y
I A K T T A G E L S E R
ÖFVER
DEN EPIDEMISKA CHOLERAN.
A ka d e m isk A f li a n d l in g , livars första del,
med vjdterfarna Medicinska Facultetens i Upsala tillstånd lo r Medicinska Gradens erhållande.
f ö r f a t t a d o c h u t g i f v e n af
PEHR R E I N H O L D B E R G M A N
M e d . l.ic en tia t af Östgöta Lan d skap , till offentlig granskning fram ställas ]>ä M edicinska Auditorium den 0 December 1851
p. v. t. e. 111.
U P S A L A ,
A. I. E F F I . E R . 1 8 5 4 .
Dh
choleran i medlet a f A ugusti månad 18 53 utbröt i (S tockholm , m ottog ja g sjukh us läkare-befattningen tid ettt p ro v is o ris k t sjukhus fö r vårdande a f ch olera -sjuke , h v iilk e t då inrättades på Kungsholmen.*)Körande de på detta sjukhus tårdade har ja g här ve lla t afgifva några sta tistiska u p g ifte r, samt derjemte lennna ett utkast t ill en teckning a f sjukd om e n, sådan dein der företedde s ig , t illik a med en k o rt fram stä lln ing a f den derstädes mot den samma använda behandling.**)
A Kungsholm s cholera s ju k h u s , som öpnades den 2 2 ! A ugusti och fo rtfo r t ill den 23 N o v e m b e r, samt e- moHlog sjuke från C la ra och K ungsholm s försam lingar äfvvensotn från de vidi Röda Rodâmes hamn liggande far- k o is te r , vårdades 241 personer, beslående a f arbetare af
*) Professor H uss, som hade å ta g it sig a tt ansvara för sjukvården vid ofvttannämnde s ju k h u s, ledde s je lf behandlingen derstädes ifrå n sjukhusets öp m and c d. 2 2 A u g . , ända till och med den 2G S eptem ber — då farsoten b ö rjja t aftaga både i u tb re d n in g och våldsam het — ; h v a re fte r det b le f m ig u p d jra g e t a tt ensam besörja densam m a.
" ) K ungsholm s c h o le ra -s ju k h u s , ehuru fö rd e la k tig t beläget med a f- seernde på en fri lu ftv ä x lin g , hade likv ä l ett a lltfö r in s k rä n k t utry m m e för det stora a n ta l s ju k e , s o m , vid farsotens hastiga u tb re d n in g bland den messt nödställda b e fo lk n in g e n , der måste em ollagas. Aled en s ålu n d a, u t- ry rm m e t ieke m otsvarande, b e ty d lig t ökad s ju k p e rs o n a l, utan tillräc k lig a ulreedningspersedlar fö r d e nsam m a, uta n behö flig t biträ d e vid v e rk s tä llig -
heteen a f föreskrfterna för de sjukes b e h a n d lin g ; och u tan ved erb örlig!
bitrräde vid sjukhusets oekonom iska fö rv a ltn in g och upsigten öfver dess b e - tje n iin g b le f — då a llt måste a f m ig ensam noga öfvervakas och besörjas, på .d e t a tt icke b lo tt de sjuke m å tte erh ålla nödig v å r d , uta n äfven i m åinga andra afscenden a nle dn ing ar till k l a n d e r , så v id t m ö jlig t, m åtte undivikas — ingen tid ö fr ig , för a tt rncd den u p tn ä rk s a m h e l, som hade v ari it b e h ö flig , följa sjukdomens gång och öfver h varje sjuk föra särskilda n o gtgranna anteckn ingar. D å ja g derföre vid affatta n d et a f denna lilla a f- h a m d lin g hufvudsakligen måst a n lita m in n e t, ä r det icke uta n tv e k a n , som ja g vågar offentligg öra densam ma.
alla klasser je u ite deras barn. Dessa tillh ö rd e med y t te rst få undanlag den fattigaste delen a f befolkningen, och en icke rin ga del (2 1 ) bestod a f fattighjon från C lara och K ungsholm s fattighus. I räkningen äro äfven uptagne 22 sjukdom sfall bland sjukvårdspersonalen, af b v ilk a senare dock endast S med utbildad cholera.
Då 14 bland sjukhusets personal inträffade fa ll af förebud t ill cholera jem te 15 fa ll a f förebud t ill cho lera bland de på sjukhuset t ill behandling m ottagne, e l le r tillsam m ans 2 9 , från räkn as, återstå 2 I 2 , h vilka b lif- v it vårdade för utbildad cholera.
A f dessa senare hafva 117 a flid it och 95 ö fve r-g å tt t ill h e lsa, hvadan procenten a f döde utr-gör 55,18.
I afseende på o lik a kön har dödligheten visat sig öfvervägande bland q v in n o k ö n e t, — af 88 för utbildad cholera vårdade hafva 56 a llid it — eller 63,03 p rocent; hvarem ol dödligheten bland m ankönet — liv a ra f bland 124 fö r utbildad cholera vårdade 6 1 a flid it — upgår endast t i l l 49,19 procent.
Denna öfvervägande dödlighet bland quinnokönet
har visat sig förnäm ligast inom den mera fram skridna
åldern och synes bero på denna; ty a f de 2 2
personer öfver 6 0 års å ld e r, h v ilk a vårdades på s ju k huset, och af h v ilk a endast I återgeck t ill helsa, voro 21 q vin nor — till större delen från de båda fattighusen.
T i l l y tte rlig a re jem förelse v ill ja g här anföra fö l jan de tabell öfver på sjukhuset vårdade:
i åldern från 2 — 5 år ^ I I , h varaf a flid it 4 ;
M . 2 ) M . n i åldern från 1 0 — 1 5 å r j ^ 4 , h va ra f a flidit q v
_ f
I 11 ] 5 __ 20 ” Qv.6 *
14, 11 11 M . 4 )Qv. 3 J7;
2 0 - 2 5 „ 13 8-[2 1 , 1) 11 iM. 11 Q v . - / 1 ; >5 " - " ■ t . 2 7 ' 10.[3 7 , 11 11 iM 101 Qv. 6J 16;99
3 ° - 3 5 „ 2 5 ' 10[3 5 , 11 •1 M . 91 Qv. 4[1 3 ;•9
3 a — 4 0 „ „. „ M . 21 10[ 3 1 , 1> 11 VI. 81 Qv. ö / 1 4 ; n 12 9 [2 1, 11 ii M . 71 Q v .4/ 1 1 ; >1 45 — 5 0 „ n a k r a ^ Q v. 12 4.[ l 6 , 11 11 VI. S) O V .2J► 10; n 5 0 - 5 , 31 7J►1 0, 11 11 M . 1) Qv. 5 6 ; >5 5 5 - 6 0 „ J J - Qv. 3 ' 9 [1 2 , 11 11 VI. 21 Qv. 5-[
7 >
>1 6 0 - 6 6 , , JJ-Qv. 1 [IO , 11 11 M . I l Qv. 8 /9;
11 “ 'Q v .;
} 5, >» ii VI. -1 Qv. 5 / 5 ; 11 Qv.;}
6, 11 11 M . -1 Qv. 6> 6 ; 11;}
»• 11 >» VI. -1 Qv. 1 U tom den redan upgifna långt fram skridna aldern torde y tte rlig a re såsom orsak t ill en ökad dödlighet ku n na antagas den liingre tran sport, som de sjuke hade att u tstå , innan de konimo under behandling. T i ll je n i- förelse v ill ja g anföra följande:
A f genom remiss från Clara fö r samlings sundhets-byrå å s ju k
huset in t a g n e... 2 2 , hafva a llid it 20;
— „ ,, A llm ä n n a
Harnbörds-h u s e t ... b » o I;
— ,, ,, Kungsholm s försam
ling s sundhets-byrå . . . . 1 67 , „ „
— ,, ,, Stockholm s Stads ocb
L äns kurhus ... 6, ,, ,, 5
— , , „ enskilda Läka re *^9 9* ' ) i ;
— i närheten a f sjukhuset in s ju k
nade och genast intagne 3, „ 9
— sjukhuspersonalen insjuknade 8. v 2;
A f ofvanståendc fö rte c k n in g , h v ilk e n uptager en-dast sådana, h v ilk a b lifv it vårdade fö r utbildad cholera, synes at( dödligheten visat sig störst bland dem, som haft att uthärda den längre transporten öfver Kungs-
holmsbron. Såsotn en v ig tig omständighet, bidragande
t ill förklarande a f den större dödligheten bland dem som
genom remiss från C lara försam lings sundhetsbyrå a
sjukhuset intogos, bör äfven nämnas, att dessa inkom m o alla i början a f farsoten; hvarem ot sedermera, då Kungs- holms sjukhus redan var ö fv e rfy lld t* ) och ej ens t i l l rä c k lig t fö r den försam ling, inom h v ilk e t del var beläget, försändningarne från C lara försam ling skedde t ill senare
*) S jukhuset, som var in rä lta d t i e tt, A llm ä n n a Garnisonssjukhuset till h ö rig t, tvåvånings stenhus i gården I\':o 27 H a n d tv e rk a re g a ta n , hade till en början 7 s jukrum med e tt sam m a n räk n a d t K u b ik in n e h å ll a f o m k rin g 19,800 k u b ik fo t samt 2 9 s än g a r, således lö r hvarjc sjuk ornkr. 6 8 3 k u b ik
fo t. Ä n n u den 18 Septem ber vårdades in om sam m a utry m m e 54 s ju k a ;
då sålunda på hvar och en kom o m k r. 306 k u b ik fo t, och sängarne stodo så hopträngde, a tt m an knappast k und e kom m a fram em ellan dem till de sju k a . D en 19 Septem ber blcfvo ä ndtligen y tterlig a re 2:ne ru m tillg ä n g lig e , med e tt k u b ikin n e h å ll a f o m k rin g 3 ,8 0 0 k u b ik fo t, hvarigenom trängseln något, e huru b lo tt i ring a m ån , minskades.
inrättade s ju k h u s ') i A H olf F re d lik s och Johannes för samlingar.
I afseende på dc å sjukhuset vårdades o lika yrken t i l l ja g ( il l jeiu fö re lse anföra fö lja n d e :
A f M a n k ö n :
Y r k e : V å rd a d e : Döde
B o k try c k e ri-K o n s ifö rv a n d t I , —
B ildhuggare-elev 1,
f. d. S k r ift are I , —
Vaktm ästare I .
Tapelserare elev I , —
F abriks-arbetare 1 ,
Jern- e lle r M eta ll-arbetare 13,
‘
M ynt-a rb eia re I . — N ålm akare I , •— Snickaregesäll 5, I Tim m erm an 7, d Jernbärare I , I K akelu gn sm a ka re gesäll I , — Repslagaregesäll 4, 1 Gafvaregesäll 4, — Slagtardräng I , I Boddräng 3, 1 A ka re d rä n g I , i H yrku skd rä n g I , I f, d. A rtille ri-C o n s ta p e l I , — Stenläggare 2, — M urare-arbetare 5, 2
Teg elsla ge ri-arhetnre
3,
2*) A T 125 personer från Clara försam ling, h v ilka för u tb ild ad cholera blefvo å sjukhus vårdade, konuno 22 på Kungsholrns sjukhus, a f h v ilk a 2 0 ailedo och endast 2 tillfris kn ad e ; å de öfrige sjukhusen vårdades 1 0 3 , a f hvilka 54 afledo och 411 tillfrisknade.
Y r k e : V å rd a d e : Döde ;
Båtskeppare e lle r M atros 7, 4;
A rb e ts k a rl 3 3 , 19;
F a ttig h jo n 5, 5;
S jukhusdräng e lle r sjukb ära re 16, 2;
K ringvandrande V io lsp e la re 1, 1; Barn under 1G år 14, 7; S:a 139.
61-A f Q u i n n o k ön :
Y r k e : V å rd a d e : D iide: H ushållerska 2 , l ; Amma 2, i Sömmerska 1, i ; T vätterska 2, i ; S tilsliperska 1, 9 Skepparhustru 2, 2; Arbetarehustru 15, 12; Enka 16, O g ift Arbeterska 9, 4; M urarehandtlangerska 4 , l ; Tegelsalgeri-arbet erskaS juksköterska (v id sjukh us e lle r
2, l ; sundhets-byrå) 10, 2 Tjenstepiga 9, 2 F attigh jo n 1 9, 17 Barn under 16 år 8, 1 S:a 102. 56.
A f ofvanstående kan visserlig e n icke slutas t i l l , huru vida den ena e lle r andra klassen a f arbetare är m er e lle r m indra b lo tts tä lld fö r a tt duka under fö r s ju k domen. Hvad som e m e lle rtid är å s k å d lig t, är den rin g a utsigt, soin en genom ålder e lle r elände lö ru t försvagad
Jag v ill e m ellertidj här nedan", angifva tiden efier ankomsten t i l l sjukhuset, inom h vil k en hvar och en afled.
V
A flidne inom V4 timme I; A flid n e inom 6:te dygnet 4;
99 99 1 n l ; n ii 7:de 99
7;
99 99 2 lim m ar 2; 1' )! 8:de 99 i ; 99 J 9 6 n 9; 11 11 9:de >9 i; 99 99 12 ‘ 5 17; 11 11 10:de 99 2; 99 9» 2 4 )’ 26; 11 >, 1 1 :te 99 i; ♦ 9 9 9 48 O 2 3 ; 11 11 1 3:de f 9 i ; 9 9 99 72 ’) 9; 1 ' 11 18:de 99 i ;»9 99 4:de dygnet 5; 1) 11 22:dra 99 i ;
99 99 5:te 5; S:a 117.
I allm änhet torde kunna antagas, att hos dem sotn dogo inom de 24 första tim m arna efter ankomsten t ill sju kh u se t, tillsam mans 56 personer, ingen reaction in -
träd t. Hos dem som dogo inom de fyra följande dyg
nen, tillsam m ans 4 2 , hade väl visat sig någon benägen het fö r re a ction , men denna var a lltfö r svag fö r att återställa lifv e ls vigtigaste fu n ctio n e r, andedrägten och blodom loppet, på hvilkas fu llk o m lig h e t upphörandet af de choleran karakteriserande symptomerne väl torde bero. Hos dem som dogo efter det 5:te d ygnet, tillsam m ans 19, hade reaction in triid t — andedrägten och blodom loppet voro återställde — men b lott o fu llk o m lig t, och stördes genom verkningarne a f blodets stasis i hjernans, ryggm ärgens, lungornas e lle r tarm kanalens venösa k ä rl. En del dog under symptomer af h je rn lida nd e, andra med affection a f ryggm ärgen, lungorna e lle r tarm kanalen.
T illfris k n a n d e t efter sjukdom en försiggeck med o lik a hastighet, beroende dels på den o lik a häftighet, hvarmed densamma hade in g rip it i den organiska verksam heten,
dels på dennas högre e lle r ringare fu llk o m lig h e t fore sjukdom ens utbrott.
A f 95 personer, soin blefvo återställda från n dad cholera, utgingo från sjukhuset:
O
pa 4:de dygnet 8 pao 23:d je dygnet
11 5:1 e 11 4 >• 24:de 11 11 6:le 1'
7
11 26:te 1» 11 7:de 11 13 11 27:de 11 11 8:de 1? 8 11 28:de 11 11 9:de 11 6 11 30:de 11 11 10 de 11 G 11 3 1 :sta 11 11 1 1 :te 11 4 ’1 3 3 :d je 11 11 1 2:te 11 6 11 39:de 11 11 1 3:de 11 3 11 40:de 11 11 T 5:de »1 3 •1 4 1:sta 11 11 1 6:de 11 3 >7 4 5:te V 11 1 7 :de 11 1 11 47:de 1» 11 1 8:de 11 2 11 49:deff
11 20:de 1* 4 1? 2 2 :d ra}?
I S:a b il-A f de fö r förebud t i l l cholera å sjukhuset vårdade tilg in g o från sjukhuset på 8:de dygnet ! „ 9:de „ I „ 1 ():de ,. 2 „ 13:de „ 1 ,, 26:te „ I på 2:dra dygnet (i „ 3:dje ,, 4:de „ „ 6:te „ ,, 7:de
,,
S:a 29person har a lt genomgå sjukdom en. T i l l denn» ka le - gori torde väl f a t t i g h j o n e n i forsla rummet böra räkn as; och bland dessa har u la f 6 personer a f M an k ö n , h v ilk a å sjukh use l b lifv ir vårdade, ingen återgått
t ill helsa; och u ta f 19 personer a f Q uinnokön en
dast 2:ne.
Jag sku lle önska att hafva kunnat angifva tiden som fö rflu tit m ellan hvar och ens insjuknande och död. Men d å , a f lätt insedda s k ä l, de npg ifter öfver liden fö r in s ju k n a n d e t, h v ilk e n ja g v a rit i tillfä lle att sam la, äro dels o fu lls tä n d ig a , dels osäkra, så kan ja g endast
u pg ifva huru lång lid hvar och en v a rit under behand
lin g på sjukhuset innan han afled. Om man em ellertid
antager, a lt under farsotens svåraste p eriod, då ock de fleste in s ju k n a d e , detta vanligen skedde på en gång
s tra x t efter m idnatten med diarrhé samt k o rt der-
efter k rä k n in g a r och k ra m p , e lle r ock började med d iarrhé på m orgo ne n, h v ilk e t fo rtfo r under loppet af dagen, och mot natten inställde sig k rä k n in g a r och k ra m p , samt att i å ts k illig a fa ll, och detla isynnerhet sedan farsoten fo rtfa rit ett par ve c k o r, insjuknandet skedde på a fto n e n , efter del alt personen, som häraf angreps gått t ill h vila , vanligen då börjande med k rä k
ningar och sa m tid ig t dermed utbrytande diarrhé och
börjande k ram p, som o m k rin g m idnatten b le f våld
sammare — och a tt e fte r kampens inträdande äfven
de ö f riga sym ptom erne stegrades och det cyanotiska
stadiet ej länge d rö jd e att in s tä lla s ig ; om man der- je m te b eräkn ar, att de fleste aflordes t ill sjukhuset under det att det cyanotiska e lle r köldstadiet h ö ll på a tt u tbilda s, så kan man h ä ra f ungefärligen sluta t ill sjukdom ens duration.
A n ta le t af underhållsdagar fö r de å sjukhuset vår dade uppgår t i l l 1 X 9 6 , h v a ra f:
fö r de från utbildad cholera tillfris k n a d e t ill 1 3 2 2 , h v il ket fördeladt på 95 utgör för hvardera 1 3 ,915 dagar; — de från förebud t ill cholera tillfris k n a d e 165, h v ilk e t
fördeladt på 29 utgör fö r hvardera 5,g89 dagar. — de i cholera aflidne 4 0 9 , h v ilk e t fö rd e la d t på 117
u tgör fö r hvardera 3,495 dagar.
U nd e rh å lls lid c n för de tillfris k n a d e förekom m er här större än den borde vara; dels d eifö re a tt, då mänga
saknade nödig beklädnad och hem vist, man sedan en
oblidare årstid in trä d t måste behålla dem qvar å s ju k huset tilldess denna brist hunnit a fh je lp a s ; dels äfven derföre, att com plicationer med andra sjukdom ar in trä f fade och, då man ej hade tillfä lle a tt, efter deras åter ställande från cholera, afsända sådane sju k e t ill andra s ju k v å rd s in rä ttn in g a r, måste de fortfarande å sjukhuset vårdas tilldess de voro h ä rifrå n återställda.
T i l l bedömande a f farsotens lå n g va rig h e t samt dess o lik a grad a f häftighet under o lika tid e r, s ku lle ja g här velat intaga det vid sjukhuset förda D ia riu m . D å l i k väl utrym m et ej m edgifver delta, v ill ja g dock fö r je m - förelse lemna en sum m arisk npp gift fö r h varje m ånad.
Jntatjne: z ljlid n e : T illfr is k n a d e :
M e d förebud: M e d utbildad C holera:
Augusti 4, ( f r .0. m.d. 2 2.) 2 2 , 12, 3; Sept. 17, 173, 9 7 , .7 5 ; O kt. 8 , 9, 7, 28; N ov. 5, 3, 1, 18. (t.o . m.d. 23.)
(Ofvanstående förteckning u p la g c r 34 fall a f förebud till C holera, m en a f hvilka 5 öfvergingo till u tb ild ad C holera e fter det do b lifv it ä sjukhuset intag ne.)
F öljande labell torde dock bältre upplysa fö rh å lla n det :
af å sju kh u se t intagne, f ö r u tb ild a d ch o le ra vårda de, a flid n e:
Med utb . Cli. v id A S.H. öfvergängen Summa:
Aug. 23 — 3 1 : a n k . t i l l S.U .: 2 2, t i l l u tb . C h.: i , 23, 18; Sept. 1— 7 : v? 0 2, 50, 32; 91 00
T
T? 54, — 54, 27; 15 — 21 : 51, — 5 1 , 2 7 ; 9» 22 — 2 8 : 16, — 1 6 , 9; 99 2 9 — N ov. 14 16, 2, 18, 4; Summa 2 0 7 , 5, 2 1 2 , 1 17.H ä ra f visar sig att farsoten v a rit häftigast under
A ugusti och Septem ber månader. Men redan från den
1 1 :te September syntes en m ärkbar m inskning i dess våldsamhet, ehuru sjukdom sfallen ännu fo rtforo att vara ta lrik a . Med den 21 September, då å sjukhuset på en
gång vårdades 59 personer — alla fö r utbildad cho
le ra — synes den hafva uppnått vändpunkten; ty från denna dag afto g hastigt antalet a f insjuknade. S ju k huset hade också snart kunnat utrym m as; men i slutet a f October tycktes farsoten v ilja göra en e fte rskö rd , hvarföre detsamma ännu någon tid måste fortfara. Dessa nya sjukdom sfall inträffade t ill större delen bland från landsbygden inflyttade personer samt bland sådana som fly tta t från tra k te r a f staden, h v ilk a v a rit mera skonade a f farsoten, t ill de trakter, h v ilk a den redan fö ru t under sin vandring härjat.
I sammanhang med hvad ja g redan nämnt om en m ärkbar m inskning i farsotens våldsamhet efter den 1 I:te September, anser ja g m ig böra omnämna äfven den m ä rk
bara fö rä n d rin g i luftens beskaffenhet, som sam tidigt här- iiiori inträffade, utan att dock här v ilja göra någon an m ärknin g öfver det emellan dessa angifna omständigheter
m öjliga förhållande a f verkan och orsak. E fte r alt
fö ru t och redan tid ig a re |>å sommaren hafva befunnits m indre tje n lig att lifv a och underhålla respirationen, hvar- igenom, utan att något bestämdt illam ående uppenbarade sig, hos ganska många personer fram kallades en viss slapphet och benägenhet fö r svettning, e rh ö ll den åter denna lifvande förm åga: respirationen b le f fu llk o m lig a re och benägenheten fö r alt utan ansträngd kroppsrörelse och utan någon m ärkbar tillfä llig stegring i lufttem pera turen hastigt komma i svettning upphörde. Ilo s sådana p erson er, der den nämnda benägenheten fö r svettning icke e lle r åtminstone i ringare grad hade fra m trä d t,
hade slappheten v a rit å tfö ljd af en ym nig väder
b ild ning inom magen och tarm kanalen , med sm akfria uppstötningar och afgång af lu k tlö s t väder.
En ytte rlig a re iakttagelse, h vilke n icke gerna kunde undgå någons uppmärksam het, rö re r dricksvattnets dåliga
beskaffenhet på Kungsholm en under den tid farsoten
härjade — ett fö rhållande, som fo rtfa rit äfven under hela det följande året sam tidigt med choleraartade diar- rhéer och slu tlig e n under den förflutna hösten återigen cholera.
D å min verksamhet under farsoten var in s k rä n k t t ill Kungsholm s sjukh us har ja g ej h eller någon om edel bar erfarenhet af dess gång i andra delar a f staden, och a f det inflytande den utöfvnde älven på dem som ej an- grepos a f sjukdom en. L ik v ä l tro r ja g mig kunna antaga, att de voro högst få , h v ilk a ej mer e lle r m indre deraf hade känning. Men då den fö r alla lik a faran manade
t ill varsamhet, och t i l l fö lje deraf den del af b e fo lk n in gen, som ej b lo tt instig denna fara, ntan hvars lefnads- s tä lln in g äfven tillä t den, a lt undvika de skadliga t i l l fä llig a inflytelser, som i allm änhet visa sig gynna s ju k domars uppkomst och u tb ro tt, så v äI lämpade sitt Ie f— nadssätt i enlighet med denna bättre in sig t, som de äfven, dä någon opasslighet påkom, i tid sökte förekomma svå rare fö ljd e r a f densamma, synes bland denna folkklass je m fö re ls e v is fä varit angripne af den utbildade sjukdo
men samt dukat under för densamma. Der em ellertid
detta egt rum , torde dock i fle rta let fa ll kunna spå ras någon föregången större o försigtig he t, e lle r ock före- fanns, ofta sedan längre tid , en s ju k lig stäm ning, som gynnade sjukdom ens u tb ro tt. Den folkklass å te r, som, dels t ill fö lje af sin oförm åga att efter behofvet mera förståndigt inrätta sitt lefnadssätt, dels genom sin ringare grad af upplysning o fta visar en sorglös lik g iltig h e t, öfverhufvud a lltid är m era b lo ttställd fö r de allmänna in fly te ls e r, h v ilk a bidraga t ill utbredande a f epidemiska sjukdom ar, var äfven här mest utsatt fö r farsotens h ä rj ningar.
Jag har här ofvan u tta la t min ta n k e , att flertalet a f dem , som vistades inom den om krets der farsoten härjade, mer e lle r mindre stodo under inflytande af den samma. Hos en del voro dock yttring arn e af detta in flytande af så lin d rig beskaffenhet, a lt de e j deråt egnade någon uppm ärksam het: tyngd i hufvudet, lin d rig och hastigt öfvergåcnde svind el, lin d rig och snart öfvergående kram p i armar e ller v a d o r, k o rt och dämpad andedrägt med känsla a f tyngd ö fver b röstet, benägenhet att ofta och lä tt komma i sve ttn in g, utan att denna svettning syntes föranledd a f stegrad kärlverksam het åt huden och å tfö ljd a f fö rh öjd tem peratur i densamma, hvarjemte
svettningen hastigt uphörde och å tfö ljd es a f en känsla a f k y la , vä de rb ild nin g i magen och tarm kanalen ined uppstötningar och afgång a f vä de r, a f fö r sinnena in
different beskaffenhet; m. m. Men der detta inflytande,
i högre grad uppenbarade s ig , stegrades nämnde sym ptom er e lle r tillk o m m o andra, h v ilk a gemensamt med dessa b lifv it betecknade såsom förebud t ill sjukdom en. Kropps- co nstitu tion , lefnadssätt samt enskilda lefnadsförhållanden tyckte s härvid mer e lle r m indre in v e rk a på beskaffenhe ten a f symptomerna; t ill fö lje h varaf de syntes närmast härflyta från en rubbning i blodom loppet e lje r digestions- verksam heten, e lle r ock yttra sig såsom en förstämd e lle r s ju k lig t förändrad nervverksainhet.
Hos b lo d fu lla personer med sta rk kroppsbyggnad, och isynnerhet om de hade öfvat ett flitig t b ru k af starka drycker, fann ja g företrädesvis en benägenhet fö r anfall a f svindel. H v a rh e ls t de befunno s ig , sysselsatta med s itt arbete, e lle r ute på gatan, angrepos de p lö ts lig t h ä ra f, fö llo o m k u ll och upptogos i sanslöst tillstå n d . V id första betraktande s k u lle man velat fö rk la ra dessa svind eb an fa ll beroende endast a f en congestion t i l l h je r- nan; men då man flera gånger e fte r hvarandra fic k se dem antingen omedelbart e lle r åtm instone inom k o rt e fte rfö lja s a f de sym ptom er, som ovedersägligen ådaga lägga närvaron af choleran i dess utbildade fo rm , lärde man sig snart inse denna svindels betydelse och samman hang med den epidem iska constitutionen.
Ilo s andra åter — måhända oftast hos dem , som t ill fö lje af sin sysselsättning, e lle r ock af b rist ej kunde efter behof afpassa sina m åltider, utan ibland fingo gå en längre tid fastande, ibland åter in to g o o m å tllig t a f en m indre närande och ej sällan o tje n lig föda, och derjem te voro utsatte fö r hastiga v ä x lin g a r i temperaturen samt
utdunstningarne från stillastående vatten e lle r från en grund som ej lenmade aflopp fö r den sig der samlande fu ktig h e t — inställde sig diarrhé m ed, a f galla föga färgade, i början mera consistenla men efterhand alltm era va tte na ktiga uttöm ningar, h vi I ka påkommo m yckel hastigt, voro ej å tfö ljd a af lenesm er, ulan skedde med lätthet och ö g o n b lic k lig e n . E tt sådant d ia rrh é kunde stundom fortfara i flere dagar utan annan påföljd än en tillta gande m attighet, men ö fvergick ofta snart t ill v e rk lig cholera.
Ofta började diarrhéet omedelbart efter en hastigt påkommen häftig u pp krä kn in g a f magens innehåll a f osmälta näringsämnen. Återkom krä kn in g e n , b le f den vanligen ihållande och uttöm ningarne voro vattenaktiga. O ftare inställde sig kräkn in g arne sedan diarrhéet kortare e lle r längre tid fo rtfa rit, icke sällan då fram ka lla dt af magens belastande »ned föda e lle r dryck.
A ndra grepos af en onämnbar ängslan, som förrådde sig i deras a nletsdrag , de förlorade derjem le förmågan af sjelfbestäm ning, h vi I ket u ttryckte sig i hela deras
väsende. Ilo s dessa var andedrägten besvärad, och de
kände en tyngd öfver bröstet äfvensotn en fortfarande o lid lig spänning u ti och hopdragning af epigastrium jem te kram pa ktiga samm andragningar uti o lik a p artier a f de v ilja n underkastade m usklerne. M e r än en gång såg ja g per soner gå t i l l och med i flere dagar i detta tillstånd, och upmanade dem att i tid använda läkem edel — men
fåfängt. De gingo uppe utan att kunna förtära någon
föda, utan att kunna egna sig åt någon sysselsättning,
ända t ill dess krafterna voro uttömde och sjukdom en
med ens u tbröt i dess mest fasansfulla form .
A n ting e n uphörde nu dessa symptomer, e lle r steg rades de t ill en ännu högre grad, jem te det att nya t i l l
-kom m o, a f en svårare beskaffenhet och tydande på ett djupare ingripande u ti lifv e ts verksam het. På detta sätt u tvecklade sig gradvis sjukd om e n; e lle r ock uppträdde den nästan på en gång ined alla de sym ptouier, som constituera choleran i dess utbildade form .
Då den icke v a rit föregången af några densamma förebådande tecken, voro de första tim m arna efter m id natten den vanliga tiden fö r dess u tb ro tt.
E fte r flera ym niga, tä tt på hvarandra följande öp- nin ga r inställde sig k rä k n in g och omedelbart derefter kram p, h vilke n e fte rfö ljd e s a f krafternas hastiga sjun kande je m te fö rm in s k n in g a f temperaturen. |)å krampen fö r en slund gaf v ik a , hemtade sig den sjuke n åg ot, t ill dess förnyade k rä k n in g a r medförde ännu häftigare a n fa ll a f kram p med tillta g a n d e k y la och k ra ftlö s h e t; och så fo rtg ic k sjukdom en under förnyade v ä x lin g a r m ellan skenbar b ä ttrin g och försäm ring t i l l dess k ö ld stadiet b lifv it fu llt u tb ild a d t, k rä kn in g a rn e och krampen nästan u p p h ö rt, de nämnde v ä x lin g a rn a b lifv it nästan om ärkbara, och den sjuke försatt i ett tills tå n d vägande m ellan l i f och död, h v ilk e t sedermera ej sällan kunde fo rtfa ra flera dagar.
Hvad som härvid var mest framstående och t illik a häftigast plågade den s ju ke , var den våldsamma kram p, h v ilk e n angrep alla m ttskulära partier. lled an tid ig t er fo rs den af den sju k e i diaphragm a, och han beskref känslan deraf ” såsom ett jernb a nd o m k rin g lifv e l” . A l l t efter dess häftighet och ih å llig h e t, och i den mån de ö frig e respirationen tjenande m tiskle rne häri deltogo, v a r graden a f den oro och ångest samt af de qval, h v ilk a den s ju k e måste uthärda. Ifrå n fin g ra r, tå r och vador, t i l l h v ilk a , je m te diaphragm a och de raka bukm usklerna, den i b ö rja n in skrä n kte s ig , utbredde den sig sn art,
angripande än en del, än en annan, öfver hela kroppen, äfven t ill nackens och ögats m u s k le r; och ja g såg den någon gång öfvergå t i l l Tetanus.
F öre u tb ro tte t a f en k rä k n in g plägade ofta den
sjuke klaga ö fve r ’’qval under bröstet” . Sedan dessa
fo rtfa rit en stund, men ofta utan något föregående tecken som antydde densamma (q v ä ljn in g a r förekom m o ic k e , endast ofta nog häftiga bemödanden t ill k rä k n in g , utan a tt något d ervid uttöm des), inställde sig k rä kn in g e n , h va rvid med häftighet, utstöttes en risvattcn eller m jö lk - vassla liknande vätska, h vilke n innehöll en större e ller ringare mängd flo c k o r a f afstött epithelium .
A f lik a rta d beskaffenhet, voro uttöm ningarne genom stolgången. De fö rsig g in go med lik a häftighet som k rä k - ningarne, ofta, såsom det ty c k te s , den sjuke omedvetet.
Om pulsen ännu var kännbar, hvarvid den befanns y tte rst svag och a f en hastighet a f 1 0 0 — 128 slag och deröfver i m im nien, försvann den dock sn art, sam tidigt hvarmed hudvärm en sjö n k och blodom loppet i ytan af kroppen, synrterligast a e xtre m itete rn e , uphörde. Huden b le f gråblek e lle r b lå a ktig t b le k e lle r o c k, isynnerhet i ansigtet och å e x tre m ite te rn e , d ju p t rödblå e lle r s v a rt- blå i stora sammanflytande fläckar e lle r liksom flam m ig, den var skruinpnnd och hade fö rlo ra t sin spänstighet, så att, om den m ellan fin grnrne uplyfiades i ett veck, detta b le f stå- e n d e tills d e t m eka niskt,g e no m hudens dragning, utjemnades, den kändes k a ll och vissnad e lle r k lib b ig , samt låg på hän derna och fin grarne i längsgående s k ry n k lo r. i\äsan b le f tills p e ts a d , tunn och k a ll, läpparne tunna, k a lla , bleka e lle r b låaktiga och lade sig tätt emot tänderna, tnngan k a ll och b le k, andedrägten kylande, ansigtet in s ju n ke t, ofta betäckt a f en k a ll, k lib b ig svett, k in d kn o
torne utstående, ögonen förlorade sin glans, a fplattades, lik s o m drogo sig tillb a k a i sina hålor och onigåfvos af hreda mellan b ru n t och s v a rlb lå lt skiftande rin g a r. Den grå- b le k a e lle r b låaktiga färgen, de tillspetsade anletsdragen,
den slocknande blicken u r de stundom blodsprängda
ögonen gåfvo ål ansigtel ett fasaväckande utseende. O aktadt kylan hos tunga och andedrägt klagade den sjuke vanligen ofver en brännande känsla i munnen och m agen; han plågades af en o sh icklig tö rst, och ropet på
’’va tte n ” — ofta det enda ord som kom ö fver hans
läppar — hördes så länge ännu något tecken t ill med
vetande var m ärkhart.
%
O fta u tg jo rd e röstens beskaffenhet redan från b ö rja n och innan ännu någon kram p e lle r k rä k n in g a r och d ia r- rhé in s tä llt sig ett säkert tecken t i l l sjukdom ens närvaro. Den var u tm ä rk t af en egenartad heshet och h le f i den mån som krafterna aftogo alltm era svag och liväsande. Ju tyd lig a re detta symptom redan från hörjan var u t-prägladt, desto våldsammare h le f äfven sjukdom en vid dess u tb ro tt.
I många fa ll bibehöll den s ju k e ända t i l l sista ögonblicket s itt fu lla medvetande. Han kunde med sans och reda tala ont s itt tills tå n d s a m t, med förkänsla a f sin snart förestående död, förordna om sina angelägenheter. 1 andra fa ll åter hade han väl icke fö rlo ra t m edvetan d e t, men syntes lik g iltig fö r a llt som om gaf honom ; han låg lik s o m öfverväldigad a f k ra ftlö s h e t, med half— slutna ögon, hufvudet u lö fv e r sängkanten och kinden h v i- lande pä kanten af k ä rle t, som stod pä en stol bredvid fö r a lt uptaga det u p k rä k la . D etta var va nligt i de fa ll der k rä k n in g a rn e voro mera ihållande och, med föga af- b ro tt fö lja n d e på Itvarandra, ej lemnade den sjuke n å
-gon ro . H os sådana tycktes äfven hörseln ta ra förslöad; ty o fta då inan tillta la d e dem gåfvo de ej ens ined en rö re lse e lle r en b lic k tillk ä n n a , att de uppfattade delta.
U rin afsö n drin g en uphörde a lltid och fu lls tä n d ig t så snart sjukdom en u tb ru tit, och den inställde sig e j åter fö rr än med en m ärkbar återgång t ill fö rb ä ttrin g . O fta k la gade den s ju k e , sedan en svag reaction hade in trä d t men ej b le f fu llk o m lig , ö fver att han ej feck kasta s itt
vatten. Jag undersökte både medelst percussion och
k a lh e te r, men utan att alt finna någon u rin — hlåsan var och fö rb le f tom och sammandragen.
Andedrägten va r i svårare fa ll ytterst besvärad. Så väl bröstm usklernas som diaphragmas verksamhet var nästan uphäfd, och ansigtets samt halsens m uskler an strängdes t i ll det ytte rsta, fö r att stö tvis, och ofta med långa m e lla n skå f insupa lu ft. Ile sp ira tio n slju d e t kunde h ä rvid “knappast e lle r b lo tt otydligt upfaitas i lu n g o rn a , hvarem ot det hördes starkt öfver lufrö re t. Ibland intogs den sju ke vid sådana q väfningstillstånd a f en o b e skriflig ångest, kastade sig a f och an i sängen, rusade förtviflad. upp och v ille kasta sig ut genom fe nslret e lle r, der redan k ra fte rn a voro så medtagna att han ej föi mådde mera, endast reste sig upp i sängen fö r a lt göra försök a tt återfå andan — efter några ögonblicks kamp, hvar- under en k a lls v e tt utbredde sig ö fver hans ansigte, fö ll den sju k e va nm äktig tillb a k a på bädden och slutet var inne. O er inga egentliga qvälningsanfall inställde s ig , b le f andedrägten, i den mån som h je rlverksam helen fö r lamades, a llt svagare och svagare, t ill dess intet tecken a f någondera kunde upfaitas, och lifve t var slocknadt.
Denna utgång a f sjukdom en var i farsotens början den v a n lig a — vare sig derföre att denna då i sig s je lf
var våldsam m are, e lle r derföre ait den då fö rn ä m lig a st angrep de mesi försvagade, dem hos h v ilk a lifs k ra fte n egde m indre styrka a lt mofslå densamma och genom sin verksam het besegra dess inflytelser.
D e r denna lifskra fte n s verksam het åter, om än fö r svagad, lik v ä l icke var ö fv e rv ä ld ig a d , aftog efterhand våldsam heten a f k rä k n in g a rn e , och de fö ljd e m indre tä tt , på hvarandra. Om ännn ofta nog en retn ing t i l l k rä k -
ning qvarstod, b le f denna gallblandad. En känsla a f
ångest och hopsnörning af lifv e t, h v ilk e n senare e fte r den sjukes antydning tycktes sträcka sig u te fte r m ella n * gärdets vidfästn ing vid refbenen, kunde ännu länge fo rt
fara. I samband dermed syntes stå ett fram trädande
n ytt sym ptom , nem ligen h icka. De flesta fa ll der delta
symptom visade sig hade en gynsam utgång. Beskaffen
heten a f stolgången förändrades, så att öpningarne, der dessa fö rr e lle r senare åter in s tä lld e sig, efterhand an- togo en mera excrementartad beskaffenhet.
Krampen i de voluntära m usklerna hade vanligen
lå n g t fö rtit g ifv it v ik a . Tungan b le f v a rm ; pulsen å te r kom , höjde sig, och sam tidigt dermed återvände hudvär m e n , hvarvid äfven den liv id a färgen å huden försvann och efterträddes i början a f en m örkare röd, som seder mera der reactionen b le f fu llk o m lig öfvergcck t i l l rosen rö d ; huden återvann efterhand sin n a tu rlig a spänstighet, hvarjem te den, under det värmen småningom utbredde sig ö fve r ansigtet saint från bålen t i l l e x tre m ite te rn a , beläckte sig med en lin d rig fu k tig h e t; b lic k e n b le f lif- lig a re , anletsdragen utjem nade, rösten återtog sin natur* liga lon , ehuru den ännu t ill en börja n fo rtfo r att vara svag; andedrägten b le f fr i och den utandade luften varm ; törsten m ildrades; urinafsöndringen å te rin trä d d e ; efterhand
å tertog ansigtet sina naturliga drag och fu llk o m lig helsa in trä d d e — dock a lltid längre e lle r kortare tid ined efterlem nade spår a f den genomgångna sjukdom en.
I några fa ll har ja g sett denna förändring inträda lu g n t, utan några störande inflytelser.
I somliga fa ll inträdde b lo tt en o fu llk o m lig reac tio n — efter det a tt pulsen h ö jt sig, tungan och ande- drägten h lifv it varma, äfvensom värmen i huden återvändt, å lfö jld a f en ångande s v e ttn in g , öfvergeck denna ögon b lic k lig t, sam tidigt med inträdande kram p i inre delar, t i l l k a ll och k lib b ig , och inom k o rt inträdde fu llk o m lig cyanos, snart å tfö ljd af döden.
I andra fa ll åter b le f reactionen mera våldsam. Isynnerhet under en tid ig a re period a f farsoten hade sjukdom en stor benägenhet att öfvergå t ill ett typhusfe
bern likna nd e tills tå n d ; pulsen b le f b å rd , ansigtet u p- d rifve t, ögonen liflig a och glänsande samt injicierad e, tem - p orala rte rerne pulserande och den sjuke klagade ö fver h u fv iid v ä rk , huden b le f röd och h e l, tungan rö d , to rr och slu tlig e n belagd med en svartbrun skarp cru sta , likasom tä nd ern a; ih å lla n d e , brännande tö rs t, besvärad
re sp ira tio n , hvarje m te den sjuke plågades a f sömnlöshet, och ofta inträdde d e liriu m , urinafsöndringen fo rtfo r att vara hämmad — och under sådana förhållanden fö l! den sjuke snart i ett soporöst tills tå n d , liggande på rygg
med halföpna ögon och snarkande andedrägl. D e tta
suporösa tillstå n d hade mycken lik h e t med det soin p lä gar inträda uti sista stadiet a f B rig h t’ska n ju rsju kdo m e n . M åhända är orsaken äfven här densamma : nem ligen b lo dets in to x ic a tio n medelst urinäm net e lle r, efter hvad man i nyare tid e r velat antaga, produkterne a f urinäm nets de com position. O ckså var den återinträdande u rin a fs ö n
-dringen e it bland de gynsamm aste tecken fö r feberns ly c k lig a utgång. De som en längre lid lågo i det so- porösa tills tå n d e t fingo n lce ra tio n e r på ögats h o rn h in n a , h v ilk a hos svaga subjecter r fordrade en län gre tid fö r lä kn in g .
Om den sju k e undgeck att fa lla i det angifna so- porösa tills tå n d e t, h v ilk e t ofta slutade ined d e liriu m och döden, plägade ej sällan upkom m a ett co n g e s tio n s till- slånd t ill isynnerhet nedre delen a f lat m kanalen. E fte r a tt tillstån de t en e ller annan, t i l l och med flera dagar synts fö rb ä ttra d t, inträdde ett våldsamt diarrhé med u t tö m n ing ar i början lik n a n d e k ö ttla k e , senare mera närmande sig blodets utseende — k rafterna aftogo h ä r under hastigt och döden fö ljd e i de fleste fa ll. V id ett tillfä lle a f denna a rt tillk o m p a ro titis.
Hos några upstod congestion t ill lu n g o rn a , t ill sin n atu r likna nd e den som in trä d e r under loppet a f fyphösa febrar.
I en senare period a f farsoten b le f reactionen a f en lin d rig a re beskaffenhet och in skrä n kte sig vanligen t i l l fram kallande a f lin d rig a re congestioner åt hufvudet och tarm kanalen, h v ilk a lä tt veko för behandling.
I ett fa ll upkom d e liriu m tremens sam tidigt med reactionens inträdande. I 2:ne fa ll upkom under t i l l friskna nd et från cholera acut mani — båda fallen hos personer, som å kurhuset n js s undergått behandling för syp hilis. Båda dessa ttls k re fv o s friska från sjukhuset. Den ena a f dem efter att fo rn t å D an viks dårhus hafva b lifv it återställd från sin m ani. I 2:ne fa ll, hos personer som under frossfeber insju kna de i cholera, återkom denna v id börjande tillfris k n a n d e ifrå n cholcran.
Hos dem som hade d ö tt i k ö ld sta diet, då kram pen ännu helieiTskade m usklerna och då huden var betäckt a f en k a ll och k lib b ig svett samt anletsdragen voro d ju p t va n stä lld e , h varjem te huden nästan ö fv e ra llt hade a n ta g it rien så utm ärkande blåbleka fä rg e n , försvunno e fte r döden dessa tecken. U nd er ryckn in g a r, som efter hand fo rtp la n ta d e sig från den ena muskeln t ill den an dra och från en del a f en m uskel t i l l en annan del a f densam m a, ofta så starka a tt lik e t dervid synbart rörde sig, is y n n e rh e t om dess läge var emellan sido och ry g g läge på ena k lin k a n , återvände värmen och med den äfven t i l l någon del färgen t ill huden, k libb ig he te n fö r svann och kroppen kändes åter varm såsom hos en 1 ef— vande. Denna värme b ib eh öll kroppen länge e fte r dö den, stundom ända t ill 12 tim m a r och d erutöfver. D e r döden in trä ffa t k o rt efter insju kna nd et såg ja g en och annan gång ansigtet så fu llk o m lig t å terfå s itt n a tu rlig a utseende och sin färg, ehuru denna var svag, att om ej det brustna ögat genom de halföpna ögonlocken g ifv it tillk ä n n a att lifv e t v a r slocknadt, man lä tt s ku lle m isstagit sig derom.
V a n lig e n behöll dock ansigtet efter döden en skarp prägel a f de in s ju n k n a , merändels halföpna ögonen samt a f den betydliga a fm a g rin g , som hade in trä d t t i l l fö lje a f den o fa n tlig a saftförlusten. L ik a s å var äfven kroppen ofta y tte r lig t afmagrad och huden skrum pnad. Ilu d e n å e x tre m ite te i n a , der denna fö ru t var rö d b lå , behöll t i l l en del denna färg, endast nu mera stötande åt s v a rtb lå tt och n a g la rn .' fö rb le fvo blåaktige. L ik s te lh e te n var be
ty d lig , kä karne härd t sammanprässade och händerna
s ta rk t kn utn a e lle r ock med utspärrade fin g ra r.
V u l lik ö p n in g å dem som hade dött under k ö ld
ryggm usklerna genoiiiskuros fö r öpnande a f ryg g m ä rg s kanalen rann svart såsigt blod n r snittet. H je rn skå le n s insid a var stundom blå och benets märgsubstans sta rkt b lo d d rä n k t; hjernans hin no r voro någon gång to rra och k lib b ig a , oftare mer e lle r m indre oedoematösa och då äfven hjernmassan slapp och oedoematös, hvarjem te fanns en större e lle r m indre u tg ju tn in g a f k la rt serum i h je r nans v e n trik la r; långa blodledaren befanns vanligen tom , någon gång innehållande några smärre lösa fib rin co a g u la je n tte flytande m ö rkt b lo d ; sido blodledarne voro ibland to m m a , ibland innehöllo de m örkt trögtflytande b lo d ; de venösa kärlen i m juka hjernhinnan sta rkt b lo dfylld a och hjernmassan i snittytan h lo d p ric k ig . Ryggmärgens h in n o r befunnos likaså antingen to rra och k lib b ig a e lle r ock oedoematösa samt de venösa kärlen s ta rk t b lo d - fy lld a . L u ftrö re ts slemhinna befanns blek och to r r ; lu n g o rn a voro sam m anfallna, b a k till h ypo statiskt b lo d fy lld a ; venstra h je rtha lfvan vanligen tom och kammaren s ta rk t sammandragen, någon gång innehållande ettj lite t löst flbrincoagulum e lle r ock en rin g a mängd svart blod; högra h je rtha lfvan utspänd a f en större mängd svart trög tflyta nd e , t jä r lik t e lle r ock h a lfle fra d t blod ; a f samma beskaffenhet var b lodet i de stö rre kä rlsta m m arn e, af h v ilk a pulsådrorne in n eh öllo föga, hvarem ot blodådrorne v o ro deraf utspände. B u k h in n a n , så väl den b u k v ä g - garne beklädande d e le n , som den h v ilk e n om kläder i n - e lfv o rn a , antingen fu k tig , e lle r, h v ilk e t oftare fö re k o m , öfverdragen med en seg, k lib b ig sm ö rja , h v ilk e n vid tarm arnas skiljande från hvarandra kunde utdragas i trå d a r; de venösa kä rle n , som genom löpa cellväfven under densamma å magsäcken och tarm arne, s ta rk t fy lld a ; dessa senare, magsäcken och tarmarne, i allm änhet bleka e lle r b le k g rå , fläcktals mer e lle r m indre rödstrim m iga e lle r
ock a f en lik fo rm ig t utbredd rosenröd fä rg , fy lld a a f en tunn, flo ckig , h a lfk la r, g rå h vit eller g u la k tig , ris v a tte n , hafresoppa e lle r m jö lkvassla lik n a n d e , vätska som stundom in n e h ö ll osmälta näringsäm nen, e lle r ock, der denna vätska förekom i ringare mängd, utspända af gas; deras slem hinna i allm änhet blek och liksom mace- r e ra d , men äfven ibland stycktals mer elle r m indre in - jic ie ra d ; e p ith elium i hela alim entärkanalen b o rta , och slem hinnan i dess ställe öfverdragen a f ett segt, k lib b ig t slem, tarm väggen skör ocb periionæum lä tt aflossande ; de solitära kö rtla rn e vanligen starkt ansvällde u tefter hela tarm kanalen, ibland endast i nedre delen a f tunntarm en och i b lin d ta rm e n ; äfven de Peijerska kö rtla rne ofta an- svällda och om gifna a f en uphöjd ran d, hvarigenom de syntes liksom s k å lfo rm ig t u rgröpta; lefvern af vanlig s to rle k, men med stor blodhalt; gallbläsnn oftast utspänd af b rungul galla; m jelten skrum pnad på sin y ta , lite n , seg, stora droppar af svart blod utsipprade glest i s n itt y ta n ; n ju ra rn e b lå a k tig a , starkt blod fyllda ; urinblåsan tom , sta rkt sammandragen.
Hos dem, som dogo under det choleran efterträdande typ h o id tillstå n d e t, förekom en ym nigare blodhalt i viscera, motsvarande de symptomer, hvarmed detsamma hade y ttra t sig. M je lte n var derjem te här ofta lös t ill sin substans, och hos dein soin lid it a f ett b lodigt diarrhé befanns magens och tarm kanalens slem hinna, jem te det att dess epithelium va r försvunnet, liflig t in jicie ra d , dels fläcktals, dels i en längre utsträckning, och detta stundom utefter hela tarm kanalens lä n g d , stundom åter företrädesvis å
vissa delar a f densamma. Ä fven här saknades tecken
Innan ja g ö fvergår t i l l fram ställningen af behan dlingen v ill ja g , af de fa fa ll ja g hade (illfä lle att an te ckna , anföra 3!ne i h v ilk a döden hastigt inträ ffa de ; 2:ne a f dessa voro derjem le de bada första fa lle n af u tbildad cholera, h v ilk a inkotnm o å s ju k h u s e t; det 3:dje inträffade då farsoten redan var i aftagande.
l . J . J , arbetskarl, 37 är gammal, frän Clara församl.,
insjuknade den 23 Ang. omkr. middagstiden, inkom å sjuk huset samma dag kl. 6 e. m. Vid ankomsten till sjukhuset ännu vid sans, men ansigte, bål och extremiteter starkt blå nade, ansigtet insjunket med skarpt framstående kindknotor, ögonen djupt insjunkna, omgifna af breda, mörkt violetta ringar och glanslösa, pulslöshet, andedrägteu svag och ky lande, tungan blek och kall, läpparne kalla, blåhvita, extre- miteterna kalla, starkt angripna af kramp. — Den sjuke för flyttades i säng, extremiteterna gnedos med ylle, hvarefter heta terpentinsdukar anbringades omkring de nedre exlre- miteterne samt å buken; åderlåtning försöktes å båda ar- marne, hvarvid endast några droppar blod af mörkt rödbrnu färg och till ulseendet liknande tunnflytande tjära utsipprade ur såren; krus fyllda af varmt vatten anbringades omkring fotterna, invertes gafs L iq u . A m m o n. a r o m . g t t X + S o l. C a m p b. s p i r i t , g t t V i varmt krusmynt-thé hvar 10:de minut jemte då och då litet friskt vatten — det enda ord som den sjuke yttrade sedan han kom i säng; efter ett par ingifniugar nedsväljde han ej vidare det ingifua, utan låg orörlig med tillspetsade anletsdrag, ögonen halföpna, ögonkloten starkt riktade upåt öfre randen af orbita, så att nästan endast undre sidan af hvitögat var synligt; kylan utbredde sig inom kort från extremiteterna ocb ansigtet till hela bålen, med undantag af en liten omkrets i trakten af
hjertat, och huden kändes kall och klibbig. Inom förloppet
af 1 timma syntes intet tecken tili lif. Kl.
V,
8 var helakroppen kall och klibbig. Ännu, sedan en allmän kyla hade
lnträdt och hjertats sammandragningar, som i början voro hastiga men svaga och sedermera, i det förhållande som kylan blef mera utbredd, blefvo allt långsammare och sva gare samt intermitterande, ej vidara kunde urskiljas, märktes
svaga ryckningar under kindknotorne vid randen aftuggm u- skeln ( i inusculi buccinatores ?); 1 timma senare bade klibbig beten försvunnit icke endast å bröstet, utan äfven å ansig- tet, armarne och den öfriga delen af kroppen, bvarjemte huden började kännas mjuk och ljum å bröstet, samt min dre kali ä armarne och öfriga delar, den blå hudfärgen af- tog efter band och auletsdragen jemnades.
2; A. G. L , åkaredräng, 32 år gammal, från Clara
för-sarnl., insjuknade d. 25 Ang. kl. 6 f. m. hastigt med diar- rhé och kräkningar, hvartill sedan kom kramp. Vid ankom sten till sjukhuset s. d. kl. V2 10 f. m. var pulsen ännu känbar, 128 slag i minuten, tungan varm och ännu ej blek, buden behöll ännu sin naturliga färg , men temperaturen å läpparue, på pannan och å extremiteterna var lägre än den naturliga, läpparne och ansigtet bleka, och de undre extre- miteterua hade börjat blåna; krampen i arm ar, lår och ben samt bukmuskler våldsam och orsakande en lillig smärta. Den gaf vika vid gnidning med i het terpentin doppade ylle lappar å extremiteterne, men hvilken ofta måste uprepas för krampens häftiga återupträdande än i den ena delen och än t den andra; krampen i bukmusklerna försvann dock genast efter anbringande af en het terpentin-duk å buken. Diarrhé och kräkningar påkommo ett par gånger under första half-
timman efter ankomsten till sjukhuset. Utom gnidningar med
terpentin, anbringades varma krus kring fotterna och benen, äfvensom varm betäckning, hvarjemte gafs L iq u . A m m o n . a r o m . g 11. X + S o l. C a m p h . s p i r i t , g 11. V, i början hvar 10:de minut; men sedan efter 2:ne timmar svettning inställt sig, hvilken börjande på näsan utbredde sig öfver hela ansigtet och bålen samt blef varm och doftande jemte det att hudfärgen förhöjdes och rodnad utbredde sig öfver kinderna och äfven armarne, ökades mellantiderna mellan
ingifningarne till
V4
timme och mera. Krampen uteblef nuhelt och hållet och den sjuke syntes benägen för slummer; endast dä och dä när någon uärmade sig, såg han npp samt begärde vatten, hvarjemte han flere gånger utan biträde ömsade läge frän rygg- till sido-läge och omvändt, men för höll sig föröfrigt lugn, till dess han något efter kl. 1 e. m. under utrop af smärta sträckte nacken bakåt, hvarvid
ögon-globerna rnllades nppåt med pupillen vänd mot öfre >rbi-
talranden, och ur den sig öpnande munnen framprässades
magens färglösa innehåll; ansigtslärgen öfvergeck hrstigt från röd till blek och blåaktig, andedrägten, som en flund förut varit liflig, nphörde nästan ögonblickligt; pulsen, som under den inträdande svettningen börjat kännas friare, ful lare och mindre hastig, kändes ej mera, endast rycknngar i mnskelsenorne, och hudtemperaturen sjöuk hastigt. — Vid anbringande af åderbinda å venstra armen syntes ingei för ändring å hudvenerna; åderlälning försöktes lik v ä l, men lemnade endast några droppar trögtflytande mörkt, volett blod. — Han afled kl.
\
2 e. in.3. A. S , 8 år gammal, gosse, från Kungsholms förstml.,
insjuknade d. 27 Sept. kl. V2 5 pä morgonen med diirrhé och kräkningar, kl. 7 inställde sig kramp. Då h an . s. d. kl. 8 f. m. intogs å sjukhuset fortforo kräkningarne och krampen med yttersta häftighet rösten var hes och hvä- sande, pnlslöshet, allmän kyla samt blåaktig hudfärg, osäck- Iig törst jemte en brännande känsla af qual under bröstet — men fullkomligt medvetande af icke blott plågorna utan äfven allt som omgaf den sjuke — Efter en fortsatt b r a n dling under mer än 6 timmar började (k l. 2 — 3 e. m .) lram- peu vika, kräkningarne aftogo jemte det att tnngan åter blef varm, pulsen återkom, bröstet lättades och en jmnlg svettning utbröt, hvilken fortfor öfver 2:ne timmar. Alla tecken syntes sålunda lofvande, då omkr. kl. l/ 2 6 på afton
krampen ånyo plötsligt angrep inre delar. Efter ett utrop
af yttersta smärta ”aj jag dör” log han afsked af sin mor,
som var närvarande, samt af alla som omgåfvo htnom,
hvarefter han med redig fastän bväsaude och knappt hör-i bar röst under en bön utandades sin sista suck.
I de båda senare af ofvan anförda fall, hvilka slntade med döden inom mindre än 12 timmar efter intagning å sjukhuset, hade en till utseendet lofvande reaction inträdt, men blifvit aftruten
genom en plötsligt iuträtfande död. Det är derföre som jag här
velat anföra dem såsom undantag från det p. 8 upställda alluänna antagande, att hos dem som dogo inom de 24 första timmarne efter ankomsten till sjukhnset ingen reaction inträdt, i hvilket jag härmed vill göra den inskränkning, hvilken de här anförda fallen, jemte ett eller annat de samma liknande, fordra.
