Höken som tävlade i Monte Carlo-rallyt
Trygve öppnar sitt fotoalbum 53:an som skönhetsopereras
Gamla Vykort
A de a vykort är taget i China Town, New York syns rä tydligt. Parkerad längs tro oaren ser vi en
beige 1963 Studebaker Lark 4‐dr sedan.
Fairport Motel & Lux‐
ury Cabins i St John, New Brunswick, Canada. I mi en av vy‐
kortet parkerad mellan stugorna ser vi en svart 1950 Studebaker Champion 4‐dr sedan.
Hej Micke,
Jeg har sorterad gamle papper og kom da over et vykort (svart/hvi ) som en kompis sendte meg i 1958. Han var da i Syd‐Afrika som sjömann. De a vykort från fem otalet är tagit vid Claridges Hotel i Durban, Syd‐Afrika. Utanför hotellet kan vi se en tvåfärgat 1955 Studebaker Coupe.
Hälsningar från Medl.nr.288 Per Arne Rönning i Oslo.
Vykortet ll höger är taget utanför Desert Magazine i Palm Desert, California. Bilen närmast kameran är en trevlig 1948 Champion 2‐dr sedan.
av: Micke Bostedt
Sommaren står för dörren och det mekas och putsas i våra garage för att vi skall vara redo att möta den tid som är högsäsong för vår hobby – sommaren.
Att veteranbilsintresset blivit så stort att det närmast kan liknas vid en folkrörelse framgår tydligt när man ser hur många evenemang som anordnas varje sommar. Vi som äger veteranbilar tycks bara bli flera. Alla som vill komma och titta på våra juveler vid alla evenemang blir också flera.
Vad är det som ligger bakom det stora intresset för veteranbilar?
Nostalgi är en viktig känsla. Det är ett behagligt igenkännande av sådant som imponerade för länge sedan. Något vackert. Än idag är det ett vanligt omdöme att Studebaker är en bil att ”vila ögonen på” även när man jämför med moderna bilar. Den är formgiven av en människa av kött och blod och inte av en dator.
Skönheten i formerna känns naturliga.
Att det tekniska intresset dominerar alla samtal är tydligt. Det finns en okuvlig lust att analysera tekniska frågeställningar bland alla med stor erfarenhet.
Där finns även en beundran för dem som en gång konstruerade de sinnrika lösningarna. Vi vet ju att deras Hej !
Jodå, det har plingat i min brevlåda.
Flera gånger. Och resultatet av det plingandet ser ni i det här färska numret av Bullet News.
I min första ledare som ny redaktör skrev jag att jag ville ha pling i min brevlåda med bidrag i form av bilder, texter, tips och andra insatser.
Och jag blev hörsammad. Det har plingat rejält, och resultatet ser ni i det här numret i form av intressanta texter och bilder.
Materialet kommer från medlemmar runt om i Skandinavien. Stort tack allihopa! Tillsammans är vi klubben och tillsammans gör vi vår klubbtidning.
Trots namnet Studebakerklubben Sweden är vi en rätt skandinavisk förening. Sedan starten för 15 år sedan har vi ju många norska medlemmar och danske Ulrich Gorm Albrechtsen, som tagit över sin fars Golden Hawk, har också tecknat sig som medlem i vår klubb. Så nu är Danmark åter representerat i klubben.
Omslagsbilderna: Ulrich Gorm Albrechtsens Golden Hawk 1958 (foto: U G Albrechtsen), Uffe Winlunds Starlight 1953 (foto U. Winlund) och en bild ur Trygve Seljeflots fotoalbum.
Vi hoppas att fler Studebakervänner i vårt västra grannland följer hans exempel och går med i vår gemenskap, där ju
Studebaker och inte geografi är det viktiga.
Ni kan läsa Ulrich Gorms artikel om Golden Hawken i det här numret.
Ni får också en första titt på Uffe Winlunds nya bygge, en 53:a Starlight som han varsamt och skickligt förfinar både utseendemässigt och tekniskt.
Egon Johansson berättar om när han körde brudpar i Polen med sin Hawk.
Trygve Seljeflot har öppnat sitt fotoalbum och visar Studsar som han fotograferat hemma i Norge genom åren. Bosse P har gjort en spännande sammanställning av hur många Studsar det finns i Sverige. Ingemar har som vanligt skrivit nyttiga Mekartips. Gunno och Micke har bidragit med artiklar och redigeringsarbete.
Tack allihopa! Och låt plinget fortsätta!
Bengt Engwall Redaktör
tekniska förutsättningar var begränsade när man jämför med dagens möjligheter. Bakom en smart idé anar man ett snille.
Motorfordonshistoria är en stor drivkraft hos alla som intresserar sig för våra bilar. Där finns ett politiskt sammanhang som beskriver hur bilar utvecklades på olika sätt i olika länder i världen.
Vilka är de som ägnar så mycket av sin tid åt att ta vara på de gamla vraken och förvandlar dem till fungerande skönheter?
Alla människor har en inneboende skaparkraft, kreativitet.
Det vi oftast tänker på är då musik, måleri, dans, textilkonst m.m. Att renovera en bil är egentligen ett uttryck för samma sak. Ett medfött behov av att skapa något eget.
Därför är en välrenoverad veteranbil ett resultat av en kulturgärning som förvaltar vår historia och leder till att människor möts för att njuta av resultatet.
Välkommen till Norrtälje den 14-17 juli 2016.
Där kan du träffa dagens snillen.
Gunno Boström ordförande
Tack för plinget i lådan!
Sommar – Veteranbilar –Vänner
LEDARNA
INNEHÅLL
Gamla vykort ………. 02
Ledarna …….………..……….………...……...……….. 03
Informationssidan ……...……….….…...…….……….……….……... 05
Studsskvaller …….…………..………...………...……....…..…...………... 06
Så många Studsar finns det (nog) i Sverige …..……….……...………... 08
Uffes 53:a-projekt är på väg att hitta formen …..………..………….……..……….. 10
Den gyllene höken flyger igen ..……...………...……….……..……… 14
Trygves fotoalbum ………....………....….…..…….…….………... 18
Gamla bilder från Stockholm ……..….………….…...………..………….………..…... 22
Mekartips ………. 24
Annonser ………. 25
Studebakeråterförsäljare ……..……..……….……....…...……..…………...……...………... 26
Bröllopstur i Polen ………... 27
Redaktör Bengt Engwall Skepparegatan 11 602 27 NORRKÖPING Tel: 0703-733124 bengt@engwall.com
Reportage Michael Bostedt Tjärdalsgatan 28 804 31 GÄVLE Tel: 076-0660555 bostedt@yahoo.com
Studsskvaller/medlemsbilar Bo Pettersson
Vitsippsgatan 7 591 72 MOTALA Tel: 0141-586 22
implementor.bop@telia.com
Mekartips
Ingemar Winlund Ulriksvägen 5 760 00 RIMBO Tel: 0175-732 11 0175.73211@telia.com
Bakerbörsen Ulf Winlund Skördevägen 31 761 41 NORRTÄLJE Tel: 076-852 04 45
uffewinlund@hotmail.com
Vi som arbetar med tidningen:
BULLET NEWS
Medlemstidningen Bullet News utkommer med fyra nummer per år (mars, juni, september och december).
Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen från alla medlemmar. Kontakta redaktören om artiklar och artikeltips.
Artikelförfattarna ansvarar för sin egna texter. Redaktionen förbehåller sig dock rätten att göra ändringar i inskickat material.
Medlemskap i klubben: 300:-/person och år, inbetalas på BG 5574-2589. Ange fullständigt namn, adress, telefon, e-mail och eventuellt Studebakerinnehav.
Hemsida: www.studebakerklubben.se
Kontakt Norge Hans-Olav Hansen Stenhammerveien 23 N-1604 FREDRIKSTAD itnava@online.no
STUDEBAKERKLUBBEN-SWEDEN, STYRELSE
Ordförande/försäkringsfrågor Gunno Boström
Rasbokil Tibble 55 95 UPPSALA Tel: 0703 698720
gunnobostrom@hotmail.com
Vice ordförande /webmaster Jan Wikström
Skomakaregården 101 423 55 TORSLANDA Tel: 0705-725315
webmaster@studebakerklubben.se
Kassör /medlemsfrågor Bo Pettersson Vitsippsgatan 7 591 72 MOTALA Tel: 0141-586 22
implementor.bop@telia.com
Sekreterare Bengt Engwall Skepparegatan 11 602 27 NORRKÖPING Tel: 0703-733124 bengt@engwall.com Ledamot
Lars-Göran Karlsson Lännagatan 4 761 45 Norrtälje 0705-858736
larsgran.karlsson@telia.com
Suppleant Björn Nilsson Lilla Glosebo 106 385 92 GULLABO 070-5647357
bjorn.glosebo@telia.com
Information från Studebakerklubben
VI VÄLKOMNAR NYA MEDLEMMAR
Här presenterar vi de nya medlemmar som har tillkommit i klubben:
Medl.nr Namn Adress Bil
329 Staffan Svensson Pilgrimsvägen 70 126 48 HÄGERSTEN President 1931
Avanti II 1969
330 Per Anders Danielsson Hovslagervägen 9 A 776 31 HEDEMORA Silver Hawk 1957 331 Ulf Ränne Svarta Backen 25 139 35 VÄRMDÖ M5 1947
332 Eva Braun Kolgatan 12 263 36 HÖGANÄS Commander 1958 334 Jari Sorvoja Rörby 207 743 82 BÄLINGE GT Hawk 1962 335 Bror Thulin Sjöbrisvägen 16 233 35 SVEDALA Commander 1955 336 Urban Sondell Ängesgårdarna 329 781 68 BORLÄNGE Champ 1961 337 Kennet Larsson Snidaregatan 9 C 622 59 VISBY GT Hawk 1962 338 Krister Eriksson Hedkarbyvägen 42 810 22 ÅRSUNDA Golden Hawk 1956 339 Rolf Lindblom Bjärby Gaddeberga 5 467 96 GRÄSTORP 2R5 1952
Med jämna mellanrum dyker de upp förslag som visar att förståelsen för vår veteranbilshobby inte alltid är så stor hos dem som styr och ställer.
Då får vi kämpa med goda argument mot okunskap och myter och vi brukar lyckas ganska bra.
Den senaste kampen har gällt ett förslag om att ett fordon måste ha en ”inslagen identitet” för att kunna identifieras.
Vi vet att många av våra äldre fordon inte kan svara upp mot detta. Förslaget skulle kunna innebära stora problem för den som behöver identifiera ett fordon vid registrering eller besiktning.
MHRF har nu haft en framgångsrik dialog med
Transportstyrelsen och Swedac, som är besiktningsföretagens branschorganisation.
Man har kommit fram till att, utöver den kompletta identifiering som alltid skall göras finns nu möjligheten att identifiering kan göras mot chassinummer på
chassinummerskylt när
1. Fordonet är av årsmodell 1982 eller äldre.
2. När demontering av inredning måste göras.
3. När demontering av utrustning måste göras.
Information om detta har gått ut till alla besiktningstekniker så att de får tillfälle att ”läsa in sig” på denna nya praxis.
Informationen om denna förändring kommer att finnas tillgänglig i de tekniska handböcker som skall finnas på varje besiktningsstation.
Parterna hoppas att detta skall underlätta för våra medlemmar vid identifiering av fordon på ett sätt som gör att besiktningsorganen kan upprätthålla sin ackreditering.
Studebakerklubben Sweden är medlem i MHRF,
Motorhistoriska riksförbundet. AV din medlemsavgift betalar klubben en avgift på
25 kr/medlem. De flesta av oss vet att våra förmånliga veteranbilsförsäkringar är möjliga genom detta medlemskap.
Medlemskapet innebär även att alla veteranbilsklubbar får en kontinuerlig bevakning av våra villkor som klubbar och att kontakter om dessa tas på regeringsnivå och med berörda myndigheter. Förhandlingsarbetet lyckades även denna gång!
Tacka MHRF!
Gunno Boström
Vi får ofta kämpa för vårt veteranbilsintresse!
Ta med ångmaskin och delar
Snart är det dags för klubbträffen i Norrtälje 14-17 juli. Det blir ett trevligt och blandat program med nya och gamla inslag.
Arrangörerna vill påminna oss alla om några saker:
1) Bakluckeloppisen.
Ta med överblivna delar och sälj på bakluckeloppisen på fredagen. Du har säkert saker som du inte behöver men som skulle hjälpa någon annan att få i ordning på sin bil.
2) Ångmaskin
Leta fram din gamla ångmaskin och ta
med den för på torsdagskvällen blir ångmaskinskörning under ledning av och vår motorguru Ingemar Winlund.
3) Kom på besök.
Även om du inte anmält dig till träffen är du ändå välkommen att ”svänga förbi” med din Studs när vi visar upp bilarna för allmänheten på Pythagoras Motormuseums gård på lördag förmiddag.
Och har du inte en Studebaker klar för körning är du förstås välkommen att titta in ändå och snacka Studebaker och titta på bilarna
Av: Gunno Boström Av: Micke Bostedt
Här medverkar ni medlemmar genom att rapportera om allt som händer inom vår hobby.
Adress: Bullet News c/o Bosse Pettersson, Vitsippsgatan 7, 591 72 MOTALA Tel: 0141-586 22
Email: implementor.bop@telia.com
Studsskvaller
Ja nu är säsongen i full gång, hoppas många har vädrat sina Studebakers. Träffen i Norrtälje närmar sig och jag har ett hopp om att kunna åka i min 51:a dit.
Havererad automatlåda berättade jag om i förra numret av BN. Det inträffade i september i fjol, sista delen anlände i början av mars och vid månadsslutet var allt på plats! Och det funkade, kan nog rekommendera en bra automatmek nu! Peppar, peppar, ta i trä, jag är inte lyckligt hemma från Norrtälje ännu.
...
I förra skvallret gjorde jag ett mindre lyckat inlägg. Det om GT Hawken som var till salu.
Tyckte den skulle ha varit renoverad till original i stället för den häftiga ombyggnaden som gjorts.
Det kan man säga om en handlares bil, men inte om en medlems! Bilen blev snabbt köpt av nye medlemmen Jari Sorvoja.
Det blev en förklarande ursäkt i ett mejl till Jari. Han var glad över sin nya ”busbil”
och ”no hard feelings”! Han har nära till Norrtälje och då kan vi skaka tass och jag kan kolla in ett häftigt bygge!
Vi hade styrelsemöte i april och en punkt som kom upp var att pusha för
Bakluckeloppiset, som vi har på träffarna. Ett sätt att göra det på är nu och här.
Ta med era gamla och nya delar, någon kanske behöver det du inte behöver! Då får vi lite bättre ”stuns” på det hela.
...
Vår värvningskampanj har gett fem nya medlemmar och två till, som återbördats efter ett antal år. Därtill har det fyllt på bra med
medlemmar som köpt sig en Studs och hittat till oss
”naturliga” vägen. Vi syns och finns m.a.o.
...
I slutet av förra året anslöt en ny medlem, Bengt Nässén. Han har ett förflutet med Studebaker och har nu köpt tillbaka den bil han ägde på 70-talet. Nu till det fina, Bengt har många kort sedan en träff för Studebaker 1977 vid Sjöhistoriska museet. Första S-träffen var alltså inte i Granvik 1995, utan en informell träff ägde rum redan 1977! Jag har tittat på korten och känner igen alla bilar utom, GER 174, en
men med runda blinkers fram. Finns det någon, som minns/känner till denna bil?
Hör av dig! Vi planerar att få med bilder och
identifiering av bilarna, kanske redan till nr 4-2016.
Fina färgbilder och ett tidsdokument på hur kläder och frisyrer såg ut när man skulle vara cool! En
guldgruva från -77.
...
På tal om cool, det nu så populära ordet, förr sa man tuff och sedan häftig! Kolla på sidan 3 i förra BN, där ser ni en cool kille. Vår redaktör i en cool T-shirt!
Det är faktiskt så att Studebaker Drivers Club har antagit en slogan ”We invented COOL”! Jag tycker att det verkligen är att våga ta för sig. Hur det än är så var Studebaker ett litet bilmärke som på slutet hade ca 1 % av marknaden i USA. I dag är både vår klubb och SDC klubbar med åldrande medlemmar.
Givetvis ett sätt att locka till en föryngring i klubben och få till lite ungdomlig touch.
...
Oavsett om vi är coola typer
eller av en beige karaktär, så
syns vi snart i Norrtälje,
Tjenis till dess!
Här är e skrotbilsfoto på en 54:a Champion, taget på Stocksta veteranbilsmarknad. Det ser ut som om bilen har passerat bäst före‐datum, men på skylten står det fronten är reservdelar ll en 1954 Conestoga Regal, så vi hoppas a vi får se den komple a bilen om några år.
Foto: Ingemar Winlund
SKROT
Gör som Anita och Rune Holm, fotografera din Studebaker och låt göra en t-shirt med den!
Det är ju sommar och förhoppningsvis soligt och fint så det finns ju en massa fina miljöer att fotografera bilen i, och det finns många butiker och nätbutiker som trycker t-shirts.
Vad kan väl vara finare än att få skylta med sin egen
ögonsten på bröstet. Ladda kameran och börja fotografera!
Och när du ändå fotograferar bilen, skicka några bilder på bilen (och t-shirten) till Bullet News berätta lite om den.
Och ta gärna några bilder när du är på en träff och ser Studebakers och skriv en rad om det till Bullet News.
Adressen till redaktören finns på sidan 4.
Fotografera din bil och gör en t-shirt
UTSTÄLLNING
Åke Dalsbros Studebaker Commander FD Eight Regal Roadster från 1929 är en av Sveriges finaste bilar alla kategorier. När utställningen Samlarbil2016 hölls i hemstaden Örebro ställde Åke ut roadstern. Han lät den också vara med i samlarbilsauk onen, men buden nådde inte upp ll Åkes krav. Foto: Mikael Landelius,
I samband med
värvningskampanjen av nya medlemmar fick jag underlag från Trafikverket om antalet registrerade Studebakers.
Sedan lång tid tillbaka har jag noterat Studsar ”Till salu” och i grunden har vi registeruppgifter från Nordiska Studebaker Registret sedan 1976.
Därtill gjordes en körning av dåvarande Trafikregistret 1996.
Det finns alltså en bra pejl på
beståndet i Sverige, cirka 622 ”bilar”, ja då inkluderas 44 stycken M29C
”Vesslan” av 1944 års modell.
Vad jag hört så kom cirka 400 exemplar in som ”surplus” i slutet av 40-talet. De finns i skogslänen i mycket varierande skick, oftast med sidsexan och banden utbytta. Vi lämnar dom därhän.
I senaste medlemsmatrikeln hittar vi 231 bilar som medlemmar har uppgett sig äga, siffran är säkert större i verklighet.
En del medlemmar har tyvärr inte uppgett vad de har hemma i garaget eller på logen (skicka gärna uppdater- ade uppgifter till mig). Sanningen är också att 26 bilar ägs av våra
medlemmar som bor utanför Sverige.
Ja, alla bilar är ju inte heller av märket Studebaker, vi räknar ju EMF,
Flanders, Erskine, Rockne, Pierce Arrow, Avanti II och Packard 1957-58, som ”våra” bilar. Av medlemmarnas bilar utgör de åtta stycken.
Ser vi till det antagna
totalbeståndet, så utgör övriga märken 39 stycken. Totalt skulle det finnas (622 minus 44 Vesslor, minus 39
övriga) = 529 bilar, inklusive lastbilar, av märket Studebaker i Sverige.
Nu är det så att en del av dessa kan vara exporterade eller ha skrotats, vissa uppgifter är ju av gammalt datum.
Nu är frågan, vilken modell och årsmodell är vanligast och hur stäm- mer det med dåtidens nybilsförsäljning i Sverige?
Det finns faktiskt statistik sedan 1950 fram till sista året 1966. Vanligaste årsmodellen i dagens bestånd är 1957, tätt följt av 1953. Sedan kommer 1955, 1963, 1954, 1956, 1962 och 1950.
Det stämmer inte helt med nybilsförsäljningen i Sverige, där toppar 1954 följt av 1953, 1955, 1956, 1957 och 1951. Troligen registrerades en del 53.or som 54:or.
Att 1963 inte finns med högt i nybils- försäljningen är säkert nyimporten av Avanti, som nu bättrat på beståndet.
För 1950 kan nämnas att det verk- ar vara en stor nyimport av pickuper.
Generellt är nyimporten låg jämfört med andra jänkemärken, men visst har det kommit in en hel del genom åren.
Att sedan Champion är överlägsen Commander, fram till 1956, speglar att det i stort är en bild av dåvarande försäljning i Sverige. Nyimport av V8:or har inte gjort att Commander kommit ifatt.
Troligen är förhållandet annorlunda för Hawk-modellerna, det ser vi i varje fall redan på 56:orna, där namnet avslöjar motorn! Säkert är det flera V8:or bland ”fenhökarna” och GT Hawks, än sexor.
Hur stämmer allt detta med Studebakers totala produktion? Nja
inte precis, 1950 och 1951 var ju de bästa åren. Även 1955 var bra, men delvis beroende på ett långt modellår och goda tider för branschen.
Någon Lark-effekt blev det inte i Sverige 1959, bara en
måttlig ökning med 15 bilar här i Sverige, trots en helt ny
kompaktmodell. I
USA blev 1959 ett kanonår för Studebaker
Så många Studebakers
Statistik och text: Bo Pettersson
Champion 1953 är vanligaste modellen, här Uffe Winlund Starliner.
finns det (nog) i Sverige
Jag har nästan utelämnat
förkrigsbilarna, bara de tre bästa åren är med som exempel.
Ska vi titta på hur långt bak i tiden vi måste gå för att inte hitta någon
Studebaker i Sverige. Ja, vi kom tillbaka ända till 1921, fantastiskt!
Till slut vill jag nämna att vi får se detta som en ”lek” med tillgänglig statistik och information. Ingen exakt vetenskap.
1957 är vanligaste årsmodellen, här Roland Landbys Silver Hawk.
finns nämligen några små avbrott i linjerna som är värt att justera till.
Säkert kommer bara vi Studebakernördar att upptäcka modifieringarna, men det är lite det som är grejen, att man får titta två gånger för att se vad som är gjort.
Vi börjar med chassit, jag vill naturligtvis ha så bra väghållning som möjligt men ändå behålla original framvagn, så det fick bli lite modifiering med bakåtflyttade övre bärarmar för att få bättre castervinkel, 1 tums
krängningshämmare, kortare styrarmar samt kuggstång.
Bättre bromsar är inte heller så dumt så där blir det skivbromsar fram från Turner Brakes samt Volvoskivor och GM ok bak, och när jag ändå var i farten monterades servo och hängande pedaler från Volvo.
Okej då, efter en del påtryckningar tänkte jag skriva lite om mitt pågående " 53-a mild custom projekt".
Bilen köptes av Micke Bostedt för några år sen och var inte någon orörd originalbil precis, primad, fusklagad,(dock inte av Micke) säten från en Falcon, instrumentbräda från Hawk, plus 5-ekrade Cragarfälgar, MEN den var perfekt för mitt projekt.
Bilen gick för egen maskin från Gävle till Norrtälje, och efter ytterligare nån sväng fick den stå och mogna några veckor innan den revs isär. Efter en omfattande rostlagning av precis alla karossdelar samt blästring och grundning,
påbörjades modifieringarna så smått.
Den kommer inte att byggas om bara för sakens skull, utan för att ytterligare förfina karossens linjer, det
Uffes 53:a-projekt är på
med plåten från en Hawk, men det blev skitfult eftersom 53 -ans stötfångare är betydligt smalare än Hawkens, bara att kassera.
Tillverkade därefter en rundad plåt som vek upp mot bakskärmarna, snyggt bakifrån men katastrof från sidan sett, också den bara att kassera.
Efter mycket funderande fanns bara en sak att göra, en ny rundad plåt tillverkades, bakskärmarna skars upp och en kil svetsades i, vilket ger en sänkning på fem cm längst bak på skärmen, perfekt.
Avgassystemet är också en sak som irriterat mej lite, det sitter för lågt. Nu är det inte bara att lyfta upp till acceptabel höjd och eftersom jag gett mig f-n på att slutrören ska mynna ut genom den nya bakplåten så blev det Bakvagnen ska väl också ha sitt, och även där monterades
krängningshämmare och momentstag.
Motormässigt blir det fortfarande Studebaker, en 289:a kommer att skrämmas upp med R2-kam, elektronisk fördelare och lite annat, det är inte riktigt bestämt i skrivande stund.
Växellådan blir en 5-växlad manuell från Camaro och hel kardanaxel, stödplåten för kardanlagret ersattes därför med en ny tvärbalk och kardanring.
Karossen på en 53:a är i mitt tycke närmast perfekt, men det finns några små detaljer som kan göras bättre.
En sak är bakdelen under stötfångaren, jag har alltid tyckt att det borde finnas en bakplåt längst ned så att stötfångaren inte är lägsta punkten, okej bara att fixa. Jag provade först
väg att hitta formen
modifiering av både bränsletank och bakre tvärbalk, för att få till det.
Appropå bransletank, påfyllningsluckan på sidan lyfter ju inte utseendet precis, bara att svetsa igen. Dold
tankpåfyllning är ju inte heller helt lätt att få till, men det löstes med vikbart baklyse och quick-fill tanklock från V40, mycket funderandeoch provande blev det där.
Jag strävar efter att få karossen så slät och clean som möjligt och en detalj som inte uppfyller detta är där
frontplåten går ihop med framskärmarna, inte ens samma form på grejorna där, så det slutade med
kapning, omriktning och hopsvetsning. Även nedre frontplåten breddades ca. en cm. på varje sida för att få bättre passform mot stötfångare och skärmar. Stötfångarna har också modifierats så att dom ligger närmare karossen.
Passformen på bilar från 50-talet är väl lite si och så och en del saker går bara inte att justera bort.
Motorhuven till exempel passade exakt lika dåligt som på min andra 53:a, rundningen på vänster sida stämmer inte mot framskärmen, ett snitt i skärmen och några snitt i huven plus 4 mm. förlängning i framkant löste problemet.
En annan utmaning är dörrhandtagen som måste bort,
Så här såg 53:an ut när Micke köpt den från USA
bort, och ersättas med något smidigare. Jag har också funderingar på att svetsa igen ventilationsluckorna men det innebär ju att hela värmesystemet måste byggas om
eftersom jag även vill ha dit en AC, vi får se.
Ytterligare ett bekymmer är fälgar, lite beslutsångest där, vill såklart att även dom ska vara så släta som möjligt och har väl funderat på lackade plåtisar med liten kapsel, eller kromade 16-tumare, tips mottages tacksamt.
Jag har i alla bestämt en sak, det blir inte 5-ekrat.
Fortsättning följer senare nån gång.
Ulf Winlund
Bilister spærrer øjnene op, forbipasserende hiver telefonen op for at tage billeder. Overalt er der ”thumbs up”
og brede smil – for hvem kan modstå en skønhed fra South Bend, Indiana i USA, og så tilmed med en historie, der nærmest overgår fantasien?
Det kunne min far, nu afdøde motorredaktør Gorm Albrechtsen. Og forpligtigelsen for at bevare en meget usædvanlig bil ligger nu i mine hænder.
Tilbage i 80erne var jeg en ung bilnørd, der tilfældigt faldt over en mærkelig bil – stort set ens for og bag, runde former og ”selvmordsdøre”. Bilen, en 1948
Studebaker Champion Regal de luxe, havde altid været dansk, ejet af hans majestæt prins Harald, bror til den danske konge, Christian den 10ende.
Jeg fandt bilen og begyndte en langvarig restaurering, der desværre blev overhalet af arbejdslivets opstart, mangl- ende penge og givetvis en kæreste der ikke fandt det specielt attraktivt at bilen fik mere opmærksomhed end hende.
Så desværre måtte jeg, efter en årrække afhænde bilen – da jeg desværre aldrig siden kunnet lokalisere den, håber jeg den har fået et godt liv.
Bilens design, mærkets historie og det faktum, at der ikke
Den gyllene höken flyg
Text och foto: Ulrich Gorm Albrechtsen, klubbmedlem fra Danmark
Beretningen om en ganske særlig bil med en usædvanl
var mange der kendte til biler af mærket Studebaker, skabte en interesse hos min far, Gorm Albrechtsen, der som motorredaktør havde haft et utal af biler mellem hænderne.
Nu befandt han sig pludselig, her i midten af 1990’erne, hos en autoforhandler i Randers (i Danmark) der havde en mærkelig ekvipage til salg.
Bilen der stod til salg var speciel og det var vist småt med interessen fra potentielle købere. Dertil var køretøjet for anderledes.
Kareten var stor, og lidt træt. Men tilsyneladende i pæn stand, og under den tunge motorhjelm lå en stor V8-motor
med en spændende kompressor placeret ovenpå.
Og så var bilen sjælden, kun bygget i 878 eksemplarer dengang i 1958 – og den havde som den eneste af slagsen deltaget i det ”rigtige” Monte-Carlo rally i 1959, datidens måske hårdeste prøve for mandskab og biler.
Hvem kan så modstå en sådan skønhed fra USA? Min far kunne ikke, nøjagtig som en bilentusiast fra Skive heller ikke kunne dengang i slutningen af 1950’erne, og det kom der en spændende historie ud af.
Den gyldne høg kom til Danmark, som et af flere trækplastre, i en særlig afdeling for datidens såkaldte
ger igen
lig historie
1959 Stockholm. Studebakeren klar l start, på vej mod det ukendte.
3 genera oner Gorm på tur – arven bæres videre.
Det originale nummerskilt fra 1959.
”Muskelbiler” på den 16. Int. biludstilling i Forum i 1958.
Her købte bilforhandler Svend Boel Jensen Studebakeren.
Hans sønner som jo voksede op med bilen, har siden skænk -et faderens gamle styrthjelm, diverse fotografier, tilbehør og brochurer fra dengang til en glad nuværende ejer.
Og som noget hel unikt den originale rally-plade fra 1959.
I forvejen bærer Hawk’en stadig de originale sort-hvide emalje nummerplader fra 1958.
Så er der dét med Monte-Carlo ralliet, tilbage i 1959, i årets første måneder.
Bilhandleren fra Skive stillede til start med sin nyerhverv- ede Studebaker Golden Hawk i verdens vel nok mest kendte rally, det internationale Rally Monte-Carlo i vinteren 1959.
Ingen med deres sunde fornuft i behold stiller op til et internationalt rally i snevejr i Stockholm med en stor amerikanerbil. Men Svend Boel Jensen gjorde det
sammen med makkeren Max Westphaell.
Netop det år teede vejret sig helt tosset. Sneen væltede ned, og de små, forhjulstrukne biler kørte sejren hjem. Så de to måtte omsider give op, efter at have påkørt en stor sten på den tyske autobahn, undervejs på en hastighedsprøve. Så her endte den rally karriere brat – og godt for det.
For det må have været noget af en oplevelse at køre rally i en tonstung amerikanerbil årgang 1958 med
tromlebremser, bladfjedre bagtil og en 275 hestes hysterisk kompressor-motor ude fortil.
Føj dertil 3-trins automatgear og spærredifferentiale for at tøjle kræfterne og en fabriksgaranteret topfart på 210 km – ret spetakulært og næsten selvskrevet med et uheld på vinterglatte veje. Bilen levede så en tilværelse med yderligere to ejere, inden den kom i kløerne på ”Gorm den gamle”.
Som den stod der hos brugbilhandleren var den noget
træt, men der var potentiale så oprindeligt gik det følgende restaureringsprojekt ud på, at den store Studebaker Golden Hawk blot skulle pudses lidt op. Men der gik otte år med gennemtræk på privatkontoen, før den igen lod dækkene smage asfalt.
Undervejs meldte der sig naturligvis hele tiden ting, som kan gøres bedre eller som absolut må gøres.
Det hørte til den sidste kategori, at den nyrestaurerede motor måtte ud af bilen, fordi der den brugte mere olie end benzin. Ligesom kompressoren også måtte pilles af, da den larmede mere end motoren og ingen effekt leverede.
Og gennen årene med min far bag rattet, har den –og han naturligvis haft nogle mekaniske nedbrud og psykiske nedture i årene sammen. Det er ikke sagen, når tændingen forsvinder midt under et løb Danmark rundt. Men man lærer at leve med det, og egentlig er kareten jo trods alt
forbavsende stabil, så det hører da med til historien at den skam også har gennemført et rally for historiske biler, været til europæisk Studebaker træf i Sverige, til træf i Holland og deltaget et utal af danske veteranbiltræf.
Min far døde, efter at have kæmpet med en ondartet cancer sidste år i september. Vi havde dog et par år inden, lavet et generationsskifte på bilen, hvor jeg havde overtaget den, mod at han kunne køre i den sålænge det var muligt.
I juli tog tre generationer Gorm på tur, for både min søn og jeg har mellemnavnet Gorm. Det var sidste gang min far kørte i bilen.
Nu har jeg ansvaret for at bevare den, så næste generation, Christian Gorm kan føre familiens forpligtigelse videre – nemlig at sørge for at den gyldne høg fortsat flyver…
Bilens nuværende ejer, Ulrich Gorm Albrechtsen. 2 genera on Gorm!
Den første Studebaker i familien. 1948 Champion Regal de Luxe.
FAKTA OM DEN GYLLENE HÖKEN
Model: Studebaker Golden Hawk, Coupe, nr. 819 ud af 878 producerede
Stand: Restaureret
Årgang: 1958, produceret 19/12 1957 Motor: 4,737 ltr. 275 hk.‐ m. supercharger Gear: Aut. 3‐trins, Twin Trac on diff.spærre Farve: Golden Amber/hvid
Det finns många Studebakers i Norge och vår norske medlem Trygve Seljeflot har
hållit på med Studebaker i många år. Nu förtiden kör han en svart
Avanti R2 med svensk historia, men tidigare har han renoverat en 53:a Starliner och uppdaterat det med en vass 289:a.
Den bilen kommer Trygve att berätta om i ett senare nummer, men den här gången bläddrar vi i hans fotoalbum med bilder på Studebakers som han har stött på hemma i Norge under 70–
och 80-talen.
Trygve har massor med bilder och även albumet kommer vi att återvända till i ett senare nummer.
-Jag kommer inte ihåg fakta om alla bilarna, men jag har skrivit bildtexter till så många som jag
kommer ihåg, berättar Trygve.
Många av bilarna har ägts eller ägs av medlemmar i EAC, Eight AmCars Club, den norska klubben som har som mål att
värna om de amerikanska bilmärken som förlorade kampen med det tre stora, alltså bland annat Studebaker.
Vi tittar i ...
Bullet News visar bilder ur Trygve Seljeflots fotoalbum på Studebakers i Norge på 70‐ och 80‐talet.
TRYGVES FOTOALBUM
Commander‐55. Fra en uts lling i Sarpsborg, ble restaurert av Henning Hoffgård på 70‐tallet, nå eid av Arvid Johansen, Sarpsborg, EAC. Han kjøpte den lbake da det var hans første bil på 60‐tallet.
Min ‐53 på uts lling Sjølyst dlig ‐80‐tallet.
Rustprosjekt som ble skrotet.
Fra reportasje i bilmagasinet Right On på 80‐tallet.
Tror det er USA‐import på 80‐tallet (min ‐87 Ford i bakgrunnen så jeg tror bildet ble ta i ‐88 eller ‐89. Videre historie ukjent, men tror den er i EAC‐medlems eie. D‐1958 Avregistrert siden 17.08.2010.
Champion 1948. Restaurert av Frank Johnsen på 70‐tallet, nå eid av Asbjørn Rolseth, EAC.
Champion 1952.
Champion 1955.
M5 i Todalen.
‐58 Golden Hawk antagelig solgt l Sveits for mange år siden.
Champion 1954.
Fremdeles eid av EAC‐medlem Nyebakk.
Avan 'n er den eneste kjente ny‐solgte i Norge av Studebakerforhandleren, Gulbrandsen.
R1 4‐speed, R3800, ble ombygd med skjermbredere og Toyota‐lykter antagelig e er en skade (desverre). Felgene og Trush
‐outsiders ble kjøpt hos Hansen Racing i Stockholm.
Har ha flere eiere opp gjennom åra, er nå hvit, eier er Tommy Hokholt EAC‐medlem. Avregistrert siden 21.12.2006.
Det går rykter om at det totalt ble importert 3 nye Avan , men jeg har ikke funnet noen som kan bekre e de 2 andre.
‐61 Hawk 6 cyl. Fra uts lling i Sarpsborg ‐70 tallet, da eid av H. Hoffgård, nå I EAC‐medlems eie.
‐64 Cruiser V8, Jack Tveter EAC, i bra stand også i dag.
Stockholm är och har alltid varit en väldigt vacker stad. Om man då kryddar Stockholm med ett gäng Studebakerbilar.
Då blir det förstås ännu trevligare…
Visst skulle det vara spännande att kunna åka tillbaka i tiden och se alla gamla bilar i trafik och parkerade längs stadens gator? Det kändes nästan så för mig när jag för ett par månaders sedan gick igenom ett gamalt arkiv med stadsbilder tagna i vår huvudstad. Det var drygt 500 bilder i samlingen och samtliga är tagna år 1962.
Jag hittade givetvis en och annan Studebaker i trafikbilden, men hade fotona varit tagna i mitten av femtiotalet istället hade jag förmodligen hittat betydligt fler Studebaker- bilar.
Studebakers i Stockholm av: Micke
Vad är det som döljer sig där på andra sidan gatan om inte en 1953 Studebaker av cabrioletmodell. De a var ju tyvärr inget som Studebaker byggde själv så någon typ av karossmakarbygge alterna vt hembygge rör det sig ju om. Är det någon som känner
ll denna bil? Jag håller som bäst på a forska vidare om de a intressanta Studebakerbygge. Bilden är tagen längs Floragatan på Östermalm.
Till vänster i bilden s cker fronten från en Studebaker Hawk fram. Platsen är Strandvägen 45.
E er samma gata på långt håll ser vi också en Studebaker av Hawkmodell, dock i annan färg.
Ännu en Studebaker Hawk och denna är på väg längs Riddargatan.
Denna Studebaker Hawk är parkerad längs Birger Jarlsgatan. Till höger i bilden syns Humlegården.
En Studebaker Lark av 1959 års modell för omväxlings skull. Platsen är Karlavägen.
Östermalmsgatan. Också en Lark 59:a . Det kan eventuellt vara samma bil som fotot ll vänster.
Flera hä iga bilar på Styrmansgatan. Till höger i bilden ser vi bakdelen av en 1956 Studebaker.
Tysta gatan norrut från Karlavägen. En Starlight av 53 års modell ar fram.
MEKARTIPS av Ingemar Winlund
(Vad vill du läsa om i Mekartips? Ring Ingemar! Tfn 0175-732 11
Gör huvlås till Hawk
På Torgeirs GT Hawk är det monterat en låsning av huven så att den inte kan blåsa upp vilket är ett fel som har uppstått några gånger på Hawk-modellerna.
Jag har sett olika lösningar på problemet men Torgeirs GT Hawk tycker jag har den bästa lösningen, så jag gjorde samma sak på vår Golden Hawk.
Tryck upp fjädern som lyfter huven vid öppning spärra fjädern med något lämpligt typ u-ringnyckel.
Är man två personer är det lättare eller också tar du bort huvpinnen från motorhuven. Borra sedan ett hål i den spetsiga delen som går igenom låsdelen i frontplåten, sätt sedan dit en låspinne med spärrfjäder typ som finns på jordbruksredskap.
Pinnen med fjäder finns att köpa på Svedol.
Pinnens diameter skall vara 6 mm. den är lämpligast.
Fördelen är också att det är lätt att ta bort låsningen när man skall öppna huven.
Commander -65:an ska blästras
Commander 65:an är färdiglagad i plåten så nu väntar en sandblästring av karossen, så att gammal färg försvinner.
Jag även en hel del svetsjobb på ramen och några karosserifästen ska bytas samt byte av nedre bottenplåten.
Till karrosserifästena behöver jag nitar som jag får försöka att hitta någonstans, det ska nog inte vara några problem, i annat fall får jag tillverka sådana själv.
Det börjar också bli dags att bestämma färg på bilen vilket vi inte har gjort. I slutet på sommaren är tanken att karossen skall återmonteras på ramen, så
då måste färgvalet vara klart, så jag kan lacka en del av karossen för montering.
Fixa sneddragande bromsar
Bengt E efterlyste åtgärder på sneddragning i fram- bromsar vid första turen på våren. När man kör de första milen känns ofta bromsarna lite ojämna.
En bil med trumbromsar och utan servo samt eventuellt diagonaldäck är känsligare för
sneddragningar än en modern bil som du har kört med hela vintern så kontrasten kan kännas stor.
Har du diagonaldäck på bilen som är lite snedslitna samt att lufttrycket kanske har läckt ut något ur något däck kan bromsarna dra snett av bara det. Är lufttrycket och däcken okej men du ändå har en sneddragning så är det något fel.
Kontrollera först justeringen av bromsarna om felet kvarstår montera av bromstrummorna för en koll av bromsbanden så att dessa är torra och fina samt har samma färg på höger och vänster sida, skiljer det i färgsättning kan det tyda på ett bromsoljeläckage.
Om det skiljer i färgsättning på bromsbeläggen kontrollera hjulcylindrarnas täthet och även så att inte någon bromsslang är igensatt.
Du kan i detta läge om du inte hittar något annat fel skifta en bromsback från höger till vänster sida.
Här är vår egen marknadsplats för allt som rör vår hobby. Naturligtvis annonserar vi gratis.
Annonsmanus sänds till: Ulf Winlund, Skördevägen 31, 761 41 NORRTÄLJE E-mail: uffewinlund@hotmail.com eller ring 076-852 04 45
Annonssidan för entusiasterna
BILAR OCH DELAR SÄLJES
SÄLJES.
GT Hawk 1963.
Åke Gustavssons GT-Hawk -63. 259 V8. 3- vxl. med OD. Fint skick. Ny klädsel. Kontakta Staffan Löwgren, tel. 0513-21286, mobil 073-0382924BILAR OCH DELAR KÖPES KÖPES.
Sidsexa.
Studebaker 185 cu. inch. sidsexa.
Staffan Löwgren tel. 0513-21286 mobil 073-0382924
SÄLJES.
Power Hawk 1956
Power Hawk 1956, totally restored, careful “frame off”
restoration, all wearing parts replaced.
In addition the following improvements made:
- Engine 289 (4.7 ltr) R1 with 10.5:1 compression and full flow oil filter, overhauled by me, 240 hp – top speed around 220 km/h
- Bosch AC dynamo
- Radiator with a new core abt. 30 % more capacity plus additional electric ventilator
- Electronic ignition with electric fuel pump - Antivapourlock device with return line to the tank - Servo steering (Bendix system) installed
- Rear antisway bar (big difference in curves!) - New upholstery – original design
- Radial tyres 185 HR 15 on 1963 rims for tubeless tyres (much stiffer than the original ’56 rims)
- Repainted in the original combination Cambridge grey/
snow cap white
Car was exported new to “Casablanca French Morocco”, last registered as a historic vehicle in Bretagne in 1992, I bought it in 2006 from a collector in Normandie.
Price idea:€ 24,000, negotiable Ulrich Birnbaum
Dörpeler str. 5 D-49406 Eydelstedt Germany
Tel. +49 5442 802473, e-mail: aloverseas@aol.com
Reliable Motors Studebaker i Waynesville, Mississippi (foto från 1953) Till höger: Eiznhamer Motor Co. i
Clay Center, Kansas (foto från 1948)
Studebakeråterförsäljare
Studebaker Sales & Service i Burlington, Ontario, Canada (foto från 1955)
Bröllopspar vill ju gärna åka en extra fin bil när de gifter sig. Och vad kan väl vara finare än att åka Studebaker.
Egon Johansson och hans hustru Teresa Moickicwicz tog sin Silver Hawk 1958 från Blekinge över Östersjön till Myślibórz i nordvästra Polen och skjutsade Teresas släktingar Pavel och Justina när de gifte sig förra året.
-Vi ville gärna ställa upp för ungdomarna, säger Egon.
Sin Studebaker köpte ju Egon Johansson ny när han arbetade i Kongo 1958, det berättade vi om i Bullet News nr 4 2014. Efter sin tjänstgöring där tog han med Studsen hem till Sverige, och sedan dess har de tillryggalagt många mil tillsammans.
Nu har Studebakern alltså även varit i Polen. Polska bröllop är stora, man var runt 400 gäster som och åt och festade under dagarna två.
Men det var inte bara Pavel och Justina som fick mycket uppmärksamhet. Även Silver Hawken väckte stort intresse, och det inte bara på bröllopet.
-Det var många som tittade och filmade bilen när vi körde
runt i landet, berättar Egon.
Studebaker är ju en minst sagt ovanlig bil i Polen. Egon har hört att det kan finnas en Studebaker i Poznan, men annars är det tunt.
Möjligen finns det en del Studebakerlastbilar i landet.
Ryssland fick ju en stor mängd Studebakerlastbilar av USA i stöd under andra världskriget, och de spreds säkert vidare i Östeuropa under och efter kriget.
Bröllop med Studs i Polen
Skicka in bilder från bröllopskörningar
Har du kört brudpar med din Studebaker? Skicka oss en bild på det så gör vi en bröllopssida någon gång framöver.
Skicka bilden digitalt eller som papperskopia till redaktören. Se adress i redaktionsrutan på sidan 3.
Skriv vad brudparet heter, när och var bröllopet hölls och om du har något annat intressant att berätta från bröllopskörningen. Och så vad det är för bilmodell - om inte det framgår tydligt av bilden.
Brudparet Jus na och Pavel ar förnöjt på den fina bröllopsbilen.
Egon. Jus na.
Text : Bengt Engwall Foto: Teresa Moickicwicz
