Det här är offlineversionen av Grekerna. Följ länken för att komma åt ytterligare material som övningar, interaktiva element, filmer med mera.
https://laromedel.ne.se/
material/reader/202/8743
Grekerna
Det antika Grekland
Omkring 700 före Kristus var det åter grekerna som fick makten över handeln på Medelhavet. Likt fenicierna anlade grekerna handelsområden, så kallade kolonier, runt Medelhavets och Svarta havets kuster. En orsak till att grekerna flyttade och anlade nya handelsområden var att hemlandets magra jordar inte kunde försörja alla.
En annan orsak var att handel kunde resultera i stora vinster. En god handel var att föra rätt varor till rätt plats. Det som var bristvara på en plats fanns i överflöd någon annanstans. Grekerna sålde vin, oliver, olivolja, silver och keramik. Själva köpte de in spannmål och slavar som tvingades utföra arbetet i gruvorna, på Historia
7–9 › Antiken › Grekerna
PETER CONNOLLY/AKG/SCANPIX
Akropolis i Athen med sina byggnader av marmor. Högst upp ligger Parthenontemplet.På denna rekonstruktion ses Akropolis från väster. Ett festtåg är på väg in genom Propyléerna, i bakgrunden till höger Parthenon.
ERICH LESSING/IBL
Den här grekiska vasen föreställer en fågel som plockar bort fästingar från en tjur. Grekerna blev rika på bland annat sin keramik.
olivodlingarna och i produktionen av keramik.
Ord och begrepp
Ordlista: Grekerna
Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet.
Keramik är olika föremål som formats av lera eller vissa andra mineral och som sedan bränts vid hög värme i en ugn.
Slav är en person som någon annan äger.
Stadsstat är ett land som består av en stad och området närmast runt staden.
Arkitektur är detsamma som byggnadskonst.
Armé är en militär styrka som består av soldater som strider på land.
Flotta är i dagligt tal oftast en stats samtliga krigsfartyg.
Slav är en person som någon annan äger.
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre.
Folkförsamling var i de grekiska stadsstaterna alla män som hade politiska rättigheter.
Livegenskap innebär att bönder som arbetade på en godsägares mark inte var fria.
Tragedi är en allvarlig teaterpjäs som för det mesta har ett sorgligt slut.
Komedi är en rolig teaterpjäs som har ett lyckligt slut.
Akustik är läran om ljudet och handlar om hur ljud uppkommer, breder ut sig, tas emot och påverkar oss människor och vår miljö.
Filosofi är den vetenskap som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen.
Rika och starka stadsstater
Flera hundra stadsstater hade uppstått i Grekland. De kan liknas vid små kungadömen som bestod av en stad med ett omkringliggande landområde. I stället för ett enat land hade stadsstater uppstått på grund av att Grekland är splittrat av många öar, höga berg och havsvikar. Varje isolerad stadsstat ville helst styra över sig själv. De mäktigaste stadsstaterna var Athen och Sparta.
Enande krafter i Grekland
Trots att det antika Grekland bestod av en mängd stadsstater fanns det saker som enade grekerna. Alfabetet gjorde att de kunde skriva ner viktiga sagor och tankar.
På 700-talet före Kristus hade diktaren Homeros skrivit Iliaden och Odyssén.
Grekerna delade historia och de hade även ett gemensamt språk, samma religion och förenades i stora idrottstävlingar i Olympia vart fjärde år. När främmande folk hotade dem så samarbetade de ibland.
Stadsstaten Athen
En besökare i Athen på 400-talet före Kristus kunde direkt se att staden var rik och mäktig. På en hög klippa reste sig Athens stora skyddsborg, Akropolis, med bland annat templet Parthenon.
Athenarna trodde att deras stad beskyddades av gudinnan Athena. Hon var en krigsgudinna och beskyddare av konst och hantverk. Athena ansågs ha uppfunnit vagnen och gett folket kunskap om skeppsbygge, vävning och tillverkning av keramik.
Hon ska även ha gett athenarna olivträdet. Oliver kom även att bli en av deras främsta handelsvaror.
KAMIL SAKS/SHUTTERSTOCK
Akropolis som det ser ut i dag med upplysta ruiner av bland annat Parthenontemplet.
ASHLEY VAN HAEFTEN/FLICKR (CC BY 2.0)
Ett mynt från Athen med en uggla, som var en symbol för både staden Athen och stadens skyddsgudinna Athena.
Grekiska gudar
Högt uppe på det dimhöljda berget Olympos bodde de förnämsta av de grekiska gudarna. De begav sig ofta ner till människorna och grep in i deras liv. De hjälpte och straffade dem. Ibland blev gudarna till och med kära i människor. Flera av de omtalade hjältarna var barn till gudar. Människorna visste att de måste hålla sig väl med gudarna. Därför offrade man till dem i heliga lundar och tempel.
Till det yttre såg de grekiska gudarna ut som människor. De liknade oss också på det sättet att de var oberäkneliga och lätta att förarga.
Tolv gudar hade sitt hem uppe på Olympos. Kring Zeus, gudarnas kung, fanns hans bröder Poseidon och Hades, systrarna Hestia, Demeter och Hera (som var Zeus fru), samt barnen Atena, Afrodite, Ares, Hefaistos, Apollon och Artemis.
ERIK NYLUND/NE
Några av de viktigaste gudarna inom grekisk religion. Klicka på gudarna för att läsa mer.
SHUTTERSTOCK
Zeus, den störste av de grekiska gudarna.
Athens armé och flotta
Athen hade en stark armé och en stor flotta. Förr hade krig varit ett kaos där alla slogs mot alla. Nu skapade Athen en tränad armé med soldater som hade tränat mycket tillsammans för att vara samordnade på slagfälten. Soldaterna gick sida vid sida i form av en fyrkant. Varje soldat hade en stridsutrustning med sköld, hjälm, benskydd och svärd. Deras viktigaste vapen var spjutet, som de skulle sticka fienderna med. Detta gjorde att Athen blev framgångsrikt i krigen.
Vardagsliv i Athen
Många i Athen fick kämpa varje dag för att få mat på bordet. De levde i enkla små hus och ägde bara kläderna de hade på sig. Andra levde i överflöd och lyx. I deras storslagna hus med många rum utförde slavar alla hushållssysslor. De rika kunde ägna sin fria tid åt nöjen som att gå på teater eller njuta av vacker konst. För dem fanns även ett rikt utbud av mat som kunde köpas på torget. Utbudet kunde bestå av sardiner, musslor, bläckfisk, fårost, bröd, olivolja, vin, valnötter, honung och lammkött.
Mat
Intresset för mat var stort. En av de första kända kokböckerna skrevs av Archestratus på 300-talet före Kristus. I hans kokbok finns många texter om fisk. Ungefär så här kortfattat beskrivs hur man tillagar fisk på bästa sättet:
Lägg fisken i ett fikonblad. Krydda med oregano men ta inte på någon ost eller annat onödigt. Knyt ihop med snöre till ett paket. Lägg det i varm aska och var noga med tiden. Bränn den inte!
DEAGOSTINI/GETTY IMAGES
Vardagsliv: Kvinnor och barn hämtar vatten vid en brunn.
Så styrdes Athen
Athen och en del andra stadsstater var demokratier under antiken. Ordet demokrati kommer av de grekiska orden demos som betyder 'folk' och kratein som betyder 'härska'. Men det betydde inte att folket som helhet styrde. Slavar, kvinnor och barn fick inte vara med och besluta. Det fick inte heller män som inte var födda i Athen eftersom de då inte var medborgare. Endast en mycket liten del av Athens befolkning hade demokratiska rättigheter. I Athen kring 430 före Kristus räknades endast cirka 40 000 av Athens 300 000 invånare som medborgare med rösträtt. Ordet demokrati hade med andra ord en annan innebörd då än vad det har i dag.
Nästan varje månad möttes alla fria män på en kulle. Där fick de säga sin åsikt och diskutera. Därefter stiftades lagar, togs beslut om stadens skötsel och krigsförklaringar. Männen hade en röst var och tillsammans utgjorde de stadens folkförsamling.
Tjänstemän behövdes för att organisera och genomföra besluten. De valdes genom lottning och fick inte ha tjänsten längre än ett år. Athenarna ville förhindra att makten hamnade hos ett fåtal. Men det fanns de som hade långt större makt än andra. Goda talare och rika personer fick ofta ett stort inflytande i folkförsamlingen.
Demokratin i Athen är grunden för de värderingar som gäller än i dag om att ett folk ska styra över sig själva och att människor har rätt att få säga sina åsikter.
ERIK NYLUND/NE
Maktstrukturen i Athen. Den athenska demokratin var inte vad vi i dag menar med demokrati.
Bara en liten del av befolkningen hade något att säga till om.
Stadsstaten Sparta
Greklands andra stora stadsstat hette Sparta. Där var livsstilen annorlunda än i Athen. Här ansågs det viktigt med en enkel livsstil. Inget lyxliv eller pampiga hus. Nästan allt kretsade i stället kring hur Sparta skulle få en så stark armé som möjligt. Pojkarna togs till ett militärt skolläger vid sju års ålder. När de var 20 år var de färdiga soldater och tillhörde armén tills de hade fyllt 60 år.
Spartanernas många krig skördade hela tiden offer bland soldaterna. Därför var kvinnornas viktigaste uppgift att föda pojkar som skulle bli nya soldater. För att uppmuntra till detta var det enligt Spartas lag förbjudet för vuxna invånare att vara ogifta.
Spartas hårda soldater
Alla i Sparta skulle härdas. Pojkarna skulle lära sig tåla smärta, kyla och hunger. Det berättas om hur nyfödda pojkar som inte ansågs starka sattes ut i skogen för att bli mat till djuren. I de militära skollägren hånades och straffades pojkarna hårt.
Samma knälånga klädedräkt bars vinter såväl som sommar. En riktig spartan skulle lära sig tåla kylan. Varje man måste lära sig att bli en tålmodig krigare som skulle fruktas av alla. Vanligtvis skrek anfallande soldater för full hals, men spartanerna anföll tysta. I strid fick de aldrig fly och aldrig ge upp.
EVERETT COLLECTION/IBL
Spartas soldater var vältränade och välorganiserade. Bilden är hämtad från filmen 300 (2006) som skildrar slaget vid Thermopyle, där den spartanske kungen Leonidas och hans 300 tappra soldater enligt myten stod emot hela den persiska armén.
Eliten som styrde Sparta
Spartiaterna var en liten härskande elit som höll folket heloterna som slavar.
Heloterna skötte jordbruket och utgjorde nästan 90 procent av befolkningen.
En viktig uppgift för Spartas armé var att hålla ordning på heloterna och slå ner uppror snabbt.
Armén och stadsstaten Sparta styrdes av två kungar. De hade makten tillsammans med de äldstes råd. Ett råd som bestod av 28 män. Alla vuxna män som var över 30 år och spartaner fick rösta ja eller nej till deras förslag.
Perserna anfaller
På 400-talet före Kristus hotades de grekiska stadsstaterna av det persiska riket som växt sig till ett enormt rike från Indien i öst till Egypten och Medelhavet i väst. Vid byn Marathon lyckades grekerna besegra perserna i ett slag 490 före Kristus. Men perserna gav inte upp utan skickade en ännu större armé.
Vid Thermopyle 480 före Kristus kunde inte grekernas lilla armé hålla tillbaka fienden. Perserna anföll Athen och brände ner staden. Men utanför staden avgjordes kriget i sundet vid Salamis. De persiska skeppen flydde efter att den grekiska flottan hade segrat. Utan stöd av skeppen var perserna på fastlandet chanslösa.
ERIK NYLUND/NE
Maktstrukturen i Sparta. Bara en mindre del av befolkningen hade något att säga till om.
Spartiaterna var fria medborgare, heloterna var livegna jordbrukare medan perioikerna var fria men inte medborgare. De arbetade med handel och hantverk och var soldater i krig.
Krigen mot perserna hade gjort att stadsstaterna samarbetade mer än tidigare.
Men snart krigade Athen och Sparta om vilken stat som skulle vara den
mäktigaste. De båda stadsstaterna bildade olika förbund med andra städer. Kriget slutade med Athens nederlag 405 före Kristus.
Alexander den store
Krigen hade gjort de grekiska stadsstaterna svaga. På 300-talet före Kristus tvingades de in i ett förbund med Makedonien. Det var ett land som byggt upp en mäktig armé, och med hjälp av de grekiska stadsstaternas hjälp skulle perserna krossas. Den unge Alexander den store ledde sin armé och vann seger efter seger. Armén tog sig ända bort till floden Indus.
ARALDO DE LUCA/CORBIS/SCANPIX
Golvmosaik från Pompeji i Italien. De över 1 miljon små mosaikbitarna skildrar slaget vid Issos 333 före Kristus.
Alexander (till häst, längst till vänster) besegrar perserkungen Dareios (i vagnen). Bilden är beskuren på grund av att stora delar av mosaiken är skadade.
MARY EVANS/IBL
Grekerna hade 370 skepp och perserna över 1 000. Ändå segrade grekerna i slaget vid Salamis och drev perserna på flykt.
Efter år av strider dog Alexander av en febersjukdom vid 33 års ålder. Hans efterträdare började snart slåss sinsemellan och Alexanders väldiga rike delades upp. Trots att hans imperium blev kortvarigt så blev det grunden för ett viktigt utbyte mellan öst och väst. Den grekiska kulturen spred sig och handeln ökade.
Den grekiska kulturvågen har kallats för hellenismen, efter ordet Hellas som betyder 'Grekland'.
Arvet från Grekland
Ett viktigt arv från antikens Grekland är demokrati. Men grekerna var historiskt betydelsefulla på många andra områden utöver det politiska.
Teatern och litteraturen
Vår tids teater föddes i Grekland för 2 500 år sedan. Ur de gamla religiösa skådespelen som bestått av dans och körer utvecklades teatern. Skådespelen handlade alltmer om människan och mindre om gudarna. Det handlade om människans liv: om kärlek, svartsjuka, godhet och hämnd. Tragedier och komedier blev populära. En känd tragedi var Medea av Euripides och en känd komedi var Lysistrate av Aristofanes.
ELISE BOA/NE
När det var som störst sträckte sig Alexander den stores rike från Makedonien till floden Indus.
De röda pilarna på kartan markerar hans olika fälttåg mellan 334 och 323 före Kristus.
Utomhusteatrarna var imponerande byggen. Akustiken var så god att skådespelarnas röster hördes ända bort till dem som satt på bänkarna högst upp, vilket var fantastiskt med tanke på att teatrarna kunde rymma över tiotusen människor i publiken.
Alfabetet hade gjort att grekerna kunde skapa en litterär skatt till eftervärlden.
Homeros sägs ha skrivit Iliaden och Odysséen. Dagens forskare är inte säkra på att det är han som skrivit båda verken, men böckerna har blivit klassiker som levt vidare genom århundraden. Spänningen, kärleken och äventyren i böckerna påverkade framtida författare.
DUSAN ZIDAR/SHUTTERSTOCK
Teatern i Epidauros byggdes i mitten av 300-talet före Kristus. Den är en av de bäst bevarade av alla grekiska teaterbyggnader. Teatern kan rymma över 12 000 åskådare. Teaterns fantastiska akustik utnyttjas än i dag till skådespel.
Idrotten
Vår tids storslagna olympiska spel (OS) är ett arv från Grekland. En olympiad var tidsperioden på fyra år som var mellan de stora idrottstävlingar som anordnades i Olympia. De olympiska spelen hade en viktig funktion i att ena de grekiska folken – åtminstone männen. Kvinnor fick nämligen inte delta i tävlingarna och inte heller vara med i publiken.
När tävlingarna ägde rum skulle det vara fred mellan staterna. I modern tid har olympiska spelen ställts in under världskrigen, och under kalla kriget bojkottades spelen ibland av flera länder.
Grekernas olympiska tävlingar förbjöds av romarna på 300-talet efter Kristus. Det skulle dröja till 1896 då de hölls igen. Första staden som i modern tid fick äran att anordna OS var Athen.
Filosofin och vetenskapen
Det fanns greker som inte trodde att gudarna kunde ge människan svaren på livets gåtor. De kallade sig filosofer, vishetens vänner.
När dessa tänkare ställde frågor som ”Varifrån kommer regnet?” så svarade de inte med namnet på en gud utan sökte efter lagar som styrde naturen.
Dessa tidiga vetenskapsmän gjorde fantastiska upptäckter. De undersökte vattnets kretslopp. De såg att det över havet bildades dis som steg uppåt och bildade moln som senare släppte ifrån sig regn som blötte jorden och fyllde på floderna som rann ut i havet.
Filosofen Sokrates var en av de första som visade att kunskap måste börja med en grundlig undersökning.
Men när han gick så långt som att säga att människorna själva måste pröva vad som är rätt och fel blev han dömd för gudlöshet och tvingades tömma en giftbägare. Hans elev Platon förde hans kunskapssyn vidare. Platon lärde sina egna lärjungar att sanningen börjar med ett frågetecken. En av dem, Aristoteles, skulle bli en av världens största tänkare.
Det är efter honom som vi delat in kunskapen i olika ämnesområden såsom fysik, matematik, politik, biologi och astronomi.
ALINARI/IBL
Filosofen Sokrates var en av de första som visade att kunskap måste börja med en grundlig undersökning. Den här marmorbysten är gjord långt efter Sokrates död. Såg han ut ungefär så? Kanske inte, för han var känd för att vara häpnadsväckande ful.
CORBIS-BETTMANN
Mot slutet av 500-talet före Kristus infördes vapenloppet i de antika olympiska spelen. Det var en kapplöpning mellan män i vapenrustning. Normalt sett idrottade man annars naken.
Jordens omkrets
Grekerna drog också slutsatsen att jorden var rund. En man vid namn Eratosthenes räknade till och med ut jordens omkrets. Uträkningen slog bara fel med 50 mil.
Hur gjorde han? Jo, han utgick från två platser – städerna Alexandria och Syene – som låg 80 mil från varandra. Med hjälp av en käpp som kastade en skugga på marken mätte han sedan vinkeln på solstrålarna som träffade jordytan. Han kunde då rita upp den triangel som bildades mellan solen och dessa båda platser. Den här ”tårtbiten” hade 7,5 graders vinkel.
JENS KLEVJE/NE
Solstrålarna träffar Alexandra och Syene med 7,5 graders skillnad i vinkel.
7,5 grader är ungefär en femtiondel av jordens 360 graders cirkel.
Sträckan mellan Alexandra och Syene är 80 mil.
Jordens omkrets är alltså 50 gånger 80, det vill säga 4 000 mil.
Sammanfattning
Grekerna
• Omkring 700 före Kristus tog grekerna på nytt makten över handeln på Medelhavet och grundade många kolonier.
• I Grekland uppstod flera hundra stadsstater, bland dem de mäktiga Athen och Sparta.
• Athen och en del andra stadsstater var demokratier under antiken, men det var bara fria manliga medborgare som hade politiska rättigheter.
• I Sparta kretsade livet kring hur stadsstaten skulle få en så stark krigsmakt som möjligt.
• De grekiska gudarna liknade människor, både till utseendet och när det gällde de inre egenskaperna.
• Under 400-talet utkämpades flera stora slag mot de anfallande perserna och stadsstaterna krigade också sinsemellan.
• På 300-talet blev Makedonien mäktigt och Alexander den stores arméer erövrade Grekland, Turkiet, Egypten och stora delar av Asien.
• Den grekiska kulturen fick stor spridning och perioden från Alexanders död 323 fram till 31 före Kristus kallas hellenismen.
• Den grekiska kulturen – demokratin, filosofin, litteraturen och arkitekturen – har haft stort inflytande ända in i vår egen tid.
• Olympiska spelen (OS) arrangerades i Grekland under antiken och
"återupplivades" 1896.
Det här är offlineversionen av Grekerna. Följ länken för att komma åt ytterligare material som övningar, interaktiva element, filmer med mera.
https://laromedel.ne.se/
material/reader/202/8743
