 38%

Andel läkarbesök under jourtid av totalt antal läkarbesök 21% 19% 16% 17% 29% 19% 13%

KVALITETSDATA

Andel specialister av läkare totalt 59% 67% 48% 48% 73% 53% 68% 57% 54% 67%

Andel ssk av sum ssk+usk / bitr+barnsk 68% 55% 46% 59% 59% 58% 57% 57% 60% 66%

Antal VTF för barn med astma som huvuddiagnos / 1000 inv 1,2 1,2 1,9 0,57 2,8 0,3 0,62 1 0,98

Antal astma/allergisjuksköterskor/100 000 inv 2,4 3,3 6,1 4 2 2,4 2,5

Antal sköterskebesök i astma/allergivård/1000 inv 0,74 13 19 20 14 20 12 11

Antal epilepsisjuksköterskor/100 000inv 0,81 0,58 1,7 1,7 1,7

Antal diabetessjuksköterskor/100 000 inv 2,4 3,7 2,5 2,5 2,3 3 1,7

Antal sköterskebesök i diabetessjukvård/1000 inv 3,5 5,8 3 19 4,1 3,5 5,2 9,3 9,8 3,8