Agerödsutgrävningarna : undersökningar av mesolitiska boplatser i Skåne
1946-47
Althin, Carl-Axel
Fornvännen 1947:5/6, 348-353
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_348
Ingår i: samla.raa.se
S M A It Ii E M E II I) E L A N II E N
AGERÖDSUTGRÄVNINGARNA
Undersökningar av mesolitiska boplatser i Skåne 1946—47
Frågan om de mesolitiska kulturernas utbredning i Sverige har sedan
länge varit föremal fiir omfattande d i s k u s s i o n e r i facklitteraturen. I'et var i den fasta övertygelsen om att h i t h ö r a n d e problem endast k u n d e lösas ge-nom systematiska f ä l t u n d e r s ö k n i n g a r som L u n d s universitets historiska museum s o m m a r e n 1916 startade ett planmässigt u t g r ä v a n d e av mesolitiska boplatser. Vid u n d e r s ö k n i n g a r n a s Igångsättande framstod del såsom ett oavvisligt krav. att u n d e r s ö k n i n g a r n a icke endast skullo bringa i dagen ett vidlyftigt fyudmaterial utan att största u p p m ä r k s a m h e t e n skulle ä g n a s de geologiska förhållandena på b o p l a t s e r n a samt att även a n d r a naturveten-s k a p e r och då naturveten-s ä r naturveten-s k i l t zoologien naturveten-skulle beredanaturveten-s tillfälle att på platnaturveten-sen görnaturveten-s prima ria kun gclser.
Alt metoderna fiir boplatsundersökningar kunnat avsevärt förfinas under
det senaste halvseklet h ä n g e r intimt s a m m a n med kvartärgeologiens stora r t stora d e frstoramsteg u n d e r dennstora tid. Vid u t stora r b e t stora n d e storav metoden för de s k å n -s k a u t g r ä v n i n g a r n a var del därför naturligt alt tillämpa e r f a r e n h e t e r n a från tle moderna mossgeologiska u n d e r s ö k n i n g a r , som under ledning av J. Troels-Sinith bedrivits i Store Aamosc pa Själland 1944—46. H u v u d p r i n c i p e n vid de i k å n s k a u t g r ä v n i n g a r n a h a r med anledning d ä r a v varit att i varje särskilt fall först l ä r a k ä n n a Bvlagringsförhallaudena genom en omsorgsfull profil-g r ä v n i n profil-g och först därefter bedriva u t profil-g r ä v n i n profil-g e n pä b r e d a r e basis. Profil-g r ä v n i n Profil-g e n h a r tillProfil-gått så, att man först Profil-g r ä v t ett s c h a k t Profil-genom den för-modade boplatsen ungefär vinkelrätt mot stranden och därefter med in-g å n in-g s p u n k t från detta schakt företain-git on ytterst omsorin-gsfull u n d e r s ö k n i n in-g av en 15—50 cm bred strimma i schaktets eua sida med tredimensionellt In-mätande av alla påträffade kiillnrrestcr. I samband med denna profilgräv-ning h a r eu geologisk u p p m ä t n i n g av profilväggen företagits oeh ett nödigt antal pollenserier tagits. Genom detta tillvägagångssätt får m a n bästa möj-liga kännedom om de arkeologiska förhållandena i d e r a s geologiska sam-m a n h a n g , oeh dessutosam-m sam-möjliggör del en sam-mycket n o g g r a n n a r e återgivning av vad som iakttagits i fält än vad tidigare varit möjligt. U r arkeologisk s y n p u n k t iir det också atl betrakta såsom en stor fördel, att metoden för-h i n d r a r s a m m a n b l a n d n i n g av olika k u l l u r l a g c r .
U t g r ä v n i n g a r n a ha hittills bedrivits på 6 inlandsboplatser och 1 kustbo-plats. Inlamlsboplatseriia ä r o samtliga belägna vid Ageröds mosse, 5 av dem i mossens västra del och 1 i dess östra (se k a r t a ) . Ageröds mosse var före igenväxningen cn tredje sjö i Ringsjösyslcmet, nästan lika stor som de n u v a r a n d e R i n g s j ö a r n a och belägen väster om dessa. T r e av do fem västliga boplatserna ä r o s t r a u d b o p l a t s e r . belägna vid det gamla Ringsjö-systemets utlopp, ett läge som innebar bäsla tänkbara livsbetingelser för en fångslkiillnr: tio tva a n d r a ä r o däremot tillfälliga b o s ä t t n i n g a r pa suinp-holmar i sjön. Av s t r a u d b o p l a l s c r n a ha (va. nämligen Ageröd III och Rön-nchidni I l ä r d l g u n d e r s ö k t s , medan den kronologiskt mycket vikliga
s .w i II it i: \I E n II E i. A N ii i: N
Eig. I. Karlskiss visande de undersökta boplatsernas läge. .Mossen har större utsträckning än på skissen, bl. a. kring boplatserna Ageröd 1—6. — Map sketch showing lhe in-vesligaled divelling places. The bog has a grealer exlension Ihan shoivn on lhe rnap. i. a. around the dwelling places
Ageröd 1—ff.
sen Ageröd l ännu icke på långt när är tärdigundersökt. På sumphofa&sbo-plalserna pågar arbetet fortfarande (november 1917).
Bearbetningen av materialet från dessa västliga boplatser är ä n n u visser-ligen nätt och Jämnt påbörjad, men man kan redan nu säga. all de icke blott l ä m n a t ell icke endasl ur svenska s y n p u n k t e r förnämt material utan även alt detta material pa ett högst i n t r e s s a n t sätt fördelar sig pa olika avsnitt frän s e n a r e delen av boreal tid (Ageröd 1) över övergångstiden mellan boreal och atlantisk tid (Ageröd 111) ned i atlantisk tid (Rönneholm I ) . Boplatsen Ageröd 1. som alltså fortfarande icke ä r fiirdigiiudersökt, h a r redan givit hela Mulle-r n p k u l t u Mulle-r e n s Mulle-r e d s k a p s i n v e n t a Mulle-r i u m ej allenast i flinta utan också i ben och h o r n , och h ä r h a r man alltså för (örats gängen på svensk mark fat; fram Miillerupknltiiren i orört lager. Av särskilt intresse ä r boplatsens utbyggande i sjön med en golvläggning. pa utsidan skyddad av en v a g b r y l a r a n l ä a g u i n g .
S .1/ .1 « l i E M E I) D E I. A N II E N
Fig. 2. Benredskap från Ageröd I, ancylustid: slagslock, hornyxor, ledrulleglät-tare och barkmejsel. — Bone implements from Ageröd I, the Ancylus Period: horn
tool for flaking flint, horn axes, polisher of bone and bark ehisel.
Tack vare denna gulvläggning låter sig bebyggelsens senare las. ungefär sam-tidig med den själländska boplatsen Holmegaard Ost, klart skiljas från den obetydligt tidigare bosättningen på platsen, vilken är ungefär jämnåldrig med den själländska Svau-dborgboplatsen. Boplatsen Ageröd III lämnar en bely-sande överblick av fornsaksinventariet under övergångstiden mellan boreal och
atlantisk tid och ger genom sitt framför allt i flinta förnäma material en
klar bild av redskapsbeståndet på en insjöboplats, som ligger samtidig)
med kustboplatserna Carstensminde och Häljarp. — Rönneholm I kan ge-nom sitt inventarium ungefär parallelliseras med Dyrholmen I.I Ageröds mosses östra del har hittills endast gjorts provgrävning på en av de där belägna boplatserna, t. v. benämnd Henningc Bro. De hitintills bodrivna undersökningarna ha givit vid handen, att man ute i mossen kan konstatera ,i genom kraftiga lager av detritusgyttja lian varandra klart skilda kulturlager. Uppe på land äro dessa lager emellertid svårare att sär skilja. Ca en halv meter under markytan har man konstaterat en golvliigg-ning av sten och ovan denna utgöras fyndens flertal av artefakter från gånggriftstidens megalitkultur. De undre lagren äro emellertid så omrörda, att de ej kunna urskiljas — åtminstone icke inom de ca 10 m2, som
S M A R Ii E M E D D E I. A N D E N
Fig. 3. 1—5 benredskap från Ageröd I. ancyluslid; 6—12 mesolitiska flinlrcd-skap jrån Henninge Bro, ancyluslid och lilorinnlid: spjutspets av agcrödslyp, hugg-landskniv, fågelpil, ljuster/änder, mikroliler, Ivärpilar, sticket, spånskrapa, skiv-skrapa, konisk kärna, kärnyxa, handtagskärna, blockskrapa. — 1—5. Bone im-plements from Ageröd I, lhe Ancylus Period; 6—12. Mesolilhie flint imim-plements from Henninge Bro, the Ancylus Period and lhe Lilorina Period; spearheads of Ageröd type, tusk knife, bird arrow leisler prongs, microlilhs. Iransverse arrow-heads, angle burins, chipped scraper, conical core, core axe, handle core, core scraper.
grävningen omfattade — men av r e d s k a p s t y p e r n a att döma ha på platsen fun-nits en boreal och en atlantisk bosättning. Även om s å l u n d a stratigrafien på platsen iir något oklar, till stor del beroende på m u l l v a d a r s h ä r j n i n g a r , äger boplatsen stort intresse, dels emedan såväl golvläggningens form som de påträffade neolitiska artefakterna inge f ö r h o p p n i n g a r om möjligheten att här k u n n a framgräva en boplats av Troldebjergtyp, och Iran s a m m a del av gånggriftstiden som denna, dels på g r u n d av l l c n n i n g c b o p l a t s e n s geogra-fiska närhet till Sjöholmenboplatsen, ty Henningeboplatsen u p p v i s a r i stort sett samma b l a n d n i n g av artefakter, men den erbjuder i motsats till Sjö holmenboplatsen genom de ovannämnda tydliga horisonterna i mossen nära nog ideala möjligheter för pollenanalytisk datering av tidpunkten för de olika b o s ä t t n i n g a r n a .
K u s t b o p l a t s e r n a s problem ha som bekant stått i centrum fiir intresset, n ä r del gällt s k å n s k stenålder, och även pä delta område h a r u n d e r s ö k n i n g s
-S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
dén, Therkel Mathiassen och Gustav Schwantes. Trots att fältarbetena redan bedrivits under sammanlagt elva månader har hitintills endast början av programmet genomförts, och det är utgrävarnas förhoppning att genom nya anslag bli i tillfälle att fullfölja och genomföra detta.
Carl-Axel Althin
SVENSKA ARKEOLOGISKA SAMFUNDET
Under våren 1947 diskuterades vid sammanträde i Statens historiska mu-seum möjligheterna att bilda ett svenskt arkeologiskt samfund innefattande representanter för alla arkeologiska discipliner i vårt land. I dessa diskus-sioner deltogo förutom riksantikvarien, som fungerade som ordförande, förste antikvarierna Axel Bagge, Bertil Berthelson och K. A. Gustawsson, profes-sorerna Bernhard Karlgren och Birger Nerman, förste antikvarien Nils Ludvig Rasmusson, förste bibliotekarien Adolf Schuck, förste antikvarierna Mårten Stenberger och Bengt Thordeman samt undertecknad. Om önsk-värdheten att kunna sammanföra vårt lands forskare av olika arkeologiska fack till gemensam diskussion och samarbete rådde allmän enighet. De skilda arkeologiska disciplinerna i vårt land leva alltför isolerade från varandra, i vida högre grad än i flera andra kulturländer, där det existerar mycket betydande sammanslutningar som är gemensamma för samtliga arkeologiska lärdomsgrenar, exempelvis Society of Antiquaries i London. Under dessa gemensamma överläggningar utarbetades ett förslag till stadgar för ett svenskt arkeologiskt samfund och inbjudan utsändes till ett 50-tal forskare till ett konstituerande sammanträde den 5 maj i Statens historiska museums hörsal.
Vid detta sammanträde, i vilket II. K. II. Kronprinsen aktivt deltog, antogos stadgar och valdes styrelse för Svenska arkeologiska samfundet. Enligt stadgarna skall samfundets ändamål vara >att främja svensk arkeologisk forskning i Sverige genom att förena representanter för dennas olika grenar i regelbundet återkommande sammankomsts*, där gemensamma problem skola upptagas till behandling samt nya rön- och erfarenheter inom de skilda arkeologiska disciplinerna skola framläggas i föredragets, meddelan-dets och debattens form>. Samfunmeddelan-dets intresseområde skall omfatta nordisk och jämförande fornkunskap och medeltidsarkeologi, klassisk fornkunskap, egyptisk, orientalisk, ostasiatisk, amerikansk ocli annan fornkunskap, nu-mismatik samt arkeologiskt inriktad konsthistoria. Till ledamöter av sam-fundet väljas >personer, vilka genom publicerade skrifter eller annan här-emot svarande vetenskaplig verksamhet gjort förtjänsttulla insatser inom de arkeologiska vetenskapsgrenarnas
Till samfundets ordförande för en period av 2 år valdes Bernhard Karl-gren. Styrelsen har senare inom sig utsett till vice ordf. Bengt Thordeman, till sekreterare Mårten Stenberger och till skattmästare Adolf Schiick.
Samfundet skall hålla minst ett sammanträde om våren och ett under
