Om svenska städernas författning och förvaltning. Akademisk afhandling, hvilkens tredje del ... till offentlig granskning framställes af Pehr Erik Bergfalk ... och Carl Johan Casimir Freidenfelt Nob., af Vestgöta nation på Gustavianska lärosalen den 18 ap

Om

S v e n s k a S t ä d e r n a s

F ö r f a t t n i n g och F ö r v a l t n i n g .

A k a d e m i s k A f h a n d l i n g ,

ined K on gl. Maj:ts serskilda Allernådigste Tillåtelse samt

Y id tlagfarn a Juridiska Facultetens samtycke till ofFentlig gransk ning framställes

af

P E H R

E R I K B E R G F A L K

Ju rispr ude ntiae , Oeconomia; et Commercio ru m Adjunct

o eîi

C A R L J O H A N C A S I M I R F R E I D E N F E L T Nob , af Vestgüta Nation

pä Gustavianska Lärosalen den 18 A pril 1 8 3 8 p. v. 1. f. m.

U j» s n I n.

L i r r n » ocu S i t r n .

vilkoret för valb arheten, att han borde vara af ridderligt stånd; ett v i l k o r , som väl kan förklaras utur n ö d iä n d i g - h eten att med Podeståns domsrätt öfver ridderliga per­ son er förlika den gamla regeln om hvars och en s rätt alt ic k e taga dom af andra än lik a r; men d erjem ie öf- v e r a l l t , der ofrälsestandets öfvervigt var afgjord och in­ g en reaclion b e f a r a d e s, äfven in nehöll en v ig lig borgen för h ans o p a r t is k h e t, åtm in stone, efter den erfarenhet man i Italien e g d e 7) , för att han icke sk ulle obehörig en g y n n a m e d e l k l a s s e n . Ett slutligt vilkor var ock hans f ö i b i n ­ d e ls e a t t , efter einbetets n ed lä g g a n d e, i den stad han styrt qvarstadna en viss tid och derunder, icke mindre in fö r en serskild r e v is i o n , också utan anledning a f ser- s k ild a k l a g o m å l , redogöra för sin förvaltn in g, än äfven stå Ii varje k la g a n d e till ansvar.

D e t är n ä m n d t , alt Consulernas v a l , under om stän­ d i g h e t e r , som g y n n a d e städernas sträfvande efter allt större o b e r o e n d e , var undandraget högre au clor ile tc rs in f l y t e ls e . "Vid Fredrik I:s upträde i Italien m edgafs ä n n u K e j s a r e n s rätt alt

for/ana högre

7 ) L e o , Ge sch . d. It. St. 2 : *. 121-123. 8 ) R a u m e r , 1. c. 5 : s. 8 7 , 8 8 .

e g d e Kejsaren tilldela de h ögsta MagistratSpersonerna de­ ras m a k t I0). N å g o n

utnäm ning

A f den i sina allm än naste grunddrag här tekrade författningen återfinnes vester om A lp ern a åtminstone så m y c k e t , att man äfven derpå lätt ige n k än n er saman- h ange t mellan Italien och s ö d r a , s e rd ele s sydöstra, Frank­ rike. I södra F rankrik es städer in to g o Consulerne sam­ ma plats, som i Italien. D e ss. 5 0 - 5 1 nämnda spåren af stadsstyrelsens utbildnin g till större sjelfstän d igh et i Mar­ se ille , A r le s , N izz a och G r asse b estå j u st uti Consuler- nas upträdande. Större d ele n af städerna i Languedoc och R ouergue styrdes under tolfte och följan d e århundra­ dena af Consule r, motsvarande de i det nordligare och vestligare Frankrike förekom mande Scabinerna (E ch ev in s). N is m e s , N a rb o n n e, B e z i e r s , M ontpellie r m. fl. k un na nämnas. L ik a så de förnäm sta städerna i Vivarais ‘) . I Provence återfinnas två R åd det lilla och s t o r a 2); och till och med den Ita lie n sk e Pod e stån möter oss 1 2 2 0 i A r ­ l e s , 1 2 2 2 i M a r s e ille , der benäm nin gen 1 2 6 d er sattes

af:

Bajulus Rectorj

Mindre k rig is k t än de N o rd -F ransk a och Italiensk a städernas, hade de T y s k a s sträfvande till politisk frihet i öfrigt en charakter, som mera närmade s ig till de Ita­ lienska än till de Nordfranska.

Lika litet, som för Italien, kan man för T y s k l a n d upgifva en tidpunkt, då en i m p u l s , lik den i N o r r a Frankrike vid första k orstågets t id , lät sig pä en g a n g

i o ) L e o , I. c. 2 : s. 113. l ) L e b e r , 1. c. r. 2 0 7 - 2 1 0 8 . 2) Hullinan, 1. c. 2 : s. 493-4 g4. A lt <le äfven pä a n d r a stäl­ le n träffas, kan ses s. 57 , no t 5, ocli s. 4 4.

-i städerna fö rn -im m a , ntt lo ss a s-ig utnr feodal-ism ens, nu såsom tryckande lifligt kända, välde. — D e n i Italien under tolfte århundradet em ot K ejsaren riktade rörelsen eger vis serligen ic k e n å g o t motsvarande i T y sk la n d . M en denna rörelse skapade i c k e , den befästade blott en redan tillvarande stadsförfattnin g, och förvandlade d e n , till en d e l , till en statsförfattning; en f ö rv a n d lin g , som för öfrigt äfven i T y s k la n d , ehuru på annan väg och i min­ dre m å tt, fö re g eck i de så kallade R iksstäderna. D e n f ö re g å en d e bildningen a f den egentliga stadsförfattningen sk e d d e i T y s k l a n d , som i I t a lie n , s t e g för s t e g , i den mån anledningar förekom mo och omständigheter mcdgåf- v o . — ■ B e h o fv et a f en större frihet blef i T y s k a städer­ na först sm åningom klart. D e r a f följde o c k , att serskil- da städer ofta i olika ordning förvärfvade samma rät­ tigheter. — Emedlertid kan tolfte århundradet an­ s e s såsom den t id , då äfven i d essa städer ett nytt l i f började v isa sig . A f I le n r ik V erhöll W o r m s b e- kräftelsa på sin författning '). I detta århundrade egde ä fv en S p e ier e g e t Råd 6). A r 1 1 6 1 måste Fredrik I å nyo fö rbju da den

c o m m u n io

4) R a u m e r , 1. c. 5 : s. 2 g5.

5) "VVilrla, 1. c. s. 1 9 7 , H iillm an n , 1. c. 2 : s. 4 G 9 . E ichho rn Uebeiv d en U r sp r u n g etc. Zcitsch. für Geschichtliche Rechtsw. 2 ; s. 1 7 0 .

G) W i l d a , 1. c. s. 17 3 7 ) W i l d a , 1. c. «. 1 8 7 .

8 ) D eu finnes a f trje k t i G au p p 1. c.

C O

efter S oesträtte ns mönster förunnade p rivilegie r visar, alt b egrepen om stadsförfattning hos de styrande då redan hunnit en ic ke ob etydlig utveckling.

En annan och väsend lligare likhet em e llan den Itali­ en sk a och T y s k a stadsförfattningens utbildning, lin nes i den för båda länderna g em ensam a , inom städerna em ellan ser- sk ild a stånd och corporationer eller g ill e n föregående striden om herraväldet.

Ä fve n i de T y s k a städerna ö fver geck n em ligen väl­ d e t , i den mån det öfverläts stä d e rn a , i de högre stån­ d e n s , och, då de allmänt slu tit s i g - i vissa

g i l ? e n

D e t var en i Germaniska lagar v ä l känd r e g e l , att en a n k lagad , i vissa om ständigheter, egde att värja sig med ed, gån gen af honom s j e l f j em te ett visst antal an­ dra personer. I de Syd-Jutsk a stadsrätterna träffas ofta föreskrifter a t t, då fråga var om vissa brott, de perso­ n e r , hvilka je m te den ankla gade g in g o sådan e d , sk ulle tillhöra

s u m m u m c o n v iv iu m

m a iu s c o n v i v i ­

u m

d a t h o g e ste

G ild ela g li

lw g h œ s t G ih l

ställen om tala samma l a g a r , att den a n klagad e m åste taga

1 o) Slesvigs G am la Stad srä tt 2 , 3. Flen sburgs G am la S ta dsr ät t a 4. Stat. A p eu r, t o t , l t5 hos K ol d er u p Rosenvinge: G a m l e Danske L ov e 5 Del.

l ) Slesvigs Garni. St. R. 4. Fle nsburg s Ga rn i. S t. R. 7 . Stat. ■Apeur. 7 9 . a ) Slesvigs Nya S t. R. 2 , 8 .

( il

edgärdsmän utur

suum summ um c o n viv iu m

4),

summum convivium , in quo est

5),

hans (sit) högest lagh

,

hôghæst gihl thœr han

œ r j hôghæst lagh thœr han cer j

S l e s v i g s äldsta stadsrätt omtalar i Cap. 2 7 i s a m ­ ma a fseend e ock

convivium conjuratorum,

nen

convivium conjuratorum

summum convivi­

um

convivium conjuratorum

convivium

6) torde dock

civ/s fra te r conju­

ratus purgabit se de convivio conjuratorum

äfven blott för s i g sjelfva sedda , rättast tolkas så : en bor­ g a r e , som är gilleb rod er, sk all värja sig med ledamöter a f sitt g il l e ; oeh denna tolkn in g styrkes äfven af S l e s ­ v ig s nyare Stadsrätt C. 3 5 10). 1 s ig sjelf, och med åsid o­ sättan de a f dpn gifna tolkningen a f nyssnämnde lagr u m , är d erem ot den skarpsinniga a n m ä r k n in g e n , att de i d es­ sa la g a r förekom m ande uttrycken ,

summum convivium

ett

sådant g ill e i hvarjo

4) F le n sb u r g s G . St. R. 2 8 . Stat. A pen r. 1 1 8 . 5) F i . G . St. IÎ. 5, 2 6 . Stat. A pen r. §. y i , 11G.

6 ) F l . Ny a St. R. §. 1O2 ( 9 9 ) , 1 1 8 ( 1 I 9 ) , 1 1 9 ( 1 2 I ) ‘ ^u la A p e u r . §- l3. Iladerslebens St. R. $. 2 7 .

7) F l e n sb u r g ! G . St. R. I t5 ( 1 1 6 ) . H ad er d eb eu s S t. R. a l , 2 8 . 8 ) 1. e. s. 7 6 - 7 9 . 9 ) 1. c. s. 7 7 .

f u n n i t s , h vilk et sedan från det enda förvandlat sig till d et h ö g s t a , utan tvifvel grundad. D e n af W ild a l ) an ­ förda berättelsen oin K on u n g N i l s ’s mord är något sen; m en den deruti m ed delade underrättelsen om den gamla b en ä m n in g e n på S le s v i g s ga m la g i l l e g e r den ic k e obe­ tydlig trovärdighet. En ligt den m åste detta g ill e änr.u i förra hälften a f tolfte århundradet hafva varit d e t enda i S ie s v i g ; hvarefter de öfriga bildat s ig .

W i l d a antager vidare, att med uttrycket

summum

convivium

g i l l e t , som i staden fanns och så le d e s fö r e sk r if te n , att en an klagad borde värja sig med le dam öter a f

sum­

m um convivium ,

m än taga ledamöter af detta högsta i staden varande g i l ­ l e ; men n e k a r 2) , att en sådan föreskrift finnes i F l e n s ­ burgs och dermed beslägtad e stadsrätter. I stället för u ttryc k e t

cum summo convivio se purg a bit

,

ci un suo summo co n vivio ,

cum summo co n vivio , in c/uo est

häri finner han antydd en skilnad em ellan två o lik a pe­ rioder. D en förra föreskriften anser han n ein ligen rö­ j a sjelfva öfvergången från den t i d , dä i staden b lo tt ett g ille f a n n s , till en nyare, m en, såsom mindre tje n - l i g , i de senare lagarna hafva blifvit på det sätt förän ­ d r a d , att ingen b le f sk yld ig att skaffa s ig ed gärd s- m än utur ett g i l l e , hvaraf han s j e l f ic k e var m e d ­ l e m , men väl utur det högsta bland d e m , i h v ilk a han var in tagen. 1 den ga m la S lesviger-rätten sk ulle s å le d e s p å en g å n g finnas rem in iscenser a f den äld sta perio den, och stadganden från en ö f v e r g å n g sp e r io d , då det gumila sta d sg ille t nyss börjat utgrena s i g i flera'; perioder* af h vilk a de öfriga lagarna ic ke s k u lle in nehålla något sp år. D e t t a förhåller sig ic k e alld eles sä. Uti föregående moter

,0 , ’-3 s. 6 0 finnas äfven Mur andra Syd-Ju(sl<a lagar stäl­ le n anförda, der uttrycken

sum m um convivium

summ um

convivium .

4.

suum sum ­

m um convivium

h v ilk a s n ekande endast medlemmar af det högsta g i l l e t , som fanns i s t a d e n , och sådana, der ledam öter a f det h ö g sta g i l l e t , hvari den anklagade var in ta gen, fingo an­ vändas så so m ed gärdsm än, torde dock ic k e på delta för­ h å lla n d e k u n n a grundas, då vi i samma lagar äfven träffa ställen, s om för ett och samma brott om tala ed g å n g af m ed ie n i- marne, än i

högsta gillet

,

det högsta gillet, hvar-

a j den ank/agacle var ledamot.

m ed det b r o t t, h vilk et omtalas i S le s v ig s G. St. R., € . 3 , F le n s b u r g s G St. R., C. 5, Stat. Apenr., C. 7 4 och l l a d e r s l e b e n s St. 11, C. 2 1 , samt det, som omtalas i F le n s - bnrgs N y a St. 11., C. 1 0 2 ( 9 9 ) och St. Apenr., C. 1 0 1 . V id sådant f ö r h å lla n d e tyckes ic k e s e rd ele s m ycken vigt k u n ­ na lä g g a s på olik heten i uttrycken.

Sum m um convivi­

um

suum

sum m um convivium .

dre vårdadt u tt r y c k , h vilk et med tiden ersattes a f n o g ­ grannare.

T v å hufvudperioder a f g ill e n a s u tv e ck lin g kunna s å l e d e s v iss erlig en , såsom W i l d a p åstår, i södra iu tla n d s städer urskiljas; den e n a , äldre än nu anförda l a g a r ,

u nder hvilken b lott ett g ill e i staden fann s; den unira, l i vilken vi lära känna a f sjelfva la g a r n a , då flera Al­ l e n , men ined olik a a n s e e n d e , j e m te hvarandra be;lo- do. D e n o m stä n d ig h e te n , att d e t , som i do öfriga la ­ garna än kallas

summum convivium

sicim

summ um convivium

,

m indre besteindt kallas

summum convivium

summum convivium

suum summum convivium

D e s s a gillen s an seend e i allm änhet är a f det anför­ da klart. Men ic k e så deras om edelbara elle r inede ba­ ra deltagande i städernas styrelse. W i l d a har i sitt nämnda arbete skarpsinnigt u tred t, att^ i förra hälften a f tolfte århundradet S le s v i g e r g ille t troligen innefattade h e la det e g e n t l i g a , med full b orgarerält f ö r s e d d a , Bor- ger sk ap e t. S å vid a detta B orgerskap eg d e någon rätt till stadens s t y r e ls e , tillhörde den så le d e s med detsamma G illet. Men äfven sodan g ill e n a b lefvo f ler a , ega vi frän Syd-Jutland två märkvärdiga b ei i s , att det högsta g ill e t , som nu mera icke in nefattade hela, men sannolikt det f ö rn ä m sta , B orgerskap ct e l l e r , som vi sk u lle kunna kalla d e m , S to r b o r g a rn e, b evarat, om ej h e l a , åtminsto­ n e en vigtig del a f , sitt välde. F le n sb u r g s nyare stadsrätt stadgar n em ligen i Cap. 1 2 5 ( 1 2 7 ) ,

Jlldcerman aj' knutz-

gild mœth fram mœ rst rathmenz rath , seul rathmen

ita kæ , oc afsœ ltæ , sum them th yk s J c r al nienz

gogheen, oc engi anneen m an;

A penradensis in nehåller i Cap. 1 2 7 ,

Præsides de convivio

S. Canuti cum consilio seniorum senatorum , et nulli

alii j debent abrogare (?) senatores

qui illis utiles

videntur esse reipubliciv.

be-höfde lä g g a s till den n y s s n ä m n d a , för att rättfärdiga den förm odan, att hela Rådet i denna st a d , och troligen äfven i de öfriga Syd-Jutska städern a, under gillen as ly ­ sande dagar utgjordes af K n u t s g il le t s medlemmar.

Och med denna an märkning vända vi åler till de T y s k a stä d e rn a , bland hvilka en uti sin la g infört en f ö ­ resk rift, som knyter sig till det nyss om de S y d-Jutsk a städerna anförda. D et är i Dortm unds S tad srätt, som man träffar f ö lja n d e :

si vero percussor est c on f r a ­

t e r nia i o r i s g y / d e n o s t r e amam vin i superad­

dat burgensibus pro emenda

som oss s y n e s , rik tig t, a t t , då nämnda vinåtn var en försonin g till Gillebröderna, uttrycken

confratres majoris

g y l de

burgenses

högre gille då ännu måste hafva innefattat så många b or­ g a r e , att borgare och gillebroder i detta g ille k u n d e , i det närm aste, a n ses såsom ett och detsamma. INled le d ­ n ing häraf och af det, som redan förut är näinndt, kan man nu förklara sig de T y s k a städernas utbildning. — D e h ö g r e , mera bildade stadsboarne stäld e s ig väl öfvcr- a i l t , som här, i spetsen för den r ö r e l s e , som befriade städerna från de band, dels på in byggarnes en sk ild a f r i­ h e t , d els på stadens såsom ett h e l t , hvilka redan vid den F ran sk a com m unal-bildningens fram ställn ing äro om ­ talade. D e t var d e , hvilka hade mest att v å g a , d e , h v il­ k a en sa m c eg d e nödig insig t och ih ärdighet att g if v a d en lätt u p e ld a d e , men lika lätt modfälda hopen fa sth et och mål. D et var ock d e , h v i l k a , när och i den m ån Striden kröntes med frnmgång, natu rligtvis erhöllo le d ­ n in g e n af st a d e n s , småningom till d ess egen förvaltning öfverlem nad e, angelägenheter. _{7 ö O} Ehvad de endast ledt el-1er e g e n t li g e n väckt och underhållit denna rörelse ,

koin makten ! allm änhet i samma händer — under ttora hvälfningar iinna d e , som iiro födde att st y r a , alltid sin plats — men i ena fallet ernöllo de den blott för sin a’ p e r s o n e r , och sfadsboarne b ibehöllo sin rätt att, i inan a f de lägre standens v e x a n d e in sig t och d u g l i g h e t , äfven utur dem välja sin a styresm än ; i det andra tillsk an sa­ de sig snart eller sent st å n d e t , corporationen m a k te n , och slöt sig till dess försvar närmare t illsa in a n s, om f ö r e ­ nin gen förut varit lö s , eller bibehöll den ih ä r d ig t , ifall den redan förut var fastare knuten.

I T y s k a städerna tog författningen nästan ö fver allt den senare formen.

I hela det F ra n k isk a , j a h ela det Germ aniska E u ­ ropa var fast egendom ett vilkor för fullständiga p oliti­ sk a och borgerliga rättigheter. Ä fv e n i städerna träffa vi, denna grundsats 5). Egarne a f fastigheter i städern a, merändels ock a f jord i den om gifvande n e j d e n , v a r d e r , h v ilk a , redan före städernas frigörelse i besittning ;af större rä ttigheter, då förtrycket började k änn as tungit, trädde i sp etsen för försöket till d ess afskuddande ocih för den nya styrelsen.

D e s s a fastighctsegare delade s ig lik v ä l åter i k l a s ­ s e r , hvilk a icke alltid egde sam ma politiska rättigheteir. V i ha sett att förhållandet i Italien var detsamm a. V i m åste nu upvisa det för T ys k la n d .

H ä r finner man i städerna van ligast tre klassier Borgare omtalade. N am n en äro olika. T i ll en diel

o

torde detta äfven vara h ändelsen med d e r a s , serdehes de två h ögre klassernas, in bördes förhållanden; men i alll- m änhet kan man med tem lig v iss h e t a n ta g a , att mean under de o lik a namnen återfinner samma väsendtliga föir- hållanden. B lott de två högsta eg d e i äldre tider vain- ligen fast egendom.

I

Ädlingar , Köpmän , H andtverkare

6). I B a­

Riddare, B o rg a re, Handtverkare.

I

Slägter, B orgare, H andtverkare

7':.

I

Bor­

gare

Ädlingar , Riddare

Slägter) , Medelborga­

re , Ilandtverksherrar

8).

A f d e s s a k lasser var den sistnäm nda, eller handt- verkarnes, den t id e n , som närmast f ö ljd e städernas vun­ n a sj elfstän d igh et, utesluten från ege n tligt deltagande i förvaltningen 9). D e s s upträde tillh ör en senare pe­ riod. M öjligt är d o c k , att regeln sällan blifvit utsträckt t ill d e m , hvilka i staden egde fa stig h e t, ett f a l l , som i öfrigt då lär varit temligen sä llsy n t; men L ü be ck s äldsta stadsrätt förklarade icke blott, att d e n , som s k u l­ l e in tagas i B a d e t , inom murarna sk u lle ega fastig­ h e t , utan ock, att han icke skulle hafva vunnit sin näring m ed handtverk 10). 1 öfrigt måste benämningen handt-v e r k a r e här tagas i en temligen handt-vidsträckt b e t y d e lse , då d e n ock innefattade småhandlare och andra smärre närings­ id k a r e af flera s l a g ') och inskränktes eller u tvid gades, a llt efter som den högsta af de nämnda k la sserna ensam h a d e tillskansat s ig v äld et, eller icke. Gränsen låter sig s å l e d e s ic k e på ett, for alla städer och alla tider, all­ m ä n t g iltigt sätt updragas.

6) W i l d a , 1. c. s. 2 3 2. 7) H u l l m a u n , t. c. s. 2 4 5.

8) E ic h li o ru , Deu tsche Staats- u n d R e c h ts-G e sc h ic h te , Vierte Aut" la g e §■ 43 2 uo t c.

g) Inflytelse k u n d e de visserligen äfven linder denna tid utüfva p ä stadlens an ge läg en hete r; och inan träffar äfven n å g o u gå ng sta dganden f ü r att gifva denna iuflylelse bestemd form. I Soest stadgades 12 5g , att två fullmäktige af hvarje handtvcrksgille k unde i R å d e t föredraga hanidtverkarnes önskningar. Uu llm an n, 1. c. 2 : s. 4 6 4.

i o ) E i c h h o r n , 1. c. §. 511. not. d.

cs

D e återstående två stånden äro s å le d e s de, h vil.a, då fråga blir om politiska riittigheter, för äldre tider kun- ina i betraktande. Gränsen m ellan d essa stånd Hr (buk ännu svårare att b esle m n ia, ån den vi nyss omtalat. ) e l ö p a lätt in uti hvarandra* Ä d l in g a r n e , Hiddarne eler Slägterna bestodo i de ga m la städerna väl ofia både af la n d a d el, som sig der n e d sa tt , och a f m a k lig a , rika lä- ringsidkare bland d e m , som i krigen utrustade sig ill h ä s t 2). D å ett m era utbildadt rättstillstånd tillät Irar och en att med trygghet öfverle m na s ig åt fredliga yr­ k e n , uphörde lik väl en del a f d essa rikare närings­ id kare att eg na sig åt ridderliga öfnin gar, som h ittills för den utgjort en h u f v u d sy sse lsä t tn in g , och satt den i Iikiet m ed nyssnämnda Adel. (I Frankrik e friköpte sig måtga af de beridna borgarne till och med alld eles från detna k rigstjen st 5) V D e n ö f v e r g e c k dermcd till den kla ss, h vike n vi anfört, såsom den andra i ordningen. _{7 O} D e åter-st ående derem ot slöto sig , i de s t ä d e r , der en landadel bosatt sig och fått andel i m a k t e n , till d e n n a ; eller utbil­ dade sig väl annorstädes ensam a till ett m aktegan de stånd, i det de antingen helt och hållet öfver gåfvo borgerliga y r k e n , eller åtm in stone endast fortforo att idka det mest ansedda deribland, g r o s s h a n d e l n 4). I allm änhet sysselsat­ te sig n e m lig e n d e s s c , utom med sin a n ö j e n , h v ilk a de äfven i sin a

Lauben, Stubengesellschaften, Junkerhöfe

3) Hu llm a n n , 1. c. 2 : s. 1 7 1 - 1 7 5 for F ra n k ri k e ; s. 1 8 0 - 1 8 1 för Tysk la nd . De d er n ä m n d a Consiafller voro d o c k lika litet , s o m alla de F ra n s k a , till cUevauche'en liöraude b o r g a r n e , all tid räk nad e till sta­ de ns högsta klass. Se Hiillmanns u p r ä k n iu g a f Constafflerna. 1. c. s. 1 8 1 - 1 8 3 . D e motsattes ha ndtv erka rn e s. 1 8 2 ; m e n k o m m o i Strass- b u r g först m e d d e m in i Rådet. H u l l m a n n , 1. c. 3; s. 5Gg.

3) H u l l m a n n , 1. e. 2 : s. 1 7 7 - 1 8 0 .

4) H u llm a n n , I . e . 2 : a. 2 4 4, 4 8î jfr. L e b e r , I . e . s. 3t5-3l6. 5) Hiillmann, t. c. 2: 1

. a3y-i3g.

a. 1 76- 2 2 8 .

inträde deruti v n r i t a t t den sökande s k u ll e nfsäga s ig all borgerlig handtcring oeb hädanefter ”g ä s y slo lö s.” D etta var händelsen med S tu bengesellsch aft i B a s e l 6). Såsom ett bevis på de personers van liga l e f n a d s s ä lt , h vilk a utgjorde g i l l e t , må detta drag gälla. D o c k är m ö j l i g t , att vilkoret icke endast grundade sig på s ä l l ­ s k apets önskan. I Tyskland finna vi n em ligen k l a g o m å l a f det lägre Borgerskapet anförda, att de h errsk and e slä g t e r n a , för att stärka sig emot nämnda lägr e B o r g e r - s k a p , i sina gillen uptogo andra b orgare, ”k öpm än och handtverkare af ärligt namn, och gjorde dem och deras barn delaktiga af mången frihet” 7) ; lik asom deröfver, att slägterna till sig räknade d em , h vilk a endast på m ödernet från dem härstam m ade8) o. m. d .; såsom en följd a f h vilk et m issn öje W ild a ock antager det stad­ g a n d e i en från fjortonde århundradet härstamm ande T r in k stub en O rdn un g i Frankfurt, att blott vissa anför- vandter till de redan varande ledam öterna, hädanefter s k u l l e , utan Rådets sam tycke, i sä llskapet lå uptagas 9). D e n förebråelse för uteslutande k a sta n d a , som man gjort d essa s lä g t e r , förfaller på detta sä tt, såsom W i l d a rik­ tigt an m är k t, a f s ig sjelf.

D e t andra a f de båda nämnda högre s t å n d e n , som ä fv en i de Italie n sk a städerna omtalas under namnet

e i n e s j

6) Oclis Gesell, von Basel Tli. I. s. 481 , citerad af W i l d a 1. c. a. a O l . I Fra nk rik e säger Millot, i Histoire littéraire des T ro u b a d o u r s ( I I : 353 cit. a f fliillnian» , 1. c. a : s. 2 2 7 . ) — tes lu r g e o is

---les uns s' adonnent a u x arm es, ---les autres à ta chasse. I ls doi­ v e n t — v iv re île leurs ren tes, sans exercer a u cu n m étier n i com m erce. 7) W i l d a , 1. c. s. 2 0 0 , 2 0 1 - 2 0 2 .

8) Iltillnrann, 3: s. 5 7 5 .

9! W i l d a , I. c. s. 2 12. I Mainz beslöts, efter en häftig strid ciTrot handlverkornes paslfiende ont släglernas iuförlifvande m e d ” die Ziiinflc’ , att slägterna aldrig skulle öfveiskrida sitt nu va rande antal. HiiHlniann, 1. c. 3: 5. 57 0 —- 8 7 7 .

drefvo större k o n stv er k stä d er ,0). I m ånga s t ä d e r , b d e n y a r e , såsoin Freib urg i B r eisg a u och L ü b e c k , sa m t il- d r e , t. e x . C o in , var detta stånd ock b e v is l ig e n d t , som ursprungligen innehaft det väld e s o in , se d a n uur detta stånd ett högre hunnit utb ilda s i g , ö f v e r g e c k i ll det senare. I några städer bib ehöll det s ig derem ot såsin» det h ögsta maktegnnde ståndet t. e x . i H a m b u r g , 1er Riddare 1 2 7 0 till och med förbödos bosätta s i g 2) o h , som det s y n e s , äfven i M a g d e b u r g 3) och på flera stälbn.

Handtverkarnes deltagand e i städernas s t y r e lse bir- j a d e i T y s k la n d , lik a so m i allmänhet i Italie n , i fpr- tond e århundradet. H iillm ann anför tvek and e den ot d- l i g a u pgiften , att i W o r m s s e x to n m ed lem m ar a f ne- n igh e te n redan år 1 3 0 0 fått tillträde till R å d e t 4). I S p e ie r upträdde handtverkarne först 1 3 0 4 med an sp ’àk p å ett sådant deltagande. D e erhöllo då till och ned öfver hälften a f rådsp latserna. A r 1 3 2 8 m åste de nija s i g med hälften. I Strassburg och M ainz fingo de p h ts i styrelsen 1 3 3 2 . P å det förra stället öfverläts dun in om århundradets slut hälften af R å d sp latserna; på let senare ännu mera. D e h vä lfn in g a r, som föregingo i de öfriga städerna, förbigå vi. D e ä r o , j e m te de reian n ä m n d a , till en del beskrifna af Hiillmann a). De-as allm änna resultat v a r , att antingen handtverkarne emhst e r h ö llo rätt att besätta vissa platser uti, eller en viss ly- bildad afdelning af, styrelsen, utan n ågon annan förändriig; eller o c k , att hela B or ger sk ap ets hittills varande in d e ln n g alld e le s o m sk a p a d e s, i det detta B o r g e r sk a p nu indtla- d e s i

Z ü n f t e Ga ffe ln ,

Ä m ter

,

Stuben

j o ) H iillm a n n , 1. c, 2 : s. 2 4 4- 24 5.

l ) W i l d a , 1. c. s. 2 5 2 - 2 3 8 . 2) W i l d a , 1. c. e. 2 3 3 .

5) Hi illm an n , 1. c. 2 : s. 48 4. 4) H iillm a n n , 1. c . 2 : s. 5 7 4- 5 7 5. 5) Hi illm an n , 1. c. 3: t. 5 3 4- 5g i .

S l ä g l e i na s och de h ö g r e Näri ngs i knr ne s gillen nämnde s G). S å s o m e x e m p e l på sistnämnda förändring kan anföras den i Cöln 1 3 (J 6 , da den gaml a

Richerzeche

tiplöstes och

G affeln j

Popolo

T y s k a städernas större sjelfstiindighet visar s i g , l i kas om de I t al i e nskas och S y d - F r a n s k a s , genom framträ- de af ett utskott stadsboar, som egde förvalta st adens an g e l ä g e n h e t e r , — ett Råd. Det ta Råds ledamöter k a l ­ l a d e s i Tys kl an d vanl i gen

R a c lm ä n

C o n s u l e s

d e r

6) E ic h h o r n , De utsche Sta at s- u n d Rechls-Ge sch. §. 432 J jfr. W i l d a , 1. c. s. 3 4 1. 7) Ilii llm an n , 1. c. 3: s. 5 8 3- 5g i .

8) E i c h h o r n , i Sa vig ny s, Eich horns och Göschens Zeitschrift für Ge schichtliche Rechtswissenschaft. 2 : s. 1 6 5- not. 1 4 7 . Eic hh orn an­ ser dock dessa Consulers fram lräd e icke sa vigligt, sorn man i all ­ m ä n h e t gör . Han an f ö r, att Senalores näm nas redan 1104 i T r i e r \ och he m ta r d e r a f an led ning att be stri d a, det Consider nas f ra m tr ä d e sir bevis på städernas större sjelfsländighet (Zeitschrift. 2 : s. 1 7 1 - 1 7 8 ) . F rå g a n ä r om na m n e t C onsules, icke om Senatores. Men för ö fri g t kunn a vi dock svårligen finna den om stän dig het , a tt desse

Senatores trolig en voro erkänd e a f Biskopen, utgöra nå got bevi s, att de hckc kunn at ega en h ö g re g rad a f sjelfsländighet. K u n d e a f in gen n u m e r a obek ant an led ning äfven i den na stad hafva utvecklat sig en sjelfsitändighet, soin B i s k o p e n , i likhet m e d flera F r a n s k a , knn nat finna sig föranlåt en alt n å g o t m e dgif va? De n år I l ö l omtala de com m unio

kundle föranleda en sådan misstanka. O c h slutligen, hvarföre k u n n a ej dess» Senatores vara helt vanliga Scabini?

i

allmänt

pro b i

et pruclentes

;

in concilium ci vitatis

^

utan tvifvel, äro de s a m m e , som nära ett århundrade s enare kal l as

consules

10),

Scabini

Scabi­

ni.

da

consiliarii

credenzan.

n ä mn a s , i allmänhet dock s e n a r e ,

Borgmästare

Causidicij

ordförandeskap. Ei chhorn o m t a l a r 5) endast f ör det f a l l ,

då

Scabini

Consules

förra s t yre s män, s ås om st ående i spetsen för Rådet. Samma f örhållande egde dock äfven en tid rum i s t äde r,

der

Scabini

Consules

ett Col l egi um f örenade 5). Der Cons ul e rnas Col l egi um var alldel es sk i 1 dt från Scabinernas torde derenot en ' Borgmäs tare ( ell er någon annan af st ats makten o a ’hängi g Ordförande), s ås om Ei chhorn m e n a r , hafva från början fört ordet.

i o ) W i l i l a , 1. c. s. 1 8 8 - 1 9 0 } jfr. föregående si d a . 1) Ga u p p , s. 9 3 . not. 2 6 .

2) W i l d a , 1. c. s. I 9 0 . 3) B o e h m e r , ‘ Ur kundenb ncl i d er Reichsstadt Frankfurt* 1 T h . Frankfurt a m Main l8 3 6

-4) v. Sa vi gn ys , E ic hho rn s och Göschens Zeitschrift. 2 : s. i 6 6 . I Pforzheim n ii in nes Borgmästare 1258. R a u m e r , G eschi cht e d e r H o ­ henstaufen. 5: s. 2 7 5 . 110t 5. I Basel 1 2 5 3. H ü l l m a n n , I . e . 2 : s. 4 6 6. not. 4 5, I F ra u k fu r t am Main 1 2 Mars l3o4. B o e h n e r , 1. c,

Bredvid detta l i l l a Råd s l äl de s i g , j e m v ä l i T y s k a s t ä de r , ett större 7) , hvi l ket s t un d o m , såsom i C ö l n 0) , härst ammade från den t i d, som f öre geck handtverkarnes inträde i st yr e l s e n, på andra s t ä l l e n, såsom t. e x . i Sfrassburg 9), i cke f ö r r , än efter denna e p o k , visar s i g ; och hvars inrättning slut ligen äfven någon g å n g , s åsom i Hambu r g 10) , utgj orde det demokr at i s ka el ement et s h e l a seger.

Stora Råde t s b e s t e m m e l s e , att i vi gf i gare fall f öre­ träda B o r g e r s k a p e t , l i gger så i s a k e n s natur, att man knappt behöf ve r nämna, att delta äfven i Ty s k l a n d bl ef den ve r k n i n g s k r e t s , som åt det samma anvi sades.

Me d Rådets framträde var visserl igen efter våra b e ­ gre p s t a d e n , el l er kunde åtminstone bl i f v a , så obero­ ende som statens enhet kunde tillåta. Men i en lid, då staten ännu var i sin l i n d a , ski l naden mell an stats- och eommunal - best yr sål edes i cke kunde vara med synner­ l i g k l a r h e t upfattad, o c h , om den ock det varit skulle varit f öga praktisk; och d å , såsom redan vid Fr an s k a communal - bildningen blifvit anmärkt , meni gheten icke sak nad e skäl att ö n s k a hela den i hvars och ens enski l da 1 if i ngripande l agski pni ngen endast i likars händer, an- sågo städerna f öga vara v u n n e t , så l änge F o g de n, Bnrg- grcf ven el ler Schultlieissen med sin jurisdiction ätinu qvarst odo, oberoende af staden. Att förvärfva si g rätt att tillsätta dessa vi gt i ga E m b e t e n , bellst F o g d e n s , bl ef s t ädernas ifrigaste önskan. Der detta ändamål vanns, b l e f st aden vanligen en R i k s s t a d , el jest en L a n d s t a d 1)

7) I Itegenslmrg vav stova R å d e t , eftev Hiillrnanns påståend e (3: s. 5 i S — 5 5G), det äl d sta , fvtin Sea biner nas collegium h är stam m an de . Se 1 öfriyt om de boda Kriden i T y sk l a n d , Hiillinaiin, 1. o. 2 : s. 4 4 6- 4 8 7 » 3: s. 5 3<*-5g l . 8) l l u l l i n a n n , 1. c. 3: s. 44 g.

9} I l i i l l m a m i , 1. c 3 : s . 4 7 1. 1 0) E i c h h o r n , D e u t s c h e S . a a l s - u n d R e c h t s G e s c h i c h t e . 4 5 2 . l ) R a u m e r , 1. c. 5 : a. 2 7 5. Eichh orn , D . St. u. KechlsGesch. J . 31 0. HiiihnaDU, 1. c. 2 :

D e s s a Embet en nnsågos den tiden i T y s k l a n d , oc!i fmntt i langt senare t ider, åt mi nst one i F r a n k r i k e , såsom en e g e n d o m , hvilken e g a r e n , ont han dcri fann sin f ördel , pantsatte e l l e r sålde. D e r i g e n o m b!ef det möjligt för städerna att b egagna Lands- eller Länsher rarnes fattig­ d o m , för att för s i g , eller de pers one r, om hvilkas goda vi l j a de ansågo sig f örsäkrade, förvärfva s amma Eaibeten — med penni ngar, om det ej på annat sätt dit s i g göra. Om sät tet, huru detta mål vanns kan man h o s Hüllmann läsa inl eressanl a berättelser för Magde­ burg

2),

Sedan Ke j s ar L u d v i g den 2 0 Junii 1 3 2 9 tillåtit Frankfurt .att till s i g inlösa det förpanlade Sehullheiss- Embet et o c h , ända tills Riket från staden återlöste det­ s a m m a , ostördt det besitta; g odkände s amme Kejsare d. 2 7 Aug. 1 3 1 6 den af handl i ng, hvari genom Wal t he r af Kr one nber g af Fredrik af Hutl en ( h v i l k e n 1 3 4 1 kallade sig Sch ul l he i s s ) , för 8 0 0

p f u n i l h e lle r

2) I. «. 2: >. 4 8 5 - 4 8 5 .

4 ) 1 c. 3 : ». 5 4 2 - 5 4 3 .

f e c k den e n l i g t Kejsarena befallning d.

3 0

h e lle r.

einbete ål s t ade n, ined förbehål l likväl af ålerköps-rätt och befähle d. 6 s a mma månad Si gfri d att det till sta* den aftriida

I)en s t ä l l n i n g , i hvilken s t äde r n a, ncml i gc n d e . Ii vil­ kas bemödanden häst l y c k a d e s , i de a f os s omtalade c o n ­ t inental-hi nder, |>å detta sätt k o m m o , var l ys ande , men onaturlig. D e r a s flor grundade sig i c ke blott på deras ege n friiiet, utan till en del äfven på det utom dem berrskande förtrycket, undan hvilket de iiårdt medt agna l andmännen gerna flydde under städernas skydd; ett s k y d d , som i öfrigl icke endast gafs d e m , som dit in­ flyttade, utan äfven åt pers one r, sont f ott foi o att ho på l a n de t , och deribland äfven A d e l , som icke sällan s ö k t e det 6). — Änn u oftare skedde det af andra. I T y s k ­ land k a l l a d e s de A t t s b i i r j c r , P f a l b ü r ' g e r

,

5 ) Bo e li m cr , 1. c. 6 ) F ö r I ta lie n , L e o , Gescli. d . I t. S t.

W. ». i r S - l t t o , F ö r T y s k l a n d , B o e h m e r, I. c. ». 5 0 2 - 563.

7) E ic ld io rn , U e u u c ä c S taa ts- ltnd lîeclits-G esch. § . 2 4 5, 24 7 , 5ç}6, <10 2 not. g, 4o8, 4a 4 110t. t . Ch cl lV:s Bitlla Aurea beski if- ver de in i 1 6 § . såsom cires el subditi p r in c ip ii/n , baronum et a lio ru m hom in u m , livi 11, a ju g u m ordinariae subjectionis qu caren­ tes a b jic ere , uno ausu tem erario contem nentes, in aliarum c i­ v ita tu m cires recipi se p ro c u ra n t et jrequ enlius in pree/erilo p ro c u r a r u n t, et nihilom inus in priorum D o m in o ru m , quos ta li f r a u d e praesum pserunt r e i praesum unt deserere, T erris, C iri— ta lib u s , Oppidis et V illis, corporaliter resiste n te s, C iv ita tu m , a d quas hoc. modo se tr a n s fe r u n t, libertatibus gaudere et ab eis defen sa ri contendunt.

äfven y r k a d e 8) s a t s e n , att K o n u n g e n e n s am egde rätt att stifta städer, genomdref s 9 ) , f örekommer en med de T y s k a

P falbär ger

bour­

geois du ro i,

bourgeois du de­

h o rs, bourgeois forain';;

nåd Iemnade t i l l t räde, med vi l kor, att de antagne skull e inskrifva sig bland en viss st ads b orger s k ap, der svärja t roh e t s e d , köpa eller bygga ett luts, P å s k och Jul tillbringa tre dagar å rai l, och till st adskassan betala en årlig af gift, utom den de erlade till Ko n u n g e n ; hvaremot de befriades från f e o d a l - och st äl des under K u n g l i g jurisdiclon 10). — Stad och land voro våldsamt s ki l da; en s k i l n a d , som g e n o m d essa

A usbürger

,

bourgeois du r o i

,

och makt ut ve ckl ade s i g , men utan samband med l a n ­ d e t s , och saknade derföre en fast grund. Ge n o m de täta inflyttningarne till städerna beröfvadt en mängd af si na dugl i gast e i nbyggar e, l e mnade s landet naturli gtvis i bör­ j a n till pris åt f attigdomen och ett ännu hårdare förtryck

än förut; men det egde inom s i g o k ä n d a , med tiden siff utvecklande _O ti l l gångar. _{O O} I den mån d essa u t v e c k - I l a d e s , aftog de g a m l a , fria städernas flor öfverallt , der de stodo söndrade från landet Landsherrarne s t e g o till en helt annan ma kt , än den de innehade', då st ä- derna tillköpte eller till trotsar! c s i g sina vidsträckta rät tig- h e t e r , i h vi l ka desse Landsherrar ej saknade m l e d n i n g att önska inskränkningar. _O D e n urartade F e o c a l i s me n h ade ncml i gen genom don nya m a k t , som städerna på förut nämnda sätt bildade, blifvit kraftigt mot v i g d ; och den af denna f codalism med upl ösni ng botade sli ten b e ­

8) R a u m e r, 1. c. 5: s. ö y g . g ) L e b e r, l. c s. 1 7 0 » | 1 9 2 - ! 9 4 , 2 G 2. 1 0 ) L e b e r, 1. c. s. 2 6 5- 2 65.

i j B e is le r, Betrachtungen ü b e r G em ein d e-V erfa ssu n g u n d G e w e rb - W esen, m it besonderer B ezugnahm e a u f B ayern. A u g sb u rg 1 å3 J • 8 :0 . s 1 4- 22. I Italien u nderkastades la n d e t d e stora s tä d e r n a , h v ilk a pa d elta sått återstald e deu lu rlo rad e enheten.

f riades v i s s e r l i g e n , g e n o m st ädernas upt räde, der do af R e g e n t e n b e g a g n a d e s s åsom biträde att bryta de stora F e o d a l h e r r a r n e s m a k t , från e t t binder för sin organi ska utbildning. Men städerna s j e l f v a , elinru de ofta gifvit oslridiga, l y s a n de bevis på trohet mot Ko n un g och F o s t e r ­ land , f äkt ade dock hellst för sig s j e l f v a 2); betraktade s i g h e l l s t , s å s o m ob e r oe nd e s amhäl l en; och på höj den af sin m a k t stodo de s t ä d e r , bvi l ka fullständigast upnått den i d et f öre gående skildrade rörel sens m å l , s ås om v e r k l i g a st ater i s t a t e n , h v i l k c n s enhet li ka litet kunde f ör e nas m e d en dylik s t a d s r e g e r i n g , som med den urar­ t ade f e od al i s me n . I Lomibardiet sprängde de full komli- g e n d e n n a enhet. I T y s k l a n d , der sprängningen e g e n t ­ l i ge n s k e d d e genont de öifvermäktiga L ä n s h e r r a r n e , stäl- de s i g de s å kallade R i k s s t ä d e r n a vid d essas sida.

I

mercatorem hansati

mercatores

mercatores, per aquam)

P révo st des marchanz

eschevinz

s å s o m u t o f v a n d e denna nnakt; och l 2 b G f öre skr ef s, att t jugu fyra

preudhommes

P ré v o st

eschevinz.

dock

P révôt de Paris

prevoste' des marchands

hållandet sedan nier 1 d 05 ändrades och

P r é v o s t

marchands

1111

5).

I

commune

;

bourgeoi­

sies

,

prévôts

baillis

Pilles de bour­

geoisie

,

anvi sni ng på en stadsförfattning, hvi l ken hvarken kränkt e deras herr s kl ys t nad, eller hotade rikets en h e t ; och K o ­ nungarne funno småni ngom l ä g e n h e t att bringa c o m m u - nal-författningen i ett s k i c k , som bättre ö f v e r e n s s t e md e med deras ö n s kn i n gar , än d e t , h varti 11 Länsherrari ne nödgat s gifva sitt bifall. P a r l a me n t er n a , den stora Co>n- seillen och r i t a t s - g é n é r a u x ulöfvade från fjortonde åår­ hundradet en ma kt , som nedsatte st ads- communernas 7) och från s e x t o n d e århundradet inträngde statsmakten mied säkra och jetnna steg på det åt dessa c o m m o n e r sjelffva fordom i ni ymda område. D e n korta t ekni ngen deraf imå utgå från j uri sdi ct i onens öden. — Sedan Kong!. Förordniiti- gen i Chemien af den 10 Junii 1 5 3 6 t i llagt Konungeens

baillis

sene’ciiauoc

deras t j e nst er , rätt att pröfva st adens räkni ngar, s ami t uptaga processer oel) tvister, hvilka derom kunde ttup- k o mm a och j emv ä l y) gi f vi t Ko n g l . F.mbetsmännen en

5) W ild a , 1. c. s. 2 3g - 244 ; jfr. JL iynouard, 1. c. L iv re * 4* Chap. | . § 9 . 4) T h i e r r y , 1. c. L ellre l5. 5) s. 3 8. not. 6. 6 ) L c b e r , 1. c. 5. 1 73 , 2 5g - 2 CG. T h i e r r y , 1. c. Lettre i j3* 7) L e b e r , 1. c. s. 3 5 3- 4 13. 8 ) Le be r, I. c. s. 4 2 0 - 4 2 1- g ) Le ber, I. «. ». 4 a 5 - 4 j i ( r .

vidsträckt P o l i c e - jurisdicti on ; inskränkt e den ryktbara K o n g l . Föror dni ngen i Mo u l i n s 1 0 Julii 15GG Coni mu- nal-jiirisdiclionen till brottmål ocii policemäl ( de sist- näiunda naturli gtvis till sa stor d el , som de icke redan voro öfverflytlade till Ku n g l i g a Embet s männe ns j ur i s di ­ ction 10) ) men uteslöt derifrnn alla privaträtls-mal D e t är l ätt begri pl i gt , att detta s l a g , emot bvilket liili- g a p r o t e s t e r , i speci el l a fall i cke alltid ulan f r a mg å n g , lälo höra s i g , i cke skul l e blifva det sista. O c k s å dröj­ de det ej l ä n g e , innan äfven criminal-jurisdictionen öf- verl etnnades At Ku ngl i ga domare. D e t skedde g e n o m K. F. i B i o i s Maj i 1 5 7 9 , och i St. Maur Jul. 1 5 8 0 2). Se- dan F r a n s k a l agski pni ngen fàtt en säkrare g a n g , innehöl l denna förändring i Jurisdictionen verkl igen intet an nat , än hvad me r a utbildade begrep om statens rätt och plikt gj or d e n ö dv ä n d i g t , eller åtminst one rådligt. — Be t än k l i ­ gare f ör communal - f ri bet en var den rätt, som Föror dni n­ ge n i Crernien g a f Ku n g l i g a Emb e t s män ne n, att g r a n s k a städernas räkni ngar , hellst som Staten icke heller h ä r st adnade vi d denna första inskränkning. V ä l återstälde K. F. i Or l e a n s 15(50 åt de större städerna rättigheten att ensat ne granska sina räkenskape r; men denna efter­ gift af der» nu allt mera framträdande grundsatsen ont St at ens rätt att contrôlera communal- styrel sen kunde i cke blifva b e s t å e n de . En l i g t Edictet af Aug. 170- 1, som in­ nehöll den vid revol uti onen gäl l an d e grundsat sen, s kul l e r ä k n i n g ö f v e r städernas me d e l , sedan den biifvit granskad af s t adens högs t a Mu ni ci pal - auc l or i l et , öfverlemnns at Ku n g l i g a D o m a r n e ; och dessutom både

Procureur du

Boi

l o ) K . F . i Moulins. A rt. 7 2 . L e b e r , 1. e. fl. 4 2 6 - 4 * 7 . 1) L e b e r , 1. c. s. 4 2 3.

2 ) L e b e r , 1. c: s. 425. V i hänvisa d e n , som vill taga n ä r m a re liiinnciioni o m de försökta }emkaii)£arna ucb ä u d r i u g a rn a , till det ta sak - rika ver k,'

so

att till

Contrôleur-Général

Alla ut gi f t er, hvilka icke angingo det v a n l i g a un­ de r h ål l e t , måste o c k , enl i gt adertonde århundradets l ag­ st i f t ni ng, rättas efter ett P r i nc i p- r e g l e me nt e , med högre s a n c t i o n , och a l l a utomordentl iga utgifter understäl las K o n u n g e n Med närmare hest emni ng af den redan i Or l é an s k a Förordningen 1 5 6 0 9 5 Art. gifna r e g e l n , hade n eml i ge n Förordni ngen i Moulins 1 5 6 6 Art. 2 3 , Förordni ngen i Hlois 1 5 7 9 Art. 2 7 5 och Lu d v i g X I l l i s , under namn

Code Mar iliac

d ' o c t r o i s , re d a n i C re m ic n - F ii r o r d u in g e u undan tag na från d e n allmåunia

r e g e l n , voro de t äfveu efter 1 764 års. 4) L e b e r , 1. c. s. 5g l -5g5.

5) I ng a an dra afgifter fingo beller uptagas, utan efter en m e d bö g r» tkncxiou förs ed d tariff. L e b e r , 1, c. t, 6o3*