08.7. 7 Miljökonsekvensbeskrivning

Koncept

2018-04-25

SOLLENTUNA KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

DETALJPLAN FÖR NORRA VÄSJÖN, EDSBERG

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Detaljplan för Norra Väsjön, Edsberg

Sollentuna Kommun

Planarkitekt: Sofie Loftenius, Tengbom Projektledare: Frida Ihlis, Nai Svefa

Konsult

WSP Samhällsbyggnad

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com

KONTAKTPERSONER

Susanna Nilsson: susanna.e.nilsson@wsp.com

PROJEKT Projekt Väsjön UPPDRAGSNAMN MKB Norra Väsjön UPPDRAGSNUMMER 10232389

FÖRFATTARE

Karin Henrikson, Susanna Nilsson GRANSKARE:

Marianne Klint

DATUM 2018-04-25

10232389 • MKB Norra Väsjön | 3

SAMMANFATTNING

Bakgrund och detaljplaneförslaget

Sollentuna kommun arbetar med att planera för och bygga ut en ny stadsdel i området runt Väsjön. Visionen är att det ska bli en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum och innefatta totalt cirka 4 000 bostäder. Detaljplaneområdet för Norra Väsjön är beläget nordväst om Väsjön. Syftet med detaljplanen är att utveckla området med ny bostadsbebyggelse genom förtätning och nybyggnation av blandade

bebyggelsetyper. Vidare syftar planen också till att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till befintliga bostäder. Planen omfattar tät stadsmässig bebyggelse utmed huvudgatan Frestavägen. Längre bort från Frestavägen, och högre upp i terrängen, byggs radhus, kedjehus och parhus. Villor planeras i området närmast naturmarken och det angränsade

naturreservatet södra Törnskogen.

Detaljplanen var ute på samråd 2013, sedan dess har planen ändrats i mindre delar. Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som togs fram för samrådet har uppdaterats och omarbetats.

Miljökonsekvenser Landskapsbild

Utbyggnaden av planområdet kommer att resultera i en total förändring av landskapsbilden i området. Området får också en helt annan karaktär, från att ha varit en glesbebyggd naturpräglad sluttning till tät bebyggelse av en helt annan skala. Läsbarheten av landskapet minskar därmed. Förändringen är ett resultat av hela Väsjöområdets utbyggnad, i synnerhet de närmast angränsande detaljplanerna. Detta blir extra tydligt i siktlinjer på avstånd från andra sidan Väsjön, eller från Väsjöbackens topp. Eftersom planförslaget medför så pass stora ingrepp i den branta sluttningen, att mycket av dagens vegetation riskerar att förvinna samt att bebyggelsen blir tät bedöms de sammantagna konsekvenserna för landskapsbilden bli måttligt negativa. Det bör dock betonas att förändringen av landskapet till en stadskaraktär kan uppfattas positivt av vissa.

Naturmiljö

Terrängen är kuperad med uppväxta villatomter i de lägre delarna och hällmarkstallskog i de högre delarna. En nyckelbiotop gränsar till planområdet i väst och fynd av arter tyder på skog med lång kontinuitet.

Landskapsekologiska samband som kartlagts talar för att Väsjöområdet har betydelse för den biologiska mångfalden i ett större perspektiv. Genom utbyggnaden kommer mycket av dagens naturmark inom planområdet förvinna permanent, även om ny vegetation etableras på sikt. Planen säkerställer att delar av naturmarken bevaras och särskilda bestämmelser finns införda för att skydda tallar från avverkning i randzoner till bevarad naturmark. Ett ökat besökstryck i reservatet ökar slitaget på känsliga hällmarksskogar. Spridningssamband möjliggörs norr om planområdet i det så kallade ”blågröna stråket”. I sydväst blir sambanden svagare och den delvis täta bebyggelsen riskerar att försämra sambanden jämfört med idag.

Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen som helhet ge måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön.

Rekreation och friluftsliv

I vilken mån som själva planområdet idag används för rekreation är oklart, men det är sannolikt att det främst utnyttjas som närrekreationsskog för de närmast boende och som transportsträcka ut till Törnskogens naturreservat.

Terrängen är delvis svårframkomlig och privata tomter gör att stora delar inte är tillgänglig för allmänheten. Karaktären i området kommer helt att ändras efter utbyggnaden och vissa upplevelsevärden kopplade till skogen försvinner. Nya trappstråk, utsiktsplatser och utegym, samt två lekplatser, kommer erbjuda viss rekreation inom området, men kvarvarande

naturområden blir relativt små och området närmast Norrortsleden är bullerpåverkat. Närheten mellan bebyggelsen och Törnskogen kommer göra reservatet tillgängligt för många människor och blir en kvalitet för

bostadsområdet, även om möjligheter till ostörda naturupplevelser i

Törnskogen kan minska i takt med att Väsjöområdet byggs ut. Genom hela Väsjöområdets utveckling, med bland annat satsning på kajer, gångstråk och idrottsytor, kommer tillgången till olika former av rekreation för de som flyttar in att bli god. Således bedöms såväl positiva som negativa konsekvenser uppstå. De positiva graderas till måttliga och de negativa till små.

Vatten – yt och grundvatten samt översvämning

Väsjön, som är huvudsaklig recipient för dagvatten från planområdet, avvattnas via Väsjöån till Rösjön. Väsjön är inte en utpekad vattenförekomst till skillnad från Rösjön, och omfattas därför inte av miljökvalitetsnormer.

Målsättningen är ändå att god status för sjön ska uppnås och att statusen inte ska försämras. Bedömningen av påverkan på vattenkvaliteten i Väsjön och Rösjön görs samlat för hela Väsjöområdets exploatering. Inom

planområdet finns, till följd av topografin, begränsade möjligheter för

fördröjning och lokalt omhändertagande av dagvatten. En rad bestämmelser i planen har dock införts som syftar till att rena och fördröja dagvatten.

Genom att åtgärder görs även i övriga detaljplaner har beräkningar visat att halterna för metaller och prioriterade ämnen kommer ligga under gällande gränsvärden för både Väsjön och Rösjön, trots att den totala belastningen ökar jämfört med idag. Halterna av fosfor, som är det tillväxtbegränsade ämnet, beräknas bli ungefär som idag. Utbyggnaden av VA-nätet är en anledning till detta. Den totala bedömningen är därför att ett genomförande av alla detaljplaner runt Väsjön inte äventyrar uppnåendet av

miljökvalitetsnormerna för kemisk och ekologisk status i Rösjön. Någon försämring av Väsjöns status bedöms inte heller ske. Detta förutsätter dock att åtgärder inom och utanför planområdet verkligen genomförs och att anläggningar sköts på ett ändamålsenligt sätt.

Olika planbestämmelser reglerar t.ex. höjdsättning av kritiska platser, avskärande diken, att marken ska ha vissa lutningar. Dessa åtgärder

bedöms kunna förhindra att översvämningar av exempelvis källare och nedre våningsplan uppstår eller att delar av gator blir stående under vatten i

samband med kraftiga skyfall. Någon risk för negativa konskenser inom planområdet till följd av höga nivåer av Väsjön föreligger inte eftersom hela planområdet höjdmässigt ligger över Väsjöns högsta beräknade nivå.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 5 Vad gäller grundvattnet finns viss risk för förändrade

grundvattenförhållanden. Vid en lerfylld svacka i planområdets sydvästra del ska en ny gata byggas. Det kan leda till ett utökat utflöde av grundvatten om schakt behöver göras under grundvattennivån eller den bergtröskel som sannolikt håller grundvattennivåerna uppe. Genom åtgärder i byggskedet kan detta förhindras.

Buller

För merparten av de bostadshus som uppförs inom planområdet bedöms riktvärden klaras varför inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för dessa miljöer. Utan åtgärder klaras inte riktvärden för vissa bostadshus och negativa konsekvenser, i form av exempelvis sömnstörningar och

koncentrationssvårigheter, kan därför uppstå. Med åtgärder, som en dämpad sida om högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, uteplatser som klarar riktvärden samt en skärpning till ljudklass B för inomhusmiljön, mildras de negativa konsekvenserna. Med dessa åtgärder bedöms riktvärden inomhus klaras, åtminstone för hälften av boningsrummen. 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå är dock inte att betrakta som en tyst miljö varför negativa konsekvenser fortfarande kan uppstå.Konsekvenserna med avseende på buller i

rekreationsytor och friluftsområden bedöms som negativa. Genom att bygga bostäder i ett område som i dagsläget åtminstone delvis används för

närrekreation och som är relativt tyst hänvisas människor delvis det blå- gröna stråket, nordost om planområdet. Ur bullersynpunkt är stråket mycket bullerstört, med ekvivalenta ljudnivåer överstigande 55 dB(A) och upp över 70 dB(A). Om bullret från Norrortsleden begränsas, exempelvis med bullerskärmar, bedöms de negativa konsekvenserna mildras. Inga bullerskärmar kommer dock att genomföras inom ramen för denna detaljplan. Den till planområdet angränsade Törnskogen erbjuder tystare rekreationsmiljöer.

Luftkvalitet

De trafikerade vägar där utsläpp av luftföroreningar kommer finnas är Norrortsledens samt utmed Frestavägen. Miljökvalitetsnormerna överskrids inte inom planområdet. Förhöjda halter av partiklar, PM10, riskerar dock att uppkomma inom planområdet och miljökvalitetsmålet för 2020 (30 µg/m³) riskerar att överträdas nära Norrortsleden. Även utmed delar av

Frestavägen, där gaturummet kantas av dubbelsidig bebyggelse och trafiken blir som störst, beräknas halterna av både kvävedioxid och PM10 bli förhöjda och riskerarar att överskrida miljökvalitetsmålet. Närmast Norrortsleden har planen utformats så att människor troligen inte kommer vistas i området i någon större utsträckning. Utmed Frestavägen kommer en hel del människor att röra sig och vistas, vilket gör att de exponeras för förhöjda halter

luftföroreningar. I övriga miljöer, inne bland de mindre bostadsgatorna och på gårdarna är exponering av luftföroreningar låg. Sammantaget bedöms därför de negativa konsekvenser till följd av luftföroreningar som små.

Nollalternativet

Eftersom flera detaljplaner inom Väsjöprojektet redan vunnit laga kraft kommer de sannolikt vara utbyggda även om planen för Norra Väsjön inte antas. Två nollalternativ för själva planområdet har beskrivits; det ena är att området kvarstår som idag och det andra är att bebyggelse uppförs utmed Frestavägen genom annan detaljplan. De negativa konsekvenserna ur

naturmiljösynpunkt bedöms i båda fall bli mindre än med planförslaget eftersom mindre naturmark tas i anspråk. För rekreationsvärden kommer Väsjöområdet som helhet fortfarande erbjuda en bredd av olika

rekreationsaktiviteter. Planområde kan i större omfattning utnyttjas som närrekreationsskog. Eftersom de flesta övriga planområden runt Väsjön förväntas vara utbyggda bedöms påverkan på ytvattenrecipienterna bli ungefär samma oavsett om Norra Väsjön genomförs eller ej. Renande och fördröjande dagvattenåtgärder i andra planområden är inte beroende av att Norra Väsjön genomförs. Om Norra Väsjön kvarstår som idag kommer enskilda avlopp fortfarande belasta Väsjön med närsalter. Förutom

närsalterna är det rimligt att anta att belastningen på vattensystemet i övrigt blir mindre än med utbyggnadsförslaget, både vid utebliven exploatering, eller lägre exploateringsgrad än planförslaget. Bullernivåerna bedöms vara något lägre vid de befintliga hus som finns kvar. Ny bebyggelse vid

Frestavägen kommer utformas för att klara bullerriktvärden. Gällande luftföroreningar kommer färre människor exponeras för förhöjda halter än i planförslaget.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 7

1 INLEDNING 8

1.1 BAKGRUND 8

1.2 LÄSANVISNING 9

2 METOD OCH PROCESS 10

2.1 SYFTE 10

2.2 SAMRÅD 10

2.3 AVGRÄNSNING 10

2.4 ALTERNATIV 12

2.5 BEDÖMNINGSMETODIK 12

2.6 OSÄKERHETER 14

3 NULÄGE OCH PLANFÖRSLAG 14

3.1 NULÄGE 14

3.2 PLANFÖRSLAG 24

3.3 TRAFIK 27

3.4 OMGIVANDE PLANER 27

3.5 MILJÖARBETE I PROJEKTET 28

4 MILJÖKONSEKVENSER 29

4.1 LANDSKAPSBILD 29

4.2 NATURMILJÖ 33

4.3 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 37

4.4 VATTEN 40

4.5 MÄNNISKOR HÄLSA - BULLER 50

4.6 MÄNNISKORS HÄLSA - LUFTKVALITET 56

5 BYGGTIDEN 59

5.1 MILJÖPÅVERKAN 59

6 NOLLALTERNATIV 61

7 UPPFÖLJNING 64

8 MILJÖMÅL 64

9 KÄLLOR 66

9.1 PROJEKTSPECIFIKA KÄLLOR FÖR VÄSJÖOMRÅDET ELLER

DETALJPLANEN 66

9.2 ALLMÄNNA KÄLLOR 67

1 INLEDNING

1.1 BAKGRUND

Sollentuna kommun planerar att bygga ut en ny stadsdel i området runt Väsjön. Planerna för en utbyggnad i området har funnits sedan länge.

Visionen är att det ska bli en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum och innefatta totalt cirka 4 000 bostäder. Bebyggelseutvecklingen kommer ske genom både förtätning i befintlig bebyggelse och nybyggnation av blandade bebyggelsetyper. I området planeras även ny skola, förskolor, anläggningar för idrotts- och friluftsliv, äldreboende och annan service.

Väsjömrådet är beläget i östra delarna av Sollentuna kommun, med

Vaxmora och Edsberg som närmsta bebyggelseområden (Figur 1). Norr och söder om området ligger Södra Törnskogens respektive Rösjöskogens naturreservat. Runt Väsjön finns idag en del bebyggelse och sommarstugor som efter hand har övergått till permanentbostäder. På sjöns södra sida ligger skidbacken Väsjöbacken med anslutande idrottsområde.

Väsjöområdet är idag inte anslutet till det kommunala vatten- och avloppssystemet vilket gjort att utsläpp av näringsämnen till recipienter i avrinningsområdet är för högt. En utbyggnad av vatten- och avloppssystemet med anslutning till det kommunala nätet är nödvändig, men kräver en

förtätning av bebyggelsen för att bära kostnaderna.

Figur 1 Översikt Väsjön och närområdet. Schematisk avgränsning av detaljplanen för Norra Väsjön markerad med röd ring. (Källa: Sollentuna kommuns webkarta)

Projekt Väsjön och är uppdelat i ett tiotal detaljplaner där vissa redan vunnit laga kraft och utbyggnad är påbörjad medan andra planer är under

framtagande eller ännu inte har påbörjats.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 9 Detaljplaneområdet för Norra Väsjön är beläget nordväst om Väsjön.

Planområdet omfattar cirka 20 ha. Terrängen är brant och till stora delar bevuxen av skog blandad med gles villa- och sommarstugebebyggelse. I söder och sydost angränsar planområdet till Frestavägen och i norr mot skogsområdet Törnskogens naturreservat. Huvuddelen av marken ägs av privatpersoner och exploatörer. Sollentuna kommun äger gatumark och vissa fastigheter.

Syftet med detaljplanen är att utveckla området med ny bostadsbebyggelse där tätare och stadsmässig bebyggelse placeras närmast Frestavägen och glesare radhus- och villabebyggelse byggs länge norrut mot Törnskogen.

Detaljplanen för Norra Väsjön sätter genom gatustrukturen förutsättningarna för kommande utbyggnadsetapp väster om området. Illustrationsplanen presenteras i Figur 9.

Sollentuna kommun har tidigare¹ bedömt att hela utbyggnaden av Väsjöområdet kan medföra betydande miljöpåverkan på grund av den förändrade landskapsbilden som en ny sammanhållen bebyggelse på naturmark kommer att medföra. Ett annat skäl är att bebyggelsen påtagligt kommer att beröra vattenområdet runt Väsjön. Denna behovsbedömning har också ansetts gälla detaljplanen för Norra Väsjön, varför en miljöbedömning ska göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.

Under år 2010 togs en MKB fram för Väsjöområdet². Den MKB:n låg till grund för den separata MKB som sedan upprättades för detaljplanen Väsjön norra³. Detaljplanen och MKB:n för Väsjön norra var under år 2013 ute på samråd. Nu har detaljplanen och MKB:n (detta dokument) färdigställts inför granskning.

1.2 LÄSANVISNING

Samrådsversionen av MKB:n byggde delvis på den äldre MKB som tagits fram för hela Väsjöområdet. Läsaren hänvisades till den MKB:n för bakgrund till hela Väsjöprojektet, utförd behovsbedömning, resonemang kring

alternativ, miljömål, bedömningsgrunder samt miljöaspekter som inte bedömts som väsentliga för detaljplanen.

Eftersom den övergripande MKB:n inte längre är aktuell i alla delar och eftersom det gått över fyra år mellan samråd och granskning av detaljplanen har MKB:n för Norra Väsjön kompletterats och omarbetas till stora delar.

Detta till följd av att planen förändrats, att vissa nya förutsättningar tillkommit, andra krav och lagstiftningar har införts, att nya utredningar gjorts och att nya personer involverats i projektet. Den äldre MKB:n från 2010 fungerar

fortfarande i viss mån som ett ”paraply” och för bakgrund till hela Väsjöp- rojektet. För övergripande beskrivningar och redogörelse för alternativ hänvisas fortfarande till den.

1 Utbyggnad av Väsjöområdet, D 061-01, behovsbedömning enligt bilaga 4 MKB-förordningen, 2006-05-31.

2 Sollentuna kommun. Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta. Dnr 2008/714 KS.203. 2010-09-14.

3 Namnet på detaljplanen ändrades under 2015 från Väsjö norra till Norra Väsjön.

2 METOD OCH PROCESS

2.1 SYFTE

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) består dels av en process, den så kallade miljöbedömningen, dels av ett dokument. Syftet är att så långt som möjligt integrera miljöaspekter i arbetet med planen och minimera negativa konsekvenser av det färdiga planförslaget. Själva MKB-rapporten är en dokumentation av detta arbete där planförslagets direkta och indirekta effekter beskrivs och bedöms. MKB:n är också ett av beslutsunderlagen i planprocessen.

2.2 SAMRÅD

Detaljplanen och MKB:n (samrådsversionen av detta dokument) för Väsjön norra var ut på samråd under juli-september 2013. De samrådssynpunkter som kom in har sammanställts och besvarats i en samrådsredogörelse som bifogas planen.

Under våren 2017 har ett kompletterande samråd hållits med berörda fastighetsägare eftersom större förändring av en tomt närmast Frestavägen har gjorts. Här föreslås nu en tätare stadsbebyggelse med ett större äldreboende, flerbostadshus och radhus istället för tidigare föreslagen villabebyggelse.

För samråd om avgränsning se nedan.

2.3 AVGRÄNSNING

Samråd med länsstyrelsen om avgränsning av MKB:n hölls för hela Väsjöområdet den 15 november 2007. Vid samrådet lyftes påverkan på landskapsbild, Oxundaåns avrinningsområde samt den biologiska mångfalden och friluftslivet (påverkan på grönkilar) fram som väsentliga miljöaspekter för hela Väsjöområdet. Ytterligare ett samråd med läns- styrelsen hölls 4 maj 2012, då med fokus på Norra Väsjön. Bedömningen av väsentliga miljöaspekter från tidigare möte ansågs då även gälla lokalt för Norra Väsjön.

2.3.1 Avgränsning i sak

Inför granskning av detaljplanen har avgränsningen justerats något och de miljöaspekter som nu bedömts vara väsentliga att beskriva och bedöma är följande.

• Landskapsbild

• Naturmiljö

• Rekreation och friluftsliv (Rösjökilen)

• Yt- och grundvatten

• Människors hälsa, främst vad gäller buller men även luftkvalitet behandlas översiktligt.

Miljöaspekterna nedan bedöms inte som väsentliga för detaljplanen för Norra Väsjön, utan beskrivs enbart kortfattat. I Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården

10232389 • MKB Norra Väsjön | 11 samt detaljplan för Väsjön mellersta redovisas dessa miljöaspekter med

konsekvenser.

Kulturmiljö

I Väsjöområdet och angränsande landskap finns spår från såväl forntiden, torp från 1500-talet och framåt, framförallt runt sjön Fjäturen. Kastellgården vid Väsjöns norra strand har enligt Sollentunas kulturmiljöplan högt

arkitektoniskt värde (Fel! Hittar inte referenskälla.). En övrig kulturhistorisk lämning (Sollentuna 327:1), ett gränsmärke, berörs av planen och har flyttats temporärt i avvaktan på slutgiltig placering. I övrigt finns inga kända

fornlämningar eller andra utpekade kulturhistoriska värden inom planområdet för Norra Väsjön. Kulturmiljövärden i detaljplaneområdet bedöms inte

påverkas i den omfattning att det behöver behandlas som en betydande miljöaspekt.

Förorenad mark

Inom planområdet finns tre mindre objekt noterade i Länsstyrelsens databas för misstänkt förorenade områden. Dessa objekt ligger på tre fastigheter (Törnskogen 4:30, 4:36 och 4:16). Det rör sig om en tidigare billackerings- firma, en bilverkstad samt en grafisk industri. Det finns risk för att

föroreningar som metaller, olja och PAH finns i marken. I detaljplanen införs en bestämmelse om att markundersökningar ska göras och eventuella föroreningar ska vara avhjälpta innan bygglov och startbesked kan ges. På så sätt säkerställs att eventuellt förorenade massor tas om hand på rätt sätt.

Olycksrisker

Norrortsleden är primär transportled för farligt gods och på denna väg transporteras olika typer av farligt gods. Avståndet mellan Norrortsleden och närmast liggande planerad bostadsbebyggelse är cirka 50 meter. Vidare ligger bebyggelsen cirka 12 meter högre än själva vägen. Topografin gör att det finns ett fysiskt skydd (befintlig bergskärning) mellan bebyggelse och väg. På Frestavägen transporteras inte farligt gods. En inledande riskanalys⁴ har tagits fram där den sammanvägda risknivån bedöms som acceptabel i hela planområdet. Inga särskilda riskreducerande åtgärder bedöms vara nödvändiga. Aspekten bedöms inte som betydande och behandlas inte vidare i MKB:n. En mer detaljerad utredning bedöms inte heller vara nödvändig.

Klimat

Klimatutsläpp kommer ske i samband med byggandet av projektet och till följd av bland annat energianvändning i bostäder och ökade biltransporter.

Klimatfrågan är en aspekt som bättre hanteras på en mer aggregerad nivå än specifikt för detaljplanen för Norra Väsjön. I hållbarhetsprogrammet⁵ för Väsjöområdet, som är under framtagande, finns ”hållbart byggande” och

”hållbara transporter” ”hållbart livsstil och brukande” som fokusområden med mål och aktiviteter kopplade till hur klimatpåverkan kan minskas.

2.3.2 Avgränsning i tid och rum

Horisontåret, för vilken bedömningarna av miljöpåverkan görs, är satt till 2035. Vid den tidpunkten förväntas planen vara i princip fullt utbyggd. För vissa miljöaspekter är dock underlaget baserat på år 2030, vilket tidigare

4Fire Saftey Design, Riskanalys Väsjön, Sollentuna kommun, 2009-06-02.

5 Sollentuna kommun, Hållbarhetsprogran för Väsjöområdet- arbetsplan, Arbetsversion.

gällt som horisontår i samrådsversionen av MKB:n. Detta gäller för

beräkningar av buller och luftföroreningar, som baseras på trafikprognoser för år 2030, varför horisontåret för dessa aspekter fortsatt är 2030. För vissa aspekter kan det vara relevant att göra en längre utblick i framtiden, eftersom byggtiden förväntas vara så lång att det vid tidpunkten fortfarande kan vara väldigt ”nybyggt” och området inte helt har kunnat etableras.

Runt år 2035 förväntas även de direkt anslutande områdena, Väsjö Torg, Rökeriet och Södersätra/Kastellgården (inklusive det så kallade blå-gröna stråket) vara utbyggda. Den vidare exploatering nordväst om Norra Väsjöns detaljplaneområde, det så kallade ”Gustavsbergsgärdet” har sannolikt påbörjats och gatustruktur och allmän platsmark kan vara utbyggd, men själva bebyggelsen förväntas inte vara uppförd. Inte heller planområdet

”Norrsätra Västra” tros vara utbyggd.

MKB:ns geografiska avgränsning varierar beroende på miljöaspekt.

Påverkan och konsekvenser som uppstår till följd av planens genomförande kan ske både inom och utanför planens gränser. Detta så kallade

”influensområde” är därför olika stort för olika aspekter. När det gäller aspekten vatten uppstår påverkan exempelvis på Väsjön och andra

recipienter utanför planområdet, medan påverkan på naturmiljön främst sker inom området.

2.4 ALTERNATIV

Planeringsarbetet för Väsjön har dels tagit sin utgångspunkt i Sollentuna kommuns behov av att effektivisera sin markanvändning, dels i att Väsjöområdet har problem med vatten och avlopp på grund av ökad permanentbosättning i fritidshusbebyggelse. En alternativ lokalisering har inte varit aktuell. Detta beskrivs utförligt i Väsjöområdet – en händelse- utveckling fram till 2010. PM, kommunledningskontoret 2010-01-12. I Sollentuna kommuns översiktsplan från 2012 är området nordväst om Väsjön, utmed Frestavägen, utpekat som stadsmiljö med tät bebyggelse där både bostäder och verksamheter kan kombineras. Vidare anges att

bebyggelsen vid Väsjön ska länkas samman med Edsberg och bli en stadsdel med stor betydelse för Sollentuna kommun. Eftersom bebyggelsen på så sätt redan är utpekad i översiktsplanen är överväganden för alternativa bebyggelseplaneringar redan gjord.

2.5 BEDÖMNINGSMETODIK

För att beskriva planförslagets miljökonsekvenser används ofta begreppen påverkan, effekt och konsekvens. I vanligt tal är dessa ord delvis synonymer till varandra men i MKB-sammanhang kan det vara viktigt att särskilja begreppen:

 Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför.

 Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av värdefulla naturmiljöer, buller eller

luftföroreningar.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 13

 Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exempel klimatet, människors hälsa eller biologisk mångfald.

Det grundläggande syftet med en miljöbedömning är att ”miljöanpassa”

detaljplanens innehåll. En del miljöanpassningar kan vara ambitioner eller avsikter i planen men inte helt säkra att de åstadkoms medan andra resulterar i åtgärder som fastställs som planbestämmelser. Konsekvens- bedömningen görs främst med beaktande av de åtgärder som fastställs som planbestämmelser eftersom de är bindande. Utöver det innehåller MKB:n åtgärdsförslag som redovisas under rubriken Förslag på åtgärder. Det är förslag på ytterligare miljöanpassningar eller åtgärder att överväga inför den efterföljande projekteringen eller i byggskedet.

För att beskriva konsekvenserna används följande skala:

• Stora, måttliga eller små negativa konsekvenser

• Varken positiv eller negativ konsekvens

• Stora, måttliga eller små positiva konsekvenser

Miljöintressets värde kan vara olika stort, vilket får betydelse för hur konsekvensen graderas. Vid bedömning av konsekvenser vägs ingreppets omfattning och det berörda objektets värde in. Om ett område med högt värde störs i stor omfattning innebär det stora negativa konsekvenser medan små störningar i ett område med stort värde innebär måttliga negativa konsekvenser. Princip för bedömning visas i Tabell 1.

Tabell 1 Princip för kvantifiering av effekter och konsekvenser som uppstå till följd av planens genomförande.

Intressets värde

Ingreppets/störningens omfattning

Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning

Högt värde Stor konsekvens Måttlig-stor konsekvens

Måttlig konsekvens

Måttligt värde Måttlig-stor konsekvens

Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens

Lågt värde Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens

Liten konsekvens

Bedömningen av påverkan och konsekvens görs i förhållande till nuläget om inget annat anges. Med nuläget menas år 2017, vilket innebär att utbyggnad är påbörjad på några platser i Väsjöområdet, men att det mesta är outbyggt.

2.5.1 Bedömningsgrunder

För att beskriva och värdera de förändringar som planen medför för olika miljöaspekter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Det kan också vara andra underlag som är mer specifika för Sollentuna eller Väsjöområdet. Under respektive miljöaspekt i kapitel 4 beskrivs kortfattat vilka underlag och krav och mål som legat till grund för bedömningarna. Övergripande kan sägas att relevanta nationella miljökvalitetsmål utgör en grund för bedömning. Vidare finns Sollentuna

kommuns egen miljöpolicy med tillhörande mål⁶, indelade i fyra prioriterade områden. Övriga bedömningsgrunder är till exempel riktvärden för

trafikbuller, miljökvalitetsnormer för grund- och ytvatten och för luft.

2.6 OSÄKERHETER

Miljökonsekvensbeskrivningar är alltid förknippade med osäkerheter. Det finns dels genuina osäkerheter i alla antaganden om framtiden och dels finns det osäkerheter förknippade med analytisk kvalitet och kunskapsläge. I detta projekt är osäkerheterna i bedömningar bland annat kopplade till hur

helheten av Väsjöområdet kommer att utvecklas, vilka planer som kommer att antas och hur framtida bebyggelse väster om Norra Väsjöns planområde (Gustavsbergsgärdet) kommer att utformas. Vidare finns osäkerheter i antaganden och invärden i de modelleringar av rening av dagvattnet, där exempelvis framtida skötsel av anläggningar är viktig för reningskapaciteten.

Någon heltäckande naturinventering eller naturvärdesbedömning av planområdet är inte utförd vilket kan göra att viss kunskap om arter etc. kan ha missats. Osäkerheter i trafikprognoser, som buller- och

luftföroreningsberäkningar bygger på, finns alltid.

3 NULÄGE OCH PLANFÖRSLAG

I detta avsnitt beskrivs detaljplaneområdet som det ser ut idag samt planförslaget. Endast de bedömda väsentliga miljöaspekterna behandlas.

För information kring andra miljöaspekter hänvisas till MKB för Väsjöområdet (2010-09-14).

3.1 NULÄGE

I Figur 2 visas en översikt av området idag med de gatunamn och platser om förekommer i följande beskrivningar.

6 Mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020. 2016-05-18.

Figur 2. Översikt över området idag med gatunamn.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 15

3.1.1 Landskapsbild

Väsjöområdet som helhet utgör ett kuperat och glesbebyggt sprickdals- landskap där skogsmark växlas med öppna gräsmarker. Väsjön med omgivningar utgör ett centralt landskapsrum i området där Väsjöbacken utgör en bestämd avslutning i söder och även är ett tydligt landmärke.

Aktuellt planområde utgörs huvudsakligen av en sluttning mot Väsjön i sydöst som bildar en av landskapsrummets väggar. I mitten av området finns höga exponerade branter som är viktiga för områdets karaktär. Från dessa höjder finns långa utblickar mot Väsjöbacken och sjön. Området domineras av vegetation med insprängd bebyggelse som främst är koncentrerad närmast Frestavägen. Enstaka hus ligger på flacka partier högre upp i branten. Villatomterna är väl uppvuxna och området har en lummig prägel med omväxlande skogspartier och trädgårdar. Det är lätt att läsa av vilka delar av landskapet som hitintills bedömts som byggbara. Den branta bergskanten är en tydlig gräns mellan den lägre liggande bebyggelsen och naturen på höjden. På avstånd, från stranden på andra sidan sjön, ses området som en delvis bebyggd skogsluttning där de högre partierna utgör en orörd ”hjässa”. I Figur 3 nedan finns några exempel från området, och i avsnittet om påverkan (4.1) finns foton tagna från andra sidan Väsjön.

På de höga partierna, mot sjön Snuggan och Törnskogen, utgörs landskapet av glesare hällmarksskog och på några ställen öppna hällmarker med berg i dagen. Nordväst om planområdet löper en kraftledning som i denna del av området är ett påtagligt element i landskapsbilden. Den nordöstra delen av området är till största delen obebyggd, utom närmast Frestavägen.

Norrortsleden, som precis utanför planområdet kommer ut från en tunnel (Törnskogstunneln), är synlig från områdets nordöstra randzoner. Den västra delen av planområdet, nära Fräkenvägen, är ett relativt flackt parti med ett antal småhus. Frestavägen är ett tydligt stråk i Väsjöområdet, och där vägen löper närmast Väsjön finns utblickar över sjön.

I angränsande områden har utbyggnaden av kommande exploatering

påbörjats och således präglas redan nu landskapet runt Väsjön till viss del av byggarbetsplats.

Figur 3. Bilder från området. Bebyggelsen består av skiftande ålder. Topografin är sluttande med vissa tydliga branter och från höjderna finns fina utblickar över Väsjön.

3.1.2 Naturmiljö

Övergripande förutsättningar

Väsjöområdet ligger precis i på gränsen till en av Stockholms gröna kilar, Rösjökilen, som är ett sammanhängande natur- och kulturlandskap genom flera av länets norrortskommuner. De gröna kilarna är viktiga för såväl den biologiska mångfalden som för människors möjlighet till rekreation och naturupplevelser.

Södra Törnskogens naturreservat, precis norr om Norra Väsjöns

planområdet är utpekat som grön värdekärna i den regionala utvecklings- planenen från 2010 (RUFS). Syftet med det nästan 500 ha stora

naturreservatet är att bevara ett större tätortsnära grönområde med vildmarkskaraktär som erbjuder goda förutsättningar för friluftsliv och biologisk mångfald samt för att säkra grönstrukturen i Rösjökilen. Södra Törnskogens bevarandevärden är bland annat knutna till friluftslivet, hällmarkerna och de äldre granskogarna. Förutsättningarna att bevara områdets värden för friluftslivet är goda.

Djurlivet runt Väsjön är normalt för regionen och däggdjur som grävling, rådjur, mink, ekorre, skogs- och fälthare förekommer allmänt. Älg förekommer inte stationärt i området.

Planområdet och genomförda inventeringar

Som tidigare nämnts är terrängen inom planområdet kuperad och delvis blockig, med branta sluttningar. De högre delarna, mot sjön Snuggan, utgörs främst av hällmarkstallskog med öppna hällar på vissa platser. De lägre delarna består av mer blandad skog och trädgårdar. Många av tomterna i planområdet är naturtomter.

Planområdet berör två utpekade objekt med naturvärden som finns karterade av Skogsstyrelsen⁷ (Figur 4). I nordväst gränsar planområdet delvis till en större nyckelbiotop (nr 984-2010 i Skogsstyrelsens kartläggning) som i huvudsak utgörs av hällmarkstallskog med mycket gamla träd och vissa inslag av björk, asp och gran. Vid inventeringen fann man signalarterna blåmossa, fjällig taggsvamp⁸ och grynig blåslav samt tallticka. Tallticka är en vedsvamp, klassificerad som NT (nära hotad) på rödlistan. Den är beroende av gamla tallar och signalerar förekomst av skyddsvärda tallar.

7 Inventeringar gjorda 2010-11-02 samt 2012-05-08.

8 I inventeringsrapporten är det latinska namnet Sarcodon squamosus angiven, vilket är arten Mottaggsvamp som är klassad som Nära hotad på rödlistan.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 17 Ett objekt med naturvärden har även registrerats vid Eriksberg i nordöstra

delen av planområdet. Naturvärdesobjektet utgörs av gammal tall, frihuggen från skuggande träd, som gynnar insekter, vedsvampar och fåglar.

Figur 4 Karta på nyckelbiotop och naturvärdesobjekt och fynd av tallticka, grying blåslav och blåmossa samt gräns till Södra Törnskogens naturreservat. Hällmark som omnämns i rekreationsavsnittet är också utpekad.

En naturinventering gjordes i juni 2011 som fokuserat på de områden inom planen som planeras att bevaras som natur⁹. I naturinventeringen pekas ett antal bevarandevärda gröna delar som bergbranter, hällmarker och värdefull vegetation ut. Inventeringen omfattar dock inte någon regelrätt värdering av naturvärden eller dess betydelse för den biologiska mångfalden.

Naturskyddsföreningen har låtit göra en naturinventering av hällmarksskogen i de nordvästra delarna av planområdet, intill nyckelbiotopen, i syfte att peka ut värdekärnor och skyddsvärda arter¹⁰. Tallticka kunde konstateras på flera äldre tallar, dessa är också inrapporterade till artportalen. Även grynig blåslav, fjällig taggsvamp och blåmossa noterades i detta område. Blåmossa indikerar höga naturvärden där skogen har lång period av orördhet och stabila miljöförhållanden.

9 Naturinventering, Väjsö Norra, juni 2011, Tengbom.

10 Inventering av hällmarker söder om Snuggan, Sollentuna. Naturföretaget 2012.

Ekologiska landskapssamband

I en kartering av ekologiska landskapssamband i Rösjökilen¹¹ som flera kommuner gemensamt tagit fram, framgår att Törnskogen och Väsjöområdet ingår i de ekologiska nätverk för äldre tallskogar som utgör habitat och spridningszoner för olika arter knutna till äldre tallar. Arter som den rödlistade reliktbocken (NT) är t.ex. beroende av äldre solitära solbelysta tallar. Östra delen av Törnskogen och tallmiljöer mellan Väsjön och sjön Fjäturen är utpekade som känsliga delar i dessa, till vissa delar, fragmenterade nätverk (Figur 5). Brynmiljöer och solbelysta trädbärande marker är gynnsamma för spridning av dessa arter medan tät bebyggelse är mycket ogästvänlig.

Figur 5. Utdrag ur karta över Tallnätverk solbelyst gammal tall, med fokusart reliktbock. Känsliga delar av nätverket är schematiskt utpekade med svart linje. De fyllda ringarna visar det så kallade konnektivitetsindexet. Ju rödare ringen är desto större betydelse för konnektivitet (samband med andra områden).

Även i nätverken för vildbin, som är pollinerare för blommor och därmed utgör en ekosystemtjänst, ingår området runt Väsjön, inklusive planområdet för Norra Väsjön. Detta tack vare att området innehåller gles bebyggelse med stora trädgårdar där brynmiljöer ofta finns. I rapporten pekas området runt Väsjön ut som en känslig del av nätverket eftersom området kopplar samman norra och södra delen av Rösjökilen. Speciellt kopplingen söderut mot Rinkebyskogen i Danderyd är svag. En annan rapport framtagen inom arbetet med lanskapsekologiska nätverk¹², visar att området norr om Väsjön uppvisar en förhållandevis god resiliens (motståndskraft för förändringar) vad gäller vildbin.

Med sin närhet av naturområde nära vatten (Väsjön) pekas också

Väsjöområdet, speciellt de östra delarna, ut som en del av det ekologiska nätverket för fladdermöss med goda förutsättningar att fungera som

födosöksområde för fladdermöss under våren. Planområdet för Norra Väsjön fungerar i sig inte som födosöksområde men ingår i nätverket genom att

11 Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen, Tallnätverk, Vilbinätverk och Fladdermusnätverk. Calluna AB.

2014-11-10.

12 Ekologiska landskapssamband- Kartläggning av de stödjande ekosystemtjänsterna habitat för arter och genetisk variation. Calluna AB, A. Koffman mfl. 2015-11-10.

Väsjön

Fjäturen

10232389 • MKB Norra Väsjön | 19 uppvisa ett gott funktionellt samband mellan våtmarksområden. Några

särskilda uppgifter om förekomst av bin eller fladdermöss nämns dock inte.

3.1.3 Rekreation

Som tidigare nämnts gränsar planområdet till Rösjökilen och Södra

Törnskogens naturreservat, båda viktiga ur rekreationssynpunkt. Törnskogen har en stark vildmarksprägel med spännande natur och flera olika markerade leder och promenader. I Region- och trafikplanekontorets¹³ kartläggning av olika upplevelsevärden i de gröna kilarna är de norra delarna av

planområdet, närmast Törnskogen, redovisade med högt värde av

”Skogskänsla” och det större hällmarkspartiet redovisat med högt värde av

”orördhet och mystik”.¹⁴ (se Figur 4) Även om det finns enstaka hus vid Snuggan har de högre liggande delarna av planområdet stark

vildmarkskänsla. I Sollentuna kommuns Sociotopkarta¹⁵ är delar av denna hällmarkstallskog och särskilt de högre partierna med utblickar och stora hällmarkspartier kartlagda som grön oas och naturlek (”Bautastensskogen”).

Två dungar utmed Frestavägen (”Sumpskogsdungen” och ”Snuggavägens vall”) är utpekade som gröna oaser.

I vilken mån som området används för rekreation är oklart, men det är sannolikt att det främst utnyttjas som närrekreationsskog för de närmast boende. Delar av planområdet som är privat tomtmark är inte tillgängliga för allmänheten. Anlagda leder och utsiktsplatser saknas. Topografin gör att det delvis är svårframkomligt. Samtidigt är det höjdskillnaderna som ger

möjlighet till fina utblickar över Väsjön. Stigar i de högre belägna delarna vittnar om att området sannolikt används för promenader, delvis för att kunna ta sig vidare in i Törnskogen.

Anordnade entréer med parkering till Törnskogens naturreservat finns vid Gustavsbergsleden och vid Grönanvägen (som går under Norrortsleden längre mot nordöst). Från bostadsområdet vid Vaxmora samt i port under Norrortsleden, där Blågröna stråket ska börja, finns entréer om man kommer till fots. Man kan idag även ta sig in i området via Snugganvägen och över Törnskogstunneln (Norrortsleden). Området närmast Norrortsleden är bullerpåverkat vilket sänker rekreationsvärdet.

13Kontoret finns inte längre utan ingår i tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Stockholms läns landsting.

14 Översiktsplan, Sollentuna kommun. Delen om den obebyggda miljön.

15 Sollentuna Sociotopkarta, Sollentuna kommun och Spacescape. 2014-10-31.

Figur 6 Stigar vittnar om att delar av skogen används för rekreation (till vänster). Från de höga partierna erbjuds utblickar. Ett stort hällmarksparti är utpekade som naturlek i sociotopkartan.(till höger)

Strandskydd

Kring Snuggan, en sjö nordväst om planområdet, råder utökat strandskydd på 300 meter med undantag för den sydöstra delen, där befintlig bebyggelse når fram till sjön. Sedan samrådet av detaljplanen har Länsstyrelsen gjort en översyn av strandskyddet i länet och beslutat om fortsatt utökat strandskydd runt Snuggan, men med en justering (minskning) av området söder om Norrortsleden som tidigare sträckte sig inom planområdets gränser. Således omfattas inte planområdet längre av strandskyddet. Länsstyrelsens beslut om justering överklagades till regeringen som beslutade att inte ta upp det för prövning. Därmed gäller Länsstyrelsens senaste beslut. Runt Väsjön är strandskyddet 100 meter. Delar av strandskyddsområdet söder om

Frestavägen, inom planområdet för Väsjö Torg är upphävt av regeringen genom beslut 2012. I planen för Södersätra/Kastellgården upphävde

regeringen¹⁶, efter överklagande från Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsens beslut om att upphäva strandskyddet inom detaljplaneområdet. Inom

planområdet för Norra Väsjön finns en remsa av strandskydd, vilket avses att upphävas genom detaljplanen (se även avsnitt 3.2 nedan). Gällande

strandskydd ses i Figur 7.

Figur 7. Strandskydd i området i dag. I de delar av planområdet som döljs av teckenförklaringen finns inget strandskydd.

3.1.4 Vatten

Ytvatten – recipienter och avvattningsförhållanden

Väsjön ligger inom Oxundaåns avrinningsområde och ingår i ett vatten- system med sjöarna Snuggan, Fjäturen och Rösjön, se Figur 8. Vattnet från Snuggan rinner via Snuggabäcken, belägen norr om planområdet, till Väsjön.

Utloppet från Väsjön sker via Väsjöån som mynnar i Rösjön som sedan avvattnas via Fjäturen, Edssjön och Oxundasjön vidare till Mälaren. Mälaren

16 Regeringsbeslut, 2015-01-29. Miljö- och energidepartementet. Överklagande i fråga om upphävande av strandskydd inom område som ingår i detaljplan för Södersätra och Kastellgården, Väsjöområdet, Sollentuna kommun.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 21 är en dricksvattentäkt.

Figur 8. Delavrinningsområden till Väsjön, Rösjön och Edsviken. Planområdet ungefärligt markerat med röd ring.

Huvuddelen av planområdet avvattnas till Väsjön, varav en liten del via Snuggabäcken. En mindre del av området avvattnas mot Edsviken. Inom planområdet finns inget kommunalt VA. Dagvattnet avleds idag ytligt eller via grunda vägdiken ner mot Frestavägen där det troligen ställer sig i lågpunkter utmed vägen och infiltrerar. Trummor under Frestavägen leder vattnet vidare via diken till Väsjön.

Rösjön och Edsviken är vattenförekomster enligt vattenmyndigheten och omfattas därför av bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Aktuell status och normer för dessa recipienter framgår i Tabell 2.

Tabell 2 Vattenförekomster med status och miljökvalitetsnormer.

Status Rösjön Edsviken

Kemisk status Uppnår ej god status Uppnår ej god status

Ekologisk status God Dålig status

Norm /Kvalitetskrav

Kemisk status God kemisk ytvattenstatus* God kemisk ytvattenstatus**

Ekologisk status God ekologisk status till år 2021

God ekologisk status till år 2027

* Undantag har satts för bromerade difenyletrar och kvicksilver, eftersom de bedöms överskrida halterna i samtliga vattenförekomster och främst härstammar från långväga luftföroreningar. Det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka nivåerna till de nivåer som kräv för god kemisk status.

** Som ovan samt tidsfrist för ämnena Antracen och tribytyltennföreningar till år 2027.

Att den kemiska statusen för Rösjön ej uppnår god status beror på kvicksilver och bromerad difenyleter, vilket gäller i princip alla vatten- förekomster i landet, dels på grund av PFOS (högflourerade ämnen) . Edsviken har problem med övergödning, främmande arter och miljögifter.

Väsjön i sig är en måttligt näringsrik och grund sjö med ett medeldjup på cirka 1,5-2 meter. Omsättningstiden i sjön är cirka 8 månader. Under årens lopp har sjön förändrats till att bli grundare och mer vegetationsrik, vilket delvis är en naturligt pågående process. Sjöns kemiska ytvattenstatus är i paritet med liknande urbana sjöar¹⁷ och totalt sett är vattenkvaliteten bra¹⁸. Bebyggelsen runt Väsjön är inte ansluten till något kommunalt VA-nät vilket gör att närsalter släpps ut till recipienterna i avrinningsområdet. Det mesta av detta har dock främst släppts till Väsjönån, och vidare till Rösjön och

Fjäturen, inte främst till Väsjön¹⁹. Väsjön är inte en definierad vatten-

förekomst och omfattas därför inte av miljökvalitetsnormer. Målsättningen är ändå att god status ska uppnås och att statusen inte ska försämras.

I sjön har två rödlistade arter (vattenväxterna uddslinke och uddnate) påträffats. Genom muddring på delar av Väsjöns botten ska klarvattenytor i sjön skapas. Detta gör också att näckrosor som idag konkurrerar med de rödlistade arterna minskar, och på så sätt ska förutsättningarna för dessa arter förbättras. Muddringen av sediment gör också att viss fosfor som är bundet till sedimenten försvinner. Muddringen samt andra åtgärder runt och i sjön (uppbyggnader av kajer, reglering av sjöns vattenstånd, omledning av Snuggabäcken etc) har meddelats tillstånd av Mark- och miljödomstolen²⁰ år 2013.

Med ökad exploatering och hårdgörande av ytor i avrinningsområdet finns risk för ökade dagvattenflöden och ökad föroreningsbelastning på Väsjön, vilket också skulle kunna ge en försämring av Rösjöns vattenstatus. Detta får inte ske eftersom Rösjön omfattas av vattendirektivets miljökvalitetsnormer.

Därför har projektet under lång tid jobbat aktivt med dagvattenfrågorna. I avsnitt 4.4 beskrivs vilka utredningar och beräkningar som utförts vad gäller vattenkvaliteten.

Geologiska och hydrologiska förhållanden

En geo- och bergteknisk undersökning har utförts i området²¹. Planområdet består av hällar och bergsslänter med mellanliggande moräntäckta sänkor. I områdets sydvästra del finns en lerfylld sänka som sträcker sig från

Frestavägen och norrut. Även i områdets södra del mot Frestavägen och strandlinjen till Väsjön förekommer avsevärda lertäcken.

Grundvattennivån i det höglänta området på berget är beroende av topografi och årstid och fluktuationerna av grundvattnet är sannolikt stora över året.

Avrinning sker förhållandevis snabbt. Detta gör att eventuellt förekommande lersänkor i dessa delar inte är sättningskänsliga. I den låglänta sänkan i den västra delen av området samt ner mot Frestavägen förekommer permanent grundvatten i friktionsjorden under leran. I sänkans södra del är grundvattnet nära marknivån och området fungerar sannolikt som ett utströmningsområde för grundvattnet som tillrinner via friktionsjordarna. Grundvattennivån i

17 Larm T, StormTac, 2016-03-03

18 Muntlig uppgift från Ingrid Håstad, delprojektansvarig för muddringsarbetena i projekt Väsjön.

19 Muntlig uppgift från Ingrid Håstad, delprojektansvarig för muddringsarbetena i projekt Väsjön.

20 Mål nr M3558-11, 2013-11-19.

21 Geomind, Projekterings-PM Geoteknik Norra Väsjön, 2016.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 23 sänkan beror delvis av balansen mellan tillrinning uppströms ifrån och

avrinning ner mot sjön genom förhållandevis täta friktionsjordar, men nivån hålls sannolikt också uppe av en bergtröskel. I anslutningen till Frestavägen är grundvattennivån kopplad till Väsjöns nivå.

Mark- och grundvattenförhållanden i de mer låglänta delarna där friktionsjord (morän etc) finns i dagen, ger möjligheter till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i viss utsträckning. Grundvattennivåerna i området ligger dock nära markytan och eventuell förekomst av lera och silt i moränen gör att möjligheten till infiltration är begränsad.

3.1.5 Störningar

Planområdets sydöstra delar utsätts i dagsläget för vägtrafikbuller från Frestavägen, som löper parallellt med planområdet. Nordväst om

planområdet finns Gustavsbergsleden vars trafik också bidrar med buller i planområdet. Frestavägen och Gustavbergsleden bidrar med ekvivalenta ljudnivåer på över 55 dB(A)²². I planområdets nordvästra hörn är bullret från Norrortsleden påtagligt. Leden går i Törnskogstunneln men kommer ut i ytläge norr om planområdet. Det finns inga aktuella bullerberäkningar eller mätningar för Norrortsleden men med tanke på den stora trafikmängden (enligt Trafikverkets uppgifter uppgår årsmedeldygntrafiken till cirka 40 000 fordon) är det sannolikt att vägen bidrar med höga ekvivalenta ljudnivåer.

Stora delar av planområdet, som inte angränsar till någon större väg, upplevs som ett relativt tyst rekreations-/naturområde, med ekvivalenta ljudnivåer under 50 dB(A)²³.

För närvarande störs området även av buller från närliggande bygg- verksamhet. Byggmoment som kan orsaka höga bullernivåer inkluderar exempelvis sprängning, spontning, schaktning, rivningsarbeten, lastning och lossning samt transporter till och från området.

Som nämnts ovan mynnar den trafikerade Norrortsleden/Törnskogstunneln norr om planområdet. Vid långsam eller stillastående trafik, då halten av luftföroreningar i tunneln riskerar att stiga till mycket höga värden, används impulsfläktar för att ventilera tunneln. Detta innebär att utsläpp i tunneln som generas av trafik förs med luftströmmen till tunnelmynningen. Även när impulsfläktar inte är igång är halterna av luftföroreningar högre vid

tunnelmynningarna än övrig omgivning. Mynningen ligger insprängd i berget och omges av relativt höga bergväggar (cirka tio meter) i alla riktningar förutom längs Norrortsleden. Denna topografi bidrar till att begränsa spridningen av luftföroreningar.

Enligt haltkartor från år 2015, som är framtagna av SLB-analys på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund, ligger den beräknade halten av partiklar, PM10, vid Törnskogstunnlens mynning i intervallet 35-50 µg/m³.

Miljökvalitetsnormvärdet för dygnsmedelhalten PM10 är 50 µg/m³, vilket innebär att miljökvalitetsnormen inte överskreds år 2015. Inom planområdet överskrids inte miljökvalitetsnormen. Miljökvalitetsnormen för

dygnsmedelhalten av kvävedioxid, NO2, överskrids i nuläget inte inom planområdet. Halterna är som högst i området närmast Törnskogstunnelns mynning men även där klaras miljökvalitetsnormen ²⁴.

22 Sollentuna kommun. Strategi för minskat trafikbuller från kommunala vägar, 2015-02-24.

23 Sollentuna kommun. Strategi för minskat trafikbuller från kommunala vägar, 2015-02-24.

24 SLB-analys. Luftkvalitetsutredning för del av Väsjön norra i Sollentuna, LVF 2014:27.

3.2 PLANFÖRSLAG

Syftet med detaljplanen är att utveckla området med ny bostadsbebyggelse genom förtätning och nybyggnation av blandade bebyggelsetyper. Vidare syftar planen också till att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till befintliga bostäder.

Tät, stadsmässig bebyggelse byggs utmed Frestavägen och intill det blågröna stråket i nordöst. Planen medger här huvudsakligen hus med fyra till fem våningar. I bottenplanen finns möjlighet att anordna lokaler för handel.

I planområdets mittparti byggs radhus, kedjehus och parhus. På de högst liggande partierna, närmast naturmarken planläggs för friliggande villor. Fem av de befintliga bostadshusen kommer att finnas kvar. Totalt innehåller planförslaget cirka 700 lägenheter i flerbostadshus, 60

äldreboendelägenheter, 40 hotellrum och 200 nya småhus (radhus, kedjehus och villor) och 5 befintliga villor.

Utmed Frestavägen förläggs ett entrétorg. Härifrån utgår den gata som sedan leder vidare in i området och som förgrenar sig ut i en slingrande gatustruktur. Delar av Fräkenvägen och Snugganvägen behåller sin

nuvarande sträckning. En av gatorna ansluter till Gustavsbergsleden, medan flera andra slutar i vändplaner. Några av dem är tänkta att kunna förlängas i samband med Gustavsbergsgärdet planeras för ny bebyggelse när

nuvarande kraftledning tas bort. En ny gatuanslutning förläggs mellan Frestavägen och Gustavsbergsleden i planområdets västra del.

Den största delen av området planläggs för bostäder (användnings-

bestämmelse B) men de centrala delarna, längs branterna, samt i områdets nordöstra del som delvis angränsar till blågröna stråket, planläggs som natur.

Ett äldreboende planeras utmed Frestavägen och den nya genomfartsgatan.

Två lekplatser anordnas inom planområdet, en större i den sydvästra delen och en lite mindre belägen högre upp i de norra delarna.

Gångbanor läggs utmed gatorna med flerbostadshus. Därutöver skapas några olika gångstråk, flera med trappor för att överbrygga den branta terrängen. Ett större trappstråk förläggs från entrétorget upp till ett utsiktsberg som bevaras som natur. Ett mindre trappstråk förläggs längre norrut längs Frestavägen och stråk med trappa/gångväg anordnas ner till det blågröna stråket görs i områdets nordöstra del. Någon ordnad entré in mot naturreservatet är inte planerad inom planområdet, men via det blågröna stråket tar man sig via en tunnel under Norrortsleden vidare till Törnskogen.

Cykeltrafik hänvisas till blandtrafiken inne i området, förutom utmed Frestavägen och genomfartsgatan mot Gustavsbergsgärdet där särskilda cykelbanor anläggs. En illustrationsplan över området visas i Figur 9 nedan.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 25 Figur 9. Illustrationsplan för norra Väsjön.

Strandskydd

Genom detaljplanen avser kommunen att upphäva Väsjöns strandskydd som ligger inom planområdet (se Figur 7). Området är idag inte allemansrättsligt tillgängligt på grund av privat tomtmark och fastigheterna bedöms inte ha några större kvaliteter för växt- och djurlivet. Med upphävandet av

strandskyddet som skett närmare Väsjön föreligger inget motiv att behålla strandskyddet i dessa delar. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande över planen instämt i kommunens bedömning om att det finns särskilda skäl att upphäva strandskyddet i detta område.

Bestämmelser med bäring på miljö

På plankartan finns utöver själva markanvändningen en rad bestämmelser, en del med syfte att minska påverkan på landskapet, miljön och människors hälsa. Nedan sammanfattas de bestämmelser som ansetts relevanta för MKB:n, bokstavsbeteckningen som står på plankartan står i parantes:

 För bevarande av träd och naturliga topografi på kvartersmark, särskilt i anslutning till naturområden på allmän platsmark, regleras att naturmark ska bevaras och att dess höjd inte får ändras. Marklov krävs för fällning av tallar med stamdiameter på över 20 cm (n1).

 Under störningsskydd anges en bestämmelse om vilka bullernivåer som ska gälla vid bostadshus. (Se avsnitt 4.5.3).

 För dagvatten finns en rad olika bestämmelser som syftar till att dels säkerställa att översvämningsproblematik inte ska uppstå vid skyfall, dels att mark ska vara genomsläpplig till viss del alternativt ska dagvatten fördröjas innan det leds vidare till recipient. (se avsnitt 4.4.4)

 För att de småhus som ligger i visuellt exponerat läge ska smälta in i omgivningen regleras att de ska ha en dov färgskala.

 För att inte landskaps- och stadsbild ska påverkas negativt i denna kuperade terräng krävs också bygglov för bygglovsbefriade åtgärder som t.ex. komplementbyggnader och tillbyggnader.

3.2.1 Förändringar efter samrådet

Efter samrådet har det skett en del förändringar i planen. Bland annat har det skett flera förändringar i ägandeförhållande av marken. Vissa gatusektioner har gjorts om, mindre justeringar i plangränsen gjorts och planbeskrivningen har förtydligats på vissa områden. De ändringar som bedöms vara relevanta att nämna i denna MKB är:

 Fördjupade bebyggelsestudier har medfört ett utökat antal

bebyggelseenheter, cirka 50 ytterligare småhus, 50 fler lägenheter och 60 äldreboendelägenheter.

 En fastighet (Törnskogen 4:43 och 4:44) som tidigare var avsedd för villabebyggelse har ändrats till flerbostadshus, hotell och handel i bottenvåning mot Frestavägen, vårdboende (äldreboende) samt stadsradhus.

 Tidigare planerad naturlek inom Törnskogen 4:41 har utgått från förslaget då det inte går att underhålla den utan att detta skulle leda till påverkan på befintlig natur.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 27

 Dagvattenbestämmelser har reviderats efter nya utförda dagvattenutredningar i området.

 Inom fastigheten Norrsätra 2:3, i det nordvästra området närmast Törnskogstunnelns mynning, har flerbostadshusen i norr dragits isär för att de ska kunna anpassas bättre efter terrängen. Bullerstudier har gjorts som visar att förändringen inte innebär att i planen angivna bullernivåer överskrids. Flerbostadshusen har också justerats något i förhållande till det blå-gröna stråket.

 En villatomt har utgått och ersätts av parkmark för lekplats inom fastigheten Törnskogen 4:10 (den norra lekplatsen i illustrations- planen ovan).

 En översyn har gjorts av naturmarken inom planområdet. Delar av kvartersmarken inom de centrala delarna av planområdet har ändrats till allmän platsmark – NATUR, för att skydda ett större område som bevaras som naturmark. För kvartersmark har bestämmelse n1 tillkommit på flera platser (se ovan).

 Avsteg från krav på lutning av angöringsplatser görs i detaljplanen, för att minimera ingrepp i naturmark.

 Byggrätterna för friliggande villor har reducerats, för att ge bättre anpassning till befintlig natur och terräng och på så sätt minimera påverkan.

3.3 TRAFIK

Enligt utförda trafikprognoser för prognosåret 2030 beräknas trafiken på Norrortsleden uppgå till cirka 44 000 fordon per dygn²⁵ varav 10 procent är tung trafik. På Frestavägen bedöms antalet fordon till mellan cirka 7 800 och 11 000 fordon/dygn varav 8 procent tung trafik. På Gustavsbergsleden bedöms motsvarande siffror uppgå till cirka 3 200 fordon/dygn varav cirka 8- 10 procent är tung trafik.

Hastigheten på Norrortsleden är 90 km/tim. På Gustavsbergsleden är hastigheten 50 km/tim och på Frestavägen planeras hastigheten vara 40 km/tim.

3.4 OMGIVANDE PLANER

Eftersom stora delar av Väsjöområdet är under planering och omvandling är utvecklingen i de närliggande områdena av betydelse även för Norra Väsjön.

Påverkan på människors hälsa och på miljön inom och utanför planområdet är delvis beroende av vad som byggs intill. I Figur 10 nedan syns en översikt av alla intilliggande detaljplaner. De som redan vunnit laga kraft är Väsjö torg (8), Södersätra och Kastellgården (4) samt Norrsätra verksamhetsområde (1). Södra Väsjön och Ribbings väg har varit ute på samråd. Byggnationer och förberedande arbeten pågår redan inom Väsjö torg och

Södersätra/Kastellgården.

I bedömningarna av konsekvenser för miljön har det förutsatts att Södersätra /Kastellgården, Rökeriet och Väsjö torg, som är de tre direkt angränsande detaljplanerna, har vunnit laga kraft och att de är helt eller delvis genomförda vid horisontåret 2035.

25 Uppgift från trafikmodell för 2017 från Frida Aspnäs WSP, 2017-12-09.

Figur 10 Översikt över Väsjöområdet med dess olika detaljplaner.

3.5 MILJÖARBETE I PROJEKTET

Väsjöprojektet är ett stort statsutvecklingsprojekt som pågått i många år med en stor projektorganisation. Nu arbetar projektet fram ett hållbarhetsprogram som ska fungera som en gemensam plattform för Sollentuna kommun, Sollentuna Energi och Miljö och för exploatörer och byggherrar verksamma i projektet. Projektet har valt att fokusera på fyra områden:

 Hållbart byggande.

 Hållbara transporter.

 Hållbar och livskraftig natur.

 Hållbar livsstil och brukande.

Till hållbarhetsprogrammet hör också ett styrdokument som syftar till att styra projektet mot kraven och målen i programmet. Detta föreslås ske på olika sätt beroende på aktör och skede av projektet. Uppföljning av hur styrningen och hållbarhetsarbetet går ska bland annat ske mot olika indikatorer.

10232389 • MKB Norra Väsjön | 29

4 MILJÖKONSEKVENSER

4.1 LANDSKAPSBILD

4.1.1 Utgångspunkter och underlag för bedömning Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen av landskapet, dess beståndsdelar och uppbyggnad. Landskapsbilden är starkt kopplad till både nutida och kulturhistorisk markanvändning och till naturvärden i form av naturtyper, topografi och markegenskaper. Även om upplevelsen av landskapet till stor del är subjektiv finns vissa allmängiltiga bedömnings- grunder som variationsrikedom, skala, struktur, etc. Som underlag för beskrivning och bedömning har kartunderlag och tidigare MKB använts.

Fältbesök har gjorts och en 3D-modell samt fotomontage för projektet har använts. Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är relevant.

4.1.2 Påverkan

Bebyggelse i den branta sluttningen från Väsjön upp mot Törnskogen innebär en stor förändring av landskapsbilden. Mängden hus i området blir betydligt större än idag och kryper högre upp i sluttningen vilket kommer medföra omfattande sprängningsarbeten. Även om ansträngningar gjorts för terränganpassning av både vägar och bebyggelse blir påverkan på

landskapsbilden stor. Mycket av dagens vegetation i sluttningen kommer att försvinna, även om partier av natur är avsedda att behållas i planområdets centrala delar. I delarna närmast Frestavägen kommer nästintill all befintlig vegetation att avverkas då kvarteren underbyggs med garage. Hur

utbyggnad av det intilliggande Gustavsbergsgärdet kommer ske är ännu oklart, men sannolikt är att bebyggelseområdet förstoras i den nordvästliga riktningen. Den nya bebyggelsen har också delvis en annan skala än den befintliga då flerfamiljshus, kedjehus och parhus förs in vilket innebär att karaktären på området förändras helt och hållet. Exploateringsgraden i planen är hög. Särskilt intill Frestavägen (som får en något annan sträckning jämfört med idag) blir bebyggelsen helt annorlunda, då detta utvecklas till en stadsgata med 3-5-våningshus. Frestavägen bebyggs även på södra sidan inom andra detaljplaner. Bebyggelsens skala och karaktär behöver i sig inte vara negativt.

Utblickar från högre partier kommer även fortsättningsvis vara möjliga, dels från bebyggelsen i sig, till viss del från gatorna och från utsiktsplatserna i samband med trappstråket och vid naturlekplatsen/utsikthöjden. Dagens utblickar över sjön från Frestavägen är inte möjliga på samma sätt eftersom vägen kommer kantas av bebyggelse, men eftersom park- och kajstråk skapas utmed Väsjön (inom andra detaljplaner) kommer kontakten och utblickarna över vattnet för människor som rör sig i området kvarstå eller förbättras, dock med en helt annan omgivning än idag.

4.1.3 Planerade anpassningar och åtgärder

Utformningen av planen har gjorts med avsikten att ta vara på områdets topografi. Bestämmelser runt skydd av träd på kvartersmark samt att bevara naturstråk är inte bara för att gynna naturvärdena utan också för att främja landskapsbilden. I planen finns också vissa bestämmelser om husens