Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus. Remissversion

(1)

Buller

Höga ljudnivåer och buller inomhus

Remissversion 2007-04-16

(2)

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling med fakta, kunskapsunderlag och kommentarer som stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden hos huvudmän och andra vårdgivare. Kan t.ex.

innehålla lagtext, referat av författningar, motivuttalanden, rättsfallsreferat, beslut från JO, tolkningsexempel, kunskapsunderlag m.m. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis

medverkar. Socialstyrelsen svarar för innehåll och kommentarer.

ISBN Artikelnr

(3)

Förord

Miljöbalken¹ har som syfte att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska garanteras en hälsosam och god miljö. Lagstiftningen ska tillämpas så att miljön och människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter.

Socialstyrelsen är central, tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör hälsoskydd inom miljöbalkens tillämpningsområde. I det tillsynsvägledande uppdraget ingår bl.a. samordning och uppföljning av tillsyn, liksom råd och information till de operativa tillsynsmyndigheterna.

Det är vår förhoppning att den kunskap och erfarenhet om samhällsbuller, samt de bedömningsunderlag och normer, som sammanställts i den här handboken ska vara ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna. Med tillsynsmyndighet menar vi den kommunala nämnd som utövar den operativa tillsynen över miljö- och hälsoskyddet i kommunen. Handboken kan också vara en vägledning för verksamhetsutövare.

Handboken kompletterar Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus² (se bilaga 1) och höga ljudnivåer³ (se bilaga 2). Våra allmänna råd ger rekommendationer till stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken.

Projektledare för handboken har varit Johanna Bengtsson Ryberg och Iréne Andersson, Socialstyrelsen. En referensgrupp har bestått av Pernilla Fahlstedt, Miljökontoret i Helsingborg, Björn Närlundh, Miljöförvaltningen i Göteborg, och Robert Eriksson, Miljöförvaltningen i Stockholms Stad.

Texten om mätmetoder har skrivits av Hans Jonasson på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Texter om rättsregler och rättstillämpning har utarbetats i samarbete med Ann-Christine Johnsson, advokat. En tidig version av texten har granskats av Ulla Torsmark, Naturvårdsverket. Andra personer som på olika sätt bidragit med viktiga synpunkter på texten är Nils-Gunnar Sahlman, Miljöförvaltningen i Botkyrka, Lars Andersson, Boverket, Karin Blidberg, Banverket och Lars Ehnbom, Luftfartsstyrelsen.

Socialstyrelsen tackar alla som på olika sätt bidragit till handboken.

Kjell Asplund Generaldirektör Socialstyrelsen

1 Miljöbalken (1998:808)

2 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus.

3 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om höga ljudnivåer.

(4)

(5)

Innehåll

Förord 3

Innehåll 5

Inledning 8 Begreppsordlista 10 Akustiska begrepp 12 Vad är ljud? 12 Vad är buller? 12 Samhällsbuller 12 Upplevelse av ljud 12 Effekt av flera ljudkällor 13 Bakgrundsnivå 14 Ljuduppfattning 14 Vägningsfilter 14 Tidsvägning 15 Efterklangstid 15 Förmågan att uppfatta tal - taluppfattbarhet 16 Påverkan av vind och temperatur 16 Ljudets karaktär 16 Kontinuerligt ljud 17 Intermittent ljud 17 Maximalt ljud 17 Impulsljud eller peakljud 17 Infraljud 17 Lågfrekvent ljud 18 Ultraljud 18 Vibrationer 19 Rena toner och brus 20

Hälsoeffekter 21

Effekter av olika ljud 21 Lika–energi-principen 22 Hörselnedsättning 23 Tinnitus 24 Menières sjukdom 24 Ljudöverkänslighet 25 Vuxendöva 25 Hjärtfrekvens och blodtrycksnivå 26 Stresshormonet kortisol 26 Störning 26 Prestation och inlärning 28 Känslig grupp 30 Känsliga för sömnstörningar 31

Buller i olika miljöer 32 Allmänt 32 Bostaden 32

(6)

Fasta installationer 32 Buller från verksamhet 33 Störningar från grannar 34 Trafikbuller 34 Skolor, förskolor och andra lokaler för undervisning, vård och annat omhändertagande 34

Trafikbuller 35 Fritidsaktiviteter 35 Höga ljudnivåer från musik 35 Trafik och transporter 36 Vägtrafik 36 Tåg och annan spårburen trafik 38 Flyg 39 Båttrafik och hamnverksamhet 41 Motorsportbanor 42 Snöskotrar 43 Industriell verksamhet 43 Byggarbetsplatser 44 Skjutfält och skjutbanor 45 Vindkraftverk 45 Konsumentprodukter 46 Leksaker och musikspelare 46 Motoriserade produkter 47 Fyrverkeri 48

Miljöbalken 49 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 49 Olägenhet för människors hälsa 50 Egenkontroll 50 Vem har ansvaret för att miljöbalkens regler följs? 51 För anmälningspliktiga verksamheter gäller även 51 Exempel på egenkontroll 51 Utredning 52 Verksamhetsutövarens ansvar 52 Kontroller 52 Miljönämndens ansvar 52 Miljöskador 52 Bedömning 53

Maximalt ljud 53 Rena toner/hörbara tonkomponenter 54 Musik 54 Lågfrekvent buller 55 Flera ljudkällor 55

Mätmetoder 56 Ljudnivåmätare 56 Osäkerhetsfaktorer 56

(7)

Ljudkällan 56 Bakgrundsbuller 56 Ljudtrycksvariationer 57 Frifältsvärde 57 Ljudnivåmätningar 57 Indikerande mätningar 57 Fortsatt utredning 58 Exempel på mätmetoder 58

Fysisk planering och åtgärder 60 Planering 60

Översikts- och detaljplaner 60 Ljudklassning av byggnader 60 Riktvärden för buller 61 Tyst sida 61 Definition på tyst sida 62 Avsteg från riktvärdena 62 Friluftsområden och tysta områden 63 Åtgärder 63 Vem är ansvarig för att åtgärda? 63 Exempel på åtgärder 63

Samarbete i bullerärenden 65 Ansvariga myndigheter 67 Nationella miljömål 69 Miljömål 69 Folkhälsomål 70 Mål för handikappolitiken 70

Läs mer 71 Referenser 72 Bilaga 1 73 Bilaga 2 74

(8)

Inledning

Vi människor omges av ljud och buller under stora delar av dygnet.

Samhällsbuller och höga ljudnivåer är ett utbrett miljöproblem och den störning som berör flest människor i Sverige, såväl barn som vuxna. Med samhällsbuller menas buller från alla bullerkällor utom buller inomhus på industriella arbetsplatser.

Totalt beräknades år 2000 över 2 miljoner människor vara utsatta för buller från vägtrafik, tåg och flyg över riktvärdet 55 dB(A) utomhus vid bostadens fasad. Trafikbuller är en störningskälla även för barn, men enligt Miljöhälsorapport 2005 är höga ljudnivåer från musik och buller från andra barn vanligare störningskällor för barnen. Det gäller särskilt i skolan och på fritids.

Socialstyrelsen har ansvar för buller inomhus, i bostäder, lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande, och höga ljudnivåer. I kapitlet Buller i olika miljöer i handboken tar vi även upp andra typer av buller, exempelvis buller från byggarbetsplatser, flyg och vindkraftverk.

Kapitlen Bedömning och Fysisk planering och åtgärder behandlar däremot bara frågor inom Socialstyrelsen ansvarsområde.

Ljud från grannar och vägtrafik är de bullerkällor som besvärar flest människor. Enligt Socialstyrelsens miljöhälsoenkät så uppger ungefär nio procent av den svenska befolkningen att de besväras av ljud från grannar respektive vägtrafikbuller, minst en gång per vecka, i eller i närheten av sin bostad⁴. Tretton respektive sju procent är besvärade av buller från grannar och fläktbuller från fastighetens egna fläktar. Resultaten från den miljöhälsoenkät som riktades till barnfamiljer visar att tolvåringar besväras av samma bullerkällor som vuxna. Däremot uppger barnen att de bullerkällor som oftast ger obehag är ljud från andra barn och hög musik⁵. Ljud och buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av ljud, vilken styrka och vilka frekvenser det har. Det har även betydelse hur ljudet varierar och i vilken situation vi utsätts för det. Buller betyder mycket för människors hälsa och utveckling samt vår möjlighet till en god livskvalitet, även om det, jämfört med andra miljöstörningar, inte uppfattas som livshotande. Det finns många fler effekter av buller än att människor upplever sig vara störda, exempelvis olika effekter på hälsan. Exempelvis kan mycket höga ljudnivåer orsaka hörselnedsättning, öronsusningar och förvrängningar av hur ljud upplevs. Det är särskilt oroande att barn och ungdomar utsätts för hörselskadande buller i en utsträckning som inte verkar ha skett tidigare. Vi vet inte hur stor del av hörselnedsättningarna hos barn och ungdomar som orsakas av denna exponering.

4 Miljöhälsorapport 2001, Socialstyrelsen.

(9)

Höga ljudnivåer har uppmätts på förskolor och skolor i Danmark, Storbritannien och Sverige. I vissa fall var ljudnivåerna så höga att de överskred den gräns för när hörselskydd måste bäras, enligt gällande arbetsmiljölagstiftning. I ett flertal studier har man sett negativa effekter av buller på barns förmåga att läsa och lära sig saker. Skadeeffekten verkar bli större ju mer långvarig och kraftigare exponeringen är. En hög bakgrundsnivå, exempelvis på förskolor och i skolor, leder ofta till förhöjda ljudnivåer totalt genom att de som vistas i lokalen höjer sina röster. Det är viktigt att inte förskolor och skolor placeras nära starka bullerkällor, som exempelvis trafikleder, flygplatser och bullrande industrier.

Det är viktigt ur folkhälsosynpunkt att exponeringen för såväl störande som hörselskadande buller minskar. Vår utgångspunkt för den här handboken har varit att identifiera och kommentera olika källor till samhällsbuller, och de hälsorisker som kan uppkomma vid exponering för dessa.

(10)

Begreppsordlista

dB Förkortning för decibel. Decibelskalan är ett logaritmiskt mått som används för att beskriva ljudets styrka.

dBlin dBlinjär. Ljud mätt utan vägningsfilter.

Frekvensanalys Görs för att bestämma ljudtrycksnivån för varje enskild frekvens i ett ljud. Kan bestämmas med en s.k. oktavbandsanalys där varje frekvensband är en oktav bred. För mer detaljerad information kan tersbandsanalys (1/3 oktav) eller smalbandsanalys göras.

FBN Flygbullernivå. Ett mått på medelljudnivån under ett år, där en kvällshändelse (kl. 19.00-22.00) värderas som tre dagshändelser och en natthändelse (kl. 22.00-07.00) värderas som tio dagshändelser.

Hz Förkortning för Hertz. Ljudets frekvens, dvs. antal svängningar per sekund.

Lp Ljudtrycksnivå. Logaritmiskt mått på ljudets styrka, baserat på ljudtrycket i förhållande till referensvärdet 20 µPa. Anges i enheten dB.

LpA A-vägd ljudtrycksnivå. Uttrycks vanligen som dB(A). Vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A. Anges i enheten dB.

LpC C-vägd ljudtrycksnivå. Uttrycks vanligen som dB(C). Vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter C. Anges i enheten dB.

Leq Ekvivalent ljudtrycksnivå. Ett logaritmiskt medelvärde av ljudnivån under en viss tidsperiod (T). A-vägd ekvivalent ljudnivå skrivs vanligen som LAeq,T.

LpAeq,T Ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå för tidsperioden T, det vill säga medelvärdet av en varierande A-vägd ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod. Anges i enheten dB. Dygnsekvivalent ljudnivå skrivs exempelvis som LAeq,24 h.

LpmaxT Maximal ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod (T). Bestäms med tidsvägningen ”F” (Fast).

LpAFmaxT Maximal A-vägd ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod (T). Bestäms med tidsvägning ”F” (Fast).

LpAImaxT Maximal A-vägd ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod (T). Bestäms med tidsvägning ”I” (Impuls).

Lden Dag-kväll-natt-nivån. Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån där dygnet delas in i dagtid (12 timmar), kvällstid (4 timmar) och natt (8 timmar).

Kvällstid adderas 5 dB till den aktuella ekvivalenta ljudnivån och nattetid adderas 10 dB. På detta sätt kommer buller under kväll och natt att värderas tyngre. Lden baserar sig på ett års samtliga dygnsperioder. Anges i EG:s bullerdirektiv.

Lday Dagnivån. Den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån (enligt definition i ISO 1996-2: 1987), fastställd över ett års samtliga dagsperioder. Anges i EG:s bullerdirektiv.

Levening Kvällsnivån. Den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån (enligt definition i ISO 1996-2: 1987), fastställd över ett års samtliga kvällsperioder. Anges i EG:s bullerdirektiv.

Lnight Nattnivån. Den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån (enligt definition i ISO 1996-2: 1987), fastställd över ett års samtliga nattperioder. Anges i EG:s bullerdirektiv.

Luftljud Ljud som från en ljudkälla avges till omgivningen via luften.

Stegljud Ljud som vid gång på bjälklag, trappa eller liknande uppkommer i angränsande rum.

(11)

Stomljud Ljud som fortplantas via en byggnads stomme.

Vägningsfilter A Ett filter som används vid ljudnivåmätning och som i grova drag efterliknar örats förmåga att höra olika frekvenser.

Vägningsfilter C Ett filter som används vid ljudnivåmätning och som tar större hänsyn till låga frekvenser jämfört med vägningsfilter A.

(12)

Akustiska begrepp

Vad är ljud?

Ljud är mycket små tryckvariationer i luften som mäts i enheten Pascal (Pa) eller Newton per kvadratmeter (N/m²). Tryckvariationerna kan exempelvis skapas av en vibrerande yta, som ett högtalarmembran, en pulserande luftström, ett avgasrör eller en snabb förbränning som i en explosion.

I luften breder ljudet ut sig som tryckvågor med en hastighet av ca 340 m/s.

Det är först när ljudvågorna når örat och därefter hjärnan som vi tolkar tryckvågorna som ljud.

Vad är buller?

Buller är ett subjektivt begrepp och brukar definieras som oönskat ljud, det vill säga ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa. Vad som uppfattas som buller varierar från person till person. Även önskade ljud kan bli oönskade och uppfattas som buller, exempelvis höga ljudnivåer från musik.

Samhällsbuller

Med samhällsbuller menas buller från alla bullerkällor utom buller inomhus på industriella arbetsplatser. Källor som framför allt ger upphov till samhällsbuller är väg- spår- och flygtrafik, industrier och byggnadsarbeten.

Andra källor är restauranger, diskotek, musik- och sportevenemang, lekplatser, parkeringsplatser och husdjur. I en bostad kan människor störas av buller från grannar, värmepumpar, ventilationssystem, hemutrustning etc.

Upplevelse av ljud

De flesta ljud i omgivningen är sammansatta av olika frekvenser med olika ljudnivåer, se tabell 1. Ett ljuds frekvens mäts i enheten Hertz (Hz). Hörbara ljud ligger inom frekvensområdet 20-20 000 Hz. Med ökande ålder krymper omfånget för de ljud vi kan uppfatta. Ljud med högre frekvenser kallas ultraljud och ljud med frekvenser under 20 Hz kallas infraljud. Med lågfrekvent ljud menas ljud med ett dominerande frekvensspektra mellan 20 och 200 Hz. Ljud som domineras av energistarka frekvenser under 20 Hz upplevs som vibrationer och skakningar och kan under vissa förhållanden också upplevas som ljud.

(13)

Tabell 1. Olika ljud och deras respektive frekvenssammansättning.

Hörbart ljud

< 20Hz 20Hz 200Hz 20 000Hz > 20 000Hz

Infraljud Lågfrekvent ljud Ultraljud

Vibrationer

Intervallet mellan hörtröskeln och den nivå som upplevs som oacceptabel är mycket mindre för lågfrekventa än för högfrekventa ljud. En förändring av ljudnivån med ca 6 dB vid 63 Hz motsvaras av en förändring med ca 10 dB vid l 000 Hz. Det innebär att en höjning av ljudnivån med 5 dB(A) upplevs som starkare och sannolikt mer störande med ett lågfrekvent ljud jämfört med en lika stor höjning av ljudnivån med ett högfrekvent ljud.

Effekt av flera ljudkällor

Eftersom ljud mäts enligt en logaritmisk skala så är det komplicerat att räkna ut den sammanlagda ljudnivån när man har flera ljudkällor. Några räkneexempel ges i rutan nedan.

Om man lägger ihop två lika starka ljudkällor ökar ljudnivån med 3 dB. Två ljudkällor på 50 dB ger således en total ljudnivå på 53 dB. Om exempelvis trafikmängden på en väg fördubblas/halveras så ger det en ökning/minskning av den ekvivalenta ljudnivån med 3 dB.

Lägger man ihop tio lika starka ljudkällor ökar ljudnivån med 10 dB. Har man tio ljudkällor på 50 dB blir således den totala ljudnivån 60 dB.

Om man lägger ihop två ljudkällor som skiljer sig i ljudnivå med mer än 10 dB så blir den totala ljudnivån densamma som den starkaste ljudkällan. Om exempelvis ljudkälla 1 är på 50 dB(A) och ljudkälla 2 är på 40 dB(A) så blir alltså den totala ljudnivån 50 dB(A).

Om avståndet till en punktkälla fördubblas så minskar ljudnivån generellt med 6 dB. Dessutom tillkommer i många fall markdämpning. Om det handlar om vägtrafikbuller, som räknas som en linjär ljudkälla, så minskar den ekvivalenta ljudnivån däremot bara med 3 dB. Detta gäller dock inte den maximala ljudnivån.

En ökning med ca 10 dB upplevs subjektivt som en fördubbling av ljudstyrkan. För ljud med dominerande låga frekvenser upplevs en fördubbling redan vid 5-6 dB⁶.

6 ISO 226, 1987.

(14)

Generellt brukar man säga att en ökning eller minskning av ljudnivån med 2-3 dB kan uppfattas av örat.

Bakgrundsnivå

Ett buller blir mer påtagligt i områden med låg bakgrundsnivå eller under kvälls- och nattetid då bakgrundsnivån oftast är lägre. En bakgrundsnivå på 20 dB(A) brukar bedömas som mycket tyst. Denna nivå förekommer exempelvis sällan i en bostad som har kyl och frys. Figur 1 illustrerar olika ljud och deras ungefärliga ljudtrycksnivå.

Figur 1. Bild på sidan 13 i Bullret bort (ljudtermometer).

Ljuduppfattning

Med hörtröskel menas det svagaste ljud som en normalhörande person kan uppfatta vid 1000 Hz. Det starkaste ljud som en människa kan stå ut med kallas smärttröskeln.

Ljudstyrkan anges i decibel, dB. Hur starkt ett ljud uppfattas beror dels på ljudtrycket och dels på ljudets frekvenssammansättning. Örat har ett enormt omfång och vårt hörselsinne kan uppfatta tryckvariationer från 20 µPa till 20 Pa. Skillnaden mellan dessa kan beskrivas som att ljudet är 1 miljon gånger starkare. Ljudtrycket vid smärtgränsen är cirka 100 miljarder gånger starkare än det svagaste ljud vi kan uppfatta.

På grund av den stora spännvidden är det opraktiskt att mäta ljudtryck i enheten Pa. Istället används en logaritmisk skala för ljudtrycket som anges i enheten decibel (dB). Noll dB motsvarar hörtröskeln, medan smärttröskeln brukar ligga på ungefär 120-130 dB⁷.

Örat är mest känsligt vid frekvenserna 2 000-4 000 Hz och mindre känsligt för högre respektive lägre frekvenser. Normal hörtröskelnivå anger de lägsta nivåer som en genomsnittlig ung person kan höra vid olika frekvenser.

Avvikelser kan förekomma beroende på exempelvis ålder och andra individuella skillnader.

Vägningsfilter

Ljudets frekvens är av stor betydelse för hur vi uppfattar ljudet. Istället för att redovisa varje enskild frekvens vid en ljudnivåmätning är det vanligt att man väger samman alla frekvenser till ett ”medelvärde” av ljudet, ljudnivån uttrycks då i enheten dB linjär.

För att förenkla bedömningen av ett ljud brukar man även använda så kallade vägningsfilter när man mäter ljudnivån. Oftast används A-filtret. A- filtret kan användas för att bedöma risk för hörselskada eller risk för att

7 Ljuv musik och öronproppar – om hörsel, musik och hörselskador, Prevent, 2001.

(15)

störas av buller från exempelvis vägtrafik. Däremot är det inte lämpligt för att mäta exempelvis lågfrekvent ljud eftersom det ger en kraftig dämpning av låga frekvenser. Detta innebär att det uppmätta mätvärdet underskattar de låga frekvenserna i ljudet. När A-filtret används brukar man säga att ljudnivån är A-vägd.

Ett annat vägningsfilter som brukar användas är C-filtret. Skillnaden mellan A-filtret och C-filtret är att C-filtret i mindre grad dämpar låga frekvenser.

Det kan därför användas för att mäta lågfrekvent ljud. När C-filtret används kallas det att ljudnivån är C-vägd.

Tidsvägning

För att få ett representativt mätvärde av ett ljud som varierar i frekvens eller över tid, så måste variationerna i ljudet synliggöras på olika sätt.

Ljudtrycksnivån bestäms inte bara av ljudet som ska mätas utan också av mätinstrumentets tidsvägning, det vill säga hur fort instrumentet reagerar på en ljudimpuls. Det finns två standardiserade tidsvägningar, Slow (S, standardiserad tidskonstant på 1 sekund) och Fast (F, standardiserad tidskonstant på 0,125 sekund). Normalt är det inställningen F som används.

Med den inställningen reagerar ljudnivåmätaren snabbt och kan registrera snabba växlingar i ljudnivån.

Vid mätning av enstaka impulser eller slagljud undervärderar tidsvägning F den maximala ljudnivån. Därför har man infört begreppet impuls som ger ett ännu snabbare visarutslag. För att mäta ännu mer kortvariga ljud som t.ex.

skott eller slagljud kan vissa instrument registrera högsta toppvärdet hos signalen som betecknas peak.

Efterklangstid

Efterklangstid används ofta för att beskriva rumsakustiken, i exempelvis en kyrka, samlingslokal eller en undervisningslokal. Det är ett mått på hur mycket ljudabsorberande yta som finns i rummet, exempelvis påverkar rummets möblering och utrustning. Efterklangstid brukar definieras som den tid det tar för ljudnivån att avta 60 dB efter det att ljudkällan har stängts av⁸. Ju större ljudabsorberande yta desto kortare efterklangstid och omvänt kan sägas att ju fler hårda ytor desto längre efterklangstid. Ljudvågorna studsar mot de akustiskt hårda ytor som finns. Det gör att ljudet hörs i rummet även en stund efter att ljudkällan har stängts av. Mjuka ytor däremot absorberar mycket av ljudet.

Efterklangstiden kan både mätas och beräknas. För en konsertlokal brukar 1,5 sekund anges som optimal efterklangstid, men det varierar naturligtvis beroende på typ av musik, orkester och rummets utformning i övrigt. Därför har många salar en varierbar efterklangstid.

Ett vanligt, normalt möblerat vardagsrum har ofta en efterklangstid på ca 0,5 sekund. Som jämförelse kan nämnas de extremt långa efterklangstiderna i

8 Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket, 2002.

(16)

stora kyrkor och katedraler. Uppsala domkyrka har exempelvis en efterklangstid på 12 sekunder⁹.

I de flesta fall är en efterklangstid under 0,8 sekunder acceptabelt. I lokaler för barn, äldre och hörselskadade, där krav ställs på god taluppfattbarhet, rekommenderas en efterklangstid under 0,5-0,6 sekunder¹⁰.

Förmågan att uppfatta tal - taluppfattbarhet

Ett annat sätt att beskriva rumsakustiken är att ge ett värde på taluppfattbarheten. Med taluppfattbarhet menas förmågan att uppfatta tal.

För att testa taluppfattbarheten sänder man ut en speciell signal som sedan också tas emot i samma rum. Testsignalen påverkas av ljudreflexer och bakgrundsljud i lokalen. Testet ger ett RASTI-värde (RApid Speech Transmission Index) mellan 0 och 1 där 0 motsvarar en mycket dålig taluppfattbarhet och 1 motsvarar en mycket bra taluppfattbarhet. För ett klassrum eller liknande bör RASTI-värdet inte understiga 0,7¹¹.

Påverkan av vind och temperatur

Utbredningen av ljud utomhus påverkas bland annat av vind och temperatur.

Ljudabsorptionen i luften varierar med frekvens, fuktighet och temperatur på ett komplicerat sätt. På grund av luftabsorptionen förändras ljudets frekvensspektrum¹².

I medvind böjs ljudvågorna av nedåt vilket gör att ljudnivån blir högre.

Samma effekt uppstår om luften vid marken är kallare än på högre höjd (inversion). Avböjningen av ljudet nedåt innebär att skärmeffekten av vallar, plank eller hus och annat minskar. Vid motsatta förhållanden, alltså motvind eller vid en lägre temperatur på högre höjd, böjs ljudet av uppåt och det blir tystare vid marken¹³.

Ljudets karaktär

Förutom ljudnivån är ljudets karaktär av stor betydelse för hur ett ljud upplevs och vilka effekter det kan ge upphov till. Ljud har oftast mycket komplexa förlopp över tiden och det kan därför vara svårt att beskriva ljudet med ett enkelt mått eller mätetal. Ljudets variation i tid kan generellt beskrivas som kontinuerligt, intermittent eller impulsljud. När ljudets karaktär redovisas kan man ha med exempelvis frekvensfördelning, förekomst av rena toner, modulationer (rytmiska förändringar i ljudet) och

9 Ljuv musik och öronproppar – om hörsel, musik och hörselskador, Prevent, 2001.

10 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:16) om buller.

11 Att se, höra och andas i skolan - en handbok om skolans innemiljö, Arbetarskyddsstyrelsen och Boverket, 1996.

12 Naturvårdsverkets hemsida, 2007-02-23, www.naturvardsverket.se. Under ”vindkraft”.

13 Naturvårdsverkets hemsida, 2007-02-23, www.naturvardsverket.se. Under ”vindkraft”.

(17)

impulsljud, ljudets fördelning över tid (dag, kväll, natt, dygn, vecka och år), antalet ljudhändelser och varaktigheten hos enskilda ljudhändelser.

Kontinuerligt ljud

Kontinuerliga ljud har små variationer i ljudnivån under en viss tidsperiod.

Exempel på ett kontinuerligt ljud är ljudet från en fläkt eller ljud från en avlägsen och kraftigt trafikerad gata.

Intermittent ljud

Intermittenta ljud varierar hela tiden i nivå, i ett regelbundet eller oregelbundet tidsintervall. Exempel på intermittenta ljud är ljud från enstaka fordon på en gata eller en maskin som startar och stoppar/stannar.

Maximalt ljud

Maximal ljudnivå är den högsta momentana nivån från enskilda ljudhändelser. Antalet händelser anges ofta som antalet ljudtoppar över en viss nivå eller antalet händelser under en viss tidsperiod, exempelvis en natt.

Impulsljud eller peakljud

Impulsljud karakteriseras av att det är ett "plötsligt" ljud, det vill säga det har en kort stigtid i ljudnivå och kort varaktighet. Exempel på impulsljud är skottljud, hammarslag, virveltrumslageller ljud från pålning.

Infraljud

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz. Ljudet uppfattas normalt inte av människans hörsel. Våglängden varierar mellan 17 m (20 Hz) och 340 m (1 Hz).

Förekomst

Exempel på ljudkällor som alstrar infraljud är ventilationssystem, kompressorer, värmepumpar, elektroder, jetmotorer, fordon, diselmotorer, maskiner med svängande delar och svängande vattenmassor i kraftstationer. Infraljud kan också alstras naturligt av bland annat åskväder, vindar, vulkanutbrott, jordbävningar och vattenfall.

På grund av den långa våglängden är det i regel svårt att dämpa utbredningen av infraljud. Ljudet sprids genom turbulent strömning, svängningar i gas, vätska eller fasta kroppar¹⁴.

14 Störande buller; Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation, Arbete och hälsa 1999:27, Arbetslivsinstitutet, 1999.

(18)

Lågfrekvent ljud

Våglängden på lågfrekvent ljud varierar mellan 1,7 m (200 Hz) och 17 m (20 Hz). Den långa våglängden gör att det är svårare att dämpa låga frekvenser jämfört med högre frekvenser. Lågfrekventa ljud kan därför spridas lättare igenom väggar, tak och golv. Det kan vara ett problem när man t.ex. blir exponerad för ljud från ett angränsande rum. Ungefär en tredjedel av de klagomål på buller som kommer till ett miljökontor handlar om lågfrekvent buller¹⁵.

Förekomst

Fläktar- och ventilationsanläggningar, musik, kompressorer och tvättstugor är alla vanliga orsaker till klagomål på lågfrekventa ljud¹⁶. Andra källor till lågfrekvent ljud är exempelvis tung trafik, sjötransporter, flygplan och dieselmotorer.

Den sämre dämpningen av lågfrekventa ljud gör att ljudet kan uppfattas på mycket stora avstånd från källan. Av ett ljud som färdats över en lång sträcka återstår därför bara ljudet i de lägsta frekvenserna. Åskan kan t.ex.

höras som ett pistolskott på nära håll och som ett muller på avstånd.

”En känsla av lättnad” är en vanlig kommentar när exponeringen för ett lågfrekvent ljud upphör. När ett lågfrekvent ljud upplevts som störande är tillvänjningen i stort sett obefintlig^17,18.

Ultraljud

Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz. Våglängden vid 20 000 Hz är mindre än 17 mm.

Förekomst

Ultraljudstvättar och höghastighetsborrar är exempel på ljudkällor som kan leda till exponering för ultraljud.

Utbredningen av ultraljud kan i regel förhindras med hjälp av relativt enkla absorbenter, och det räcker med ett normalt dimensionerat hörselskydd för att skydda hörselorganet¹⁹.

15 Klagomål på lågfrekvent buller – telefonintervjuer bland ett urval av Sveriges miljö- och hälsoskyddskontor, rapport 5-2000, Persson Waye och Bengtsson, 2000.

16 Klagomål på lågfrekvent buller – telefonintervjuer bland ett urval av Sveriges miljö- och hälsoskyddskontor, rapport 5-2000, Persson Waye och Bengtsson, 2000.

17 Measurement challenges in assessing the annoying characteristics of noise. Is low frequency noise a special case? J Low Freq Noise Vibr 1997;16:13-24, Benton 1997.

18 Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö, kapitel 17, Studentlitteratur, 2003.

(19)

Vibrationer

Med vibrationer menas en mekanisk svängningsrörelse i fasta kroppar eller föremål. Svängningens varaktighet, frekvens, riktning och styrka är bland de mest centrala begreppen²⁰. Vibrationer kan förekomma i exempelvis bussar, flygplan, på tåg eller fartyg och i samband med arbete med vibrerande maskiner och verktyg²¹.

Tåg kan under vissa förhållanden ge upphov till vibrationer i byggnader.

Stomljud från tåg karakteriseras av låga frekvenser, och det är frekvenser upp till cirka 20 Hz som kan upplevs som vibrationer. Markvibrationer i samband med tågtrafik gör att störningen från tågtrafikbuller ökar. Typ av mark är av avgörande betydelse för om det kommer att uppstå vibrationer.

Lera är mest känslig för vibrationer, följt av sand och morän. Vikten har störst betydelse för vibrationsnivån, det är därför som godståg ger upphov till starkast vibrationer. Även hastighet och ojämnheter i rälsen har betydelse för vibrationsnivån: ju högre hastighet och ju ojämnare skarvar och räls, desto starkare vibrationer. Hur mycket vibrationer som sedan förs vidare in i en byggnad beror på en rad faktorer, t.ex. vilket material som finns i byggnadsstommen, källare, våningsplan, grundläggning samt huskroppens storlek och läge i förhållande till järnvägen. ²²

Vibrationer från exempelvis stora ventilationssystem eller maskiner kan också resultera i ljudstörningar. Det sker genom att byggnadens delar, väggar, golv och tak, sätts i vibration och ger upphov till stomljud, som i sin tur kan resultera i luftljud²³.

Nedanstående värden är från Svensk standard SS 460 48 61²⁴.

Tabell 2. Svensk standard (SS 460 48 61) vibrationer och stötmätning och

riktvärden för bedömning av komfort i bostäder.

Vägd hastighet Vägd acceleration

Måttlig störning 0,4-1,0 mm/s 14,4-36,0 mm/s²

Sannolik störning > 1 mm/s > 36 mm/s²

Arbetsmiljöverket har gett ut föreskrifter om vibrationer i arbetsmiljön²⁵. Vad gäller samhällsbuller så finns det riktvärden för vibrationer från järnvägstrafik: Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik - riktlinjer och tillämpning (Dnr.S02-4235/SA60) 2006-02-01. Antogs i februari 1997.

20 Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö, Studentlitteratur, 2003.

21 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:15) om vibrationer.

22 Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa, Socialstyrelsen, 2004.

23 Akustik och buller – en praktisk handbok, Svensk byggtjänst, 1998.

24 Svensk standard, SS 460 48 61, Vibrationer och stötmätning och riktvärden för bedömning av komfort i bostäder. Fastställd 1992.

25 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:15) om vibrationer.

(20)

Svensk standard (SS 460 48 61) vibrationer och stötmätning och riktvärden för bedömning av komfort i bostäder.

Socialstyrelsen har inga riktvärden för vibrationer.

Rena toner och brus

Ljud består normalt av toner med olika frekvenser. En ren ton består enbart av en grundton med en viss frekvens. Brus kan beskrivas som ljud som innehåller alla frekvenser med en slumpartad styrkefördelning. Talljud utgörs exempelvis av en blandning av rena toner och brus.

Vissa bullerkällor t.ex. slipverktyg, sågar och borrar skapar rena toner.

Förekomst av rena toner bidrar oftast till kraftigare störningseffekter²⁶. Se vidare Bedömning.

(21)

Hälsoeffekter

När människor utsätts för buller är en vanlig reaktion en känsla av obehag, en annan är svårighet att föra ett samtal i normalt tonläge. I det här kapitlet tar vi upp vanliga hälsoeffekter som kan orsakas av exponering för samhällsbuller.

Örat

Ljudvågorna färdas genom hela vårt hörselsystem från ytterörat in i hjärnan.

Det är först när hjärnan tagit emot, sorterat och analyserat ljudvågorna som vi hör och därefter kan tolka och förstå vad ljudet innebär. Effekter av ljud- och bullerexponering kan bestå av allt från en direkt fysisk skada på hörselorganet till olika typer av reflexer och sekundära reaktioner som uppträder efter tolkning och värdering av ljudet.

Unga, friska öron uppfattar frekvenser mellan 20 och 20 000 Hz. Örat är inte lika känsligt för skador från låga frekvenser som för höga frekvenser.

En ton på 70 dB vid 63 Hz uppfattas inte lika stark som en ton på 70 dB vid 1000 Hz.

Ett vanligt påstående är att örat inte skulle vara lika känsligt för musik som för andra ljud. Det påståendet är fel. Det som har betydelse för om örat kommer att ta skada är hur starkt ljudet är och hur länge örat exponeras. Det finns dock ett visst stöd för att ljud som man upplever som obehagliga kan leda till större tillfällig hörselnedsättning, det vill säga att ett obehagligt ljud skulle kunna öka risken för hörselskador. Troligtvis beror det på att den fysiologiska stressreaktionen ökar känsligheten hos hörselorganet²⁷.

Om man jämför två ljud med olika karaktär men med samma ljudtrycksnivå så är örat mer känsligt för en kontinuerlig ljudexponering jämfört med ett buller som varierar upp och ner i styrka. Det är således inte typen av ljud som påverkar, utan ljudets egenskaper. Därför är också ett industribuller eller musikljud som varierar i styrka mindre skadligt för hörseln jämfört med ett kontinuerligt buller. Detta gäller dock inte impulsljud.

Effekter av olika ljud

Upplevelsen av ett ljud påverkas av dess frekvensinnehåll. Nedan ges en kort beskrivning av ljud med olika frekvenser.

27 Musik, musiker och hörsel. En kunskapssammanställning om höga ljudnivåer och hörselskaderisker i musik- och underhållningssektorn. Arbetsmiljöverket 2007.

(22)

Effekt av ultraljud

Ultraljud kan ge upphov till psykisk belastning och uppvärmningseffekter.

Däremot är det inte klarlagt om det kan ge upphov till skador på hörselorganet. Ultraljud kan också ge upphov till en tryckkänsla i hörselorganet med illamående och yrsel som följd²⁸.

Effekt av lågfrekvent ljud

Lågfrekventa ljud ger upphov till andra typer av effekter och symptom jämfört med ljud som inte domineras av låga frekvenser. Exempel på symptom är trötthet, irritation, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och störd sömn²⁹. Symtom och besvär kan orsakas redan vid relativt låga ljudnivåer, strax över den normala hörtröskeln.

Effekter av högfrekvent ljud

Det är framför allt högfrekventa ljud som ger hörselskador. Läs mer under Hörselskador.

Effekt av infraljud

Exponering för infraljud kan ge upphov till sömnighet och, vid relativt höga ljudtrycksnivåer (125-130 dB), påverkan på hörselorganet. Infraljud som ligger under perceptionströskeln, det vill säga den lägsta uppfattbara nivån inom det hörbara området, anses inte ge upphov till några besvär³⁰. Dock anses infraljud vid vissa specifika frekvenser kunna skapa illamående och hallucinationer hos människor.

Lika–energi-principen

För bedömning av hörselskadliga ljud brukar man använda sig av den s.k.

lika-energi-principen³¹, se tabell 2. Kortfattat så innebär den att om ljudnivån ökar med 3 dB så fördubblas ljudeffekten, det vill säga det tar halva tiden att exponeras för en lika stor dos buller.

31 Hörselhälsa – ett studiemedel för grundskolan, Arbetslivsinstitutet, 2004.

(23)

Tabell 2. Lika-energi-principen.

Om ljudnivån ökas med 3 dB så fördubblas ljudeffekten vilket betyder att vi får halvera maximal exponeringstid för oss människor.

Detta innebär att om man räknar med att vi klarar av 85 dB under 8 timmar så måste vi halvera tiden om ljudnivån höjs till 88 dB och så vidare.

Exempel

dB max exponeringstid, timmar 85 8

88 4 91 2 94 1 Lika–energi-

principen

97 0.5

Den individuella känsligheten är stor. Därför finns det personer som riskerar hörselskador även vid lägre ljudnivåer och/eller vid kortare exponeringstider. Risken att få en hörselskada ökar också om man samtidigt utsätts för öronskadande (ototoxiska) ämnen eller vibrationer³².

Hörselskador

Hörselskador är ett samlingsnamn på olika typer och grader av hörselskador.

Begreppet hörselskadade omfattar personer med olika grad av hörselnedsättning, personer med tinnitus och Menières sjukdom samt ljudöverkänsliga och vuxendöva³³.

Hörselnedsättning

I Sverige finns det över en miljon människor med olika grader av hörselnedsättning, och av dem använder ungefär en tredjedel hörapparat³⁴. Det stora flertalet av de hörselskadade är vuxna³⁵.

När örat utsätts för höga ljudnivåer kan en tillfällig eller permanent skada uppkomma. Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan och den tid man exponeras, men beror också på ljudets karaktär.

En permanent hörselskada utvecklas vanligtvis successivt efter en lägre tids exponering för starka ljudnivåer. Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling³⁶ finns det risk för hörselskada om man exponeras för kontinuerligt ljud över den ekvivalenta ljudnivån 85 dB(A) under mer än

33 Det går väl ganska bra? om hörselskadades situation i Sverige. Årsrapport från Hörselskadades Riksförbund 2006.

35 Att leva med hörselnedsättning, en broschyr från Hörselskadades Riksförbund.

(24)

åtta timmar per dag. Vid ekvivalenta ljudnivåer under 75 dB(A) är däremot risken minimal för bestående hörselnedsättning.

Arbetsmiljöverket använder sig i sin författningssamling av begreppen undre och övre insatsvärde³⁷.

• Undre insatsvärde: 80 dB LAeq, 8h, det ska finnas tillgång till hörselskydd.

• Övre insatsvärde: 85 dB LAeq, 8h, hörselskydd ska användas.

En permanent hörselskada kan också uppkomma omedelbart efter enstaka starka bullertoppar av kortvariga ljud. Det kan vara ljud från exempelvis skottljud, trumslag eller vissa typer av leksaker.

Tinnitus

Tinnitus är inre oljud som sällan hörs utifrån, men som upplevs som verkliga ljudupplevelser. Ofta låter det som pip, tjut, sus, brummande, fräsande. Man kan drabbas av både tillfällig eller bestående tinnitus.

Tinnitus är ingen sjukdom utan ett symptom. Det kan ha samband med hörselskador, sjukdomar, bieffekter av läkemedel, bettfel, läkemedel, stress, depression med mera.³⁸

Ungefär 15 procent av befolkningen har tinnitus, och av dessa har 100 000 personer svåra problem. Fyra av fem som har tinnitus har också nedsatt hörsel³⁹. Det finns inget botemedel mot tinnitus, men det finns olika behandlingar som kan dämpa besvären.

Menières sjukdom

Menières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat. Hos personer med menière finns det en obalans mellan två salthaltiga vätskor i örats balansorgan. Vätsketrycket leder till en svullnad, som i sin tur stör signalerna till de känsliga balanscellerna och ger upphov till yrsel, tinnitus och hörselnedsättning. Det är vanligt att stress utlöser nya anfall. I samband med ett anfall sjunker hörseln i basområdet. Efter anfallet sker en återhämtning av hörseln men aldrig till normal eller tidigare nivå. Den blir alltså gradvis försämrad i basområdet, i takt med antalet anfall. Sjukdomen kan, med varierande resultat, behandlas.⁴⁰ Uppskattningsvis 50 000 personer har diagnosen Menières sjukdom⁴¹.

38 Att leva med tinnitus, en broschyr från Hörselskadades Riksförbund.

40 Att leva med Menières sjukdom, en broschyr från Hörselskadades Riksförbund.

(25)

Ljudöverkänslighet

Ljudöverkänslighet (hyperacusis) innebär att de flesta ljud, även svaga, upplevs som starka och plågsamma. Fenomenet förekommer ofta i samband med andra hörselskador⁴². Det saknas studier som säkert visar hur stor andel av befolkningen som har denna hörselskada⁴³.

Vuxendöva

Det finns ungefär 5 000 vuxendöva i Sverige. Med vuxendöv menas personer som blivit döva eller fått en grav hörselnedsättning i vuxen ålder eller i ungdomsåren och som har svenska som modersmål.⁴⁴

Riskgrupper för hörselskador

Barn utgör en särskild riskgrupp för hörselskador, och det är därför extra motiverat att inte utsätta barn för höga ljudnivåer⁴⁵. Detta beror främst på tre saker. För det första har barn en kortare och smalare hörselgång än vuxna. Det kan innebära att den maximala förstärkningen sker högre upp i diskantområdet där ljud lättare orsakar skada. Hos vuxna innebär resonansen i hörselgången normalt att ljud får en maximal förstärkning vid 2500 Hz. För det andra väljer barn inte alltid sin miljö själva. För det tredje så har barn dessutom inte lika stor kunskap om hur buller kan påverka dem.

Det gör att barnens beteende och bristande skyddsinstinkter blir en risk i sig.

Fysiologiska effekter

Omedelbara fysiologiska reaktioner är vanliga när människan exponeras för ljud.

När vi hör ett ljud som vi inte känner igen reagerar vi genom att vrida på huvudet och orientera oss i riktning mot ljudkällan. Den här kallas för orienteringsreaktionen.

Dessutom uppträder ofta en försvarsreaktion, men den reaktionen kan också uppkomma ensamt. Många ljud kan ge upphov till de här reaktionerna medan man sover. Reaktionen är mycket beroende på ljudets karaktär, om ljudet kommer plötsligt och oväntat eller om ljudet förknippas med fara eller rädsla.

I vissa situationer kan aggressiva reaktioner utlösas. Det sker främst när ljudexponeringen påverkar våra aktiviteter, och särskilt i de situationer när vi upplever att vi inte kan kontrollera eller påverka ljudet.

Efter en längre tids oönskad exponering av ljud kan situationen upplevas som hopplös och mycket pressande. Vid sådana tillfällen kan människor

42 Att leva med hörselnedsättning, en broschyr från Hörselskadades Riksförbund.

44 Hörselskadades riksförbunds hemsida, 2007-04-11,

http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2154&baseRef=2072

(26)

utveckla en uppgivenhetsreaktion. Den resulterar i en nedsatt rörlighet och initiativkraft, magslemhinnan påverkas och produktionen av köns- och stresshormon minskar.

Hjärtfrekvens och blodtrycksnivå

Under senare år har det i flera studier framkommit att det finns en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar efter en längre tids exponering för höga ljudnivåer från flyg- och vägtrafik⁴⁶. Två svenska undersökningar visar en förhöjd risk för hypertoni (högt blodtryck) efter mer än 10 års exponering för vägtrafikbuller utanför bostaden^47,48. Riskökningen kan troligtvis förklaras av att exponeringen ger upphov till en långvarig stressreaktion.

Även om den faktiska riskökningen är liten kan den ändå vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom ett stort antal människor exponeras⁴⁹. Det är än så länge svårt att säga vid vilken ljudnivå som riskökningen sker.

En särskilt utsatt grupp kan vara personer som är bosatta längs trafikleder med mycket trafik under hela dygnet och där sovrum eller alla rum i bostaden vetter mot den bullriga vägen. I arbetsmiljöer har man sett att människor som varit utsatta för mycket höga ljudnivåer under längre tid kan få bestående blodtryckshöjningar. Plötsliga eller starka ljud kan ge upphov till en tillfällig höjning av hjärtfrekvens och blodtrycksnivå.

Stresshormonet kortisol

Kortisol är ett hormon som indikerar stress. Det finns studier som visar att buller påverkar kortisolnivåerna i kroppen. Detta tros leda till försämrad inlärning och minskad uppmärksamhet⁵⁰.

Störning

I samlingsbegreppet störning ingår

• negativa känslomässiga reaktioner

• subjektiva effekter

• effekter på prestationen

• fysiologiska reaktioner

46 Bostadsbebyggelse i kvarteret Venus, Gårda, Göteborg – en miljömedicinsk bedömning, Barregård m.fl., Göteborg, 2004.

47 Road traffic noise and hypertension. Bluhm G m.fl., Occup Environ Med 2007; 000:1-6.

48 Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun, Öhrström m.fl., Göteborg, 2005.

50 Low frequency noise during work – effect on performance and annoyance, Bengtsson, Göteborg, 2003.

(27)

Störning av buller beror till viss del på ljudets fysikaliska egenskaper. Störst påverkan har ljudnivå, frekvenssammansättning, varaktighet och variabilitet, se vidare Ljudets karaktär.

Störningseffekter beror till stor del på icke-akustiska egenskaper hos ljudet, t.ex. informationsinnehåll, ljud som inte kan undvikas, förutsägbarhet och kontrollerbarhet, attityd till ljudet och pågående aktivitet, men även i vilken situation ljudet förekommer och olika individuella egenskaper hos dem som exponeras.

Informationsinnehållet i ett ljud är viktigt. När det gäller samtal har man sett att begripligt tal är mer störande för prestationen jämfört med tal där man inte kan förstå eller höra vad som sägs. Att höra ljudet från exempelvis en tvättmaskin kan vara störande men kan samtidigt också vara något positivt eftersom ljudet indikerar om maskinen är i gång och fungerar som den ska.

Ljud som inte kan undvikas kan vara något liknande. Att höra ljudet från sin egen aktivitet, exempelvis en dammsugare eller en diskmaskin, är inte störande. Men att i bostaden höra grannen som dammsuger eller buller från trafiken eller en fläkt upplevs däremot som onödigt och kan därför upplevas som störande.

Ett ljud som är förutsägbart och kontrollerbart är mindre störande än ett oförutsägbart ljud som man inte kan påverka. Ett exempel på detta är att om boende i ett område i förväg blir involverade i processen kring ett vägbygge eller om de blir informerade om ett kommande musikarrangemang, så kommer sannolikt färre personer att klaga. Impulsljud, exempelvis från skjutvapen, är ett annat exempel på ett oväntat buller, som ofta upplevs som störande.

En liknande faktor är vilken attityd man har till ljudkällan. Exempelvis så kommer de personer som har en positiv inställning till musik eller flyg att vara mindre störda jämfört med personer som inte uppskattar musik eller inte tycker att man ska flyga. Det kan till och med vara så att den negativa inställningen till ljudkällan dominerar så mycket att även om omfattande ljuddämpande åtgärder görs, så kommer de klagande fortfarande att vara missnöjda.

En persons individuella egenskaper, i vilken situation och vid vilken tidpunkt exponeringen förekommer har också stor betydelse för i vilken grad man störs. Individuella egenskaper är exempelvis en persons tidigare erfarenhet och förväntan, attityd, hälsotillstånd och känslighet för buller. I många fall är störning för buller den slutliga reaktionen efter en längre tid av negativa effekter från buller, på exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling och sömn. Störningsupplevelsen har även en koppling till om ljudkällan syns eller inte⁵¹.

51 Exploring perception and annoyance due to wind turbine noise in dissimilar living environments. Pedersen och Persson Waye. Proceedings from Euronoise, 30 maj-1 juni, Tampere, Finland, 2006.

(28)

Sömn

Sömnstörning är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller. Någon tillvänjning över tiden för effekter på sömnen har inte kunnat påvisas.

Ostörd sömn är en förutsättning för att vi människor ska fungera bra både fysiologiskt och mentalt. Sömnstörningar kan ge upphov till både primära och sekundära effekter.

Primära effekter är exempelvis:

• svårt att somna

• uppvaknanden under natten

• ytligare sömn

• ökat antal kroppsrörelser

Sekundära effekter är de eftereffekter som kommer efter att man inte sovit bra. Det kan exempelvis vara:

• ökad trötthet

• nedsatt prestationsförmåga

• nedstämdhet⁵²

Den maximala ljudnivån och antalet ljudhändelser har en avgörande betydelse för uppkomsten av sömnstörningar⁵³. Det innebär att risken för uppvaknanden ökar ju fler ljudhändelser som förekommer, även om de enskilda händelserna har en relativt låg ljudnivå. Även skillnaden i ljudnivå mellan olika ljudhändelser och bakgrundsnivån har stor betydelse för risken att väckas. Det kan exempelvis upplevas som mindre störande att exponeras för ett buller med jämn kontinuerlig karaktär jämfört med ett oregelbundet buller, även om den ekvivalenta ljudnivån är densamma. Ljud under insomningsskedet upplevs som extra störande. Vanligtvis minns man inte uppvaknanden som varar kortare tid än fyra minuter.

Prestation och inlärning

Idag finns det tydliga bevis för att buller har en negativ påverkan på arbetsprestationen. Det som avgör om och vilka effekter som uppkommer är:

• typ av arbetsuppgift

• ljudets egenskaper (exempelvis frekvenssammansättning, ljudnivå, varaktighet, variabilitet och maskering)

• i vilken situation vi exponeras

(29)

• individuell känslighet

Exempel på negativa effekter är distraktions, orienterings-, aktiverings- och uppmärksamhetseffekter, maskering, mental trötthet, försvarsreaktioner och tillvänjning⁵⁴.

De negativa effekterna på prestation och inlärning uppkommer ofta för att bullret stör koncentrationsförmågan och försämrar möjligheten att uppfatta tal. För enkla, monotona uppgifter, utan krav på talkommunikation, kan ett högfrekvent buller ge en förbättrad prestation genom att aktivitetsnivån höjs, åtminstone på kort sikt. Detta gäller dock inte vid exponering för lågfrekvent buller, där exempelvis koncentrationsförmågan påverkas negativt. För komplexa uppgifter, som ställer höga krav på koncentrationsförmåga, taluppfattbarhet, minne och kanske också bevakning av flera informationskällor på samma gång, påverkar buller i princip alltid prestationen negativt.

Effekterna av buller på arbetsprestationen blir större ju längre tid som exponeringen pågår. I vissa situationer är det möjligt att tillfälligt kompensera för den extra exponeringen med en ökad ansträngning, men i förlängningen uppstår ökad trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och sämre arbetsresultat. Man kan också drabbas av så kallade eftereffekter, exempelvis trötthet, efter det att bullerexponeringen upphört.

Talmaskering

Förmågan att uppfatta och förstå tal påverkas negativt i bullriga miljöer och olika personer har olika bra förutsättningar att uppfatta tal. Bakgrundsnivå och efterklangstid är två faktorer som påverkar förmågan att uppfatta tal.

• För ett samtal med normal röststyrka (ca 60 dB(A)) krävs att det störande ljudet inte är högre än 35 dB(A) för att talet ska kunna uppfattas fullt ut och högst 45 dB(A) för någorlunda bra taluppfattbarhet⁵⁵.

• I skolor kan det ibland krävas att den ekvivalenta ljudnivån är lägre än 30 dB(A). Personer som är extra känsliga för buller, barn- och unga under 15 år, personer med annat modersmål eller personer med hörselnedsättning, behöver upp till 5 dB lägre bakgrundsnivå för att de ska uppfatta tal bra. Det vill säga bakgrundsnivåer på ner till 25 dB(A)⁵⁶.

54 Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö, kapitel 17, Studentlitteratur, 2003.

55 Program för hälsorelaterad miljöövervakning i Västra Götalands län, rapport 2005:18, Länsstyrelsen i Västra Götaland.

(30)

Enligt WHO behöver en person som är yngre än 15 år och som både har nedsatt hörsel och talar annat språk upptill 15 dB lägre bakgrundsnivå än en s.k. normalhörande person.

Då ett eller flera viktiga ord maskeras kan den totala informationen bli oförståelig. Talmaskering kan därför medföra ökad olycksfallsrisk eftersom instruktioner eller varningsrop inte uppfattas. Buller som har en frekvenssammansättning som sammanfaller med talet, som exempelvis trafikbuller, medför större risk för talmaskering.

En allmänt hög ljudnivå i ett klassrum kan också leda till att både elever och lärare får röstproblem eftersom de måste anstränga rösten för att göra sig hörda. En hög bakgrundsnivå, som finns exempelvis på daghem och i skollokaler, leder ofta till förhöjda ljudnivåer totalt genom att de som vistas i lokalen höjer sina röster. I förskolor och skolor är de kritiska effekterna förmågan att uppfatta tal, läsförståelse och störningsupplevelse.

Förutom en låg bakgrundsnivå är efterklangstiden i rummet av betydelse för förmågan att uppfatta tal. Buller i kombination med lång efterklangstid försämrar taluppfattbarheten ytterligare, eftersom tal och andra ljud stannar kvar i rummet och bidrar till maskering av efterföljande ljud.

Känslighet för buller

I miljöbalken står det att särskild hänsyn ska tas till känsliga personer:

”Miljöbalken syftar till att förhindra att olägenheter för människors hälsa eller för miljön uppkommer. Som olägenhet för människors hälsa räknas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är helt ringa eller tillfällig. Särskild hänsyn ska dock tas till personer som är lite mer känsliga än normalt.”⁵⁷

Känslig grupp

Den individuella känsligheten för ljud har visat sig vara stor. Grupper som kan vara mera känsliga för ljud än andra är t.ex. personer med en hörselnedsättning eller hörselskada, barn, personer med annat modersmål, äldre och sjuka personer. Personer som ska lära sig något nytt, t.ex. en uppgift man inte arbetet med tidigare, och personer som är känsliga för buller kan också vara extra känsliga.

Barn är känsliga eftersom de hela tiden utökar sin språkliga förståelse och sitt ordförråd. Samma sak gäller för personer med annat modersmål. Även lindriga hörselnedsättningar i diskanten gör det svårt att uppfatta tal i bullriga situationer. Därför kan dessa personer behöva upp till 5 dB lägre bakgrundsnivå för att de ska uppfatta tal bra. En person som både har

57 Regeringens proposition 1997/98:45.

(31)

nedsatt hörsel och ett annat modersmål kan behöva upp till 10 dB lägre bakgrundsnivå jämfört med en normalhörande person⁵⁸.

Personer med hörselnedsättning kan vara störda av lågfrekventa ljud även vid relativt låga ljudnivåer. Detta beror på att en hörselnedsättning i diskanten kan ge en förvrängd ljuduppfattning så att basljuden framträder onaturligt starkt.

Hörselskadade barn är en grupp som behöver tas extra hänsyn till både i skolmiljön och i och kring hemmet. Till den bullerkänsliga gruppen barn räknas också hyperaktiva barn, musikutövande barn, språklärande barn samt för tidigt födda barn.

Det finns även människor som på en direkt fråga uppger att de är känsliga för ljud. I en exponerad befolkning finns det därför alltid individer som störs i olika hög grad.

Känsliga för sömnstörningar

Känsligheten för ljud under sömnen är individuell och varierar också mellan olika sömnstadier. Skiftarbetare, och andra personer med en oregelbunden dygnsrytm, är mer utsatta för sömnstörningar eftersom de ofta har sin sömnperiod under dagen då ljudnivåerna är högre. Andra grupper som kan vara extra känsliga för sömnstörningar på grund av buller är äldre, sjuka och ljudkänsliga personer. Under sovstunden i förskolan är också sömnstörning en kritisk effekt⁵⁹.

(32)

Buller i olika miljöer

Allmänt

Vägtrafik, tåg och flyg är välkända bullerkällor som stör många människor.

Andra källor är buller från grannar, restauranger, fläktar och andra bullrande verksamheter i samhället. I det här kapitlet redovisas vanliga bullerkällor som kan ge upphov till störningar. Här finns även exempel på lagstiftning kopplat till respektive bullerkälla samt vem som har ansvar för att åtgärda problemen.

Olika myndigheter har ansvar för buller beroende på källa och situation, läs mer om detta i kapitlet Ansvarig myndighet. För ytterligare vägledning rekommenderas vår sammanställning av rättsfall⁶⁰.

Bostaden

Vi tillbringar en stor del av vår tid i bostaden. Den är tänkt som en plats för vila och avkoppling. Det kan därför upplevas som ett intrång om man i sin bostad blir utsatt för buller. I bostaden kan man både vara störd av buller från den egna fastigheten, men man kan också vara störd av buller som kommer från en annan fastighet. Exempel på källor som kan ge upphov till buller i bostaden är fasta installationer, verksamheter eller olika aktiviteter i huset. Även konsumentprodukter och leksaker kan orsaka störningar.

Störningarna kan även komma från trafik eller aktiviteter utanför bostaden.

Fasta installationer

Exempel på fasta installationer är hissar, värmepumpar, tvättmaskiner, fjärrvärmesystem, fläktar och ventilationsanläggningar. Flera av dessa källor alstrar buller kontinuerligt under dygnet. Ett sådant buller kan bli särskilt tydligt i områden med en låg bakgrundsnivå, eller där ljudnivån är betydligt lägre under kvällar och nätter. Många fasta installationer alstrar lågfrekvent buller, exempelvis ventilationsanläggningar och värmepumpar.

Ibland innehåller bullret också rena toner eller modulationer. Då kan ljudet upplevas som extra störande.

Om den fasta installationen är felaktigtplacerad i byggnaden kan stomljud uppstå. Det kan exempelvis förekomma i tvättstugor när maskiner har blivit placerade så att de orsakar vibrationer, som i sin tur ger upphov till stomljud. T.ex. en tvättmaskin som står direkt på ett betongfundament eller är i direktkontakt med en vägg.

60 Rättsfall. Ett urval av rättsfall inom hälsoskyddsområdet, Socialstyrelsen, 2007.